Mot ljusare tider

Profile picture for user Soffi

Vill önska er alla en underbar jul!

Ja, jag har varit osynlig här ett bra tag nu... gömt mig i dimman...
Men så hände något igår när jag stängde av jobbdatorn för att ta julledigt - jag kunde plötsligt andas utan ett glas i handen! Kom att tänka på er alla härliga människor här på forumet och gick in och läste lite och upptäckte att jag varit borta så länge att mina trådar blivit låsta... Hmmm...

Nu har jag funderat klart, det blev en ny tråd.

Återkommer och berättar mer (hoppas jag, lita aldrig på en alkis ;-) ).

Till dess, återigen en riktigt GOD JUL!

Profile picture for user Ensam1984

Vad "kul" att se dig här igen Soffi, kommer såväl ihåg dig. Vi startade ungefär vår första runda med djävulen samtidigt har jag för mig. Jag kan ha varit någon/några månader före, men kommer ihåg dig så väl. Kom in och häng med oss och prata av dig

Profile picture for user Soffi

Tack Kennie, Miss Lyckad och Ensam. Känns så skönt att veta att man alltid är välkommen här! Även om det är med blandade känslor som jag kliver in här - igen...

Men så länge jag lever så är det alltid för tidigt att ge upp!

Profile picture for user Soffi

Jo, alltså, jag vet att om man ska bli nykter så är det ju en skapligt bra start att sluta dricka, skruva på korken och sedan inte ta det första glaset.

Jag brukar ju skriva av mig mina tankar här för att se mer klart och få er hjälp att vända på dem. Men, nu snurrar det helt enkelt för mycket där uppe. Går inte att sortera och få ner på pränt. Skriver ändå för att börja få in rutinen igen att skriva på morgonen.

Kram och god fortsättning!

Profile picture for user Emmy123

Så är det för mig också, det snurrar rejält i skallen.. Jag har druckit mycket de senaste 2 v, varje morgon tänker jag " inte idag" och lik förbaskat sitter man framåt kvällen med ett glas i handen.. Det är dessa dikeskörningar och sveken mot mig själv som gör att jag jag mår då dåligt..

2021 ska bli mitt år! Hänger du på, Soffi..??

Profile picture for user Soffi

Det blir svårare för varje gång.
Första gången jag bestämde mig för att minska mitt drickande klarade jag 170 dagar.
Andra gången klarade jag några veckor.
Tredje gången några dagar.
... nu vet jag inte vilken gång i ordningen det är och jag måste verkligen göra en förändring - SLUTA DRICKA!
Men jag är så djävla liten och svag. Rädd. Skamsen. Ömklig. Ledsen.
Försöker förlåta mig själv. Det här året har verkligen varit för mycket. Jag ser så väl vad jag gör. När jag slutar dricka är de första dagarna hemska och jag biter ihop hårt för att klara dem. Så kommer jag till "rosa moln" och livet leker, jag orkar massor och drar igång med allt på en gång. Det blir för mycket och jag börjar känna mig utmattad, ser inte hur jag kan prioritera om och vad som kan strykas. Tar till alkoholen och får massor av energi, kör på ännu hårdare, dricker oftare ... tills jag börjar må dåligt.
Jag har tänkt mycket på uttrycket "ett ohanterligt liv" som det pratas om inom AA. Först tänkte jag att en alkis dricker tills livet blir ohanterligt. Men, jag kan inte hantera mig själv nykter, jag har inga bromsar och kör slut på mig själv, det enda sätt jag vet om för att få frid är att dricka alkohol.
Jag tror att jag behöver hjälp. Hjälp att hitta nya strategier att hantera livet i med och motgång. Men, jag vet inte vart jag ska vända mig. Har verkligen försökt, varit hos många olika psykologer, terapeuter mm genom hela mitt vuxna liv utan att få hjälp. Fast... jag har ju heller aldrig erkänt att jag dricker .... Så hur ska de kunna hjälpa?
Ja, jag kämpar på. Ska klara mig själv, ska klara att dricka lagom. Nej, i ärlighetens namn, senaste månaden har jag mer känt att jag kämpar mig ner mot botten. Dricker inte mer än förut. En flaska vin om dagen. Precis lagom för att vara på topp dagen efter och orka göra allt jag måste. Men jag har börjat bli bakfull dagen efter istället. Skiträdd för denna nya vändning. Vad gör jag med min kropp?
Jag har också börjat bli rädd för att bli avslöjad - tänk om någon upptäcker att jag är alkis? Eller, är det en förhoppning? En förhoppning om att bli avslöjad för att äntligen kunna få hjälp? Nej, fy vad jag skulle skämmas.
Fast jag skäms ju redan så in i norden över hur jag håller på.
Kan skammen bli större? Kan det vara en lättnad att faktiskt erkänna själv, inte bara här utan öppet för alla runt mig?
Nej, det törs jag inte. Då kanske någon faktiskt kommer till hjälp och hindrar mig från att dricka. En alltför skrämmande tanke att aldrig mer få dricka. Fastän jag har en hemlig dröm om att faktiskt kunna säga ärligt att "jag dricker inte".

Måste sätta ner foten. Jag måste bestämma mig. Jag vet att det är grundförutsättningen för att kunna börja vandra mot nykterheten.

@Emmy: JA, jag vill hänga på, 2021 ska bli vårt år!

Måtte jag hitta styrkan...

Profile picture for user Pixie

Som svar på av Soffi

så är det för mig med.
När livet är tufft lägger jag in ytterligare en växel. Jag upplever att allt jag lyckats med bottnar i den förmågan. Ett dricka är som att öppna ett varmt rum där jag slipper prestera och kan vila.
Men den vilan kostar numera för mycket.

Profile picture for user Soffi

"Att dricka är som att öppna ett varmt rum där jag slipper prestera och kan vila." Så väl formulerat, klockrent!

Tack Pixie. Det är det jag ska leta efter. Vad kan ge mig samma känsla förutom alkoholen. Det måste finnas något för alkoholen ska bort.

Profile picture for user Pixie

Som svar på av Soffi

Så gör vi. Letar upp det nya rummet och inreder. Tror jag har lite "gamla möbler" jag vill ställa in. Träning, bastu, vinterbad, yoga. Men det vore bra med något nytt.
Spännande om det går att hitta. Är konstnärlig men skapar inget alls numera. Kanske vore en ventil?
Ha ett fint nyår Soffi, så ses vi under vårt år - 2021 ?

Profile picture for user Soffi

Året då jag ska finna mitt nya rum och inreda det.
Blir tårögd...
Jag brukar inte lägga så stor vikt vid nyår, inget förändras ju bara för att man skriver ett annat datum. Men nu ska JAG förändra MITT liv och nyårdagen är väl lika bra som någon annan att börja. Klarar inte ett år som 2020 till. Så mycket jobb! Så stora framgångar! Och så stora förluster...

Ser till att det finns gott om näsdukar i det nya rummet för jag orkar inte vara stark längre eller dränka alla känslor.

Gott nytt år alla!

Profile picture for user Pixie

För mig betyder det något särskilt. Inte för datumet utan för att jag är så trött på allt "extra". Gillar vardag och rutiner. Även om jag gillar jul och det inte är en laddad tid så känns det som en väldigt lång fest där jag är helt slut efter allt. Trött på allt och längtar efter måttligt på alla sätt. Därför är nyår starten på något nytt för mig och ett väldigt bra tillfälle för förändring.
Jag lovar att ladda med näsdukar ,det kommer jag också behöva.?

Profile picture for user Blenda

Nu blev det lite ljusare i mitt mörker.
Har läst dina tidigare trådar, och dina reflektioner och ditt bildspråk är givande för mig.
Glad att du är tillbaka, trots anledningen.
Nytt och bättre år önskar jag dig (oss)!

Profile picture for user Citrus

Hej Soffi! Jag trillade in här igår och det är första gången jag erkänner för någon annan att jag har problem m alkoholen. En flaska vin om dagen har det oftast varit här också...

Känner så väl igen mig i rädslan att bli avslöjad! Tror skammen är något av det absolut jobbigaste... trodde aldrig jag skulle hamna här. När barnen var små drack jag aldrig, möjligen på fest nån gång om året. Sen blev det så här, 10 år senare. Druckit ca 3-4 år och varje dag de senaste två åren.

Jag är nu på dag 2, och hänger gärna på för att kämpa för ett fantastiskt 2021!

Kram ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Jättebra att ni samlar ihop er som en liten flock som kan stötta varandra i med- och motgång. Jag tillhör en annan flock här på forumet som kommer att fira varsitt nyktert år på löpande band här inom kort. Några av oss har redan blivit nyktra ettåringar ? Nästa år kan det vara er tur att fira ett år som nykter - go for it!

Gottnyttårkram ?

Profile picture for user Soffi

Pixie: Ja, nyår är perfekt tillfälle för förändring har jag upptäckt.

Blenda: Tack! Jag blir jätteglad om jag kan sprida lite ljus :-).

Citrus: Välkommen att hänga på, glädjer mig att du vill följa.

Andrahalvlek: Å så kul att det går bra för dig! Vi kämpade ju tillsammans för ett år sedan - tills jag föll i februari nästan ett halvår nykter. KRAM!

Profile picture for user Soffi

Jag fick den bästa av alla nyårsaftnar som jag kunde få!!!

Tja, en normal människa skulle kanske inte tycka det, men vem är väl normal?

Skriver ned så att jag inte tappar bort minnet av den.

