Jag ska tänka på era ord, och jag vet att ni har rätt. Men det känns just nu lite oöverstigligt.
Tänk om jag aldrig får deras tillit tillbaka!
Men, om jag fortsätter på min nya bana så kanske jag får den där inre ron och kan vara stolt över mig själv.

Kram på er. Ni är fina och kloka ni. ?

Skam är en svinjobbig känsla. Den gör så ont att det känns som om hjärtat nästan brister, åtminstone om det finns närstående inblandade.

Det var bra av din son att konfrontera dig. Det tyder på att han inte är medberoende. I så fall hade han gjort som man brukar, dvs inte ens talat om det. Det man inte pratar om har knappt hänt.

Det är också sunt att han har berättat för några kompisar. Det tyder också på att han inte är medberoende. Och på att han har bra kompisar som han kan prata med sådant om. Han skäms säkert över dig, men han tycker samtidigt att det egentligen är du som ska skämmas.

Se skammen som en garanti för att det inte händer igen. Be om ursäkt, pudla, blotta strupen. Fortsätt sen den nyktra vägen fram och tids nog kommer tilliten tillbaka.

Minns inte om dina barn upplevt det här tidigare eller inte, men är det ett upprepat beteende kan det ta längre tid för tilliten att återkomma.

Fortsätt prata om ditt nykterhetsarbete så ofta tillfälle ges, och var lyhörd för om det finns mer som skaver inom sonen.

Ta diskussionen i småbitar, men framför allt ska du visa både för dig själv och barnen att du menar allvar med att vara nykter.

Man dör inte av skam, man tror bara att man gör det. Lider verkligen med dig, men ibland måste det nog göra ont.

Kram ?

AmandaL

Andrahalvlek tycker verkligen du ser klart och har sunda värderingar kring det här! Det märks att du har kommit långt på din resa och när man läser vad du skriver kan man inte annat än hålla med dig! Styrka till dig aklejan ?

Finns väl bara två alternativ..? Ge upp och tilliten och respekten lär inte komma tillbaka eller satsa och kör.
Som Peter på landet säger var ärlig och rak inför de du bryr dig om till att börja med, -jag har alkoholproblem" Det ger en bra grund för ny respekt. Sen försök släppa oron och rädslan för hur andra ser dig och börja ro om dig själv. När du själv sen börjar må bra igen kommer tilliten tillbaka, jag lovar.

Kramar

Tack PpL för att du bryr dig! Min skam är fortfarande stor. Undrar hur många detta har spridit sig till. Men just nu tänker jag att huvudsaken är att mina söner kommer tillbaka till mig.
Ikväll ska jag gå på tre av våra vänners barns studentfester. Lite av ett eldprov att inte hinka i sig av vinet.

Jag ska sträcka på mig. Och jag ser fram emot att få avlägga en liten rapport om hur det gick.

Megakramen! ?

Peter på landet

Ja, tänk så skönt det kommer att kännas efter eldprovet när du kommer hem ikväll, just såna små tillfällen som får en att växa bit för bit

Jag klarade av gårdagskvällen! Jag drack en 2.8% öl på hela kvällen. Fokuserade mig och tänkte på er.
Men, det som var det bästa var att mina söner var på en av festerna och kramade mig när de såg att jag på den festen drack citronvatten med hallonsmak. Den glädjen och värmelycka jag kände gjorde att jag har bestämt mig för att inte dricka alkohol mer. Dessutom träffade jag deras kompisar och jag tog tjuren vid hornen och sa att jag inte tåler alkohol och därför inte skulle dricka mer. Gissa om jag fick stålsätta mig!
Visst, jag kommer säkert att göra felsteg, men det känns liksom annorlunda i mig.
Men det där med sömnen är knasigt. Somnade kl. 23 och vaknade kl. 04. Efter en timmes kvarliggande gick jag upp och har läst tidningen.
Utan er hade jag aldrig kommit så här långt. Idag är det dag 13.

Tack!!!
?

Förstår att kramen från sönerna var den bästa motivationen du kan få. Vilken lycka och seger ??

Men det är otroligt viktigt att du gör det här för DIN skull till hundra procent. För att du inte vill dricka mer eftersom alkoholen skadar dig. Då kommer resan att bli lättare. Inte lätt, men lättare.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

PS. Även en öl på 2,8% kan trigga igång suget. Men vi är olika känsliga. Jag dricker bara alkoholfri öl, max 0,4% och det går bra. En del fixar inte ens det utan måste ha 0% enbart.

