Tack @Daemon ❤️

Tack @Sisyfos ❤️ Jag förstår fullständigt vad du menar och min hjärna går fortfarande på högvarv alldeles för ofta. Jag ska titta på dina tips på podd och youtube och jag önskar jag kan ta tag i psykologhjälp snart!
Jag faller in i negativa tankemönster allt för lätt och blir den som gnäller på jobbet och jag hatar när jag hamnar där men jag är oerhört trött just nu med och tröttheten är den som får in mig i det gnälliga.

Jag är dock inte ett dugg rädd för återfall men behöver skärpa till min kost, jag har slarvat en hel del med den och tror den är en stor bidragande faktor till min trötthet.

Kram❤️

Så bra tips! Nu börjar jag förstå att jag dämpat min hjärna och mina känslor sedan jag var barn. Först genom ätande, sedan ätstörningar och därefter grej efter grej tills jag tillslut använde alkohol utan att ha förstått vad jag gjort!

Jag har aldrig tagit i tu med känslorna, inte vetat hur utan hittat lindring. Det måste vara därför min hjärna går på högvarv nu?

@Himmelellerhelvette Jag kan tänka mig att din hjärna går på högvarv om du aldrig tagit itu med dina känslor. Man trycker undan, dämpar på olika sätt och till slut kokar det över. Man kanaliserar trycket på annat, gnäller ur sig på andra saker, blir irriterad och man blir trött. Man projicerar, lägger över sina egna känslor på andra. Om man inte fått lära sig att uttrycka sina känslor och behov, så är det svårare att göra det som vuxen, man har inte fått träna på det. Det är därför det är så bra att samtala med någon, för att få hjälpa att synliggöra känslor, behov och sätt ord på dessa. Det är svårt att få syn på dessa själv då man är lite ”fast” i sig själv. Det är svårt att göra terapi på sig själv😁. Verkar som att det skulle vara ett bra steg för dig nu i processen och då du inte dämpar med alkohol eller annat. Det undertryckta är uppe på ytan och behöver hanteras och synliggöras. Som jag sagt tidigare har jag fått mycket stöd och hjälp från psykolog och har blivit så mycket mer medveten om mig själv, fått självkännedom om hur jag fungerar och vilka behov jag har. Det har hjälpt mig vidare i min process❤️

Första nyktra midsommaren samt första semesterveckan med husvagnen avklarat. Campingar är 100% förknippat med alkohol så det har varit nytt för mig i år.

Jag har njutit och varit tacksam över att jag slipper dricka❤️

De senaste dagarna har det stört mig att det står alkohol i kylen och skåpet. När jag öppnar blir det ett sug och jag kan bara inte förstå varför. Jag har känt mig uttråkad de senaste, speciellt idag! Känns trist och känner mig nere, måste vara det som skapar suget. Vill ha en kick. Ett lugn och lyckorus på samma gång. Sådär när jag kunde gå runt och fixa hemma och samtidigt dricka A och känna den där mysiga känslan i hela kroppen och huvudet.
Snart har jag varit nykter i 11månader, jag kan inte dricka A för det ger hemska konsekvenser som jag inte kan leva med och jag är helt säker på att det skulle gå rätt ner i helvettet fort som fan ändå finns suget efter att få försvinna iväg känslomässigt! Bara få stilla hjärnan och få ett lyckorus, så lätt att bara få bli glad och känna lugn. Det är en jävla tur att jag vet konsekvenserna av den vägen. Jag får genomlida kvällen. Skulle vilja gråta hämningslöst! Känslostormar! Känslodöd. Riktigt irriterande. Det jag vet är att det är övergående, man mår dåligt ibland, det gör alla och det är säkert väldigt bra att känna såhär och genomlida känslorna emellanåt. Imorgon kanske jag mår hur bra som helst igen. Vet att jag överarbetat hjärnan denna veckan och är förvirrad i allt!

Kram till alla❤️

@Himmelellerhelvette Förstår att det känns jobbigt med alkohol i kylen och i skåpen. Man vill liksom inte se skiten och är man dessutom låg och dann blir det ännu värre. Tror att suget kommer av det känns trist och du är nere. Hjärnan minns vad som kunde hjälpa mot det och nu när det dessutom är semester med folk som dricker omkring en. Hjärnan minns hur man brukade fira sin semester, koppla av med alkohol. Denna vecka har jag känt mig så otroligt trött och lite grinig på det. Lite tristess och lite allt möjligt😂. Sover lite dåligt. Vi har sådana perioder emellanåt. På jobbet snackas och planeras det om AW och dricka massa drinkar och jag är inte med i det snacket, blir lite less, känner mig tråkig och kan minnas hur det var att vara med och snacka drinkar. Men nu kan jag inte det, orkar inte det. Jag vill inte dricka dessa drinkar, känner inget sug direkt, men jag vet också att jag är trött och allt blir lite jobbigare då, lite mer motstånd i allt. Ibland är det bara så, men det går över efter ett tag och blir bättre. Kram❤️

