Hur e're Fenix?
Upp & Ner på vad, drickandet eller humöret..?
Just nu är det uppåt för min del, sitter här vid middagsbordet på landet, med groggglaset tomt och immande efter isbitarna, innehållet var.....Trocadero, sveriges bästa läsk, alla gånger..
Det är lördagskväll, klockan har passerat 23, och jag mår bra, inte dimmig och ragglande full..!
Frugan frågade mig OM jag någonsin kommer att dricka alkohol mer när vi satt under parasollet i den stekheta eftermiddagssolen...?
Och jag kunde inte svara henne...direkt..
Det känns inte så......, jag tror att jag kommer att fortsätta där jag slutade senast,
och dit vill väl varken du eller jag, svarade jag...
Jo hon höll väl med, men tyckte nog att det är lite tråkigt att dricka rödvinet till middagen själv...
Men det är hennes problem, vad skulle skillnaden vara...berusningssnacket vid osten...
",,vad ska vi bygga om, och när.."?, samma grejor som vi brukar bli oense om på småtimmarna..
JAG saknar det inte, finns inga små mikroblixtrar som kan ersätta mitt totala välmående med det.
Jag börjar bli "naturligt" trött nu, en lördagskväll, och skäms inte för att gå och lägga mig snart...
Att lyssna på sin kropp är naturligt, när man inte har dövat den med ett berusningsmedel...
Dagen har varit full av en massa "plusenergi", och jag blir lite rädd för att jag kommer att vara "för glad" när jag ska möta KBT-shrinken på tisdag, man vill ju inte skicka fel sorts vibbar...!
Så "hang on" där Berra, inte bli FÖR glad nu..
Anledningen är den att idag har vi bara vältrat oss i solen, sprungit runt på soldäcket i bara underkläderna och bara sugit i oss av vartenda solstråle...
Så hade jag varit en solcell idag, DÅ skulle jag ha varit utbrännd, haha!
Jag fyllde insektssprutan med vatten, så att vi kunde duscha oss i lite svalka...
För det var ibland olidligt varmt när det inte blåste det minsta...
Det svider på axlarna, och jag ser det som ett "sunt" tecken....
För hellre att det svider på axlarna, än i själen...
Idag mår jag bra, och i morgon också, kanske...
men ........det är morgondagens problem...
Varför oroa sig för mjölk som inte är utspilld, ....ännu....
I morgon är det en annan dag, vilken tur att jag inte vaknar med bakfylla då!
För det fixade jag redan ikväll...
Jag hade min första 'Trocadero lördagskväll' i går. Stod där på ICA o valde läsk efter din rekommendation! Det var otroligt gott. Har inte druckit läsk på väldigt länge. Såg tre filmer på TV och njöt av att faktiskt 'hänga med' i vad de handlade om. Sedan somnade jag i min säng (Inte på soffan med kläderna på), kändes högtidligt och bekvämt. Vaknat utvilad och pigg! Nu ska jag ta tag i lägenheten, här behövs en 'clean up' vill jag lova. Ha en nykter och trevlig Söndag. Icka
Tack för att ni stöttar så bra, och är fina medmänniskor...
På jobbet har jag bara MOTmänniskor..., de som ställer krav, men ger inget tillbaka...
Har svårt att med ord formulera hur livet är just idag...
Jag pratade lite tidigare om mitt "halmstrå", och jag fick väldigt mycket känslor kopplade till detta när jag träffade min KBT-kontakt via jobbet...
Det blev inte alls som förväntat, men jag har kvar mina förhoppningar, om man säger så...
Däremot är jag glad över att jag äntligen ska få träffa "min" shrink i eftermiddag, och oj...
jag har så mycket att berätta för henne, jag anförtror henne hela min själ...
Det är så skönt att få tala ut hos henne, man lättar sitt samvete på något sätt...
Så....jag mår liiite bättre mitt uppe i all skiten, lite av en dagsform...
Det händer så mycket jag inte har kontroll på, alltmest av det negativa tyvärr...
Min skyddsväst "fylldes på" i helgen av allt solsken, men den mattas tyvärr snabbt ur...
Hagelskurarna med allt dåligt nöter sig sakta igenom lager för lager....
Jag orkar inte stapla upp allt kasst här i ordning...
Jag försöker "beta av" dem en efter en, men det får inte ramla in en massa nya hela tiden...
Jag har kontrollen men det är knappt, minsta lilla knappnål kan få allt att brista....
Spännd som en fiolsträng till sitt yttersta, även om den inte spänns hårdare så skulle den kunna brista av ren matrialutmattning på sikt...
Så, jag lever, men inget bra liv för tillfället...
Önskar att jag kunde gå och lägga mig i frysen,
och invänta mitt livs konjuktursvacka uppåt istället...
Här läser jag att du är mitt i en förändring o mobiliserar allt motstånd mot en förändring.en förändring skakar om,jag är själv rätt van vid att mattan dras undan från mina fötter o jag tappar fotfästet.
LITA PÅ LIVET Berra.Allt ordnar sej o allt som händer ÄR till det positiva om du själv ger det en mening.
Skönt att höra att du finns där ute i alla fall, vet att du har det kämpigt nu. Härligt att du också tar emot det vi kan ge dig, ibland är en tanke mycket mer än vad man tror. Fast det vet du ju redan, du som stöttat så många andra här ;-)
Tack för alla uppmuntrande hejjarrop, den underlättar lite...
Nu är det "slut" med flera möten med våran egna shrink, antalet gånger har blivit uppätna...
Trist, och med frugan blev det precis helt tvärt om...
Hon bölade mer nu sista gången än vad hon gjorde i början...
Ledsen att våran kontakt nu är slut och att det blev ett dåligt avslut med mitt mående...
Hon har hjälpt oss otroligt mycket, och som jag skrev tidigare...,
ALLA borde få ha en kontakt med en shrink...
Så tveka aldrig, tvinga din doktor att få en remiss till en psykolog...
Vi tänker SÅ mycket fel, och måste få höra från en tredje part, att vi gör fel!!!
Trassla ut tarmvredet vi har i pallet, kamma ur alla knutarna...
Visst det kan komma nya, men man har fått verktygen, och knutarna blir aldrig så hårda mer...
Jag gör tusen fel, MEN är medveten om det, och har fått verktygen...
Just nu så är det som om jag försöker käka spagetti med en skruvmejsel,
man pillar och fixar, svälter inte ihjäl, men det är ett j*vla bökande och hela munnen är full av sår...
Ja ni ser hur jag försöker med ord visualisera min vardag...
Det blev mycket prat om Trocadera på forumet....
Jag har flera alternativa dryckesförslag på läskfronten...
Tanken är att de ska vara lite mera vuxna i smak och utseende...
"Öl-sorter"
Pommac, inte lika söt, mera stickig och syrlig, man tröttnar inte så fort på den,
håller hela kvällen.
Champis, mera fruktig, något söt, föredrar den personligen framför pommac'en.
Portello, unik klassiker, norrländsk groggvirke, mycket spännande smak, mörkare i färgen.
"Vit-viner"
Cider av alla de slag, synd bara att de flesta har blivit besudlade med 2,25% alkohol.
Finns många "torra" goda sorter, men dessvärre desto fler som bara smakar sk*t.
Har inga speciella favoriter, några av ICA's egna rätt så bra
Päronsoda, namnam, aldrig fel, de flesta rätt lyckade, oavsett bryggeri...
"Groggar"
Sockerdricka, så j*vla kanongod, synd att det inte finns gammeldags kvar,
den smakade precis som när man verkligen var liten...
Fruktsoda, farlig, finns många lågvatten-alternativ, ingen "bestämd" smak...
Sprite, usch!, beskt äckligt syntetisk smak.
"Rödvin"
Cola av alla de sorter, själv älskar jag när jag hittar "Cuba-Cola" eller "Rally-Cola", men
det kanske är mest för nostalgitrippen sedan man var liten.
Föredrar Pepsi om det finns, men går lika bra med Must av något de slag,
musten smakar mera "äkta" frukt, och har ett brunt gott skum.
Övriga fruktdrinkar
Fan ta Fanta, när det finns Loranga, mycket godare, och smakar APELSIN t.ex
Skippa alla spygröna och knallblå drycker, det är för ungar..
Köp drink-excessenser och skapa dina egna "sunrise"-drinkar...
Glöm inte att läsk gör sig godast i ett stort cylinderformat grogg-glas (3 dl), packad med is..
Toppad med en citron/apelsin/kiwi-skiva...
När kondensdropparna börjar rinna utanpå glaset, är läsken välkyld...
Och sedan....glöm inte att läskdrickare är STOLTA människor..!
Vi mår bra nu, och i morgon...
Jo jag lever, och finns här...
Jag ville vänta och se om det var några som saknade mig, behovet av bekräftelse ni vet...
Jag fluktar av forumet 2-3 ggr per dag, och söker på om det är någon som har ställt en fråga eller omnämnt Berra...
Precis som jag har skrivit förut, jag har inte så himla mycket mer att tillföra forumet när det gäller min nykterhet, och övertygelsen om att jag mår bättre utan alkoholen är fortfarande väldigt stark.
Det "händer" inte så mycket saker när man har slutat dricka, kanske är det avsaknaden av detta
som har skapat min deppighet, en teori som min nya KBT-agent har...
Forumet har mera blivit en form av blogg för mig, som kanske visar för andra hur man slits mellan hopp och förtvivlan när man inte har tillgången till "säkerhetsventilen" alkohol...
Jag vet att den en gång funkade när jag spydde på jobbet, och kunde glömma bort den för en tid genom att gömma mig bakom ölburken...
Men alkoholen "fuckar upp" en på andra håll, och till slut spricker det i ett mentalt inre raseriutbrott, likt en vulkan spränger den sig igenom skyddslagret och sedan väller det ut en massa het lava och giftig rök, det går inte att hejda längre utan man får lugnt stå och se på...
Allt detta har jag fått tagit hand om nu...
Jobbet som körde sönder mig...
Självmedicineringen med alkoholen mot jobbet...
En uppkommen allergi mot alkoholen...
Resultat, jobbet kommer tillbaka emot mig, och nu brottas man med biverkningar av alkoholen dessutom, så jag har fått TVÅ problem istället för ett...
Så alkoholen är ingen lösning, trots att det klassas som ett lösningsmedel (etanol)...
Mera att det är brandfarligt, och under tiden den försöker lösa upp problemet så självantänder den och kvar står man med en askhög istället...
Lågan är nästan osynlig så det tar tid innan man upptäcker att det har tagit fyr...
Idag är jag en bruten man, som försöker bygga upp någonting igen...
Jag har svårt att se byggmaterialet, och vet inte vad det ska bli, en koja ....eller ett luftslott?
Dessutom har jag tappat lusten och orken...
Så här står jag med händerna i byxfickorna, kikar upp mot den klarblå himlen...
Önskar att jag fick vara en svala, och fick vara med de andra som gör halsbrytande manöver i luftakrobatikens högsta elitgrupp...
Att få vara fri från alla måsten, och låta vindarna föra mig till nya äventyr...
Men Berra, dream om...sitt här med ditt skitiga tangentbord och lyssna på bruset ifrån kontorsventilationen, och gör det du ska....jobba din j*vla dagdrömmare...
