Förändra sitt drickande

Hej.

Detta är min "start" på vad jag hoppas skall bli starten till en nykter fortsättning på mitt miserabla liv. Ett liv som inte borde vara miserabelt, Jagh borde leva "gott" och har 2 fantastiska döttrar som är 6 och 9år med en sambo som otroligt nog inte stuckit.... men det har varit nära, många gånger.
Det känner ni nog igen?.

Hej på er.
Jag är ny här men har haft problem med mitt drickande i 3 år nu.
Ett 6pack folköl per kväll. Ibland även dagtid.
Det började med att jag skulle orka med att vara trevlig när släkten kom.
Att jag skulle få må bra, och lämna bekymmer bakom mig. Det finns liksom inga problem för stunden med lite öl i kroppen
Det är ju bara folköl, ingen fara osv. Det var vad jag intalade mig själv.
Började skåpsupa. Gömma ölen för familjen. De märkte inte att jag drack.
Jag tänkte att jag skadar ju ingen annan. Osv.

Jag har läst era inlägg, och ni är förmodligen författare hela högen som skriver här inne.. Kände mig så låg att jag blev tvungen att köpa några öl för att våga skriva.
Jag har en lång tråkig relation till alkohol, började redan i sjuan med mellanöl. Jag va alltid den som höll igång mest och va roligast( trodde jag i alla fall).
Har i och för sig haft långa perioder som har varit helt vita.. När barnen va små (0-5 år) fanns det ingen tid för alkohol för mig. Livet blev fullt med arbete, och många barn. :-)

Så mycket som jag vill få ur mig. Dricker dagligen, och det har bara eskalerat det senaste året. Tidigare var det kanske en flaska vin om dagen, nu blir det ofta två. Sällan en helt nykter dag. Har mina barn på halvtid och de har nu reagerat på att mamma somnar i soffan varje kväll och vill inte längre komma till mig. Socialtjänsten skall nu göra en utredning. Det här är så vidrigt. Mina barn är det absolut viktigaste jag har och ändå så har jag valt alkoholen framför dem under så lång tid nu. Känner sånt förakt inför mig själv.

Har äntligen förstått att jag har alkoholproblem. Något jag borde insett för ca 15 år sen, men varje gång mina vuxna barn tog upp ämnet så förnekade jag stenhårt problemet.
Bland släkt, vänner, arbetskamrater o.s.v. var det aldrig någon och är inte nu heller nån som tror att jag har alkoholproblem.
Jag har alltid varit duktig på att hålla masken, manipulera och dölja mitt alkoholberoende.

När jag hittade hit och läste många trådar, många med mycket hög igenkänningsfaktor så kändes det bättre.

Hej nu hände det igen, full som fasiken i fredags. Kvällen är som en enda stor minneslucka, kommer bara ihåg delvis utav den! Är mamma till 2 barn och har en underbar sambo, så jag vet inte varför jag håller på så här?
Har druckit sen tidiga tonåren och kommer från en familj där jag sett alldeles för mycket fylla och skit! Har lovat mig själv att aldrig utsätta mina egna barn för detta, men det är ju just det jag gör.

.

Jag dricker 3-7 dagar i veckan ingen vet att jag dricker mer än 3 dagar i veckan. Jag har en son på snart 2 år det har hänt att jag hämtat honom på dagis när jag tagit 2 glas vin. Jag vill inte dricka när jag vaknar på morgonen men sen blir jag så uttråkad så när eftermiddagen kommer finns ett sug. Jag är framgångsrik tjänar bra med pengar driver eget men något fattas. Innan jag gifte mig och skaffa barn höll jag på med extremsporter men tyvärr hinner jag inte detta längre.... Eller? Jag drack för mycket innan också men aldrig på vardagar och framförallt inte ensam .
HJÄLP!

Jag är en ensamdrickare, en som häller i mig en flaska vin så fort jag har kommit innanför dörren. Som önskar att ingen ska komma på besök så att jag måste gömma undan vinet och glaset och "ödsla dyrbar tid" från det viktiga vinet! Som gärna dricker på fastande mage för att få bättre effekt och som tänker redan när första glaset är urdrucket att varför i helsicke köpte jag inte minst en liter! En som vaknar med kläderna på tidigt på morgonen med alkoholen osande ur munnen, med huvudvärk och självförakt och med den stora rädslan och vanmakten över fienden som alltid vinner.

Snälla hjälp mig.
Jag har druckit väldigt, väldigt mycket under lång tid och slutade snabbt. (Trappade ner och drack några öl eller shot per dag) och har sån abstinens.
Har gått så långt nu att jag har abstinenskramper och hallunicerar.
Är i en stad för tillfället där jag inte bor så får ingen hjälp.
Kan det gå över av sig själv?
Skulle bara vilja ha sömntabletter och avslappningstabletter men var får jag tag i det lixom?
Går det tillbaka om jag börjar dricka lite lugnt igen eller blir det bara värre?
Är allvarligt rädd...:/