att jag drack alkohol! Inte medvetet utan tog fel glas. Och känslan som kom var så tydlig så när jag vaknade kändes det som att jag verkligen druckit. Brrrr, hemskt?

Känner mig så övertygad att jag INTE vill få denna känsla igen. Det känns så starkt att jag får ångest bara av att tänka på det! Usch och fy!

Tack, Se klart för att du tittade in och kommenterade?

21 grader när jag var ut med hunden i morse. Helt underbart! Njuter varje dag av denna sommar!

Idag tatueringsdag?Ikväll kommer jag att ha min påminnelse på underarmen och det känns väldigt bra att fåra den där som en påminnelse varje dag. Får inte glömma bort att allt kommer och går. Både lycka och olycka. Det passerar...

Nu annonserade dottern sin ankomst och sen bär det av till loppis??

Ha en underbar sommardag ☀️?

Kram

Ja, vi verkar vara många som drömmer om alkohol i början av nykterheten. Hjärnan som bearbetar. Tack för det! Härligt att läsa att det går så bra för dig. Har följt dig hela vägen :-)

Kram!

Den blev bara SÅ bra, min nya tatuering! Så bra att jag redan planerar för en ny?Och det var så kul att vi var där tillsammans min dotter och jag?

Nästa vecka kommer maken hem och för mig känns det som om han kommer att möta en ny människa för jag är inte densamma. Jag har förändrats. Inte bara har jag fortsatt på min nyktra bana. Jag har dessutom klippt lugg (gjorde jag på impuls efter duschen innan jag skulle åka till Ikea med ungarna?), tatuerat mig och gått ner fem kilo??Men det har hänt mer med mig som jag inte kan beskriva. Jag är mera jag?Jag känner mig starkare på något sätt, starkare än jag gjort på mycket länge.

Jag VET att det går upp och ner, men efter mina grubblerier över mitt äktenskap (har släppt det för ett tag, jag kan ju inte lösa det själv?) så känns det liksom mer och mer upp??

Men nu skall det snart gå ner, i sängen?Lyssna lite på något eller läsa en stund?

Kram och godnatt?

Efter grisdagar kommer alltid gulddagar! Och som vi njuter av de gulddagarna ?

Att vara ”mer jag” är typ den bästa motivationen man kan ha för att fortsätta vara nykter.

Kram ?

Det är så härligt att läsa dina inlägg Sommarbarnet, jag blir glad ända in i märgen!? Någon tatuering har jag
aldrig vågat mig på, hur full jag än varit. Men nu när jag är nykter så är det kanske läge. Hmm, får bli något
fiskmotiv i så fall, det hade faktiskt varit kul. Gör det ont?? Bra att att du fortsätter och skriva här, det är svinbra att skriva
av sig om man grubblar på något eller har något problem. Det har jag haft väldigt stor nytta av, även efter flera månaders nykterhet. Efter ett tag blir det ju en hel del icke alkoholrelaterat skrivande, men det spelar ju ingen roll. Får man en dipp, svacka eller kanske tom ett återfall så är det kanon att ha sina "kompisar" kvar här. Som
kan hela ens bakgrundshistoria.

Ha en bra dag! Kram

Bam, där satt den, den sjunde veckan.

Släpat fram datorn idag för jag har känslan av att detta blir ett något längre inlägg.

Hade igår ett samtal med ene sonen. Vi pratade om detta med kontrollbehov bla. Han hade en väldigt bra synpunkt. Han sa att det här med kontrollbehov kanske mer står för ett behov av trygghet. Tala om att han slog huvudet på spiken! Han refererade ju mer ur ett eget perspektiv, men jag tog till mig det direkt och sätter det omedelbart i relation till mitt äktenskap.

När jag träffade min man var jag helt inställd på att inte inleda någon ny relation. Jag hade det väldigt bra på min egna pinne med alla mina ungar, hund och katt (ja, vi hade en då också). Så kom han och formligen slog undan benen för mig.