Tack snälla @vår2022❤️ Ja jag vet ju att man blir lite låg ibland och även om man intalat sig att det är okej att vara utanför när alla andra snackar drinkar och är så uppspelta blir det svårt ibland och tröttheten gör som du säger, att hjärnan vill ha det den brukade få. Jag funderar också på om detta är så ovanligt att gå igenom eftersom jag alltid dämpat med A så jag vet inte riktigt hur vanligt folk gör? Jag vet ju att alla känner såhär ibland och dom tänker inte att dom måste dämpa det utan det bara är.
Jag har alltid druckit när jag haft tråkigt. Just nu känns det som om jag aldrig under dessa månader mått såhär innan. Förtränger hjärnan? Jag måste ju kännts såhär förut under dessa 11månader? Jag vet att jag skrev med dig under en hemsk helg med mycket ångest i höstas, då slutade det med att jag tog en atarax, jag har fått ta en atarax ett annat tillfälle med när jag inte kunde hantera känslorna, har funderat några timmar på om jag ska göra det ikväll igen. Vet ju att den tabletten är helt ofarlig, bara ångest/orodämpande och inte beroendeframkallande men jag tror någonstans att jag behöver genomlida detta för att lära mig ta hand om det själv inte bara ta den lätta vägen och lägga plåster på. Det är svårt att avgöra om jag ska må så här dåligt för att lära mig handskas med det eller inte. Är rädd att jag kommer få en panikångestattack och den rädslan gör det inte bättre. När jag lägger plåster på känslan så går jag inte till botten med den och tar itu med den och då kommer den upp igen sen, en annan gång. Vet inte om du minns när jag skrivit om min trasiga familj, mamma-pappa-och syster? Allt är så trasigt där och jag har brutit med dom men saknar ändå dom och önskar att det inte var så trasigt. Jag tror det är den känslan som är den som jag trycker bort och som ligger och gror för jag vet inte hur jag ska göra. Är det alltid rätt att ta avstånd från dem som gör en illa eller kan jag lösa det på ett sätt som funkar. Öppnar jag relationerna igen så känns det som om dom människorna äter upp mig men när jag inte har kontakt äts jag upp av det ändå. Önskar relationer kunde vara lättare, önskar att det inte var så mycket lidande i dessa familjemedlemmar. Försöker lägga focus på min egen familj. Den är underbar och vi har det så bra ihop. Önskar jag kunde vara nöjd med det och inte undra hur familjen jag växte upp med har det.

Kram och tack för att du finns❤️

@Himmelellerhelvette När jag känner så är det nästan alltid något annat jag har slarvat med. Jobbat för mycket, pausat för lite, sovit för dåligt osv. När jag väl har hittat orsaken så okejar jag måendet, nu känns det så här. Allt är övergående.

Fast jag har varit nykter så pass länge nu att jag inte längtar efter just alkohol. Däremot kan jag bli galet sugen på choklad och kakor. Galet sugen. Och mitt badkar längtar jag också efter 🥰 Bada varje kväll är viktig daglig avkoppling för mig. Choklad, glass och kakor tröstar jag mig med om det känns överjävligt.

En god natts sömn kommer att göra underverk för ditt mående ❤️ Och du kanske på allvar ska testa yoga och/eller meditation?

Sen tycker jag att din man kan vara hänsynsfull och inte fresta dig.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Och din trasiga relation till dina föräldrar och syster är förstås en stor sorg, och sorg kommer och går. Då och då störtdyker man ner i en dypöl, men med tiden blir man allt skickligare på att kravla upp på vägen framåt igen. Sorgen består över tid, men den bleknar som ett solblekt tyg.