Det började på morgonen, eller kanske snarare på natten, jag vaknade som så ofta nu redan vid två-tre-tiden. Sömnen förstörd av alkoholen. Mådde skit och var ledsen, så in i bänken trött.
Satt vid datorn i timma efter timma för att hitta ork att städa av lite inför kvällens nyårsmiddag, huvudet brukar ju klarna lite efter frukost och massor av kaffe.
Min älskade gubbe och jag skulle ju ha en mysig nyårsmiddag tillsammans och jag hade bestämt att jag fick dricka vin även nyårskvällen, en sista myskväll i mitt gamla varma sköna rum. Ville verkligen göra fint, ja, tom fixa mig själv lite extra fin.
Klockan blev 12. Fy vad jag är hängig! Kanske bättre att försöka sova en stund?
Nä, går inte.
Ok, jag vet medicinen som får fart på mig. Korkade upp en flaska vin och tog två snabba glas.
Ingen effekt!?!
Nehej, men kan jag kanske koppla av och vila lite ändå?
Nej.
Ett glas till och en dusch.
Äh, orkar verkligen inte städa, klarar inte att höra dammsugaren. Och mer vin kan jag inte dricka innan gubben kommer, då märks det...
Dags att laga mat. Ja den blev faktiskt god!!
Nu var det ju dessutom tillåtet att dricka mera vin tillsammans med gubben. Lyckades ändå hålla skenet uppe skapligt, allt fint :-D. Ett par glas till ska väl ändå få ordning på mig? Det har ju ALLTID funkat.
Nej, inte den här gången.
Bästa vännen vinet svek mig!!!
Gick och la mig redan strax efter 21, småfull och med huvudvärk. Kul brud, eller hur?
Vaknade vid fyra, om möjligt tröttare än någonsin - men sömnlös.

Kan man få en mer perfekt start?
Måste bevara minnet av den här kvällen, köra filmen om och om igen.

Nu har jag stängt dörren till mitt gamla varma mysiga dryckesrum, det enda jag tar med mig ut är filmen.
Hoppas jag kommer ihåg att sätta på den om jag skulle börja längta tillbaka.

Sitter nu i mitt nya rum. Det är tomt och kalt än så länge. Men det ska inredas och bli vänligt ombonat under året.

Dag ett.

Alltid den djävligaste dagen för mig.

Mår skit. Men jag SKA vara nykter idag.

Profile picture for user Se klart

Ja ni hör ju vilket härligt gäng ni redan är, jag hejar på och flikar in en mini-reflektion.
Att inreda LÅNGSAMT i nya rummen. Sådär som de säger i alla inredningsreportage ”vi lät det ta tid” fast man själv (iaf jag) är en sån som vill rolla och köpa nya kuddar NU.
Att sluta dricka har för min del varit mycket omvälvande och ett arbete som fortgår.
Det har snart gått ett år och jag har just börjat gråta igen. Så lång tid tog det att lära mig hitta i mitt nya rum.
Jag säger inte det här för att ta ner lust och energi, utan tvärtom. För att ge lite exempel på att allt kan man inte själv styra och planera/möblera, och det är också det som gör det fint och skönt att vara nykter. Hitta tillit, släppa taget, och samtidigt hålla hårt i beslutet. Paradoxalt tycker jag att det är, men en så stor frihet. En dag i taget! Kram ?

Profile picture for user Soffi

Ja, det måste få ta tid.
Försöker lära av mina erfarenheter, och av er andra naturligtvis!
Önskar ju förstås att det bara var att "tända lyset och gå in". Dvs att skruva på korken och inte ta det första glaset.
Det vet jag ju att jag kan... upp till ett halvår...
Den här gången vet jag att arbetet måste inriktas på en djupare förändring, en förändring som gör att jag kan hantera den nyktra Soffi.
Och det lär ta tid!
Men jag börjar med att vara nykter idag. Det är gott nog :-).

Profile picture for user Citrus

Det blev liiite bubbel igår ändå. Hade ju handlat hem innan jag bestämde mig för att sluta. Dömt att misslyckas, eller hur?! Nåja, bara ett glas till maten, för kl ett skulle jag hämta dottern. Men tog såklart ett glas till innan jag gick o la mig. Helt onödigt, kände ju inte ens av det? Men känner mig ändå lite nöjd, för så lite har jag inte druckit på länge...

Börjar om imorgon igen. Nya tag!

Bra du är nykter idag, Soffi! Snart är dag 1 slut ?

Profile picture for user Citrus

Viktig reflektion som jag ska ha med mig - tack!

Är så van att lyckas med allt jag gör, på en gång. Men detta känns svårt... imorse tänkte jag ”jag går inte in på forumet igen”, skämdes...

Men ska inte ge upp!

Profile picture for user TappadIgen

Som svar på av Citrus

Hur många har lyckats med att ordna till sin alkoholkonsumtion på första försöket? För mig tog det flera år från insikt till att jag nu äntligen har kontroll. Hade det varit så enkelt så hade ju inte Alkoholhjälpen behövts.

Profile picture for user Andrahalvlek

Ungefär så var mina sista fyllor också. Drack jag långsamt kände jag knappt någonting, drack jag snabbt och mycket fick jag minnesluckor och kräktes, som en fjortis. Det goa ruset kom aldrig. Vad var det då för mening med att dricka?

Kram ?

Profile picture for user Soffi

Ja, allt är som det ska vara.
Jag klarade gårdagen helt utan alkohol, salut för det!!
Har lyckats sova lite i natt även om jag toksvettats och varit uppe och vandrat flera gånger. Drömt helt sjuka saker de stunder jag slumrat in.
Fortfarande förlamande trött. Luddig i skallen. TÖRSTIG, dricker vatten men vet att den här törsten släpper inte oavsett om jag drar i mig flera liter vatten. Tid. Det går över med tiden. Nykter tid.
-Man mår som man förtjänar?
Njae. Det där är nog en sak som jag måste jobba på. Var inte så förbannat hård mot dig själv.
-Jag har inte haft något val för jag är alkis.
Njae. För mycket offer. Offerkoftan kan bli kvävande varm. Inte bra. (Jo självklart har jag en offerkofta som åker på titt som tätt - det är ju därför jag vet att det är hårfint emellan att den är mysigt skön till att det slår över till kvävande..)

Jag mår som jag mår för att min kropp jobbar för mig nu, jobbar med avgiftning. Det är som det ska vara.

Jag är nykter och det är gott!

Profile picture for user Soffi

Citrus: Du ska vara nöjd! Du drack mindre än vanligt och du ger inte upp. Idag är en ny dag och den kan bli nykter :-). Sen staplar vi dagar på varandra så att det blir många över tid. Men en dag i taget. Ibland en stund i taget. Svårt för oss otåliga som vill fixa allt på en gång. Men det går, jag vet ju det.

Tappad: Nej, så sant, det är inte många som lyckas första gången. Jag har vetat i över tjugo år att jag har en ohållbar alkoholkonsumtion. Minns för kanske 17-18 år sedan, jag satt på en föreläsning om alkoholism - hur man upptäcker om en kollega på jobbet har problem.. Mannen som pratade var nykter alkis, när han beskrev hur det är att vara alkis använde han metaforen "ett stort svart hål inombords" som "tvingar" en att dricka.
Jag kommer ihåg att jag så gärna ville fråga: Hur blev du kvitt hålet, vad fyller du det med nu som nykter?
Men, jag kunde ju inte ställa den frågan, då hade jag ju avslöjat mig....
Frågan kvarstår än idag: Vad fyller man hålet med? (...det blev en lång utsvävning..)
Trots vetskapen om min alkoholism var det först september 2019 som jag gjorde mitt första verkliga försök att bli nykter. "Tvingad" av en läkare som avslöjade mig, eller snarare, skammen fick mig att vakna.
Nu är jag här för egen maskin.

AH: Tack för pepp!

Till alla andra: Jag läser flera andra trådar, vi är ganska många i startfältet nu har jag sett. Blir så glad när jag ser det och önskar alla (inklusive mig själv) all lycka.
Jag kommer och skriver och stötar i era trådar när jag får lite mera ork. Måste bara komma lite mer på benen själv först genom att skriva i egen tråd. Liggande kan man ju inte stötta andra så bra.

Kram!

Profile picture for user Pixie

Soffi. Bra kämpat. Jag tittar flera gånger per dag i din tråd för att se att du är med mig. Så fint att du klarade första dagen när den är så tuff för dig. För mig är det inte lika tungt. Det brukar vara tredje dagen som jag faller genom att tänka " vad är meningen med det här" alla dricker och liknande. Jag behöver lära mig att stå ut med tristessen, som jag vet kommer försvinna. Kram och håll ut!

Profile picture for user Soffi

Först, Tack FinaLisa och Tack Pixie!

Ja, det är verkligen tufft första dagen. Så lätt att skjuta upp beslutet - imorgon ...
Alkisen i mig tycker jag är såå värd lite avkoppling till kvällen, behöver ju vara lite lullig och härligt avslappnad för att kunna sova.
En annan del av mig vet att alkoholen gör att jag däckar bara för att vakna mitt i natten och ligga sömnlös.
Det slutar med att alkisen skriker efter vin, eller ja vad som helst med alkohol. Jag kommer ju att dö om jag inte får något!!
Så rätt alkisen har! Den andra delen av mig vill ju att alkisen ska dö, för den delen vet att alkisen annars kommer att döda mig.

Två sidor av mig som ska samsas om samma kropp och hjärna. Och de önskar döda varandra.
Är det konstigt att det är tufft? Tar enorma mängder energi att hålla ihop som människa och hålla ut, gömma sig i skyddsrummet för att undgå det värsta kriget.

Idag är det något lättare. Jag dog ju inte inatt så då dör jag nog inte av en nykter natt till. Typ.

Ska vila, äta ordentligt för jag får absolut inte bli hungrig så att suget ökar och så ska jag hänga här lite av och till.

Jag håller i. Dag 2.
Och till alla er andra i samma båt - vi håller ihop så att ingen lämnas ensam i kriget.

Kram!

Profile picture for user anonym32961

Hej ??‍♀️

Följer dig här. Nu får vi peppa varandra, jag vet att dag 4-5 kommer mitt dealande i huvudet börja, så typ tisdag (och man är ju ledig onsdag...). Var snäll med dig själv, det ska jag försöka vara med mig själv ?