En tid in i vår relation upptäckte jag att han inte var helt ärlig och under årens lopp har det inträffat ett flertal incidenter som tydligt visat att han har ljugit. Detta får mig totalt ur balans och jag har vid flertalet tillfällen ifrågasatt vår relation. Vi har tom bott isär under en fyramånadersperiod.

Vi har gått i familjeterapi och han har gått i egen terapi för han har själv ständiga återkommande existensiella grubblerier.

Det är här det kommer in, känslan av otrygghet. Jag vet ju aldrig när nästa utbrott (han får raseriutbrott, utan fysiskt våld) eller period av grubblerier kommer. Jag tassar på tå och försöker släta över. Det får mig att bli inbunden vid tillfällen som firande av ungar mm då jag vet att han hatar att vara med pga att min exman med fru är där och dem tål han inte.

Jag trodde (i min enfald kanske) att en del av dessa problem skulle kanske lugna ner sig när jag slutade dricka för när jag druckit har jag många gånger varit helt inne på att lämna honom. Men nu när jag är nykter har jag delvis fortfarande dessa känslor. Och jag kommer att fortsätta vara nykter vad som än händer för det var SÅ länge sen som jag mådde så bra i mig själv.

Så när jag nu läser "Skål, ta mig fan" så i kapitel fem tar författaren upp detta med trygghet och jag vet att jag har ett enormt behov av att känna trygghet. Detta säkert sprunget ur både barndom och tidigare relationer. I och med att jag aldrig levt i en relation där jag kunnat förlita mig på att den andra parten finns där för mig har jag på mitt eget vis skaffat mig styrkan att skapa min egen trygghet i mitt liv och därmed gjort mig själv starkare.

Min styrka har tagit mig genom mina föräldrars bortgång som var ett ordentligt trauma för mig och mina barn då de var en stor del av vårt liv. Och då var jag helt nykter! Klarade allt vad det innebar med begravning av de båda och bouppteckning med massa jobbiga situationer. Men det är en annan historia.

Så här är jag nu idag i min nykterhet med mina grubblerier, men känner mig ändå så tacksam över livet.

Som jag säger och nu har inpräntat på min underarm "This too shall pass".

Vill också säga TACK, Andrahalvlek, Se Klart och Torn för att ni tror på mig! Fick nästan tåren i ögat av ditt inlägg Torn.

Så nu går jag in i min åttonde vecka av nykterhet och tänker fortsätta så. Och idag kommer ett gäng ungdomar. De har bjudit in sig själva på spelkväll och alla vet väl att då blir det inte en lugn stund :-D

Kram

Sjufalt hurra för dig på din nyktra 7 veckorsdag ????

Du jobbar på så jävla bra med nykterheten! Att sluta dricka är det svåraste i början. Att jobba med att förändra vanor, hantera känslor på nytt sätt och ta itu med surdegar är det svåra på lite längre sikt.

Men det är samtidigt nödvändigt. För att vi ska vara sanna och ärliga mot oss själva. Leva utifrån våra egna grundvärderingar.

Kram ?

PS. Det låter som du skulle klara dig utan din man imorgon om du ville. Han behöver dig mer än du behöver honom. Tar du ansvar för hans liv också?

Klarat av 5,5 km innan frukost??Så skönt att starta upp med att röra på kroppen. Det rensar även knoppen?Låter tankarna bara rulla fram och fattar inga direkta beslut. Fast idag på min runda började planerna på ett nytt kök så smått komma?Skall se vad jag gör med det.

Mina grubblerier kvarstår, men tänker inte älta det nu. Känns som om jag behöver få fastare mark under fötterna. Är fortfarande Bambi emellanåt?Och jag tror att det kommer att mogna fram ett beslut så småningom när jag känner mig säkrare.