Jag tror inte att det är en bra lösning att återuppta relationen. Däremot kan jag tipsa om Mindler, som är en app där man kan få kontakt med en psykolog. Kostar som ett vanligt vårdbesök. Jag har inte provat själv, men jag har hört gott om det.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Tänker att nu när du har semester så får du mer tid för dina tankar och känslor. De som inte tar till alkohol när de får tunga känslor, tar till andra metoder. Kanske äter många ångestdämpande mediciner, tröstar sig med godis, på annat sätt eller tränar. Jag minns att du berättat om din trasiga familj och jag förstår att det påverkar dig mycket. Det är det ursprunget man kommer ifrån och som format en del av din personlighet. Det tuffa och slitsamma är att ta sig ur formen och skapa en ny form. I den processen kommer mycket upp på ytan som man ska hantera och många gånger vet man inte hur man på vilket sätt man ska ta sig an det eller hantera det. Allt förstår man inte heller, men känslorna som kommer upp är ångestfyllda och sorgliga. Som du skriver, man sätter på ett plåster men det vill inte riktigt läka, det varar och behöver rengöras ordentligt för att det ska läka fint. Istället sätter man på ett nytt plåster rengör lite lätt, det håller en stund, men sen börjar det vara igen för rengöringen är inte tillräckligt djupt gjord.

Jag har också en knepig relation med min mamma som jag gått i terapi med. Det har hjälpt mig så mycket till att förstå bättre och se mig utifrån. Det har varit svårt att se det utifrån då jag varit mitt i det, men genom terapin kunde psykologen spegla mina känslor. Jag har lärt mig att hitta min gräns mot henne. Vi har en viss kontakt men jag håller mig på min kant och jag håller min gräns. Det är sorgligt. Jag skulle önska att relationen såg ut på ett annat sätt, men inser att jag inte kan ändra på henne. Jag har inte fått det jag behöver som barn, hon har tillräckligt med egna behov som inte blivit tillgodosedda som barn som hon tampas med och det har gått ut över mig. Jag har inte fått uttrycka mina känslor helt och fullt och hon är mycket av ett offer och beter sig som en martyr om jag tar upp det. Jag jobbar på att leva mitt liv, utan henne på ett sätt. Att inte låta henne påverka mina känslor för mycket, hon har valt sitt liv och jag väljer mitt.

Jag tror att du skulle vara hjälpt av terapi för att djupare rengöra såret som varar. Det som hjälper mig mest i alla mina svåra och jobbiga stunder är att sätta ord på mina känslor. Få prata av mig. När jag gör det får jag oftast till slut tag på vad det är som skaver hos mig. Det kan vara något som triggar fram en känsla långt där inne, något som någon säger till mig. Eller hur någon beter sig mot mig. Min kollega som jag berätta mycket om, har triggat fram mycket känslor hos mig från förr. Det gäller att få koll på detta så att det blandas med det som händer på jobbet. Jag gör typ likadant med kollegan som min mamma, sätter en gräns, avskärmar mig från att triggas genom att inte haka på vissa ”krokar” som hon sätter ut. Ger mig tid att känna efter vad som händer inom mig innan jag agerar. Detta har terapin hjälpt mig med att göra.

Att ta en atarax kan väl vara ok om det händer ibland och om den inte är beroendeframkallande. Med tiden, ju mer du förstår och kan hantera din ångest och oro, så kanske det inte finns behov av det mer. Sköt om dig, kram❤️

Vill också tillägga att det är positivt det som sker hos dig nu. Du reflekterar och gläntar på vad som sker inom dig och lägger inte locket på genom alkohol. Det blir naket och man är tunnhudad när man processar detta, men det tar dig framåt mot att må bättre. Det är ingen quickfix och livet är ingen quickfix. Det behöver processas, mycket känslor som rör upp. Jag kan se en utveckling hos dig efter 11 månader, du säger att du inte mått så här, men det är för att du öppnar allt fler dörrar mot det som tynger dig, det är en bra men jobbig process, du går framåt. Man kan inte gå runt livet, man måste gå igenom det och genomleva det. Det är det som för dig framåt och du kommer att få känna frid. Du är på väg mot försoning med dig själv, medkänsla med dig själv. Sen kan du även känna det med andra. Så undersök och var nyfiken på själv, på din väg, i din process. Hitta den lilla du och ta henne i handen, visa den nya vägen för tillsammans är ni starka❤️

Tack så mycket @vår2022 och @Andrahalvlek❤️ Ni är så otroligt underbara, stöttande och viktiga❤️

Jag tog mig igenom ångesttoppen igår utan atarax, när jag skrev av mig här kom jag åt mig själv och förstod att jag triggats av relationerna av min trasiga familj mest samt att jag hoppat över meditation och träning för det har varit fullt upp med annat i veckan nu.