Profile picture for user Soffi

Flyktlinje, jag blir glad när jag läser att du följer!
Men, var beredd, så här på morgonen kan det komma en hel del osammanhängande tankar från mig. Ibland förvillande likt rent svammel :-) ;-). De som följt mig tidigare vet att jag vissa mornar nyttjar chansen att skriva av mig här till fullo, och det hjälper mig massor, speciellt kommentarer och reflektioner från er på hur jag tänker så att jag själv kan börja reflektera lite mer klarsynt.
Idag är en sådan dag.
Gårdagen hasade jag mest runt som en sjukling, behövde det, vila och ta hand om mig själv. Lyckades dock ta mig iväg till återvinningen med en massa lik, kändes skönt att rensa ut dem, och det gav mig också ett bra tillfälle att bli påmind om hur mycket rena alkistankar jag har.
Först: Oj, tre fulla kassar! Och jag som rensade för inte alls länge sedan, hoppas ingen ser :-S.
Sen när jag kom dit så var där flera bilar redan, dock ingen vid glascontainern. Skynda, skynda. Hittade en senapsburk bland flaskorna och fick nästan lust att visa upp den extra "Titta här! Det är inte bara vin- och spritflaskor i mina kassar... När jag åkte därifrån hade jag nästan hjärtklappning...
Reflektion: Som att någon har tid och intresse att bry sig? Nej, lika lite som jag brydde mig om dem som stod vid papperscontainern, ifall de kastade pizzakartonger eller emballage till ny träningsutrustning. Värden snurrar nog inte runt mig...
På kvällen drack jag te och lyssnade på alkispodden. Tur att jag minns lite från mina förra försök iaf. TV och film = vin, podd och ljudbok = te. Tryckte i mig en god del av julchokladen också, min gubbe hade blivit imponerad, så många gånger han gett mig underkänt i godisätning för att jag bara brukar vilja ha en eller två bitar. (Ja, mitt godis finns ju annars i glaset).
Ja, hmm, det där med godis. Gubben min är riktigt duktig godisätare, så duktig att han många gånger sagt åt mig att inte ha för mycket godis hemma för att "han är som en alkis". Ja, han jämför sig själv med en alkis när det gäller godis. Samtidigt så kan han ge mig både vinflaskor och whiskey. Hur kan han inte ha märkt att jag dricker för mycket?? Speciellt som jag har haft vita perioder förut. Det finns ingen som tar en vit period om man inte upplever att man har problem. Senaste whiskey-flaskan kom han med nu på nyårsafton. Borde göra mig av med den, den kommer att bli ett problem. Men hur? Den får inte försvinna för snabbt så att han förstår att jag hällt ut den, eller ännu värre, tror att jag har druckit ur den på två dagar. Naturligtvis borde jag ju be honom ta tillbaka den. Men där står SKAMMEN ivägen. Nåväl, ett senare bekymmer. Fast jag får inte skjuta på det för länge...
Tillbaka till Alkispodden. Så nyttigt det var för mig att lyssna på den igen! Det fick mig att minnas en del från mitt nyktra halvår. Så mycket jag redan förträngt! Alkisen i mig är djävligt duktig på förträngning, tränger undan allt jag vet om att må bra utan sprit för att få plats med sina vinkvällar - och inte minst planeringen av dem som pågår mer eller mindre hela dagarna när jag är aktiv.
Funderar på om jag även borde gå tillbaka och läsa mina tidigare trådar. OJ, vad dubbla känslor jag har inför det!!!
Jag borde i alla fall leta upp min gamla verktygslåda och samla ihop mina verktyg som blivit spridda för vinden. Jag behöver ju dem för att inreda mitt nya rum!
Att tänka att verktygen var odugliga bara för att jag föll förra gången är FEL. Jag hade bara inte en komplett samling än. Så första uppdraget blir att samla ihop mina verktyg och inventera vad som saknas så att jag kan skaffa fler.

Ok, dags att klä sig och åka och träna.
Ja, jag har lite mer energi idag, har sovit något bättre men långt ifrån hela natten. Så jag tänker att om energin bara räcker till en kvart eller halvtimma så för det vara så. Det kommer att hjälpa mig med sömnen om jag tränar.
Blev också glad i morse. Någon har varit snäll och bytt ut fotot ovanför handfatet i badrummet i natt! Igår morse satt där en karikatyr av en alkis. Idag sitter där bara en bild på en tröttmössa.

Kram alla!

Profile picture for user anonym32961

Kikar in lite snabbt, nyvaken. Skrattade högt åt senapsburken (igenkänning!). 15 minuters träning är bättre än ingen. Heja dig!

Profile picture for user Torn

Att skriva att det är kul att du är tillbaka Soffi känns väl fel, men dina morgonhistorier gillar jag skarpt. Glömmer aldrig ditt videomöte på pilatesbollen tex.?. Jag blev förvånad att det ”sket” sig sist men det var väl något verktyg som saknades som sagt. Härligt att du inte ger upp, och hoppar upp på hästen igen!

Kram

Profile picture for user Soffi

Tack Torn! Det där med pilatesbollen hade jag glömt!
Vilken tur att jag gillar att sätta alla knasigheter på pränt, så att man får lite distans och kan skratta åt dem. Nu finns det ju dessutom andra som kan påminna och ge ytterligare skratt. Härligt.

Glädjer mig att kunna ge även dig, Flyktlinje, ett skratt!

Kram

Profile picture for user Soffi

Det slog mig att jag inte är nervös inför att gubben kommer på middag ikväll.

Minnet vaknade över hur nervös jag brukar vara varje gång jag drar igång en ny nykterhet. "VAD ska jag säga för att förklara att jag inte vill dricka vin till middagen???"

Jag behöver ju bara säga att jag inte vill ha.

Hur svårt kan det vara? Han tjatar ju aldrig. Ifrågasätter aldrig. Min bästa och mest älskade gubbe!

Nykter idag och ikväll. Det blir bra.

Profile picture for user Soffi

Tack Citrus!
Och tack till mig själv, som reflekterade över att jag inte var nervös utan kände mig lugn i mitt beslut att inte dricka igår och att jag skrev det här.

Gårdagen gav minsann en del utmaningar.
Jag skulle ju städa. Det startade en diskussion mellan vi kan kalla dem A och S, jag tror ni kan klura ut vilka olika delar av mig det handlar om (lite lustigt att det dessutom är mina riktiga initialer..).
A: Städa nykter? Guuud vad trist, det går ju inte.
S: Japp. Jag har gjort det förr, det går alldeles utmärkt. PUNKT.
Jag minns att det där med att städa nykter var en STOR utmaning i september 2019, men då hade jag ju inte gjort det på typ 20-25 år... Men det går att lära sig. Och nu kan jag.
For runt och plocka, fixa, dammsög och skura golv.
A: Jag MÅSTE ha en städöl!
S:*tänker* ... Ja, jag är ju alldeles varm och svettig av städningen. Törstig naturligtvis. Ett stort glas kall saft skulle sitta fint.
Så tillägg till årets nyordslista blir: Städsaft.
Hann bli både hungrig och jättetrött (ja, krafterna är ju begränsade de första dagarna) innan det var dags att börja laga mat. Insåg att det här är inte bra...
A: Åh så gott, nu kan jag få ett glas kockvin!
S: Nej.
A: Men bara ett glas, det piggar upp.
S: NEJ. Här, ta en morotsbit och knapra på, det är bara hunger.
Dukade. Öh, vilka glas ska jag ta? Jag ska ju dricka alkofri öl, men vad vill han ha? Men har jag inte... Jodå, jag hittade en "krisgömma" med 3,5-öl. Sedär ja. Nåväl, det var ju ändå bra, nu får gubben kompisdricka öl med mig. Ställde fram ölglas.
Gubben kom och när han såg dukningen utbrast han i ren bestörtning: INGET VIN?!?
(Nej, han har inga problem med spriten. Han dricker sällan mer än två glas och bara till helgen. Nu var det ju "lördagmiddag" fast på en söndag. (Ja, vi äter lördagsmiddag varje helg, men det händer att lördagen får flytta till fredag eller söndag om det passar bättre). Och jag ger mig inte in i beroendediskussionen, inte nu iaf, om man är beroende även om man dricker endast mycket små mängder.)
S: Nej.
G: Men varför då? Mår du inte bra?
S: Nej, jag mår inte helt bra och vi har ju druckit vin jul, mellandagar och nyår. Det räcker för min del nu.
G ser jättebesviken ut.
S: Det finns en liten flaska bubbel kvar sedan nyår, du får gärna det om du vill. Tror det passar bra till fisken.
G: Men ett glas kan du väl ta, jag vill inte dricka ensam.
S: Nej, jag dricker öl. Men jag har inget emot att öppna den här flaskan till dig.
Gubben vänder sig besviket bort. Jisses, ifrågasätter han? Ska det bli en diskussion av det här? Kände mig dock fortfarande helt lugn. Inte alls som vanligt när jag är rädd för att komma in på en diskussion om mitt drickande eller icke-drickande, då brukar hela mitt inre vibrera av rädsla och skam.
S: Vill du hellre ha rött vin så finns det.
G: Lyser upp. Ja, men det blir ju en halv flaska över då..
S: Den spar vi till nästa middag.
G: Ja, och då delar vi den lilla och resten av det röda.
Det fick han inget svar på... Jag serverade honom bara ett glas rött och kände en enorm lättnad över att jag stod fast i mitt beslut att inte dricka. Hans besvikelse handlade lika mycket om att han förväntat sig, kanske tom verkligen längtat efter ett glas rött. Bara en del handlade om att jag inte ville sällskapsdricka.

Varför skriver jag det här?
Jo, för att jag behöver spara minnen av när jag lyckas också. Lite pepp-filmer och inte bara avskräcknings-filmer.