Berra leker kurragömma,det gör jag åxå ibland men inte ropar ngn alltid på mej.det är sånt man får ta o leva med.
Hur länge hade du väntat med att höra av dej tro?
Kram på dej
Jo det är väl som så att man gärna vill ha en reflektion på det man har skrivit...
Annars känns det som om man pratar rakt ut i tomma intet..
Jag ser ju att folk har läst min tråd, men vet inte vad de tycker om det...
Och prata med någon som inte säger hmm, nja, nej, ja, visst emellanåt,
då blir det pratigt med ändå ensamt på något vis...
Idag har det varit en riktig "pluss-dag", en sådan där vitamininjektion...
Har haft "egentid" och familjetid och sällskapstid, planerad och ändå rörlig..
Inte stressat, men ändå föll allting in på sin plats, det gick i ett om man säger så...
Jag har gjort något "galet" idag, någon form av planerad galenskap, sedan en vecka...
Tog frugans lillplutt och tog den på en riktig långkörning....
Så där 20 mil, och tittade på en ny hoj, alltså helt fabriksny!
Det var kärlek vid första ögonkastet, och jag kunde knappt slita ögonen ifrån den...
Alldeles perfekt för mig, och den har världens snyggaste häck...
Allting nytt fräscht och orört, samma typ av hoj som jag har, men 20 år yngre...
Alla repor som komma skulle, skulle vara mina egna...
I någon form av kärleksrus skrev jag under papprena, den är min, min bara min nu...
Om någon vecka kommer plåtarna, och all planering då kommer att vara som bortblåst...
Jag ska tåga dit, och har redan kollat av de ballaste och mysigaste vägarna hem,
istället för motorvägen, den ska ju köras in, och får inte stressas i början...
Aldrig har jag skaffat något helt nytt fordon förut, men denna gången...Yes!
Rent finansiellt så kommer det att fixa sig, med att sälja av den gamla hojen,
och tillskottet från skatteåterbäringen...
Det är inte något känt märke, utan något tjing-tjong fabrikat..
Men jag ger alla en ärlig chans, så var det en gång med IKEA-ryktet, minns ni det?
Därefter åkte vi in till den stora staden, och såg på det stora löpet...
Frugan ville heja på två av sina arbetskamrater, och vilken folkfest det var...
Alla var glada och tillmötesgående, och vädret visade sig från den allra bästa sidan...
Efter några timmar drog vi til våra bästa kompisars sommarställe och blev bjuden på kalas,
grillat och mycket annat smask.
Deras övriga familjemedlemmar var där, och vi var de enda "utomstående" som fick vara med.
Hedrade kände vi oss, och de sa att vi är alltid välkommna, vi räknas ju som i "familjen-typ"
Tänk att det bekomm mig absolut ingenting att jag fick slåss om drickat tillsammans med ungarna, de övriga tömde tillsammans 3 BIB'ar (jo de var ganska många..).
Jag tänkte bara på hur deras andedräkt förändrades, och hur sega de skulle vara imorgon...
Ingen blev ju direkt "fulla", men jag minns med vånda hur det var när jag var där senast...
I förra sensommaren, med den "dära" kräftskivan ni vet, som jag skrev om...
Olycklig var jag då, och hade bara stjärnorna att vara vän med...
Men min nykterhet har ju "mognat" lite mer nu, och istället för att låta sig ömkas över andras fylla så låter jag det vara var och ens ensak, vill de bli packade så är det deras val.
Mitt val är att leva här och nu, och inte flytta det "underbara" en kort tid, och sedan återbetala det under flera dagar efteråt..
Jag tar inga mentala lån med ockerräntor, jag är numera skuldsanerad...
I bilen hem runt midnatt så lös natthimmeln vackert av sina gråblå molnstreck,
lika vacker som min hustru, i baksätet satt lillskiten och halvsov...
Och jag tänkte, fasiken just idag är jag väldigt lyckligt lottad...
Ta in...ta in det goda, och fyll på med den antideppiga bästa medicinen...
..även kallad välmående...
Snart är det Måndag, men den dagen, den sorgen...
Just nu...lever jag här och NU...
Åter till vardagen, men den är inte lika tung som tidigare...
Måndagen passerade utan några djupa sår...
Var hos KBT-agenten igår, har börjat känna mig trygg med henne...
Hennes agenda ändras varje gång för vad jag ska göra, just nu lyssnar hon väldigt mycket.
De små trevande försöken hon försöker få mig att ändra på, har hittils inte lyckats...
Men jag hoppas att hon finner någon bra lösning, jag är ju som sagt ganska öppen för förslag...
Hon ska testa det där med mindfullness (de du Pia), att inte döma situationen direkt...
Jag kallar det för att värdera, men hon för att döma...
Skillnaden är att döma är enbart negativt, värdera kan ju innehålla båda..
Tanken bakom detta är ju att inte tänka negativt om saker och ting direkt,
att våga vara öppen för förslag, men jag är rädd för att vara blåögd istället, lättlurad..
Söndagen gick i byggandets tecken...
Vi hade ett projekt som funderats på i snart ett år,
jag som byggherre tycker ju naturligtvis att det är jobbigt att komma igång...
Mycket lättare att vara fruga och tjata på den late gubben...
Det är mycket tänkande och funderande, lista ut bra konstruktioner, hållfasthet osv..
Sedan släpandet och bubbandet, räkna ut längder och material, sålla krokigt virke osv...
Men istället för att "gå åt h*lvete", så rullade det på riktigt fint...
Jag satte mig i morgonrocken vid halvelvatiden ute och rökte,
drog upp några skisser, gjorde ett överslag på räknaren...
Sket i frukosten och tog med mig grabben till brädgården, vi lastade dryga 500 kg bräder på takräcket (i två omgångar i alla fall), lastade av hemma.
Fram med cirkelkapen och mäta upp avlastningspallen, kollade vinklarna ett par gånger...
Sedan var det bara att rocka på, kapa, mäta, kapa, skruva osv...
Hela bjälklagret var klart redan till middagen, och igår kväll kapade jag upp de sista brädorna.
Vägde in skiten tills myggorna höll på terrorisera ihjäl mig...
Nu återstår bara en kväll med nästan 1000 skruv, och lite slipning..
Fasiken vad duktig jag är, och detta har jag gått och våndas för i nästan ett år...
Det var ju gjort på en pisskvart, och blev ju snyggt och stadigt dessutom...
Ingen annan berömmer mig, så jag dunkar mig själv i ryggen och tänker, BRA BERRA!
Varför tar jag ut en massa negativt i förväg, när det sedan inte behövdes...
Måste lära mig att tänka om, jag är duktig, jag kan, vad än chefen försöker trycka ner mig...
Nja, det är väl lite si och så med det, solen alltså...
Surregnade lite igårkväll, inga mängder men kallt och tjurigt...
Var ute och rökte nyss, och då tittade den stora lampan fram mellan molntussarna för någon minut eller så...
I själen lyser väl solen, kanske inte lika starkt, men jag älskar Torsdagar...
One more to go!
Jag känner mig rätt nöjd med mig själv, dock inte med min situation på jobbet...
Alla hjälps åt att finna fel i vad jag gör, jobbar som f*n men ingen är nöjd...
Min närmaste kollega "smyger" på mig, så han kan skvallra vidare...
Han bara "råkar" komma förbi där jag just för tillfället befinner mig,
så j*vla genomskinligt att han borde säga som det är, skvallerkärring!
Han lusläser de dokument jag har skrivit, och kommer med tillrättavisningar...
Och vem f*n bryr sig, skaffa dig ett liv för fasiken!
Jag har givit honom ett "mentalt" finger, och svarar bara på tilltal...
Han får inga ledtrådar att spinna vidare på, jag har mitt liv, de har sitt...
Och mitt privatliv har de absolut inte ett skit att göra med...
Har inte sagt ett sk*t om min nya hoj, de får de upptäcka själva, när den väl står på parkeringen.
Alla lindar in sig i ett tilltrasslat ordval när de försöker prata med mig...
Precis som om de måste "tänka till" innan de talar, som om det finns en baktanke med allt...
Eller så är det väl bara jag som är nojjig, vem vet?
Hur som helst, jag är helt klart särbehandlad på jobbet...
Och jag ger dem ett enkelt "F*CK YOU!"
De ska ha firmafest ikväll, och mina finkläder har redan blivit solkiga av svett och skit...
Men jag kan för mitt liv inte missa vad dessa "dynghögar" ska surra om då...
För det blir alltid så märkligt "tyst" när jag sätter mig vid bordet...
Så ikväll blir det "tysta leken", haha!
Uhh vad jag ska paina dem...
Jag har ett liv, på helgen mina vänner, ett bra liv, och det är utan alkoholen...
Det bästa med den är att man kan suga på minnena från helgen...
Helgen som i stort sett regnade och blåste bort, typ 12 grader varmt, tjoho!
Nä, så mycket sommarlovskänsla blev det ju inte för kidsen...
Dotterns fotbollslag sopade till grannlaget rejält i helgen, trots att de skulle vara bättre...
Tröga som attan i början, men så lyckades vi föräldrar "skrika igång" dem...
Stolt farsa vars dotter klämde till två baljor, det var lycka det!
Grillen har gått hårt i helgen, frugan drack vin, fredag, lördag och söndag...
Skillnaden är att hon tar ett eller möjligen två glas vid varje tillfälle...
Vilket skulle bara ha varit fjolligt för mig, allt eller inget...
Och då är det bättre med inget, och ingen baksmälla, tackar för det!
Frugan är lite PMS'ig, och har lätt för att få utbrott, dammsugaren fick sig en omgång i Söndags då hon lyckades klämma sig på dammsugarröret...
Jag har försökt få henne på gott humör...
Ni vet man kliver upp ur sängen efter att ha i stort sett blivit mordhotad, skillsmässa och allt annat som kommer att hända när klockan har passerat halv elva..
Där kommer man upp, trött, rufsig i håret, en ilsk kärring i badrummet som inte får till håret,
som snart kommer att skicka ut borsten i hallen...
För att liva upp stämmningen drar jag upp kallingarna i armhålorna, putar ut magen så jag ser ut som en som har gått över tiden rejält...
Ställer mig i en pose där bicepsen ska synas och klämmer i så ansiktet blir högrött, och svankar så att rumpan står rakt ut och kallingarna har åkt upp i skrevet...
Då brister hon ut i skratt och inser att hennes slit med håret är inte allt i livet, utan
att hon bara har en sån där "dålig dag", jag vet anledningen, hon borde veta det,
eller åtminstone erkänna det för sig, och inte streta emot...
Vi har alla dåliga dagar, vissa fler, andra på vissa dagar i månaden...
Men att inte "se dem" och ta dem för vad de är, det är det dåliga i en dålig dag!
Precis som Måndagar är för mig, men just nu så blundar jag och bara springer på...
Rätt som det är, så har den bara passerat...
Jag fnittrade hysteriskt åt ditt tilltag, det måste ha varit en syn för gudarna när du drog upp kallingarna. Berra, det du berättar om dina kollegor, det är ju mobbing. Jag vet inte om du läser DN, det har gått en fantastiskt bra serie alldeles nu om just detta. Du kan hämta artiklarna på DN:s hemsida. Jag har varit med om samma sak som du och jag blev till slut uppsagd (utköpt) på grund av arbetsbrist som det så fint heter.