Jag kände så starkt att jag behövde ta mig igenom detta för att läsa upp knutarna, så de mjuknar och tillslut kommer kunna lösas upp helt. Jag gjorde som jag lärt mig att stanna i känslan, att den inte är farlig och att sätta ord på den i text, prata med någon (för min del forumet, mitt AA)

Innan jag gick till sängs igår var ångesten borta och när jag vaknade kände jag verkligen att jag kommit längre med mig själv och min utveckling. Jag är så oerhört stolt över att jag inte la plåster på känslan🙏
Jag läker och det känns❤️

Tusen tack igen för att ni finns❤️Hoppas det går bra med din arm @vår och med din hund @AH❤️

Kram

@Himmelellerhelvette Bra jobbat av dig! När man möter sin ångest och rädsla så avtar kraften på den. Genom att våga möta den så kommer den att mildras allt mer. Ett bra verktyg som för dig framåt. Jag brukar tänka att den jag möter är mig själv och att ångesten vill säga att något skaver eller inte stämmer, att jag ska lyssna på det. Träning är verkligen viktigt och hjälper till att hålla balansen liksom meditation och att sätta ord på sina känslor. Jag märker direkt på min inre balans om jag tummar på min träning.

En vecka kvar med gips, är så less på det, men som tur är kan jag ändå göra löpturer och anpassad styrketräning ändå😁. Ha det gott och kram❤️

@Himmelellerhelvette Skönt att du lyckades vända ångesten. Den är vidrig, men den går alltid över.

Dock förvärras den om man undviker så att stanna kvar i obehaget var helt rätt taktik. Djupandas, räkna andetagen in och ut, försöka göra varje andetag längre och längre är en taktik. Meditation genom andning.

En gång på ett yogapass skulle vi andas in och räkna till 16, andas ut och räkna till 16. Jag kommer till 8-9 i bästa fall. De som är riktigt hardcore andas in i en hel minut och sen ut lika länge. Då måste man fokusera inåt! Räkna in på 6, hålla andan 4, andas ut på 6, hålla andan 4 osv ett tiotal gånger är bra nog. Quick fix för att stilla nervsystemet.

Kram 🐘

Tack @Amanda L ❣️Ja jag är övertygad om att det hjälper att jobba med sig själv på det viset❤️

Ja @vår2022, jag jobbar mycket på att känna inåt och det hjälper mig framåt. Jag tänker på att jag hela livet blockerat jobbiga känslor så det finns många som mitt undermedvetna nu vill att jag tar itu med. Jag har aldrig ens låtit mig vara sjuk för även då har jag maskerat det med A, i alla fall de senaste 10åren. Tänk så ofantligt mycket undantryckt det finns i mig.
Varenda gång jag mår sämre har jag svarvat med träning och meditation, det är så tydligt!
Så underbart för dig att du kunnat springa trots armen och så skönt att bli kvitt gipset nästa vecka❤️

Du har så rätt @Andrahalvlek❤️, ångesten blir värre om man inte tar tag i den och granskar vad den kommer ifrån. Andningsteknik funkar otroligt bra. Jag har testat det när jag blivit jätte orolig vid ett annat tillfälle, efter jag djupandas långsamt i tre minuter la sig attacken och jag kunde tänka klart! Det är tankarna som far i väg och kopplar på det sympatiska nervsystemet som man sedan kan dämpa genom att koppla på det parasympatiska istället.

Stor kram till er alla tre❤️

@Himmelellerhelvette Enormt starkt av dig! 😍 Jobbiga känslor på många sätt…

Det är ju i ’alkoholfri mode’ man inser hur mycket det är som kretsar kring alkohol. När man tittar på tv-serier till exempel, så landar ju storyn ofta i drinkar och vinglas stup i kvarten. Man blir nästan förbannad ibland… Sätter man på radion så diskuteras det hur man bäst blandar en drink baserad på gin och bubbel, aldrig goda alkoholfria alternativ. Om man ska ska träffa någon så säger man alltid ”ska vi ta en öl” (nämner man alkoholfri i samma andetag får man en konstig blick 😂), och grannar frågar ju aldrig om man vill komma över och snacka lite utan de undrar om man ”vill komma över på ett glas vin”, osv.

Jag har själv blivit hyperkänslig för allt det där. Inte för att det alltid 100% påverkar mig i negativ riktning, men jag har märkt att jag numera reagerar direkt när alkohol kopplas in - oavsett sammanhang. Det är trist att alkohol ofta används som ett kvitto på framgång och lycka, och anges som bästa sättet att varva ner på. Och det kostar att bevisa motsatsen…

Du ska vara grymt stolt över att ha tagit ytterligare ett steg i att navigera genom djungeln av alkoholpåminnelser! 💪😃 Vi får fortsätta hjälpas åt här på AH att generera positiv energi, för att bryta ny alkoholfri mark!