Jag kan om jag vill!
Det går tom att dricka te till en film tillsammans med en som dricker vin :-).

Dags att starta dag 4.
Lägger till "att göra listan" idag:
Häll ut 3,5:orna. De är för falska att ha hemma. A kan få för sig att "en folköl räknas väl inte"...
Kanske ska jag även "råka spilla ut" den där halva flaskan rödvin som står på bordet...

Håll i, håll ut och häll ut.

Kram!

Profile picture for user Pixie

Soffi. Starkt av dig! Vet inte riktigt om jag klarat den middagssittningen.
Jobbig dag i går enligt mig. Men så skönt att vakna idag. Är ledig och ska... städa? ?

Profile picture for user Citrus

Så starkt gjort och jag känner verkligen igen den inre dialogen - bra du tystade A och satte henne på plats rejält ??

Jag har haft turen (tänker att det är meningen, på flera sätt!) att nyligen ha träffat en man som nästan aldrig dricker. Faktiskt helt underbart och en av anledningarna till att jag nu tar tag i mitt liv och känner motivation att sluta. Måste säga att det hjälper enormt mycket!

Ha en fin dag! ?

Profile picture for user Soffi

Tack Pixie, Miss MP och Citrus!

Känner lugnet även idag, det är nog det som ger mig "styrkan" (känner mig inte stark utan trött).
Hoppas att det inte är "lugnet före stormen"..

@Citrus: Underbart att du träffat en man som ger motivation till bra saker!!

Väljer att fortsätta vara nykter dag 4.

Profile picture for user Andrahalvlek

Älskar dina inlägg ? ”Städsaft” och ”håll i, håll ut, häll ut” bär jag med mig idag.

Keep up the good work!

Kram ?

Profile picture for user Soffi

Tack AH! Ja, jag tillåter mig att hitta på lite nya ord och uttryck när jag tycker att det behövs. Bjuder gärna på dem om fler tycker att de är bra :-).
Minns att jag hittade på "torrbakfylla" första vändan här. Jag kände mig ju bakfull ganska långt in i nykterheten och eftersom uttrycket torrfull redan fanns så kunde man väl vara torrbakfull också.
Idag är jag det. Jag är så trött så att jag bara vill gråta men kan inte sova, känner mig hålögd, minst 10 kg vikter på tinningarna, som bomull, fast tyngre, i skallen. Paniken lurar bakom hörnet.
Andas.
Det är bara sömnbrist.
Sömnen kommer. Behöver bara hålla mig nykter tills kroppen, hjärnan, alla hormoner mm kommit i balans igen.
F*N.
En utav anledningarna till varför jag tvekar att läsa mina gamla trådar... Men jag minns ju ändå. Första gången tog det typ 70 dagar innan jag kunde sova en hel natt...

Dag 5 startar med förtvivlan.
Men jag är nykter och det är bra.

Profile picture for user Soffi

Ölen är uthällda nu och jag har gått ett varv i huset för att säkerställa att det inte finns någon mer "krisgömma". Tänk att djup förtvivlan kan användas till något bra, det var absolut ingen risk att lukten av öl skulle dra igång något sug. Tvärtom.
Igår var en bra dag såtillvida att jag inte kände minsta lilla sug efter alkohol på hela dagen :-). Det var också därför jag inte vågade ta fram de där ölen och hälla ut fastän det stod på att göra-listan. Tänk om lukten triggar?
Men nu är de borta :-) :-).

Jag har inte satt något mål än. Det var en sak som snurrade väldigt mycket i huvudet igår. Flera av er andra siktar på 100 - ett jättebra mål!
Men... det skrämmer mig lite... en dag i taget räcker utmärkt för mig! Eller?
Vad vill jag egentligen?
Måste skratta lite åt mig själv, jag är klart yrkesskadad! Efter timmar av funderingar hade jag, mer eller mindre medvetet, börjat utveckla något som liknar en affärsplan.
Den är inte klar, behöver "sova på saken" och, ja det går ju sådär...
Här kommer utkastet iaf:
VISION: Jag mår långsiktigt bra.
MISSION: Jag lär mig att hantera mig själv utan alkohol i livets alla med- och motgångar.
MÅL: Jag är nykter tillräckligt länge för att prova nya sätt att hantera livet tills jag hittar det som passar mig - och använder dem!
Delmål -
Delmål -
Delmål 1. Jag är nykter så länge att jag återfår en normal sömn.
STARTEGI: Nykter en dag i taget.
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Tid för vila och återhämtning. Jag MÅSTE tänka på att jag behöver mera tid för återhämtning i lugn och ro än de flesta andra pga personlighetstyp.

Vad gäller mål och delmål har jag en hel del cirkeldiskussioner med mig själv som jag inte rett ut än. Jag vet inte ens om det är A eller S som för fram vissa av argumenten :-S.
Tex Mål ska vara mätbara, utmanande men inte avskräckande etc
Ett 100-dagars delmål vore perfekt! Jag vet ju att jag peppas av att se siffran öka dag för dag.
Fast... om jag snubblar... tillbaka på 0 .... risk att "jag skiter i allt"? ... lättare att resa sig efter ett "olycksfall" om jag har ett sömn-mål för då är ju inte ALLT sabbat?
Hmm... Är det A som vill lämna dörren på glänt? Är det S som vill säkerställa att jag inte ger upp?
Är det rätt eller fel att ha nykterhet som strategi och inte som mål/vision?
Nej. Visionen ÄR att må långsiktigt bra.

To be continued...

Profile picture for user Soffi

Självklart får du sno min affärsplan, vi jobbar ju med samma projekt :-)

Nu har jag försökt att sova någon timma till, klämt i mig ytterligare en frukost och en Ipren samt tagit en dusch.
Idag är alla medel tillåtna.
Äter i princip aldrig värktabletter, det stod utg dat 2019 på asken...
Och dubbla frukostar kommer att sabba figuren ytterligare...
Dusch före träning när man måste duscha efter också = torr hud...
Men vad f*n, jag är iaf nykter och jag tycker nog att det hjälpte en aning.

Läser igenom min affärsplan igen.
Jo, så får det bli.
Att må långsiktigt bra är en starkare drivkraft för mig än "bara" vara nykter, iaf om man hamnar i att vara nykter på vita knogar. Att må långsiktigt bra utesluter ju dessutom bruk av alkohol.

Ska tvinga mig ut för att träna nu, en liten stund måste jag orka för att må bättre på sikt.

Idag är valet lätt. Nykter såklart!
...även om A surrar om att en flaska vin ikväll skulle ge en frist ifrån det här hemska måendet...
Hon är helt ifrån vettet! Som att jag skulle vilja uppleva de första dagarna ännu en gång?
NEJ TACK!

Profile picture for user Citrus

Hahaha! ??

Heja dig, Soffi!

Själv har jag sovit som en prinsessa i över åtta timmar, fast med torrbakfyllekänsla (bygger vidare på ditt nya ord) ff. Men går väl över! Inget sug efter A iaf ??

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Hej Soffi!
Jag siktar på 100 dagar och kan absolut förstå varför det skrämmer. Jag är i en situation där jag ibland överlever några minuter åt gången. Men varför jag väljer 100 dagar är enbart för de hälsoeffekterna jag vill åt. Redan efter en dag utan alkohol blir man bättre. Så varje stund nykter räknas. Men det finns vissa psykiska aspekter som inte kan uppnås utan ca 3 månader nykterhet. Jag har INGEN ANING om jag klarar mig över nästa helg ?? Även om jag skriver att jag ska vara utan 100 dagar. I mitt innersta så ser planer mycket likt ditt. Små steg framåt, ibland säkert bakåt, mot hälsosamt liv

???❤/ Mary

Profile picture for user Andrahalvlek

I sin bok ”Hälsorevolutionen” skriver hon att vi alla har en apa och en människa inom oss. Apans behov utgår från den så kallade reptilhjärnan, medan människans behov utgår från frontalloben där förnuft och planering bor.

Hon beskriver en del diskussioner mellan sin inre apa och människa väldigt roligt. En bra inre bild att ha med sig kände jag.

Kram ?

Profile picture for user Sisyfos

Bra strategier! Läste dina trådar igår Soffi och tänkte skriva nåt klokt, men det är ju svårt. Vill bara skriva att jag verkligen känner igen det där med att i Rosamolnfasen dra igång en massa ”projekt” för att man känner sig stark och full av energi. Och sen blir det tungt igen. Hoppas att du kan hejda dig lite den här gången. Har fått många igenkänningar av att läsa dina trådar och tänker att det kan vara viktigt att ta det lite lugnt med allt även om det känns roligt och spännande. Jag har varit lite dålig på att inte dra iväg och det har kostat på.
Hoppas att du stannar länge den här gången för jag gillar dina inlägg. Trägen vinner vet du, jag har många och bland långa försök bakom mig och nu drygt 4 månader i bagaget. Är helt övertygad om att jag lärt mig av mina misstag och nu är jag lugnare. Varje nykter dag räknas!

Profile picture for user Soffi

Först, Citrus, ja, det är faktiskt lite roligt när man kan "se" att en del av mig är vettlös. Och hejja dig, inget sug, det är bra!
Miss MP, Så rätt! Varje minut, varje stund, varje dag räknas när man siktar på ett hälsosamt liv. Vi håller siktet där :-).
AH, Tack, den bilden tar jag emot och hänger upp på väggen i mitt nya rum! Du anar inte hur glad jag är att du finns här för mig trots att jag halkat så långt efter.
Sisyfos, du delar din igenkänning och förståelse och det går rakt in och ger hopp. Tack!