Du har styrka som finner glädje, kärlek och styrka i din familj. Stå på dig min vän
Idag är det "lillördag", men utan alkohol för min del...
Surrade med en god vän på firman brevid, som har som tradition att gå på travet på Onsdagar...
Han säger att vinsterna "går runt" så han kan hålla sig med mat & bira, och ser det mer som
en finansierad hobby...
Men att vissa Torsdagar är rent ut sagt förjävliga, när han inte har lyckats kontrollera sitt drickande, dvs firat eller "sorgat" en vinst/förslust...
Lite märkligt, det måste finnas fler som alltså inte hela tiden kan hålla koll på sitt drickande, undrar om det är situationen som skapar tillfället...
De måste vara det första glaset som sätter normalen för resten av kvällen,
hur mycket man än vill att förnuftet ska få styra, så tar den alkoholskadade delen av hjärnan över och ser till att kvällen kommer att bli förstörd...
Troligen så är nog det bästa att aldrig mata den med det första glaset, oavsett alkoholhalt...
Även en lättöl underhållstriggar nog den svältfödde döende alkohoskadade delen av hjärnan...
Min del av den biten har skapat ett kaos och försöker deppa mig till att börja dricka igen...
Ingalunda säger jag och den delen av friska hjärna, vi vet hur det går...
Har praktiserat detta länge nog, och har fått nog av det också...
Jag rider ut stormen, för jag mår ju egentligen bättre hela tiden...
Har inte haft panikångest en enda gång dagen efter på dryga ett och ett halvt år..
Så nu är det bara att reda ut resten av "trasslet" i pallet...
Att våga stå ut, och att stå ut är mina ledord, att våga stå upp för mig själv...
Själv är bäste dräng, ingen annan känner mig bättre än jag själv...
Kan inte lägga ansvaret eller skulden på någon annan, jag måste ta det här och nu...
Varje helg, dag, minut så måste mina tankar genomsyra mig...
Andra dricker alkohol, men inte jag, jag är allergisk, och det finns inga allergitabletter mot detta..
Så därför har jag "givit upp" tänkandet, det är inte ämnat för mig längre...
Slippa att tänka på alla OM, om jag gör så här osv...
Inga tvivel och det blir en frihet med tiden, inget kalkylerande, jag är nöjd med läsk t.ex..
Om någon frågar, så berättar jag stolt om hur det är, för så är det ju!
Och frågan bollas ganska så snart tillbaka till frågeställaren, varför dricker jag???
Vem är det som egentligen är "onormal" i gänget???
vem är det som häller i sig i stort sett giftiga kemikalier för att berusa sina sinnen...
Tja, inte är det jag i alla fall, utan jag får göra vad jag kan för göra mig så roligt det bara går...
Jag är en fri man, och jag har större makt att påverka mitt eget liv...
Så länge korken sitter i buteljen håller den ångesten fången...
..men en bra sådan, för inget jävelskap har hunnit hända ännu...
Tänker på hantverkaren som jag brukar röka ihop med...(alltså blossa..)
Han som lever rövare, gapar och skriker och är lite allmänt jobbig...
Han är "mannen" som meckar hojjar och amerikanare på fritiden, och är en riktig "karla-karl".
Rapar och kliar sig i skrevet som "män" gör, skäggstubb har jag bara sett honom i...
Han har en kepa som nog har varit blå en gång i tiden, men numera svart...
De gånger han har tagit av sig den, så har man inte känt igen honom...
Jag trodde han var född med den på...
Han klagar på allting, det är bilar och köer och f*n och hans moster...
Men jag har aldrig hört honom säga något ont om hans egna bravader...
Han som jämnt tjatar om att när dagen har tagit slut, och han får åka hem...
Då väntar garaget på honom och hans egna kylskåp med iskall öl...
Han har tydligen någon gammal bilsoffa i garaget där han kan slipa sina ide'er...
Men han "måste" ha sina bira för att kunna komma i stämning...
Kärringen sköter hemmet, och garaget är hans "frizon"...
..och jag tänker....stackars honom...!
Vad är det som lockar, garaget och motorcyklarna/amerikanarna...?
Skitigheten?
Frizonen?
Ölen?
Om inspirationen påverkas av ölen, så skulle det inte funka utan den...
Då skulle allt vara "ovärt"...
De kvällar ingenting händer på bilarna/hojjarna, hade han inte druckigt då?
Troligen så hade han nog i alla fall druckigt, men inspirationen hade ju ändå inte kommit, eller?
Så i mina ögon är han en "öl-alkis" som dricker varje kväll...
Kanske inte blir berusad, men är beroende av sina flaskor var kväll...
Hur ser hans kvällar ut då han inte får dricka, blir han irriterad då?
Jag tror det, kanske därför han väljer bort födelsedagskalas om inte kärringen fyllekör då...
Han är beroende av sitt garage, men det är en förespegling av hans öldrickande...
Jag tror....jag vet, men jag har inget "garage" som hobby...
Min hobby var just att dricka öl, och den var synlig...
Men jag var precis lika beroende...
Därför rullar mina minnen revy framför mina ögon i mina tankar,
när öronen lyssnar på den "lilla mannen", med den stora munnen...
Skrävla på du, jag hör dina bortförklaringar...
Men du är fast i ett missbruk du inte kan vara utan...
Jag är "fri" att höra, det jag vill höra...
Min helg har varit väldigt bra, mycket väder kan man säga, men överlag bra...
Vi har laddat med gäster på landet, vi blev "bara" 16 st i år mot tidigare 20-22 st...
Matlagning, bygga partytält, klippa gräset, fixa långbord med stolar osv...
Vi tog en dag ledigt före och efter, så vi hann med allt och hann landa ordentligt...
Slipper alla jätteköer till färjorna å de å sån't.
Mycket skönt, vi hann med att umgås med våra gäster, och fick fin tid i solen med mycket "värme"...
Det blev bustrångt på golvet med alla gummimadrasser, men finns det hjärterum..
Pluppa i plåtbåten och gummibåten så tog vi oss några öar bort så vi kunde handla glass
och allt var så där perfekt, typ harmoniskt...
Visst blev det lite rajraj också, men de två "värstingar" vi hade fick ingen draghjälp...
De blev lite i gasen efter alla snapsar, men ett långt uppehåll till kvällsgroggarna fick dem att
varva ner, så det blev en lugn nattsittning i månljuset och bland myggen..
Vi rundade av i snitt runt halv två varje kväll, och det behöver man ju inte skämmas över...
Mitt val att fortsätta vara nykter förtar eller kväver mig inte längre...
Jag mår bra när jag får vara bland vänner som uppskattar mig för den jag är...
Jag är Berra och för tillfället nykter, kan ni stå ut med det?
Jag behöver just nu lite mera svängrum för mitt inre och dess tankar...
Jag grubblar en massa, och behöver få tid till att tänka igenom allt...
Men jag är framför allt väldigt "nära mig själv", och stöttar mig genom livet...
Allt är inte solklart och fullt ös, och jag önskar att jag kunde fly bort i tankarna med alkoholen...
Men den funkar ju inte för mig, så jag måste finna andra vägar till att "blåsa hjärnan"..
Så jag söker vidare...
Men jag har min trygghet bland mina vänner, som uppskattar mig för den jag är...
Precis som ni!
Ni ger mig ökad livslust, tack för det!
Tack förresten Fenix, jag glömde säga det i förra inlägget, tack...
Tänkte på hur "smaken" lurar oss att falla tillbaka för suget,
inte är det som godis med sin lockelse, sötman eller möjligen syran...
När jag tänker tillbaka till vin-smaken t.ex...
Då känner jag bara ättikesmaken i munnen, den sura vinbärssmaken...
Det röda som ska vara rumsvarmt, släcker inte törsten...
Det vita som ska vara källarsvalt eller möjligen kallt, kyler men smakar oftast surt,
eller så är det sötat på ett konstlat sätt...
Spriten, tja vem kommer inte ihåg "bränna-strupen"-känslan, eller magbrännan med supen?
Inte gott en sekund...
Man letar efter olika virkessorter som ska "ta bort" spritsmaken, det ena äckligare än den andre..
Ölen, skulle bara kunna locka mig om den vore helt iskall med mycket bubblor...
Men jag brukar tänka på hur den svarta sopsäcken luktar när man ska till pantmaskinen,
fy bläh!, och då tappar jag suget för ett längre tag...
Så jag kan inte säga att det är "smaken" som skulle kunna locka mig till fördärvet igen...
Man skulle vara helt ärlig inför sig själv och säga som det är...
Det är ruset som är lockelsen, varför förneka det...
Men ruset har alldeles för många sidor, och det är sällan den blir som när den är bäst...
Bakruset kommer däremot alltid, den kan man förlita sig på...
Och efter bakruset, fyllångesten, som vara för evigt känns det som...
Genom att "knixa till" tankebanan, så kan jag få tankarna att vandra i förväg...
Och minnas hur det var senast, INNAN jag tänker fel, och tar den lättaste utvägen...
Den är bara lätt i början, sedan har den bara tunga sidor...
För mig är den för tung att bära, hur stor eller liten lasten än är...
Därför har jag valt bort den lättaste vägen, genom att inte välja någon väg alls...
Inga vägskäl att behöva ta beslut om, aldrig undra när man kommer fram...
Genom att vara och ibland låta vara, så finns jag, min vardag, mina beslut...
Igår skulle jag inte dricka någonting med alkohol i, men jag hann inte bli klar...
Så jag får väl fortsätta idag med det då...
Man blir aldrig "färdig" med något, möjligen kan man hålla det på behörigt avstånd...
Så släpp inte försvarsställningen, jag vill, jag kan...
Håller med dig, man blir aldrig färdig. Men det kanske är just det att vara människa? Vi blir aldrig färdiga. Fast jag tycker samtdigit att det är lite kittlande och spännande. Vem vet vem jag kommer att fortsätta att bli? Och det pågår så länge vi drar våra andetag, fyller våra lungor med luft. VI fortstätter att "bli" på vår resa i levandet, här och nu.
Så idag var det nya tag....
Känner mig tokstressad för .....ingenting...
Snacka om konstig känsla...
Har så mycket jag måste hinna göra, som jag ligger efter med hemma...
Och hela tiden ramlar det in nya saker på "måste"-listan...
Samtidigt som jag känner känslan....Nä jag skiter i det!
Jag SKA inte stressa upp mig, därför lägger jag det på "förtvinar-hyllan",
eller hoppas på att det ska förtvina bort...
Ja allt försvinner ju inte av sig självt, räkningarna t.ex..
Måste ta tag i dem i kväll, det är ju redan ny månad, isch!
Känner en inbyggd oro över att jag "förkastar" livet...
Lägger inte energi på det som borde vara viktigt,
sådant som GER energi, istället för tjyvar det...
DET är stressande, ...lovar!
Hade jag inte varit den jag är idag, så hade jag nog fallit för berusningen...
Den som gör att man "suddar" ut allt det där besvärliga,
men ändå har det kvar, på något konstigt sätt...
Och får mer av det där besvärliga, som ångesten t.ex.
Så när kärr...kärestan tjötar om att sätta fart på röven, och få till ditt och datt...
Då håller jag för öronen och "lallar på" i högan sky...