Lyssnar på ”Skål, ta mig fan”. Det är nog bra att jag slutat dricka redan för annars hade jag nog slutat lyssna för länge sen. Alldeles för mycket jobbigt, men bra nu efter en tids nykterhet. Och jag gillar ordet ”problemdrickare”. Det blir så mycket lättare att relatera till, för mig iallafall. Gemene man har ju så mycket förutfattade meningar om just ordet ”alkoholist” så även jag.

I min familj har vi och har haft många problemdrickare. Alkoholen har funnits med sedan jag var barn och jag tyckte det var hemskt! Konstigt är ju då att jag själv häller i mig som om det inte fanns en morgondag. Men nu är det slut med det och f-n ta mig om jag skulle bara ta så mycket som ett glas?Har tänkt tanken på hur det skulle kännas, men hela mitt väsen bara skriker NEJ! Vill inte dit igen, vill inte känna berusning, vill inte ha ångesten. Så det är så enkelt att bara låta bli☺️

Dags att hoppa in i duschen och sen åka och handla. Det är totalt tomt i kylen och djuren behöver ju också mat har jag hört?

Tack, Andrahalvlek för ditt sjufaldiga hurra?Blir så lycklig över ditt pepp?

Tack, Varafrisk, lycka till på din resa?

Kram?

Det är min ”kvällslektyr”. Lyssnar på 30 min varje kväll innan jag somnar. Spolade tillbaka nyligen för 7:e eller 8:e gången från början. Perfekt daglig påminnelse!

Kram ?

nästan modet i mitt lyssnande?Kom till det kapitlet när han säger att det inte finns någon väg ut på egen hand. Så jag tänkte WTF, vad håller jag på med då? Men så lyssnade jag vidare och ”botten” beskrivs. Aha, insikt och beslutet. Jag KAN ju fixa det faktiskt?Skönt!

Har också fått förklaring på varför jag inte fortsatte vara nykter förra gången då jag ändå hade ett låååångt uppehåll. Påverkan att sluta kom ju inte från mig. Det kom utifrån. Från pojkvän och min mamma (som också hade alkoholproblem konstigt nog).

Har börjat förlika mig med att jag antagligen aldrig mer kommer att kunna dricka alkohol, men känner det faktiskt inte som någon större förlust. I skrivande stund faktiskt bara lättnad.

Tittade på en film igår där tjejer (ja, i min ålder, typ 50+, men vi är också tjejer?) drack stora glas vin och hade allmänt trevligt. Kände ett litet sting, ”så kommer det aldrig mer att bli för mig”, men det gick snabbt över för man kan ju dricka zero-läsk och fnissa också?

Så det nyktra livet fortsätter och jag gillar det?

Kram?

För mig funkar forumet som AA. Här kan jag dela, och ta del av andras delningar. Här har jag den gemenskap jag behöver.

Så jag känner mig absolut inte ensam på den nyktra resan ?

Det är jätteviktigt att man slutar dricka för sin egen skull. Att det sen gynnar andra är bara en bonus.

I början är det en sorg att tänka att man inte kan dricka de där glasen rosé i solnedgången (typ 1 på 1000 glas). Men jag har insett att de där fina stunderna kan jag behålla - med något alkoholfritt i det fina vinglaset.

Känslan finns där ändå, och den blir ännu bättre eftersom man är hundra procent närvarande.

Kram ?

att jag känner mig ensam för det gör jag absolut inte?Har inte känt mig ensam sedan den där lördagsmorgonen innan jag gick in här på forumet?

Det jag menar är detta att klara sig utan antabus eller andra piller, utan AA, utan att gå till beroendeterapeut, ja, helt enkelt utan hjälpmedel om du förstår vad jag menar? Jag ser inte forumet som ett hjälpmedel (för mig alltså, andra har säkert en annan åsikt?) utan mer som ett stöd, som någon att hålla handen lite. Att läsa ger mig kraft och att skriva ger mig hjälp att sortera mina tankar.

Så funkar det för mig?

Kram

Men jag är nykter!

Har kommit till vägs ände där jag är tvungen att fatta beslut hur jag skall gå vidare med mitt äktenskap. Ny sammandrabbning per telefon i veckan har lett till att jag hamnat här där jag är idag.