Nu en liten recap av gårdagen, måste börja där för jag är så omtumlad idag.
När jag lämnade forumet här igår så var det för att träna. Jodå, jag lyckades byta om och ta mig ut, förberedelserna tog lite längre tid än vanligt så jag hann vara ute iaf en timma i den friska kalla luften innan det var dags att dra igång. Men jag var så trött att jag tog snedsteg och vinglade, domningar i ansiktet och svårt att hålla ögonen öppna. Hur är det möjligt när man är ute i nollgradig snålblåst?? Ja, det var bara att ge upp. Åkte hem igen.
Sjönk ner i soffan framför en film för trots tröttheten var jag inte sömnig.
Klockan blev 15. HUR får man dagen att gå när man verkligen inte orkar göra något? Tack och lov var jag inte ett dugg sugen att dricka bort resten av dagen.
Te och Alkispodden, två avsnitt som mest surrade i bakgrunden av min totala förtvivlan över hur jag mådde och huvudvärk som började knacka på.
Kl 18. Nu skulle jag nog ha kunnat sova om jag lagt mig, men då skulle ju min dygnsrytm bli ännu mer förryckt.
Ok, ett avsnitt till: Alkispodden Episod 113.
OJ! WOW! Vaknade till. Igenkänning och tips från podden har jag ju fått tidigare - men nu...
De talar till mig, de talar om mig, de använder de uttryck som snurrat bara i mitt huvud sedan i somras...
De hade också börjat "vända" på det där med ohanterligt liv. En alkis dricker sig inte till ett ohanterligt liv, en alkis dricker för att det nyktra livet är ohanterligt.
Jag fick en förklaring på vad närvaro är och varför den är bra. Så många terapeuter och psykologer jag lämnat i ilska för att de kommit dragande med sin j**la mindfulness och meditation. De fattar ju inte!! Det sista jag vill är att vara i mig själv. Nej, det går inte att förstå en alkis verklighet som man inte själv har varit där. Det förstod jag nu.
Man brukar ju använda metaforen att "det föll en sten.."
Jag upplevde ett helt ras av massor av stenar .... och somnade mitt i poddavsnittet.
Jag har sovit i natt, bara varit uppe tre gånger och vandrat, somnat om ganska snabbt igen efter.
Nu på morgonen har jag lyssnat om och lyssnat klart på avsnittet.
Det har stått klart för mig ända sedan jag klev in här igen vid jul att jag måste sluta dricka, det finns inget alternativ. Men jag har samtidigt fasat för hur jag ska klara det. Nej, inte för om jag ska klara att inte dricka, det har jag bevisat för mig själv tidigare i upp till 170 dagar, alltså förbi den gräns då den sägs att både kropp och psyke ska vara någorlunda "återställda" och man upplever de positiva hälsoeffekterna.
Ja, jo, jag upplevde mycket positivt - absolut!!
Men jag kunde inte hantera mig själv och livet....

Nu: Är det så enkelt? ... fast ... Hjälp vad svårt!

Om min reaktion på just gårdagens podd berodde på total utmattning och att jag krälade på botten av förtvivlan och därför var extra sårbar och mottaglig för vad som än hade kommit? Ja, möjligt, men spelar det någon roll?
Jag fann HOPP. Livet behöver inte bli ohanterligt även om jag är nykter.
Det kräver bara lite övning i andra sätt att hantera "allt".
Det och att dela med människor som förstår utifrån att de är eller har varit i samma situation.

Så tack alla fina människor som finns här på forumet, ni är en stor del av att jag kommit till dag 6 i försök nr XX!

Mer hoppfull än någon gång innan :-)

Profile picture for user Vinäger

Lite sent, men välment. Läser med stor behållning dina tänkvärda inlägg. Bra att du har självinsikt vad gäller att ta ut sig, lite balans behövs nog i början.

Tror på dig.

Kram

Profile picture for user Sisyfos

Alltid på väg, alltid långt fram i tankarna, planerande organiserande, inget kontrollfreak men dock logistikansvarig. Så har jag känt mig och varit. Jag blir både road och lite illa till mods av dina erfarenheter av mindfulness och meditation. Jag är övertygad om att det är jättebra, men om man som du beskriver inte riktigt förmår då???
Jag är där nu ibland, här och nu. Halleluja! Nykter sen 4 månader, men jag har under de senaste åren ofta druckit sparsamt, så mitt problem var inte enbart alkohol (det är väl sällan det). Jag är övertygad om att jag har medicinerat annat med alkohol, i mitt fall lågt järnvärde (ferritin). Läser man på om det kan man hitta information om bland annat att det kan påverka ADHD hos barn. Jag har kört järnvärdet i botten två gånger på ganska kort tid så jag har känt det ”kicka in” vid två tillfällen - När hjärnan funkar igen. Det är som att vakna och jag är rätt säker på att jag nu har det på en nivå som är mer optimal för mig och det är inte nära bottengränsvärdet utan mer i mitten. Vårdens referensvärden ligger på 10-190 för kvinnor i min region. Det säger sig självt att det inte är något normalspann.
Är rätt säker på att jag har medicinerat för att det blivit för mycket intryck, för hög belastning, för svårt att varva ner och att en stor del har varit att jag inte har fungerat som tidigare. Kanske är så det är att ha ADHD (light) - det finns vissa likheter.
Nu är ditt problem kanske inte just järn (även om jag tycker att du ska kolla upp det). Har du kollat annat? Sköldkörtel etc. Jag blir mer och mer övertygad om att allt hänger ihop och påverkas av varandra, stressen t.ex. man stressar även kroppen med träning, men mår samtidigt bra av att röra sig. Mat, näring. Alkohol påverkar kroppen (och hjärna) på så många sätt och personer som dricker har ofta brister av olika slag.
Vill ju inte dränka forumet i en massa hemsnickrade hälsoteorier men i ditt fall kan jag inte låta bli. Du beskriver så bra ditt problem med huvudet och med tankar. Tänk om det är så enkelt som att få balans med mineraler, vitaminer och hormoner. nja, riktigt så enkelt är det såklart inte, men kanske värt att kolla i alla fall.

Profile picture for user Soffi

Tack Vinäger och Sisyfos!
Ni nämner båda balans, fast av olika slag. Ni anar inte hur rätt ni har!
Mitt i prick i flera avseenden. Orkar inte förklara mera just nu, det kommer kanske...
Och, ja, jag är alltid flera steg framåt i tanken. Känner alltid att jag är på fel plats och jobbar, borde vara någon annanstans för att jobba framåt där. Framåt. Fortare.
Tankar etanol för att orka.
Det går inte längre.

Er omtanke värmer verkligen!! Tack igen!

Profile picture for user Soffi

Någonting ÄR fel....
Jag behöver nog kontakta vården. Tack igen, Sisyfos, för din omtänksamma knuff i rätt riktning.

Arbetsdag idag, hade tänkt åka till kontoret för att få lite koll efter jul- och nyårsledighet samt hemmajobb hela december. Hemmajobb i all ära, men man blir lite off.
Men. Trots att jag sovit nästan sex timmar i natt (YES!) så bokstavligen vinglade jag ur sängen i morse, såå trött. Fumlade när jag skulle sätta på kaffe, dimmig och tung i skallen, inte huvudvärk, mer bortdomnad.
Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Så jag väljer att skratta.
Jag fick tom tanken: Herregud, jag har väl inte varit uppe i sömnen och druckit i natt? (Ja, jag går i sömnen ibland...). Nej, alla Gubbens flaskor är orörda och resten har jag ju hällt ut. Tror nog inte heller att man kan dricka sprit i sömnen utan att vakna.
Åt frukost och tänkte att jag piggnar nog till.
Nej.
Oro. Tänk så många frukostar med den där oron. Är det ok att köra bil? Även om jag aldrig känt mig påverkad eller bakis på morgonen en arbetsdag så har ju oron funnits där, räkna igen hmmm så mycket drack jag igår, normal förbränningstakt plus ett par tre timmars marginal... Jo, jag har alltid bedömt det ok att köra... Alltid klarat poliskontroller helt grön.
Idag, sex dagar nykter på den sjunde, kunde jag bara konstatera att det vore totalt omdömeslöst att köra bil. Jag är helt väck i skallen.
Vilken ironi!

Tanken slog mig i förrgår att Coviddrabbade kan uppleva sjuklig trötthet och huvudvärk. Borde jag testa mig?
Nja, jag griper nog efter halmstrån. Hellre Covid än att jag brakat rakt in i den berömda väggen - igen. Nu är jag rädd på riktigt för det.
Fast, som världen ser ut just nu så måste jag ju ändå testa mig och utesluta Covid innan jag kan/får söka annan vård eftersom symptomen skulle kunna vara Covid.
En liten järnbrist skulle sitta fint när jag tänker efter...
Fortsättning följer...

Så till något bra: Jag har absolut INGEN lust att dricka, NOLL sug. Inte ens igår när jag blev riktigt irriterad och arg över en sak fick jag lust att dricka. Jo, tanken for förbi, men det var ju bara en tanke, inget sug.

Har ni gjort det tankeexperimentet förresten?
En aktiv alkis som får en tanke att den vill dricka gör det. Tanke = handling, i alla fall väldigt ofta.
Men hur är det med alla andra tankar? Jag menar, jag tror de allra flesta får diverse konstiga och knasiga tankar varje dag som man avfärdar lätt och aldrig agerar på, man reflekterar inte ens över dem.
Tänk er att ni var tvungna att agera på alla tankar, hur skulle er dag se ut??
Jag hade hysteriskt roligt när jag gjorde det tankeexperimentet (ja, håll det i ditt eget huvud och agera inte på riktigt om du inte vill bli skickad till någon institution ;-)).

Det har också hjälpt mig att få distans även till tankar om att dricka, misstolkar dem inte längre som ett faktiskt sug, inte heller måste jag agera på dem.

Kram alla!

Profile picture for user Andrahalvlek

Tankar är bara tankar och känslor är bara känslor, och de går alltid över. Och de lyfter inte glaset till munnen.