Önskar att jag kunde göra det på jobbet också...
Men en rejäl snyting hade nog känts bättre, för stunden och för mig i alla fall..
Så...vad gör man, håller andan och låter det knyta sig i magen, ännu mera...
Man får slita ut en generation i taget...
I min reinkarnation i nästa liv så ska jag nog bli Dala Lamas lillebrorsa tror jag...
Ska bara sitta på en matta och muttra en massa oförståeliga saker,
och bli hög som ett hus på något konstigt yoga-sätt...
Och bara få vara lycklig....
Jag känner igen en del av dina tankar och drömmar Berra... men jag är nog svagare. Orkar inte med några "måsten" eller någon stress längre. Jag börjar dessutom nästan känna ett slags hat mot hur vårt samhälle är uppbyggt och vägrar springa i ekorrhjulet mer och halsa i mig starköl då och då för att jag inte ska se eller känna hur galet det är. Min kropp, sinne och nykterhet är viktigare än allt. Jag prioriterar bort det mesta och det kan jag få skit för ibland. Men mest förvånade ansikten. "...men du måste ju..."
Nej, svarar jag. Jag måste ingenting alls.
"...du kan väl inte bara..."
Jo, det kan jag svarar jag.
Hittade en ny "fyllvideo", för att uppdatera sin nykterhet med...
Alltså inget dråpligt roligt, utan den visar "bara" det det konstiga och dåliga som kommer fram när man har druckigt...
Ja det är samma snubbe som spelar MiniMee...
Och den visar bara att alla (kända eller okända, korta eller långa...), ja alla får sina dängor av alkoholen dessemellanåt...
Så på så sätt kan man ju tycka att alkoholen är rättvis i alla fall...
Men Berra! Du kan faktiskt bli en mini Dalai lama redan nu :) Stressa så det knyter sig i magen, slita ut en generation i taget? Vem är det som ställer alla krav? Jo det är du själv. Eller du låter andra ställa krav på dig....
Hur går det med nya hojjen? Vår släkt har fått pippi på MC, brödrar, kusiner, sysslingar skaffar hojjar, rätt kul, är det någon sorts 40-50 års kris? Skitkul är det i alla fall att sitta på bönpallen. Älskar när det kittlar i magen av den höga farten, älskar lika mycket att glida runt och känna den ljumma vinden och titta på vår landsbygd.
Jo jag vet, det ligger inom mig själv...
Vissa dagar är jag väl mer stressbenägen än andra, antar jag...
Just nu idag så är jag väldigt harmonisk..
Och det har ju att göra med att jag har haft en helg med min familj,
och nära och kära som uppskattar mig för den jag är...
De ställer inga orimliga krav, utan jag finns för dem, och de för mig...
Tillsammans tar vi dagen och den utveckling vi vill...
Man hinner landa hos varandra, och "se" varandra...
Inte hastalavista iväg på nästa måstegrej...
Vi har varit på en fotbollscup med grabben tvärs igenom hela Svea rige...
Vi har fått varit tillsammans med grabbens fotbollsföräldrar, suttit i hettan i gräset och bara
"häckla" varandra på det mest underbara sätt, med mycket kärlek...
Mycket skratt har det blivit, och frugan och jag bodde på en kurort med ett mycket gammalt spa-hotell, så efter en kladdigt dag i den heta solen tog vi oss en simtur i poolen och sedan satte vi oss i bubbelbadet och bara myste...
Vi tassade tillbaka till vårat rum i bara badkläder, och sedan muggade vi hotellrums middag med skinka, pot.sallad och en massa goda mögliga ostar (utan vin!)...
Somnade helt utmattade och näcka bland en massa chipsrester i sängen,
och det var en guldkant på vår tillvaro....
Vi brallade hem med närapå 100 mil i häcken, i en stekhet bil med trasig AC...
Och vid en sådan "hemsk" upplevelse så undrar man ju vad man håller på med...
Hemma i garaget står en sprillans ny hoj, med 70 mil på mätaren...
Där behöver man ingen AC, där har man frisk luft i massor, ljud i 3D och en massa nya dofter vart man än åker, en sorts närkontakt med naturen som man inte når annars...
50-års kris eller inte..
Men jag brukar säga så här...
När man väl har råd att köpa sig den ballaste mobiltelefonen,
ja då ser man fasiken inte var det står på displayen längre...
Jag tänker då inte dö "fattig" på upplevelser, skulle de hitta mig ihjälkörd med hojjen,
nog skulle de hitta mig med ett leende på läpparna i alla fall, om jag känner mig rätt...
Och hoj kan man inte köra på fyllan, det blir ganska ödesstigert...
Jag menar att de sållas ju ut rätt så snabbt....
Så att åka hoj, det är som att få en "plusmeny" på donken (Mc D), utan att bli fet!
Och min tid till återhämtning, om än en något farlig sådant...
Men jag tror nog att missbruk av alkohol är betydligt farligare...
Tycker det är dags att du startar en ny tråd - Rubriken ångesten tar mitt liv passar inte ett skit längre. Skönt att höra att du är på banan både med två ben och hjul.
Merparten av inläggen på forumet är av den mörkare sorten med alkoholens djävlighet - det är skönt att få läsa lite inlägg där det är positivt och hur bra det blir när man lägger alkoholen bakom sig och får ett nytt liv.
själv har jag varit nykter i över ett år och nu börjar man känna sig i balans - visst kommer tankarna ibland men än så länge är anden stark och karraktären fast.
Fantastisk utväxling, ta bort en sak och få tusenfallt igen.
Tja, du kanske har rätt...
Men en av mina drivkrafter är just att se tråden växa...
Hela min livs alkohistoria finns i ett nedskrivet format, och det var just Ångesten som fick mig att till slut att välja bort alkoholen, för den höll på att ta bort mitt liv...
Ångesten gav mitt liv ingen livskvalite't längre, den förtog mitt liv..
Och insikten av att det verkligen var alkoholen som var boven i dramat, det tog många år...
Hur dum man är när man beskyddar det som gör en ont egentligen,
varför fattar man det inte...
Är det bara den lilla stund av lycka som berusningen skapar ibland bara några minuter,
för att snabbt övergå till något mycket värre...
Hur mycket dumheter man begår på fyllan, som man annars aldrig skulle vilja ha gjort eller sagt.
Avsaknaden av dessa "händelser" saknar jag inte alls längre...
Det finns ingenting att skratta åt längre, allt känns bara dumt och fult...
"Lyckligare" har jag kanske inte blivit, men jag har fått en helt annan kontroll av livet...
Jag önskar att jag kunde få falla in i berusningen för att släppa alla hämningar och måsten,
men det funkar ju inte för mig, jag måste verkligen välja bort alkoholen...
Och inte försöka finna en alternativ drog...
Jag försöker verkligen finna mig själv mitt uppe i alltihopa...
Varför har jag ett sådant drogberoende, varför vill jag byta det mot ett annat?
Varför fastnar jag så otroligt lätt i ett nytt beroende (rökning t.ex)..
Är jag en beroende-typ???
Jag tar ju så lätt åt mig rutiner, varför då inte också beroende...
Det ställer en massa nya frågor på kant, som jag måste ta itu med...
Vem är jag, vart vill jag, tänker jag verkligen rationellt...
Eller den motsatta frågan, är jag dum i huvudet???
Jag är kanske inte rädd för svaret, men jag söker fortfarande efter lösningen...
Och så här i backspegeln så kanske inte det mest rationella var att försvara något som egentligen gjorde mig så ont, det var dumt...
Skillnaden mellan djuren och oss människor är att djuren lär sig vad som gör ont,
det gör ont med ett elstängsel t.ex...
Men vi människor ska väl helst förtära det, och ändå inte förstå komplikationerna...
Okej nu var jag elak, men med den enkelheten tänker jag...
Kossan på ängen är smartare än vad jag är...
Trots att de rycker henne i pattarna två gånger om dagen
och bara får en påsättning en gång om året...
Vem skulle inte drabbas av galna-ko-sjukan då???
Dagens händelse utspelade sig på OK (bensinmacken alltså..)
Var där i morse för att tjacka ett paket cigg...
Bakom mig i kön kommer snubben mellan 55-60 år, skäggig och lite sliten...
Stinker gammal fylla av sprit (känner sån't lätt numera..),
på disken ställer han två styckna Pripps Blå folkisar som en återställare...
Är det första helgen på semestern för herrn?....tänkte jag...
Hur kommer då de 4 återstående veckorna att se ut, finns det verkligen mer att fira???
Stackare tänkte jag, han var visserligen mycket äldre än mig, men inte visare...
Jag har kommit mycket längre med mitt liv, på mitt sätt...
Jag kollade att snubben inte satte sig i en bil och åkte därifrån, jag tankade hojen bara för att se lite upptagen ut, men det var lugnt, Berra behövde inte tillkalla farbror blå...
På sätt och vis blir jag stressad av att upptäcka att andra fortfarande dricker...
Men att "blunda" för en fyllekörning gör jag aldrig, OM personen ifråga hade kört ihjäl en unge,
så hade jag aldrig förlåtit mig själv...
Så det handlar inte om att gola på en fyllskalle, utan att se möjligheten, att rädda ett liv...
Härligt som vanligt att läsa dina inlägg. Jag tycker absolut att du ska behålla tråden, den är ju din, den är du. På tal om ångest läser jag just nu en kanonbra bok om vad som händer barn som erfar en missbrukarmiljö. Snacka om ångest, snacka om att de utvecklar en kropp i full beredskap även när pappa och/eller mamma har sin nyktra period. De vet att varken löften, vita veckor, uppehåll gäller. Det finns bara ett val- total förändring, fullt ansvar. Det har du fixat, du har din familj och trots allt du gått/går igenom så har du kvar din integritet. Inte illa pinkat grabben ;-)
Ut och rulla på vägarna, släpp hästarna fria och njut av att andas och uppleva.....
..så där ja, då är halva arbets-Torsdagen snart till ända...
Jag gillar Torsdagar, livet blir mycket enklare, bara en dag kvar, redan på Fredagen börjar ju helgen, och ZÄMÄSTR för mig, 3 hela tre veckor, jippii!
Har ännu inte fattat det, har inte kunnat ta in, att vi familjen ska åka till Turkland...
Sol & Bad, och massor av god mat och massor av ingen alkohol...
Fick glutta lite i taxfree-shoppen på nätet, hua det fanns ju bara alkohol där,
färdiga balkong-mixar, after beach-paket osv, ingenting för mig alltså...
Ray-Ban glasögon för 1500 spänn, pyttsan, jag som inte är någon märkesbög alls...
de säger nog lika lätt "knäck" gömd i badhanduken på solstolen som de billiga OK-glasögen...
Och då är man ju glad att man har råd att tjacka 14 nya par, istället för ett...
Nej ibland måste man avstå, trots att det är så "billigt", man måste ju inte handla bara för att det är taxfree, man tjänar/sparar ju mest på att inte handla alls..., eller hur???
Hur är livsformen då?
Jotack rätt OK ändå, är fortfarande jävligt lack på jobbet, chefen och kollegorna...
Fick löneförhöjning efter 7 år, 550 spänn, tjoho, motsvarar en effektiv löneförhöjning på 6 kr och 11 öre utspritt på 90 månader, och inte de 385 000 som firman är skyldig mig med en genomssnittlig årlig kollektivt avtal med 3%...