Hade ett långt samtal med en vän igår som kunde hjälpa mig att se på saker och ting ur ett annat perspektiv. Pratade även om alkoholen och det var skönt att lyfta på det locket för någon utomstående. Jag är vanligtvis ganska sluten av mig när det gäller personliga grejor. Det kanske lätt blir så när man bor i en mindre stad och blivit ”satt på kartan” några gånger tidigare, dock aldrig alkoholrelaterat?

Under de här nästan åtta (i morgon 8??)veckorna har jag jobbat mycket med mig själv och jag känner idag att jag börjar hitta tillbaka till den jag en gång varit. Jag har försökt att se mitt äktenskap utifrån. Om någon kom till mig och beskrev sitt äktenskap såsom mitt, vilket råd skulle jag då ge om hen bad mig om råd? Jag vet vad jag skulle säga, men svårare att ta steget själv.

Så gulle dig Se Klart, jag hänger fortfarande med, men för tillfället på en ganska knagglig väg?

Kram

De kommer upp till ytan slag i slag idag tycker jag.

Vägen till beslutet är allra svårast. Skriv plus- och minuslistor. Både över att stanna kvar, och att separera.

Tids nog kommer du till beslut.

Kram ?

Grundorsaken till mitt drickande ligger helt och hållet hos mig själv. Det är jag som är ”problemdrickare” eller vad man nu vill kalla det. Det är jag som inte kan hantera alkohol, men det konstiga är att när jag haft mina kriser i livet har jag ofta (tyvärr inte alltid) hållit mig nykter.

Problemen i mitt äktenskap har bara givit mig anledning till att dricka egentligen. I början var det mycket fest med alkohol. Då var allt bara trevligt och rosa moln. Men jag drack ohälsosamt redan då även om det hela har eskalerat under åren. Det var ett par år in i relationen som jag började inse att det här är nog kanske inte en helt ok relation, men man travar på och rödvinet/vodkan/ bubblet blir ens sällskap och tröst istället. Det är ju enkelt att bara fly in i alkoholens värld. När man inte flyr in i alkoholen längre klarnar allt och man måste ta itu med livet helt enkelt.

Nu när jag är nykter och börjar bli mitt ”gamla” jag (kanske i dubbel bemärkelse??) är det lättare, eller kanske svårare att se på relationen. Jag vet att jag kommer att ta mig genom det här också. Bara lite tufft just nu.

Men grundorsaken är för mig inte ett dåligt äktenskap eller andra livskriser. Jag menar det finns ju en herrans massa människor som lever i risiga relationer eller mår dåligt pga annan orsak som inte häller i sig massa alkohol. Grundorsaken för mig är jag jag är ”problemdrickare” eller alkoholist eller vad man nu vill sätta för ord på det. Och orsaken till det vet jag inte och det spelar egentligen ingen större roll bara jag är medveten om mina problem eller som det också kallas, sjukdom.

Och jag är nykter idag och förhoppningsvis i morgon och om jag har tur ett bra tag framöver?

Kram?

När vi blir nyktra så ser vi saker som vi tidigare dolt i alkoholdimmorna. Det är det jag menar med grundorsaker. Att man dricker är ofta ett symtom på något annat. Man har behov av att glömma och gömma.

Kram ?

Tidigare är det vid såna här känslor jag druckit alkohol. Inte idag och känner konstigt nog inget sug. Mer en vanekänsla.

Sover knappt. Ingen aptit och en ständig oro i kroppen. Min förhoppning just nu är bara att jag tar mig genom den här dagen.

Hämtar maken på Arlanda idag och sen vet jag inte vad dagen tar för vändning. Vi har iallafall enats att han skall flytta ut under en tid. Sen vet jag inte.

Hela mitt liv är på väg att ta en ny vändning och jag vet inte för fem öre hur morgondagen ser ut och ännu mindre min framtid.

Men jag väljer att vara nykter idag!

Kram