Tack Andrahalvlek! Kloka ord. Ja, jag känner nog att jag gör det för min skull. Har börjat tänka att det är en spännande, men lite rädslig (finns det ordet?) resa framför mig.
Det tog mig 45 min att dricka upp ölen, detta medvetet för att inte känna något sug.

Och, jag är medveten att jag nu är euforisk över denna lilla seger. När vardagen sätter in så vet jag att risken finns för återfall. Ska tänka som du - aldrig ta första glaset.
Kram på dig min vän!

Så skönt att det gick bra, starkt jobbat! Jag dricker faktiskt inte öl överhuvudtaget numera. Tycker inte det är gott. Tror det beror på att det var öl som jag drack klart mest av förr.

Ha en fin dag!/ kram

Jag har just läst din tråd.
Det där med barnen tror jag triggar dig lite, eftersom det väcker skamkänslor (som du INTE förtjänar - att vara alkoholberoende är en "sjukdom" och det som gjorts/sagts på fyllan är alkoholdjävulens fel - det är sannolikt inte din önskan att agera som du gör när du är full; den personen är inte ditt rätta jag).
Kasta skammen i sjön!
Du är säkerligen en underbar, kärleksfull mamma när du inte dricker alkohol, Aklejan.
Var rädd om dig själv och fyll på med konkreta saker som du mår bra av i vardagen.
Vi (som gärna dricker för mycket) har ofta ett överskott i våra inre på skam & skuld och ett underskott på att vara snälla mot oss själva på riktigt. Konkreta saker som behöver minskas är förstås alkoholintaget (jag hade över 100 nyktra dagar förra året i följd och jag märkte att när jag började tillåta mig själv att dricka lite, lite gick det efter några månader överstyr igen - nu är jag på dag 8).
Konkreta yttre saker som åtminstone jag satsar på att öka är att börja jogga, äta regelbundet och lägga mig i tid på kvällarna. Lycka till, du är jätteduktig.
Kram på dig!

Peter på landet

Det stora slaget är vunnet, du återfick respekten. Nu kan du jobba på långsamt, och vinna dom små slagen. Kram på dig!

Hej Miss Hyde, du har så rätt så. Det du skriver är exakt mitt liv. Jag har en inre oro och dålig självkänsla och när jag dövar den med alkohol så blir jag som förbytt. Säger saker som jag inte står för. Här har jag verkligen rannsakat mig.
Tack för dina ord, och tack ni andra för ert stöd.
Jag hejar på er alla! Tillsammans fixar vi detta.

Kram alla ni fina!
?

Hej, Aklejan och Peter på landet, såg att ni pratade om gott alkoholfritt i Peters tråd, har två tips jag gärna delar: Ett vitt vin som heter Ein, zwei, zero, finns även som rosé, samt Nosecco, vitt eller rosé-bubbel.

höstlöven

igenom. Även om jag varit här förr blir jag varm av alla klokingar och kämpar.

Tack Aklejan för inlägg i min tråd. Hur går det för dig? Aklejorna hos mig blommar som allra vackrast nu i alla färger. Detta kommer bli bra! En dag (el timme) i taget.

Tack Höstlövet! Det går sakta framåt. Bara a-fri öl hela helgen. Träffade mina söner och den enes flickvän som min son har berättat allt för. Och jag har bara träffat henne ett fåtal gånger, varav de flesta av dem i onyktert tillstånd.
Jag kände mig dum och visste inte riktigt hur jag skulle bete mig. Men det gick OK.
Nånstans inom mig så vet jag att jag måste kämpa vidare med mina egna demoner. Vad hon tycker är inte mitt problem. Så här kaxig har jag inte varit på länge :-)

Kram, kämpa på så hörs vi snart!

”Vad hon tycker är inte mitt problem.” Helt rätt! Du kan inte påverka vad hon tycker och tänker. Lika lite som du kan påverka vad dina söner tycker och tänker.

Du ska fokusera på det som du kan påverka. Vara nykter. En dag i taget. Och du klarar det bra!

Kram ?

Tack, det värmer så ända in i roten. Jag känner mig skör, lite ensam och ledsen över att saker har blivit som de är.
Men jag ska fokusera på mig själv och se till att reda ut detta framöver.
Ha en fin dag idag. När aklejornas frön är mogna ska jag samla in och sprida dem. Så påminns jag om vem jag vill vara :-) Utan detta forum hade det inte gått för min del.
Kram!!!