Skrattretande, och vet ni vad jag fick för motivation av chefen...?
"Jo jag tänkte att den relativt låga löneförhöjning ska sporra dig att arbeta hårdare..."
Är han sann?, ska jag döda den jäveln här på fläcken, tänkte jag...
Han fick en blick och en tystnad som i sig självt visade det förakt jag gav honom...
Genast började jag smida på planerna att kapa bromsrören på hans bil...
Och det är just här min nya KBT-agent kommer in i bilden...
Jag är för STOLT och lättkränkt, min "fobi" över att ge igen och inte gå förlorande ur "kriget",
håller på att förinta mig inneifrån, det är därför det knyter sig i magen på mig...
"Förlåta, och låta vara...", ett nytt mantra jag ska suga på ett tag...
Å andra sidan hatar jag chefen, hatar hans nylle, hans näshår, golvet han har gått på...
Hatar hatar hatar....hör ni så mycket aggression jag bär inom mig...
Och jag vill bara ha en sak...revansch, och om det inte går...spräng skiten i luften..!
Jag vill ha hedern i behåll, ingen kränker mig...
"...men så Berra, lugn lugn, andas djupa andetag...", hrmnf
Vad spelar det för roll efter kl17 en vardag???, då äger han mig ju inte längre. Ha!
Så ni märker hur tudelad jag är, men jag finner ett lugn i mitt privatliv...
Och det är där jag befinner mig, ta det inte personligt,
det är bara ett jobb...(och en psykopat till chef..)
Chefen må ha ett uselt sexliv, retad av barnen och vara hemvist för 7 kamelers sammanlagda mängd av loppor...
Det har inte jag, jag har ett starkt eget liv, som jag är STOLT över.. (där kom det igen..)
Och det tänker jag fortsätta med att ha', idag i alla fall...en dag i taget..
Nä hörrni, kanske hinner knattra ner några rader innan jag drar...
Vilket jävla taskigt sätt, det är verkligen kränkande. Det här med att fölåta är ett knepigt resonemang och jag är inte så säker att kommer vidare bara för det. Jag hade en chef som pratade skit om mig, fick mig att säga upp mig till slut på grund av alla trakasserier, det kommer jag aldrig att förlåta. Hon får försöka förlåta sig själv för vad hon gjort. Likadant med mitt X som dricker och kränker kvinnor, han får försöka stå ut med sig själv, jag kommer aldrig att förlåta honom. Men jag kommer vidare i alla fall, behöver inte vara bitter. Jag har pratat mycket om det här med min KBT:are.
Hoppas att du och familjen får det bäst på er semesterresa, och må alla idioters kameler törsta
Kram Märta
..det har jag redan, en skön semester i Turkiet...
Tog med mini-pc'n och lyckades "hacka" mig in på ett trådlöst nät här nere...
Fantastiskt skönt, nästan äckligt varmt med 43,8 grader på balkongen klockan halvåtta på kvällen.
10 minuter på solstolen, 10 minuter i poolen som är "blöt", knappt svalkande...
Hotellkomplexet är enormt och mycket modernt och skandinaviserad, nästan bara svenskar, norrmän, finnar och danskar, och av familjetyp...
Så det är lugnt utom i poolen och vattenrutschbanorna, men ändå en stort kvällsliv...
Så där svenskt "lagomt" ni vet, inga fyllskallar som lever rövare, mycket skönt...
Har lite "bekymmer" med att finna avalkoholiserad öl härnere, men det funkar bra med cola ändå...
Så här lever jag bra, sköter om min nykterhet och samlar mina egna pluspoäng till mitt egna leverne.
Min deppighet får sig en vitamininjektion och familjebanden stärks ytterligare...
Vi har gott om tid för varandra och umgås och busar mycket, barnen "skimrar" i ögonen...
Och det är härligt för ett fadershjärta att se...
Vi har varit på en fin restaurang med nattvy över stora stadens lokala hamn...
Tokprutat när vi köpslog med alla svensktalande och mycket trevliga turkar...
Mycket bättre än i Grekland för tillfället...
Det svider rejält efter första dagen i huden i stekheta solen. men hellre det än i själen...
Vilket det skulle ha gjort om jag hade valt fel, och testat på att dricka nu när jag var utomlands...
Så för alla tvivlare, det går att hålla en låg profil. även på en utlandssemester,,,
Jag mår bra, vi mår bra, alla mår bra. är det inte så det ska vara, så säg???
Jag återkommer så länge det går att snylta på det trådlösa nätverket....
Ja nu lever man livet, det är bara plus-plus-tid.
Plus för min mentala bit, plus för familjen, plus för upplevelser, plus för den annorlunda matfloran,
plus för ro'n, och mycket plus för min valda nykterhet...
Visst sätts den på prov, när jag frågade om alkoholfri öl på stans finaste restaurang, så stirrade han på mig och sade..."Why?..."
Och jag kände för en mikrosekund att svara.."det har du fan inte med att göra...!"
Men log tillbaka och sade,.."I just can't drink anything with alkohol..."
Och han godtog det...
Hade han fortsatt fråga så skulle jag säga att jag jämt begår mord när jag är full,
och har tröttnat på att sitt av tiden i fängelse...
Så kanske han hade blivit tyst...
Så jag frågade vad man dricker när man kör bil???
De kör åndå, och ser de en poliskontroll så stannar de bilen, och går sonika ur...Que?
Så detta "U-land" har en del att lära sig verkar det som...
Inte undra på att de flesta bilolyckor man kan se på nätet just är ifrån Turkiet från sina övervakningskameror i de stora vägkorsningarna....
Frugan verkade få min gin när jag valde en GT minus G, den var jättestark..
Jag mår fortfarande fantastiskt bra om jag väljer cola i ett rödvinsglas, känner mig inte utanför alls..
..joföresten när servitören senare kom fram och frågade med ett flin på läpparna...
-How is your wine, mister??
"Thank you, quite good, a little too cold, otherwise really nice.." svarade jag...
Jag låter mig inte generas av mitt egna val, alltid ha ett svar på tal..
Jag känner mig stark i mitt val, och tiden härnere stärker mig även inombords...
Har inte tänkt på jobbet ett enda jota, och de har inte ringt heller, tack för det..
Så jag känner just nu en väldig tacksamhet för allt...(de' du Pia).
Trots att jag har väldigt många motgångar precis vid avresan, det löser sig..
Jag "dömer" inte tiden, utan ser den an..
Detta är mitt liv, i min vecka och jag ska försöka njuta av den hela vägen ut....
Problemen får jag ta mig an när de kommer, OM de kommer...
Annars blir det ingen glädje med den sorgen som kärringen sa när hon hade gråtit vid fel grav...
Men nu ska jag fortsätta att "after.beach'a" med min familj, utan alkoholen....
Och ni, det funkar...
Berra,
du tänkte precis på jobbet... och det är inte de där gökarna värda! inte en enda av dina semestersköna tankar borde de få! =)
Skämt å sido...Hoppas verkligen att ni får en helt underbar semester!!!
kram!
Go'natt eller Go'morgon på er...
Lite beroende på hur man ser på det, klockan är tjugo i två på Fredagsmorgonen...
Och jag har ännu inte gått och lagt mig, för att jag mår så bra...
Bra för att jag är ledig och har semester, bra för att jag umgås med de jag älskar...
Och allra mest bra över att jag inte har umgåtts med alkoholen...
Jag har alla mina sinnen kvar, och har koll på livet...
Jag kan själv bestämma hur mina närmaste timmar kommer att se ut...
Somna när jag vill, vakna när jag är utsövd och mår bra...
Har magen i behåll, och inga besvär över några minnesflashar...
Jag är vid stugan och umgås med svägerskan och hennes familj, som har huset här brevid...
Svågern satt och beklagade sig i bastun över att han mådde risigt...
Supit rätt hårt (ja eller "semesterdrickandet") i två veckor, tagit rätt bra på skrinet...
Jaha, svarade jag, och tänkte säga några väl menade ord, men behöll dem för mig själv...
De hjälper föga honom nu, men det borde han kunna ha med i beräkningen tycker jag....
Jag mår också som jag förtjänar, dvs väldigt bra, och det förtjänar jag...
Jag har gjort ett aktivt val, att vara passiv vid drickandet...
Alla andra får hälla i sig hur mycket och ofta de vill, det är deras problem...
Jag har en gränsdragning, ochg det är att jag inte ska involveras i deras drickande...
Semestertider är en prövning, jag minns det själv..
Tiden för grillning, som i nästan alla fall involverar alkoholförtäring, en slags fördold ursäkt...
Vi grillar nästan varje kväll, men de innebär inte att man nallar på rödvinsdunken för det...
Ikväll drack vi alla sodastreams-bubbelvatten med isbitar som klingade glatt i glasen, utan att vi blev i gasen...
Häromkvällen gasade jag runt på byn hemma med hojjen, och passerade de lokala pubarna och resturangerna som låg centralt...
På 500 meter hann jag se fyra brutalt berusade ensamma män vingla hem...
Orakade och i slitna och skitiga kläder, håret tovigt osv...
precis som om semestern inte ställer några krav på att hålla sig fräsch längre,
en vanlig måndagskväll...
Okej, jag ska inte moralisera, men om man nu känner sig lite ensam,
och vill gå ut och träffa lite folk, varför inte göra sig till sin fördel...
Krogarna som får för många av dessa får ju snabbt en stämpel på sig att vara en sylta,
och skrämmer iväg de som vill sätta en liten guldkant på en vanlig vardagskväll...
Min kväll blev i alla fall inte händelselös, vi satt 8 personer och kollade in en ny dvdrulle...
Och när jag i sena nattimmen skulle lätta på trycket i buskarna utanför husknuten,
så prasslade det rejält i den mörka skogsdungen, kanske 10 meter rakt fram...
Skrämde mig halvt ihjäl, så jag nöp ihop den stackars kraken och lubbade med värdens fart in i huset...
Och ni som är utrustade med "utombordare" vet ju hur det går
när man klämmer ihop petterniclas när man slår en sjua...
Det blir ett växande problem, en ballong...
Och jag vägrar gå ut igen till "mördargrävlingen som står där med lysande ögon",
eller vad det nu var...
Så i brist på annat så försöker man släppa lös problemet i slasken...
Och med det övertrycket så får man snart ett ännu större problem, städning...
Samtidigt kommer frågan ifrån vardagsrummet, "..vad sysslar du med, ska du inte se filmen.."
Så om de tycket att det är action i vardagsrummet, så skulle de se vad som händer i köket...
Men om detta yppar jag icke ett ord, det får bli min och eran lilla hemlis...
Men de kan ju testa att rasta bamsen i sommarnatten i Sverige,
det klarar aldrig Hollywood att kunna sätta på filmduken...
Vem f*n har sagt att vara nykter skulle vara tråkigt, tycker att det händer grejer mest hela tiden...
Ibland känns det ensamt i forumet, trots en massa semsterinlägg..
Men jag har valt att hålla mig i "min" tråd, för att inte "väcka anstöt"...
Har sett alltsomoftast hur mina inlägg verkar ha "dödat" tråden, och det är det sista jag vill...
Men som man bäddar får man ligga, lägger inte jag några inlägg,
så får jag väl inga tillbaka antar jag...