Du borde väl kunna få lämna ett blodprov på vårdcentralen (VC) så att de kan kolla järn, sköldkörtelhormon, och b-nivåer åtminstone? Ring till VC och fråga. Hos oss kan man beställa tid för att lämna blodprov på labbet, men först behöver du prata med en distriktssköterska eller läkare på telefon för de måste skriva remiss till labbet.

Jag har också haft rätt svår järnbrist, mycket pga riklig mens i klimakteriet under några år. Mitt hb var riktigt bra, över 130, men mina järndepåer var urusla. Det räcker inte att de kollar hb, de måste kolla ferritin som visar hur järndepåerna mår. Andfådd, muskelvärk, trötthet är vanliga symtom, men trötthet är också helt normalt vid alkoholstopp. Det är din kropp som säger åt dig att vila. Så länge du drack kände du inte tröttheten på samma sätt, nu kommer tröttheten som en flodvåg. Sov, sov, sov ?

Kram ?

Profile picture for user Soffi

Tack AH!
Jag var förberedd på en enorm trötthet nu vid alkostoppet, jag har känt den förut, vet att den är normal.
Men, nej, jag har aldrig förut varit så trött att jag vinglar och inte törs köra bil. Måste kolla upp mina värden.

Det blev hemmajobb idag, skönt att det var första dagen efter ledighet, mest rensa mejl och inget som krävde någon större tankeverksamhet. Sov bort lunchen. Erkänner mig också skyldig till att ha lagt lite arbetstid här på forumet.
Som jag behöver er för att inte släppa målet ur sikte!

Mår något bättre nu.

Ska hasa över till soffan och vila framför en film tills det är dags att sova igen. Ja, jag törs sätta på en film även om det brukar vara förknippat med vin. Vill hellre ha te idag.

Se där! Jag väljer te framför vin :-)

Nykter idag, då är "allt" bra!

Profile picture for user Torn

Det låter inget vidare.❤️ Men faktum är att jag känner igen det. Jag var också svintrött i början pga helt kass nattsömn. Två dagar (ca dag 7-8) var jag helt yr och konstig. Det kändes som jag var full, fast jag inte var det. Jag tror att det helt enkelt var kvardröjande abstinens. Hjärnan blev förbannand för att den märkte att den inte fick alkohol, och försökte fejka berusning. Det är min teori i alla fall. Riktigt läskigt faktiskt.?

Så mitt tips är också sov, sov och sov så mycket du kan.

Bra kämpat! ?

Profile picture for user Soffi

Tack Torn! Skönt att höra att fler mått såhär vid den här tidpunkten, det dämpar rädslan. Det kommer att gå över.
Inser att jag har månader av sömnbrist i bagaget. Och så tar jag bort alkoholen.
Jag har tänkt att jag har ju faktiskt inte druckit SÅ mycket det sista, har ju druckit betydligt mer förut. Inte borde väl jag få abstinens i upp till en vecka?
Kan det vara så att ... nej, inte jag väl?
Eller jo, jag har ju blivit äldre :-o . Kroppen behöver mer tid.
Många års missbruk dessutom.

Vilken tur ändå att jag hittat hit igen!
Vilken tur att jag inte behövt krascha hela mitt liv innan jag inser att det är dags!

Det slog mig också nyss att jag under helgen som gick var bekymrad över just torsdagskvällen. Den var högrisk för att dricka av olika anledningar.
Så onödigt att bekymra sig. Det löste sig av sig själv. Risken är noll att jag vill ha något ikväll. Jag ska strax sova.
Lördag kväll har också bekymrat mig som en dag jag måste höja garden och ffa våga säga nej till vin vid middagen när gubben tar ett glas.
Jag ska inte ropa hej än. Men det går väl knappast att ifrågasätta att en som mår så dåligt att hon inte tar sig till jobbet inte heller vill ha vin på helgen.

Utan tvekan har jag färre bekymmer idag än vad jag hade för en vecka sedan. Känns bra!

Profile picture for user Soffi

Firar det med en fanfar för mig själv! :-)
Ber om ursäkt om jag råkade väcka någon av er som sov gott.

En gång i tiden tyckte jag att en vecka var fjuttigt...
Det var innan jag visste vad den första veckan innebär, hur man mår.

Så jag tillåter mig att vara löjligt glad över min vecka :-).
Jag mår också mycket bättre idag, bara trött, ingen yrsel och vingel, har inte behövt att kolla flaskorna ifall jag druckit i sömnen för att jag känner mig full.
Ja, jag mår nästan bra!!

Hoppas att ni övriga i 2021-gänget är med mig fortfarande!

Dag 8 börjar fint, jag är nykter :-)

Profile picture for user Vinare

Som svar på av Soffi

Vi klarade en vecka! Heja oss! Och en vecka till ska vi klara ? nu håller vi i denna känslan av tacksamhet och stolthet så vi håller hela helgen ?

Profile picture for user miss lyckad

Jag tyckte dom första dagarna var svårast..Sen när man klarat av, och hittat sitt sätt att distrahera, och även belöna sig själv, gick det lättare..Glöm inte små belöningar till er själva..Lite godis, goda bär, eller lite hämtmat. Andra på Forumet belönade sig med något snyggt klädesplagg, eller annat..Går ju fint att beställa på nätet..Det finns massor av god dryck också, som inte förstör hjärnan, kroppen, eller våra relationer..Fryst mango ? tycker jag är friskt och fräscht..En stund i taget, Kram..???

Profile picture for user Torn

Jag håller med miss lyckad. Var stolta och glada för dagarna ni har klarat, och unna er något som ni vill ha, bara det inte innefattar alkohol såklart.

2021 gänget ser starkt ut!

Kram ?

Profile picture for user Se klart

En vecka, bra jobbat! Fanfarer och belöningar- om det är svindyr kombucha, nya vinterskor eller pengar in på sparkonto spelar ingen roll, men uppmärksamma alla små och stora framgångar- blicken fram! Kram på er!

Profile picture for user Soffi

Det går ju inte!
Att lämna detta härliga gäng.
I helgen blir det fest - med film, godis, saft, ramlösa, te, promenader, träning, podd, vila ... ja, jag kommer inte ihåg allt vad ni tycker om och behöver för att må bra. Vi kör helt enkelt en helg med "extra allt" för att säkerställa att ingen tappar sugen.

Kram till er alla!

Profile picture for user Soffi

Oj, vad jag är trött!
Det är tydligt att jag fortfarande är långt ifrån återställd. Orkar bara en bråkdel av vad jag brukar.
Ska iväg ut strax, har tagit på mig en grej som inte går att avboka för att inte riskera att dricka en fredagskväll.
Tänker nu att det var onödigt, jag är ju inte ett dugg sugen att dricka och har inte varit på hela dagen. Jag vill bara sova.
Men, nej, det var inte onödigt. Hängslen och livrem är det som gäller och kommer att gälla ett bra tag framöver.
Bara att ge sig iväg.
Kommer att stupa i säng sedan. Alla eventuella förslag på sängfösare kommer att mötas med ett trött skratt: Är du inte klok?

Nykter dag 8 :-)

Profile picture for user Soffi

Jag var så frusen när jag kom hem igår kväll, var tvungen att få i mig något värmande och sövande.
-En stor mugg varm O´boy! :-)
Den perfekta sängfösaren! Jag blev varm och kunde somna så skönt.
Tänker att mamma hade fel som sa att O´boy är onyttigt. Det är ju tvärtom det nyttiga alternativet (iaf i vissa lägen)!! Dessutom barnsligt gott :-P

Startar alltså dag 9.
Lördag idag, jag mår bra men känner mig fortfarande långt ifrån utsövd, för att inte säga jättetrött. Ja, jag börjar bli tjatig med min trötthet, men måste ha minnesanteckningar att gå tillbaka och läsa den dagen jag är pigg och får för mig att "jag har inga problem, jag kan dricka lite vin". Jo pyttsan.
Har uteaktiviteter inplanerade både nu tidigt på morgonen och i eftermiddag. S ville väl vara omtänksam och förutseende när hon planerade detta. Motion och friskluft i massor så att jag ska bli trött till i kväll och inte ge A utrymme att ta till ursäkten "behöver vin för att sova"...
Öh, gäsp.. Jag menar: Så bra!!!

Nykter - allt gott!

Profile picture for user Sisyfos

Bra jobbar Sofi! Och långt ifrån utsövd??? Kl var ju bara 05:47 ?? Sov lite till du.

Skämt åsido. Det är skillnad på trött och trött, tänker jag så tycker absolut att du ska kolla upp dina värden även om du blir lite piggare snart. Finns blodprover att köpa på nätet om man inte vill gå till VC.
Alkohol är en väldigt ”smutsig” drog som påverkar på så många andra sätt i hela kroppen och den har ju positiva effekter på vissa sjukdomar också, så det är lite svårt att identifiera exakt vad man får för effekt tror jag. Långsiktigt ohållbar för psykisk hälsa i alla fall, det är mina erfarenheter, för fytusan vad dåligt jag har mått om det blivit några dagar i streck. Jag har ju experimenterat med den där drogen några år nu, med av och på. Just nu känner jag att det är så skönt att slippa medicinera med den. (Inget annat heller förövrigt). Så kör på lite till du också.

Visst brukar man är säga att det tar 8 veckor att ändra en vana. Tänker att dina alternativ låter rätt utmattande. Du är trött, du kanske behöver vila. Samtidigt så förstår jag att du kanske måste ha en plan. Första gången jag slutade ersatte jag med alkoholfritt. Jag till och med smygdrack alkoholfritt så inte sambon skulle se hur mycket jag drack vid nåt tillfälle. Jag ändrade inte vanan, bara effekten. Så om du har för vana att sätta dig och koppla av med vin, finns alkoholfritt alternativ. Man vänjer sig vid smaken (även om det fortfarande finns röda som smakar gammal raggsocka). Oboy funkar ju såklart också. Och vissa är ju rädda att a-fritt triggar. Och som brasklapp kan jag väl slänga in att det bara var att byta tillbaka till alkoholhaltigt igen sen. Men det funkade bra en viktig period så jag ångrar det inte.

