Förändra sitt drickande

Genom att bli medlem här.
Har suttit och läst hela förmiddagen och det gav mig så mycket kraft och inspiration att jag nyss hällde ut det som var kvar i den dyra flaskan med vitt vin i kylskåpet.
Ja, minst hundra kronor ner i vasken.
Jag är värd mer än det tänkte jag.
Att det var så mycket kvar i den är ju för att jag dessutom drack en hel flaska rödvin också.

Var på tjänsteresa och tog ett rejält återfall som varade i 3 dagar. Är nu hemma och försöker bli av med baksmällan vilket inte är lätt. Mår riktigt dåligt och är så trött men kan inte sova pga ångesten.

Har inte druckit mycket de senaste 2 åren men tar återfall ca var sjätte månad. När jag väl satt igång så finns ingen botten. Det är sinnesjukt och inget annat att hålla på så här.

Idag är jag på åttonde dagen nykter när jag träffade en granne som jag umgås med ibland. Han sa direkt att jag såg "så frisk ut" och frågade vad jag gjort. Jag kunde ju inte säga som det var så jag sa "inget", men han trodde mig inte. "Har du nytt smink?" "Har du gjort ett ansiktlyft?" "Något är det, det ser jag!".

Det var bara såå roligt att höra! Ville bara dela med mig om något positivt och inte bara gnäll från min sida!

Ikväll kommer att bli den svåraste kvällen sedan jag slutade dricka i lördags. Anledningen är att jag är barnledig och det brukar för mig innebära stor fylla!! När man går här ensam och vankar kommer suget. Tyvärr vet jag ingen som jag kan gå hem till, för alla mina närmare vänner dricker ju när det är fredag (börjar inse hur många "suparkompisar" det är).

Vet inte vad jag vill ha sagt med inlägget, men det är skönt att bara skriva lite. Grabben har just avlämnats och det har redan börjat - suget och de dåliga tankarna.

Var ute med jobbet på middag ikväll. Första gången jag var ute på en jobbmiddag med mina kollegor sedan jag blev nykter.

Usch detta var ingen skojig upplevelse. Sitter här och gråter nu..
I tre timmar har jag suttit och hört hur tråkig jag är. Att jag blivit en gammal A4-tant, att det bara är en tidsfråga före jag är gravid och sitter med hus och kombibil och har korsord som hobby.

När jag kommer hem från jobbet tar jag alltid en sväng till mamma för en fika innan jag fortsätter med dagen. Så gjorde jag även igår. Jag parkerade hemma när det slog mig: "varför ställer jag bilen hemma istället för att köra hela vägen". Svaret kom blixtsnabbt genom hjärnan. "Därför att du och mamma alltid dricker vin och du kan inte köra därifrån". Utan att tänka på varför har jag nu fortsatt att parkera hemma och gå till mamma! Detta trots att jag inte dricker längre. :-)

Efter att haft ångest mer eller mindre halva eftermiddagen var jag nästan på väg att ta mig till Systembolaget, för att inhandla vin och dämpa ångesten.

Har sedan några månader tillbaka insett att min alkoholkonsumtion bara eskalerat, tills att det nu blivit så illa att jag faktiskt druckit något varje dag sedan några månader tillbaka. Isolerat mig mer och mer från vänner och familj (eftersom jag inte vet hur jag mår från dag till dag så har jag inte kunnat planera nåt, utan ofta fått ge återbud, vilket gör att folk tröttnar och slutar höra av sig).
Senaste veckorna har jag börjat känna mig mer och mer deprimerad (såklart, när världen enbart kretsar kring alkohol för att kunna må "någorlunda").

Hej alla!
Jag har läst och läst trådar här på forumet i hopp om att hitta styrka själv. Nu måste jag det. Väntar hela tiden på att "bli redo", men inser att jag nog aldrig kommer bli det i den bemärkelsen jag tror. Drickandet går ut över min fru och mina vänner. Blir aldrig någonsin våldsam eller liknande, men de ser hur jag blir sämre, däckar på soffan vid kl 20.00 mitt i en film osv.
Levern ömmar sen 1 månad tillbaka, och min konsumtion är uppe i ca 3 boxar vin i veckan + ett antal öl.

Hej!