Min tid är nu, och jag vill bara berätta lite för er andra hur det känns,
efter 1 år och 8 månader utan "polaren" alkohol...
Det funkar, och väldigt bra dessutom, tankar om alkoholen känns mer och mer fjärran..
Visst finns den, och visst lockar den ibland...
Men den styr inte mitt liv, ju mindre tid jag tänker på den,
desto större kontroll känns det som jag har över mitt egna liv...
Tankarna får inte styra mitt liv, livet måste styra mina tankar istället...
Är det redlöshet och omdömeslöshet jag söker, är det ånger jag vill ha???
Att springa mellan bilarna i mörkret på motorvägen för att söka lite spänning,
bemästra ödet och söka all farlighet, vill jag det...?
Jag vet vad insatserna är, det gör för ont att misslyckas...
Jag sänker ribban, och söker mig till mindre farliga områden...
Alkoholen är inte längre i mina jaktmarker för "farlighet"...
Det finns annat, men tar tid att finna, och det känns helt meningslöst till en början...
Ensam får jag titta på hur de andra klarar sig över "motorvägen" där backspeglarna snuddar vid dess ryggar, en hårsmån ifrån att skada sig själva..
Jag tar inte längre sats, utan går paralellt längs med vägen i dikeskanten...
Det här är mitt liv nu, och kanske ska jag intressera mig för de fynd jag finner längs med diket,
kanske en spillra av någon som inte klarade sig över vägen...
Makabert?, javisst, men vad ska jag säga, att det är farligt???
Alla vet om det, ingen lyssnar, inte jag heller för en tid sedan..
Mitt liv är nu, inte igår för det har passerat, inte imorgon för det har ännu inte skett...
Det jag kan påverka, är NU, därför lever jag just idag, här & nu!
Och detta utan alkoholen, så går det mycket bättre...
Du får vad du förtjänar Berra - ett svar!
Jag har följt dig hela vägen, och du är verkligen en fyr här på forumet. Du blinkar hela tiden stadigt, om än det har varit svart ibland och ljust ibland. Tusen tack för att du stannar kvar här, trots din för många av oss andra, långa nykterhet.
/Fenix
Hej Berra, började läsa dina inlägg inatt, med intresse o garv, gillar din humor o självironi.
blev nyfiken på hur du klarat dig, men läste idag, 1 år,8 mån, wow, GRATTIS!
Själv e jag på startbanan, men dina inlägg var verkligen inspirerande.
Vilka underbara inlägg, jag skrattade så gott. Jag skulle verkligen velat ha sett kyparens min om du hade sagt till honom att du får sån lust att mörda när du dricker och är så trött på att sitta i fängelse. Hahaha, det är ju så jävla roligt. Och dina actionupplevelser kan man heller inte klaga på, det skulle jag också ha velat sett ;-).
Det är bra att samla på sig goda minnen från semestern. Själv har jag ägnat sommaren åt att byggstäda, vi har haft en stor vattenläcka i vårt kvinnohus efter grabben som "råkade" göra hål i taket när han snöskottade i vintras. Glädjen har varit att driva med alla snickare, målare, eltekniker, rörmokare... Bara män i vårt kvinnohus, de har verkligen inte haft det lätt med oss hahaha.. Vi har gett dem minnen för livet.
Jag har undivikt alla "blöta" fester i sommar och det har lett till tidiga ensamma kvällar på helgerna. Jag har lyssnat på festerna runt omkring, när folk dragit till krogen och när de kommer hem några timmar senare och jag har inte saknat det. För min del har det varit varma ljumma kvällar på balkongen med katten och en bok i stället.
Jag blir så illa berörd av all fylla och att folk faktiskt blir riktigt dumma i huvudet när de dricker. Och jag kan inte fatta att det är så roligt att prata fylleminnen i veckorna, gjorde man inte sånt i tonåren? Det är så fattigt och så futtigt. Nu ska jag äta luch med en god vän, det tycker jag är trevligare sätt att spendera pengarna på. Ha det bäst Berra och alla andra duktiga kämpar
Tack för att ni skrev några rader, det kändes lite ensamt där ett tag...
Min tredje zmestervecka går mot sitt slut, och på måndag är det jobb igen...
Men bara en vecka, för att åter ta min sista och fjärde semestervecka...
En mjukstart eller mjukavslutning, man får se det som man vill..
Jag har lärt mig av min KBT-agent att inte "döma" läget, utan ta det som det är...
Och som det är, så är livet, jag lägger inte så mycket värderingar i det..
Jag mår bra, och det är det viktigaste...
Men ibland känns det som om jag behöver ta semester ifrån semestern..
Jag går i klinch med svågern på det gemensamma byggprojektet vi har på landet,
han låter ingen annan bestämma utan vill vara egen byggherre med en massa slavar...
Vilket jag inte "nedvärderar" mig till, och väger hela släktsammanhållningen i en guldvåg för tillfället.
Det är inte långt ifrån att få mig att brista snart, och som ni vet, jag har fått nog av folk som bestämmer över mig hela tiden, och jag vill inte ha det på min lediga tid heller...
Men vår "smygvecka" innehåller inget samarbete med svågern, utan de ska enligt de senaste rönen hålla sig bort ifrån stugan, och då får vi tid för våra egna projekt...
På en vecka ska jag ensam göra mer än vad vi tillsammans har gjort på snart 2 år...
Jag byggde köket härute själv utan en massa goda råd på dryga veckan, så riva en vägg och fixa vårat sovrum ska nog gå på en "pisskvart"...
Jag älskar när jag får styra min egna tid helt själv, jag gör mig bäst när jag är min egna chef...
Vi har precis haft ett båtbesök, och de har i stormen puttrat över i gummibåten till sin lugna vik...
Mysigt med goda grannar, de har haft grabben med sig några dagar, och lämnar här ifrån sig honom.
Men segelvädret kunde ju ha varit bättre, värsta hällregnet på åratal, jättedimman allan, och nu storm även på natten, de har ju fått mycket väder i alla fall...
Skulle överaska dem med varsina GT, så jag sa "ka-tjing" med ginflaskan i högsta hugg...
Men nejtack, vi är så nöjda så!!!, Va?, ska inte frugan få "någon" att dricka med alls???
Nähä, det var bara att ställa tillbaka flaskan i barskåpet, och fina grogglasen likaså...
Vicken Fredag tänkte jag?, men det var inte mitt fel, eller så smittar jag omedvetet...
Nyktrare helg får man leta efter, de tog varsitt vinglas till grillmaten, det var allt...
Naturligt trötta och inget fyll-lir, ännu en kväll med seger för nykterheten...
Hej Berra!
Jag är ny här och har inte läst dina inlägg förut, men gud vad du är härlig! Jag har skrattat och förundrats över dina inlägg. Du verkar har kommit långt i ditt läkande och jag önskar dig allt gott här i livet. Du har kvar din familj. Var glad för det! Själv har jag nu börjat inse att min familj söp jag faktiskt bort även om det var jag som lämnade....Usch inte kul att få en sån insikt efter fyra år. Men så är det och mina barn har läkt någotsånär. Nu ska jag bara ta mig ur denna destruktiva relation och satsa på mig själv och min nykterhet!
O du har rätt. Man blir förvånad över hur lite vanliga människor dricker. Sippar på ett glas eller två hela kvällen!! Själv drack man en flaska innan de ens hade kommit på besök. O skulle man bort vart det ju tre öl innan man ens gick ut. Galet.
Kram på dig o alla andra.
Tack för alla uppmuntrande ord, jag nästan rodnar...
Ja det är tufft att i efterhand kunna "se" vad alkoholen har skapat...
Kände det idag i bilen när vi åkte hem ifrån landet, "..herregud det är ju Lördag idag...!"
Och min nästa tanke var.....vad spelar det för roll, nu längre...
Ingen skillnad alls, ingen godispåse eller anledning till snacks speciellt bara för just Lördagen,
OM jag vore barn...
Men jag är ju vuxen, och får ju göra som jag vill, det är ju faktiskt jag som bestämmer över mitt liv...
Jag kan äta allt godis och allt snacks NÄR jag VILL, alla dagar i veckan, OM jag vill...
Nästa fråga man ställer sig, vill jag det???
Naturligtvis så är det inte nyttigt att mugga i sig en massa onyttigheter varje dag eller kväll...
Det fattar ju vem som helst, det finns enkla och advekata anledningar till det...
Men mår jag dåligt och behöver den "trösten" det ger, så gör jag ju det...
Men inte 7 chipspåsar för en kväll, och inte 7 chipspåsar 7 gånger i veckan...
Det vore ju ett missbruk, eller?
Men tänk den tanken när man inte längre kan styra sina tankar, när det blir ett tvångsbehov....
Alla tycker att fetton får skylla sig själva, rökare borde ha tänkt sig för innan de går på första lungröntgen, att en alkis har kunnat lägga av när de själva vill...
Vill de det, KAN de det???
Någonting måste få tillåtelse att våga ändra sig i deras liv, allt hänger inte på "nappen"...
Trösten som finns där och håller allt ont borta...
Men när själva trösten är det onda, är det då lätt att våga välja bort det???
Mycket tror jag är att våga vilja, att våga göra ett livs-val...
För mig så var det personligen att "något" styrde över mig som gjorde mig ännu mera bestämd.
Är jag en "fri" man att kunna bestämma över mig själv, kan jag styra mina dagliga beslut?
Finns det något som gör att jag inte mår så bra som jag borde?
När man har levt stadigt ihop med alkoholen i 20 år,
och den har tagit ett ännu starkare grepp om mitt liv..
Hur skall jag då veta hur livet vore utan den, och om jag har besvär att vara utan den,
ja då ska den under alla omständigheter bort ur mitt liv...
Om jag ska få vara "fri", så ska det naturligtvis vara under mina livsvillkor...
Inte under omständigheterna att jag måste planera in mina besök hos systembolaget,
och räkna på hur länge jag kan "leva" på min ranson...
Det är inte frihet för mig...
Idag har jag ändrat ett livsmönster, och försöker vara lycklig för det jag har...
Och inte vara olycklig för det jag INTE har...
Svårt att släppa bejakandet av den eviga strävan att få det bättre hela tiden,
när blir jag någonsin nöjd, aldrig gissar jag på...
Kanske sätta sig ner och se sig omkring, det här är det jag har, och har lyckats åstadkommit...
Detta är mitt liv, kanske jag skulle tagga ner lite???
Jag behöver inte längre alkoholen för att stå ut med mitt liv, jag har kanske börjat acceptera det...
Och kanske kanske...börjat älska lite av mig själv, jag är nog rätt bra i alla fall...?
Har precis sett en av mina absoluta favoritfilmer på TV ikväll...
The Green Mile, med Tom Hanks...
Ja det är nog femte gången, men det spelar ingen roll, jag blir precis lika berörd som första gången...
Och visst är det härligt att kunna beröras så pass mycket av "bara" en film...
Jag är lite förvånad över mig själv faktiskt...
Det är Lördag natt, och jag är helt slut, på naturlig väg...
Jag har fått ut precis allt av den här dagen, utan alkoholen...
Är det inte fantastiskt ändå, jag klarar mig utan "nappen" en hel Lördag...!
Hej!