Jag tänker bara att du inte kan flänga omkring som ett torrt skinn bara för att du ska hindra dig från att dricka. Det blir nog i och för sig lättare att avstå med tiden kanske, så du kanske snart får lite lugn i din nykterhet. Men du verkar vara lite dålig på att vila och jag känner igen det. Jag kämpar fortfarande med fokus, lugn, träning och vila i lagom doser. För att inte tala om att hitta ”kulet”. Har en underbar tonårsdotter som skrattar så gott ibland när vi ser på film. Det är musik i mina öron. Hon kan vara här och nu. Jag försöker hitta tillbaka dit och det blir lättare nu när hjärnan och kroppen funkar bättre både av mineraltillskott och alkoholfrihet. Hoppas du också snart är där.

Ha en fin lördag!

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Jag har aldrig varit utvilad 5:45 ? Inte ens om något roligt skulle hända. Blev en gång nästan försenad från semesterresa då jag inte ville lämna sängen ?

Får du tillräckligt många timmar sömn? Jag behöver 8,5h. Vissa jag känner behöver 6-7h. Jag har också en klocka som mäter allt när jag sover, och skillnaden är ENORM jämfört med 9 dagar sedan. ??

Ha en härlig utedag ❤?
Idag är vi nyktra! ????

Profile picture for user Vinare

Som svar på av Soffi

Vi får hoppas sömnen ordnar sig. Kanske blir det bättre redan i natt. Det tycker jag är tacksamt med denna resa att det kan ändras så fort från det värre till det bättre. Det ger en hopp och styrka att hålla ut bara liiite längre. Ut i det friska låter skönt. Jag ska också ta på mig (massor!!) och gå ut och gå. Kanske kan jag dra med mig barnen med ?

Profile picture for user Soffi

Full fart i fyra timmar på morgonen, så trött att jag kände mig yr och mådde illa, påklistrat "leende" -"jag mår fint". Nu har jag lyckats sova nästan två timmar (!!). Dags att ge sig ut snart igen....

Sisyfos, Mary: Ja, jag är morgonpigg, men jag har också svåra sömnproblem. Har haft det hela livet och tror att det är en stor orsak till att jag funnit alkohol så fantastiskt.
Uppe tidigt har också med mitt extrema behov av rutiner att göra. Upplever totalt kaos resten av dagen om jag inte får min morgonrutin som tar typ två timmar...
Fara runt som ett torrt skinn... Mmm, sant, jag har alltid för mycket på gång, kan inte bromsa eller ens pausa.
Förra året insåg jag att jag är HSP, högkänslig alltså, efter tips här på forumet att kolla upp. Utan tvekan har jag medicinerat det med alkohol.
Men ibland undrar jag om jag inte har "en släng av" autism och ADHD också. Jag hoppas verkligen inte att någon med en riktig diagnos tar illa upp när jag säger så! Det är diagnoser som kan vara mycket svåra att leva med och jag menar inte att förminska! Man ska heller inte självdiagnostisera.
Det jag menar är att på en skala från 0-10 så har jag nog vissa personlighetsdrag som hamnar ganska nära, om ni fattar?
Ni anar inte hur jag "hållit på" med "allt" 2020...

Nu fick jag nästan lust att skriva min "Life story" för att få se den lite utifrån. Jag får det ibland. Men är rädd att bli identifierad...

Citrus: Sorry! Fast det roar mig lite att du gick på den ;-) ;-)

Vinare: Ja, sömnen ordnar sig. Det är ju det som är mitt delmål 1. Normal sömn. Förra gången tog det 70 dagar....

Hinner tyvärr inte skriva mer nu.
Ikväll kommer gubben så då kommer jag nog inte åt.

Så beslutet får komma nu:
Nykter idag :-)

Profile picture for user Soffi

Dag 10.
Lördagsmiddag igår, bubbelvatten i glaset. Gick lätt att säga nej till vin även om gubben knorrade lite över att "det är tråkigt att dricka vin själv".
Jag sa det inte till honom naturligtvis, men vet ni vad? Jag har kommit fram till att det är helt och hållet hans problem!!
Förut har jag känt ett ansvar för att han inte ska tycka det är tråkigt. Det har fått mig att försöka och försöka igen - ett par glas på helgen kan jag ju ta, det är ju inte farligt. Nej det är det inte... såvida det inte alltid slutar med att jag dricker en hel flaska - varje dag, sju dagar i veckan... Jag tror inte heller på att jag blir ett roligare sällskap när jag dricker. Tvärtom. Jag blir ett roligare sällskap när jag mår bra :-).
Tänker att det verkligen har hjälpt mig att må som en sunkig disktrasa de senaste dagarna. A vågar inte ens visa sig, än mindre locka med ett glas.

Läser mitt inlägg från igår em. Så tydligt att jag var stressad när jag skrev det. "Vill/måste skriva svar och ffa skriva ner mitt beslut att inte dricka under dagen, jag hinner nog även om jag borde åka..."
Sååå jag i ett nötskal. Alltid stressad, alltid på väg någon annanstans, borde alltid göra något annat än vad jag just håller på med.
Alltid en kamp emot den jag är/hur jag funkar.
Jag är inte som alla andra. Nej, VEM är som alla andra??

Dags att prova nytt!
Det är ju enda möjligheten om jag vill få ett annat resultat, om jag inte återigen vill landa i att "det går inte, jag kan inte hantera mig själv nykter, bättre om jag får dricka lite avkoppling "emellanåt"".

Jag är okej som jag är.
Obehagligt ovan mening. 45 år gammal och jag har nog aldrig sagt eller ens tänkt de orden.
Det som upprepas ofta blir till slut en sanning.

Här och nu.
Jag har letat upp Närvaropodden. Ska varva mitt lyssnande på Alkispodden med Närvaropodden. Tror att den kan ge mig en del verktyg, vet ju inte, men värt att prova. Fördel också att "Närvaro" inte känns lika laddat som "Alkis", jag kan alltså lyssna även vid tillfällen när jag inte är helt ensam utan riskerar att "bli avslöjad". Det är bra!

Tar första steget mot mitt mål att lära mig nya sätt att hantera livet så att jag kan må långsiktigt bra.

Nykter. Allt gott!

Profile picture for user Vinare

Som svar på av Miss Mary Poppins

Eller godmorgon klockan är ju snart 10 ? starkt gjort att ta dig igenom gårdagen. Min man kan dricka en whiskey på kvällen. Det är ingen dryck jag är intresserad av och han kan dricka bara en liten. Jag vill ha mer rus om jag ska dricka. Kul att vi är så många som klarat lördagen utan rus ?

Profile picture for user Sisyfos

Tänker att nyckeln finns där... man duger som man är. Man duger med det man gör. Just det där att inse att om nån annan mår dåligt för att man inte dricker vin så är det deras problem. Det är inte mitt ansvar att se till att alla andra mår bra... det är nåt som jag jobbar med att hantera. Det är klart att man ska bry sig om, men man måste inte gissa sig till vad man tror att andra behöver och försöka utföra det. ”Det räcker bra som det är”, sitter oerhört långt in, men det är en del i mitt tillfrisknande och i att vara här och nu. Så just nu sitter jag här i soffan och läser på Forumet, istället för att städa ut julen. Men strax ska jag ändå städa ut julen för att jag faktiskt mår bra när det är gjort.
För att återvända till dig, tycker jag att du verkar vara otroligt okej och en spännande människa med driv och humor. Kul att du skriver här, tycker jag.

Profile picture for user Soffi

Era vänliga kommentarer gör mig alldeles varm och glad, tack!

Japp, det är jag som drar upp solen och väcker tuppen varje morgon, spelar ingen roll hur trött jag är ibland, har ingen ro att sova. Skönt att veta att vi är två i alla fall som delar på att starta forumet på morgonen.

Mary, Vinare: Tack! Ja, vi verkar vara ett starkt startfält, glad att ni är med mig :-).

Se klart: Tack, ja, det känns så. Hoppas jag inte tappar vittringen.

Sisyfos: Ja, tänk att det kan vara så svårt... Men om det är nyckeln så är det absolut värt att jobba på.
Jag har aldrig jobbat med affirmationer men två saker du skriver skulle nog vara jättebra affirmationer:
-Jag är okej som jag är.
-Det räcker bra som det är.
Tar dem med mig så får jag se...

Kram

Profile picture for user Soffi

Jajjamen! Jag är har klarat tio dagar, varav två helger, och är på den elfte dagen!!

Igår var en riktigt bra dag :-)
Långfrukost på morgonen tillsammans med min älskade gubbe, uppskattar verkligen våra frukostsamtal.
Jag hade dessutom blivit av med tyngden i huvudet, kände mig inte längre så enormt hålögd och trycket över tinningarna var borta. YES!
Åkte och tränade efter frukost och det gick bra, fick ingen yrsel och behövde inte koncentrera mig och lägga energi på att gå rakt. Vilken skillnad mot dagen innan, vad mycket som kan hända på bara ett dygn! Lyckorus!
Kom hem och såg vad gubben gjort medan jag varit borta, jag blir nästan tårögd bara jag tänker på det - han hjälper mig att göra så fint!
Framåt eftermiddagen/kvällen tände jag en brasa, fixade en stor kanna te, sjönk ner i soffan och lyssnade på de första avsnitten av Närvaropodden. Jo, där finns absolut en del att hämta för mig. Tacksam att jag fick vetskap om den.