Jag är ny här, helny. Har varit nykter nu i 8 månader, innan det var jag nykter ca 1 år och tog ett förbannat jäkla återfall - sååå trött på mig själv. Nå, jag har slagit länge och väl på mig själv för det återfallet så det räcker med det nu.
Jag kämpar inte för att vara nykter, jag bara är det. MEN har varit på semester med mina barn, haft det urmysigt, inga sug, inte ens en tanke på att dricka. Väl hemma samma sak. Träffat nya vänner, som inte dricker, jo kanske en eller två ggr om året annars går dom nyktra på fester! Hade inte jag en aning om, då jag drack att folk gjorde..Gick nyktra på fester? Hepp, vad då??
Nu vet jag ju. Men för att komma till saken. Jag älskar att vara ute och festa, dansa, surra med folk och "bete" mig. Det som har börjat smyga sig på igen är den här tanken "Hmmm, men jag kanske kan dricka som alla andra, ta en fylla en gång i månaden och sen är det bra!"
Hör ju själv hur dumt det låter, men jag är ärlig så far tankarna nu. Var på fest för ett par veckor sen och hade så roligt! Skrattade, dansade och ja det var kul! Men ändå..tanken..ska jag aldrig mer kunna ta mig en fylla? För jag pratar inte om att "ta ett glas öl eller två" Jag pratar fylla direkt då jag pratar alkohol, för mig är det det det handlar om. (fan, vad det blev många det, hhahaha)
Ut och festa med alkohol, bli onykter/full, kunna ja..släppa loss lite mer..Jag lever som ensamstående och jag vet inte hur man "raggar" utan alkohol i kroppen! Jaaa,a nu kom jag nog till kärnan i hela mitt inlägg! Jag skulle så gärna bara..vilja mysa och gosa med nån. På fyllan kan det ju gå bra för då kan man skylla på sen "Ja, men jag var så full!" Men nu..finns ju ingenting att gömma sig bakom och jag behöver NÄRHET, sex och kramar!
Och jag vet inte hur man gör utan att ha alkohol i kroppen om man ska ragga ute..Jo, det vet jag ju men sen fortsättningen.."ska vi gå hem till dig eller mig..?" Sen kan man ju ha det jättemysigt morgonen efter nyktra också, men just det här första.
Dessutom är det så många som är snorfulla så att överhuvudtaget kunna träffa nån i nyktert tilstånd som jag vill gå hem med finns inte på kartan! Hahaha.
Ja, ta mitt inlägg med en nypa salt också, för jag hör ju själv så jäkla dum, löjlig och patetsik jag låter..
När du slappnar av och väljer ett stabilt liv så kommer kärleken tll dig när du är mogen för det. Det är inget som går att skynda på. Med nykterheten och din ökande självkänsla så kommer du att stråla på ett sätt du aldrig tidigare upplevt och dra blickar till dig.
Nykterheten går i alltid i första hand. Ta hand om dig !
Majja, du kämpar inte för att vara nykter utan bara är det. Var glad att du inte har alkoholproblem. Eller är det tiden som har gjort att du inte behöver kämpa?
Det krävs mod att vända blicken inåt. Det krävs mod att säga att man är duktig och vara stolt över sig själv. Det krävs mod att erkänna sina svagheter, för det måste göras varje dag om man ska vara nykter. Du har modet ;-)
Berra, jag tackar dig för att du delar med dig av ditt liv. Precis så vill jag kunna känna en dag. Har inte druckt i helgen och i morse blev det en långpromenad Men jag är i en anna fas med separation både från man och alkohol så det är mycket som snurrar i huvudet nu. Men jag försöker tänka att det är ok när känslorna kommer. Att det är ok att känna så här och att vara ledsen och arg och besviken. Att jag faktiskt måste få känna så här för att någonstans komma ur det. Försöker se ljuset i tunneln.
Har bokat in mig på aktiviteter nästa helg. Att sitta här själv när jag inte har barnen är bara att utmana ödet. Om jag är bakis när min man kommer hem nästa söndag så vet jag hur det blir och det blir inte bra.
Ja, nykterheten går i första hand! Så är det ju, men just nnu är jag väl inne i en extra känslig fas tror jag. Känns som ett återfall på G men jag, ja kämpar på.
Vet inte om jag är så modig, försöker bara sätta pränt på mina känslor just nu. Mickey, jag har alkoholproblem. Men varit i en fas där jag mått mycket, mycket bra. Men just nu känns det..trist. Vet inte vad jag ska göra. Barnen börjar bli stora och fixar sig själva mycket, ja med kompisar och så. Lätt att jag ju bara blir sittande hemma.
Går på möten, men missade idag - hade helt enkelt ingn lust. Och det är ingen bra känsla...
Är vaksam på mig själv just nu, mycket. Men det frestar på oerhört.
Hoppas att ni har fått en trevlig helg, utan en massa missöden..
Min Söndag blev helt kanon, för där skedde inget speciellt, en mellandag...
Man behöver en dag att landa på mellan alla saker man pysslar med,
UTAN att för den delen få ett stress-syndrom, utan alla måsten..
Sen frukost där fassan fixade fattiga riddare, sedan omgicks vi HELA familjen då alla var samlade.
Snart delas vi upp igen, båda ungarna ska åt varsina håll, igen!
Men hellre att de har ett aktivt sommarlov, än bara sitter hemma och ugglar..
Grabben och jag drog iväg för att flukta lite på en ev födelsedagspresent...
Frugan och dottern drog iväg och handlade...
Vi samlades upp igen hemma, och jag drog igång grillen...
Svepte två garagevarma pilsner, för det är sån't jag gjorde tidigare på Söndagar,
när jag lagade käk...
Skillnaden är att dessa var nollbira, och det var "bara" smaken jag ville åt...
Effekten blev "noll", och de enda sinnena som berördes var smaklökar och törsten..
Jo de kunde vara kallare, men beslutet kom ju så snabbt...
Hade jag varit en drickare så hade det ALLTID stått en eller två rader i kylen med "pappaläsk".
Man är ju en "planerare" när man dricker, det ska alltid finnas...
Så min impuls var alltså helt "fri", fri från berusning och planering...
Och det slutade på just två, eller en och en halv, sen kom ju måltidsdrickat, cola!
Så denna Söndagen går till historien, en Söndag där det hände "ingenting",
och ack så väl det blev, för den friska delen av själen...
Ännu en dag av "plus-tid", där de små små nyanserna som gör den stora skillnaden...
Att få ro med sig själv, tid för eftertanke och utan att bli stressad av just ...ingenting...
I morgon blir det förjävligt, då börjar man jobba igen...
..men det är morgondagens problem, inte mina, just nu!
Måndagen gick som sammet genom livet, det var som semester på jobbet också...
Inga surgubbar, inga tjattrande kollegor, t.om chefen kom och var len i munnen...
Mailboxen var inte fylld av en massa skit, och jag fick verkligen mjukstarta...
Hann med en massa prylar, behövde inte stressa..
Var hos min KBT-agent och där gick det bra också...
Vädret var skit, men det fick inte tillåtelse att påverka mig...
Ser ni hur jag lyckas distansera problemen lite bättre nu?
Detta måste vara historiens bästa Måndag, ja sedan jag var sjuk en Måndag för några år sedan..
Back on track, focus på livet, se framåt och tänk positivt...
Fy f'n, full rulle, rock'on, here we go...
Priten fick inte lov att förstöra den här dagen heller, det är jag tacksam för..
Härligt att höra att du fått en mjukstart på en ny arbetsperiod. Tänk vad det betyder ändå, vi tillbringar ju drygt 30% av vårt dygn på jobbet, drygt 50% av vår vakna tid på jobbet (100% när det inte funkar eftersom tankarna ligger där hela tiden). Det är mycket det. Tål att tänkas på ,-)
Jag har friskskrivit mig efter tre månaders sjukfrånvaro. Nu ska jag se mig om efter ett jobb som inte dränerar mig på alla mina känslor, jag måste ha kvar dem till mig själv. Jag har ju äntligen hittat ilskan och skrattet igen så jag vill inte än en gång förlora den rikedomen. Det största ansvaret jag har mot mig själv är att se till att bejaka mig. Klokt men inte så lätt kanske. Men det är ändå det jag vill nu...
Fredag idag, och det finns hopp om livet igen...
Inte för att det har varit speciellt besvärligt senaste tiden heller, men ändå...
Det är ju HELG, tänka sig...
Tidigare så längtade man troligen mest till helgen för det fria flödet av alkoholen,
ja..och ångesten som kom som ett brev på posten...
Men så är det ju inte längre...
Jag har ju gjort ett aktivt-passivt val, en aktiv inte-drickare..
Nu när det inte är alkohol-längtan till helgen som driver en längre,
utan kanske den mera "äkta" längtan, friheten, och den egna tiden...
Lite granna som när man var ungdom, och inte hade fastnat i alko-träsket...
Den tiden innan allt handlade om att "festa"...
Vadå festa, fylla borde det ha hetat, så förbaskad puckad sätt man drack på då...
Och sen då när man var vuxen, helt olika, men ändå, så förbaskad puckad sätt man drack på då.
Mängden var mycket mer, men utspridd på mera tid, en klar överkonsumtion...
Och allt gick ut på en sak, att försöka hamna i någon slags euforisk stämning,
som man hade i början på sin alkoholdebut, men aldrig mer uppnådde...
Jakten på lyckan och oförsvaret, där allting hände, men man var ju aldrig skyldig,
"Vadå, jag var ju full...!", det svaret skulle släta över allting, förlåta allt...
Med tiden tänker man...gör de det verkligen?
Är man aldrig skyldig för sina handlingar på fyllan, kan man alltid förlåta allt och alla...?
OM man nu blir så packad att man inte kan styra sina handlingar...
Är man inte redan skyldig där, är man blir packad och inte kan kontrollera sig själv...
Alltså, man ska skämmas INNAN man ens har gått ut på spelplanen,
för tanken var ju att man INTE skulle spela alls...
Sådana här, rätt djupa tankar har fått mig att tänka om...
Varför tvingar jag mig själv att hamna i situationer som jag inte alls vill hamna i...
Varför längtar jag till helgen, för att få hälla i mig substanser...
som får mig i livssituationer som jag inte vill hamna i...
OCH får mig att ångra det djupt, så pass mycket att livet inte känns värt att leva...
Och jag längtar dit varje helg!!!
Följer man tråden så blir det, "..jag längtar till.....att inte få leva.."
Ser ni mönstret?
Hur sjukt är inte detta, ...finn fem fel!
Och det enda som behövdes var en enda sak...
Ta bort den aktiva substansen, alkoholen...
Och sedan kommer det svåra, ta hand om det verkliga livet, istället..
Om man tycker att livet suger utan alkohol,
så är det kanske livet man skulle koncentrera sig på, och inte alkoholen..
När man har tröttnat på fantasilivet, så är det nog bättre att försöka göra något åt det verkliga livet.
Och det är det jag jobbar på nu...
Och fasiken vad tufft det är, jag har levt i en (mar-)drömsvärld i 30 år...
Och nu vet jag inte vilket som var mardrömmen, det innan...eller nu..?
Men lever, det kan ni ge er på att jag gör, otroligt mycket...
Det finns en del att ta hand om...mitt liv t.ex...
Och det börjar alltid här och nu....varje gång...