Vakna stunder i natt, ja jag har ju alltid avbrott i min nattsömn då jag brukar ligga och vrida på mig - "måste sova...". Nu låg jag mer och bara tänkte, tänkte på att jag mer eller mindre omedvetet har börjat samla ihop mina verktyg igen, jag vet ju faktiskt ganska många saker som hjälper mig att hålla mig nykter, "bara" att börja använda mig av dem igen. Nu tror jag dessutom att jag förstår vikten av "här och nu", förstår varför det är bra och tips på hur man kan komma dit, det kräver jobb men det är jag inte rädd för, "bara" att börja öva.

Arbetsdag idag. Starten på oxveckorna. Andas djupt. Minnen dyker upp. För ganska exakt ett år sedan skrev jag här på forumet något om att "nu startar oxveckorna, jag får se upp" typ. Då hade jag stöd i ryggen av fyra nyktra månader. Oxveckorna fick mig ändå på fall, orkade bara till slutet februari. Nej, mitt sätt att hantera allt som hände, allt jag drog igång fick mig på fall.
Andas.
Lugn.
Lär av erfarenheten.
Håll koll på verktygen och ANVÄND dem.
Minns att jag höll stridsyxan krampaktigt framför mig.
Nu: jag ser till att den är i bra skick, välslipad, och inom räckhåll.
Energin som jag tidigare lagt på att hela tiden tänka på när, var, hur jag kan dricka får inte gå åt till att tänka lika mycket på att inte dricka.
Den energin ska jag istället försöka lägga på att bromsa mig själv när det börja gå för fort samt att lära mig nya sätt att må bra.

Är jag tillräckligt återställd för att orka jobba?
-Jag får göra vad jag kan och orkar. DET RÄCKER BRA! (hua, vilken ovan tanke..)

Jag är okej som jag är.

Jag är nykter - det är "jätteokej"!

Profile picture for user Citrus

Dags att jobba här också, och jag har riktigt längtat! Så härligt gå till jobbet utan att ha druckit kvällen innan, minns inte när det hände senast ?

Ha en fin dag, Sofi! ??

Profile picture for user Andrahalvlek

Det låter som om du verkligen lärt dig massor av tidigare alkoholstopp! Närvaropodden är svinbra. Tänket ”okej, okej, okej” tills okejet verkligen landar i kroppen har hjälp mig massor.

Kram ?

Profile picture for user Soffi

Citrus: Tack för en sprudlande energiinjektion, precis vad jag behövde nu!

AH: Tack! Ja, jag var en ganska duktig elev (eller ska jag säga är??). Jag "råkade" bara glömma... Eller var det kanske "Jag ska bara" som kom i vägen. Minns min första chef, hon kallade mig Alfons för mitt ständiga "Jag ska bara (göra allt en gång, typ)". Dags att göra om och göra rätt. Jag KAN ju!

Kram

Profile picture for user Soffi

Jag har varit inne på jobbet idag.
Bara att ta sig dit i morse, över en timma på vintrig och hal landsväg i mörker, tog nästan all min energi.
På jobbet var allt motigt. Har haft den här tjänsten i över ett halvår nu, lyckas inte "komma in" och få flyt på något...
Har flera gånger tänkt att "det kommer" eller "det blir bättre om jag är nykter och kan tänka mer positivt". Jag vet inte jag... Kanske är jag helt enkelt bara för trött...

Nu har jag massor av tankar på att döva frustrationen och tröttheten med whiskey.
Men det är bara tankar. Jag känner inget egentligt sug.
En tanke är bara en tanke och den kan avfärdas som FULLSTÄNDIGT BEFÄNGD OCH KORKAD.

Jag vill må bra.
Alltså är jag nykter idag.
Allt är OK.

Profile picture for user Citrus

Själv utmanar jag mig med matlagning i nyktert tillstånd! Jo, det har såklart hänt senaste 10 dagarna också, men idag är första dagen efter jobbet. Alltid hällt upp vin det första jag gjort, och efter ett glas har jag varit redo för att påbörja middagen... nu står jag vid spisen med Ramlösa ? ??

Det blir bättre, Soffi! ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Det är kanske surdegen under yllefilten alkohol som du behöver ta itu med så småningom. Men skynda långsamt, fokusera på nykterheten nu istället. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Profile picture for user Soffi

Sant Citrus, man får utmana sig själv och kämpa.
Men jag känner mig uppgiven. Trött. Golvad. Jag orkar inte kämpa mer...

AH: *Trött skratt* Du anar inte, mitt i prick!
Viktigast först - nykter. Mmmm.

Tog mig igenom kvällen igår med pannbenet, slutade i fosterställning i sängen...
En seger att jag klarade att hålla mig nykter?
???
Sådär kan jag ju inte leva och ha det...

Ska jag åka till jobbet idag eller ska jag jobba hemifrån?
Jag vet inte. Men hög tid att bestämma nu...

Vända på tankar.
Avfärda tankar.
Skilja på tankar och känslor.
Ställa sig "vid sidan" och observera.
-Men, det kan jag ju faktiskt!
När jag gör något dumt, dumt som knasigt korkat alltså, så har jag ju faktiskt förmågan att se mig själv utifrån och skratta åt eländet.

Övning ger färdighet.
Jobbet ger mig just nu många tillfällen till träning.
Hoppas inte "träningsmatchen" idag blir för tuff.

Jag ska åka till jobbet.
Gå vid sidan av mig själv.
Då har jag ju också någon att hålla i handen om det behövs.
Inte ens säkert, inte alls säkert faktiskt, att jobbet är ett problem. Min sömnbrist är ett problem.

Jag är okej som jag är.
Jag är nykter - allt gott.

Profile picture for user Sisyfos

Oxveckor - ett riktigt hemskt ord egentligen och du använde det även i dina tidigare trådar. Tänker att det är en period som man bara upplever att man måste genomlida och nånstans därborta finns ljuset. Det var en sån period jag återföll. Förstår varför såhär i efterhand. Det fanns ingen återhämtning nånstans. På jobb var det alldeles för mycket. Jag hann inte med. Hemma var det andras behov i första rummet. Högar med ”borden”, högar med ”ogjort”, ”krav” på mig själv att se till andras behov.... Å plötsligt fanns den där lösningen... eller... det gick ganska snabbt att hitta tillbaka in i dåliga vanor.
Om jag tänker på vad jag hade behövt då så var det ju att känna mig duktig och tillräcklig någonstans. Och att få tid för reflektion, inte bara ta stridsyxan i handen och köra på som jag gjorde. Det handlar ju inte om att det var tråkigt då, att inte en del av måsten och borden inte var roliga saker, men när man kör slut på sig så blev känslan att alla saker var något som skulle bockas av. AW check, skolavslutning check, födelsedag check, städa check, träna check. Jag mår bättre nu, men halkar dit ibland igen i prestationen och tankar på vad som ska göras härnäst istället för att vara i ”här och nu”. Tänker på det ibland när jag tränar hårt trots att jag är för trött. I de lägena kör jag över mig själv och vad kroppen säger. Samtidigt är det svårt att låta bli. Jag har börjat promenera i stället för att ändå röra mig men utan att träningen blir en prestation som kan skyndas på och ska tvingas på. Promenerar och lyssnar på radio istället, sommarip1, radiopsykologen, alkispodden. Blir mer meditativt. Mer här och nu. Tänker på att gå avslappnat och att vara i kroppen. Jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom för rätt länge sen och fick då gå till en sjukgymnast. Där fick jag träna på att slappna av kroppen. Ganska påtagligt att observera att kroppen ofta var på väg nånstans... även när hon sa att jag skulle sätta mig. Hon tryckte ner mig på stolen så att jag skulle sitta ordentligt, inte på språng.
Oj, oj, oj vad det här blev långt. Men det jag menar är att hör och nu kanske handlar mycket om att kropp och själ är på samma plats och vilar där tillsammans. Kroppen är inte på väg och medvetande njuter av den varma chokladen. När jag drack hände det att jag tog några klunkar innan jag gick in genom dörren hemma för att orka köra det sista racet. Inte konstigt att jag inte fick nån njutning av alkoholen eftersom den skulle drickas i smyg. Ett projekt för hela kvällen att få i sig sin dricka. Men den skulle ju drickas upp...
Nu kan jag vila istället. När kvällen kommer går jag på en promenad, äter och vilar. Det räcker så.

Profile picture for user Soffi

Du träffar så rätt, Sisyfos!
Precis så där har jag haft det, för mycket på alla kanter, hela tiden otillräcklig, hela tiden på en annan plats i tanken - "där jag borde vara för att hinna ..."
Börja dricka igen för att orka, för att få ro. För att stå ut med att jag är otillräcklig.

"Om jag tänker på vad jag hade behövt då så var det ju att känna mig duktig och tillräcklig någonstans. Och att få tid för reflektion, inte bara ta stridsyxan i handen och köra på som jag gjorde."
Så sant!

Och tack Citrus, din kram värmer :-)

Profile picture for user Soffi

Jag är tydligen aldrig nöjd...
Jag har haft för lite att göra på jobbet idag. Det är nästan ännu mera stressande än att ha för mycket att göra.
Antagligen hänger det ihop med det där att jag måste få känna mig duktig.
Nåväl, jag har tränat efter jobbet, det kändes skönt iaf :-)
När jag åkte från träningen poppade tankar jobbet upp igen. Med dem kom frustrationen och, naturligtvis, dess kompanjon tankar på vin och whiskey. Åh vad gott det vore ikväll!
Nej, det är inte alls lika illa som igår.
Det jag behöver är en stund för mig själv, försöka foga ihop kropp och sinne, bara vara.
Tar nog hjälp av närvaropodden och min numera obligatoriska kanna te.

Nykter dag 12.
God kväll!

Profile picture for user Pixie

Låter som en bra plan för kvällen.
Starkt att du kom iväg och tränade.

Jag tycker också jobbdagarna varit tunga. Inte så mkt pga av sug efter A utan mer att det blev så påtagligt en grå vardag.

Vi få väl kämpa på? ?