""Nu när det inte är alkohol-längtan till helgen som driver en längre,
utan kanske den mera "äkta" längtan, friheten, och den egna tiden...
Lite granna som när man var ungdom, och inte hade fastnat i alko-träsket...
Den tiden innan allt handlade om att "festa"...""
Tack Berra för dagens första leende! Precis så var det, och jag är dig så tacksam för att du påminde mig om det idag. Äkta, och frihet!
Har haft en del tankar kring hur jag ska förhålla mig emellanåt i detta nyktra tillstånd, vad jag eg ska känna inför helgen så att säga. Att det är skönt med ledighet, men nu när jag läste dina dessa rader känns det så självklart!
Det är ju detta som är den naturliga känslan inför ledighet, den jag faktiskt haft förr, innan...och som jag har nu men inte kunnat identifiera riktigt. Alltså ingen ny känsla, utan den ursprungliga - det känns tryggt. Äkta och frihet!
Love V
Håller med er båda två! Känna äkta frihet och egna tiden.... Den sista tiden har inte varit så. Har jag barit barnledig har fokus endast bestått av alkohol och vad vi ska dricka, när vi ska dricka, om vi har så vi klarar oss eller om vi ska upp på bolaget på lördagen med (vilket det nästan allrid blir).
Helt vansinnigt. Vi har tom handlat mat så vi ska slippa gå ut på helgen. Ifall vi är för fulla för att visa oss bland folk, vilket vi alltid är.
De helger vi har ungarna. Ja då är det inte alkohol. Då är det allt som ska göras för att vi inte har gjort nåt helgen innan på grund av fylla. Städa tvätta, ordna med huset. Laga mat och allt annat som hör till när man har fyra tonåringar. Stress stress, och bra mår jag inte. Gillar inte detta.
Dubbelliv som heter duga. Jag förstår inte att jag har orkat så länge som jag gjort. Och att min
kropp har orkat.
Men nu vill jag inte längre.
En vecka på jobbet och du överlevde ;-). I dag har jag stått och tittat när de fällt två enormt stora tallar utanför mitt fönster. Fascinerande faktiskt. När man är nykter, kroppen i harmoni och alla sinnen fungerar så kan man uppleva så otroligt mycket, uppskatta sånt som man annars inte lägger märke till. Kanske några av oss måste vi bli lite tilltuffsade en stund i livet för att kunna förstå vilken gåva livet och människorna runt omkring faktiskt är.
Hoppas att din dag blir en bra start på en bra vecka. Jag har varit ute på en långpromenad nu på morgonen med vän med hund (låter som en kontaktannons haha) och upptäckt nya ställen i vår stad. Nu sitter jag med nybryggt kaffe och en spinnande kattfröken i mitt knä och njuter av att jag kan njuta av det lilla...
Tack för att ni finns och förhöjer min levnadsstatus!
Klockan är halvtolv på Tisdagsnatten, och jag sitter vid matbordet på landet...
Jag tuggar på min sista semestervecka, och nu är det hårdkörning minsann...
Vi försöker hinna ikapp årets projektplaner, och de går med en j*vla fart....
Rivit tre väggar, slitit ut hela sovrummet samt tapeterna, målat taket, spacklat osv...
Och det var bara första dagen...!
Har svettas som en gris, och säkert luktat som en sådan också...
Men jag är lycklig, för det går i "mitt tempo", det är bara jag som styr och ställer.
Hela huset är helt upp&ner-vänt, vi har prylar precis överallt, det ligger högar och öar utefter väggar och under soffor och bord, och mitt upp i alltihopa så har frugan lyckats göra det mysigt med levande ljus och alltihopa...
Bastun efter kändes verkligen fräsch, fick bort "degen" av slipdamm och svett i håret, känns lite
moloket att veta att det kommer nytt imorgon,
men vad sjutton, då vet man att man lever, och gör en massa nytta...
Jag brukar gå ut och röka i den daggiga sommarnatten, titta ut över viken och ser eldsflammorna ifrån bergsklipporna från andra sidan, segelbåtsmänniskorna sitter väl och myser där med de sina...
Vid ett tillfälle kunde man höra gitarrspel och sång drivna med vindarna, det var häftigt!
Tittar upp på stjärnorna och ser hur de blinkar åt mig, ibland känns det som om de bara blinkade åt just lilla mig här på jorden, det är en härlig känsla!
Varför berättar jag allt detta för er...?
Jo för inget av detta skulle jag ha fått uppleva om jag hade valt fel ikväll, varit onykter...
Genom att låta bli alkoholen så upplever jag mycket mer, och känner en tacksamhet till att just bara "leva", ett enkelt och delvist harmoniskt liv, tillfreds med mig själv...
Ser de små sakerna som stora, de som jag hade glömt som alkoholberoende...
Att få vara "fri" i tankarna, och inte tänka på den eviga jakten på alkohol-dimman..
Jag har ingen öl i kylen, där finns bara en skumpa-pava kvarglömd sedan midsomras av en av våra gäster, den är kvar där kall och oöppnad, och det besvärar inte mig det minsta...
Jag har min sodastream, och den har bubblat mig 4 liter enbart för mig idag, svettlök som jag är...
Och jag brukar tänka, vilket liv föredrar jag, det här, eller det i dimman...?
Kan ni gissa svaret???
Tycker mycket om när du skriver att du är fri i tankarna. Det är häftigt. I morse på promenad med hundvännen och hund stannade vi vid vattnet och betraktade ljuset och lyssnade på tystnaden. En mäktig och stor upplevelse som kitlar alla sinnen i kroppen.
Härliga Berra
som om det vore mina egna ögon,,,,
vaknat,SER;KÄNNER;LEVER;livet
ödmjuk inför min nykterhet
blev lite väl bekväm o godtrogen efter min 4 mån nyktra period
när jag sen halkade ,vacklade,,ett tag,mådde piss igen
tillbaka på ruta ett
nu är jag nykter snart 4 v
ödmjuk,tacksam,en dag i taget,no more,no less
vågar inte tänka längre fram
men vågar leva,nu o här
natur,djur o stökiga ungar,gör min vardag hel,,
andas in den tidiga morronluften på min dagliga promenad
laddar,reflekterar,hämtar kraft
är lite seg,men det är skönt ändå
är lite tråkig,maybe,i andras ögon,men fine,så får det va
är lycklig nu,idag,,o nykter
kram Måne
Godmorgon Måne!
Tack för dina ord, som hjälper mig att vara på min vakt! Även till Gnistra för varningens ord.
Du skriver att du blev bekväm o godtrogen efter 4 månader.
Det e därför jag skriver att jag e rädd för att det går så "lätt". Faktiskt lätt med modifikation, för jag har hållit mig undan från människor o situationer som kan vara farliga för mig.
Sen har jag lärt mig massor från mötena, av "äldre" som delat sina återfall,och ALLA precis alla, har berättat samma sak.
När de varit nyktra X anal månader, år, o slutat gå på möten, så har de tagit återfall, tnakarna har smygit på, rotat sig o POFF, som ett brev på posten, o sen, frågor som, vad hände egentligen?
Min slutsats av alla berättelser e, att man måste hela tiden, jämt o ständigt påminna sig om att man e alkoholist, o där kommer mötena in.
Där kan man inte komma undan, du lyssnar på andra o blir påmind.
Jag tror det e nyckeln, för de som hållit sig nyktra e de som går regelbundet på möten.
Att gå i behandling tror jag, e jättebra, men det räcker inte, när du slutat efter , för mig e det 12 veckor, så går det inte att tro att man har fixat sig, o klarar sig själv. Livlinan e möten.
Jag har gått sen midsommar afton, o det e först nu, som jag lärt känna en del o byt nr (jag gör det bara med tjejer eller gamla gubbar.)
Så man måste ha tålamod, tror jag, om man vill få vänner där.
Jag e bjuden till landet av en vän som jag känt i många år, ska sova över där. Jag har berättat för honom, så det ska bli kul att se hur han gör med alkoholen, jag har inte ställt nåt krav, jag har inte sagt ett pip. Han har absolut inga problem, men gillar ett glas el, två på helgen.
Uppriktigt sagt så tror jag att jag vill testa honom.
Tack för detta forum, det hjälper mig mycket att få prata med er, läsa alla uppriktiga tankar o få tips o råd.
Sänder er alla ljus, o önskan att alla får en fin, nykter dag!
Thea, förlåt en kort fråga. Du behöver inte svara om du inte vill.
Du skriver att du vill testa din kompis.
Skulle du tycka att han var en bättre vän om han inte har alkohol hemma och är nykter i helgen?
Eller om han ordnat något gott alkoholfritt alternativ till dig?
Om han dricker några öl/eller lite vin, är hans vänskap mindre då?
MisaLisa, jag tar alls inte illa upp. De e fler än du som reagerat, fast på lite olika sätt.
Jag menade inte så riktigt, känner att jag vill förtydliga mig.
Jag skrev "TROR att jag vill testa honom".
Vi har känt varann i nästan 15 år, o jag har berättat för honom om mitt problem, han vet att jag går på möten o i behandling.
Trots det tänkte han ta med sig en flaska vin sist vi sågs. Och då undar jag så klart, om han överhuvudtaget lyssnat på ett ord jag sagt.
Om han vill ta sig ett glas, lägger jag absolut ingen aspekt på, så vad jag menade med testa honom, var mer om han visar nån respekt för vad jag sagt.
Mina andra vänner skulle aldrig komma på tanken att ta med sig en flaska vin till migoch omvänt, skulle jag heller aldrig göra det.
Därför tror jag att denna vän helt inte lyssnar på vad jag sagt. Därför använde jag ordet testa.
För mig e vänskap heligt faktiskt, något värdefullt som jag vårdar, men om en vän inte respekterar mig där jag står idag, så måste jag fråga mig själv , om han verkligen e min vän eller inte.
Jag går ut o äter på krogen med mina vänner, vad de dricker lägger inte jag mig i. Det e ju ganska fånigt, det e ju jag som väljer, o de väljer o tar sina beslut, inte sant?
Trist att bli missförstådd, men jag har lärt mig min läxa. Var inte allför spontan för då blir du uppläxad!
Men Thea, jag menade inte alls att läxa upp dig. Jag undrade bara vad du menade för jag förstod inte det. Missförstånd är så lätta i ett forum... Och människor är så olika.
Jag är ju också nynykter, men går inte på några möten. Har berättat för vissa vänner och viss släkt. För mig spelar det ingen roll om andra dricker eller inte. De får ta ansvar för sig själva och jag tar ansvar för mig. De kan ju hantera alkoholen bättre än mig. För mig är det inte jobbigt att de dricker. Det är kanske det som är skillnaden mellan oss. :-D
Om du tycker att det är jobbigt att han dricker vin framför dig, så säg det till honom! Du har känt honom i 15 år och det borde er vänskap tåla. Säg som det är, att du känner dig bräcklig just nu och om han inte respekterar det så är det ju inte mycket till kompis. Jag tror inte på att folk/vänner ska gissa sig till hur jag upplever saker och ting. Man måste vara tydlig med vad man orkar och hur man vill ha det. Jag tror att vänner förstår mer än man tror
För mig funkar det bra (att andra dricker på middagar eller fest) och jag är fortfarande (ny)nykter.
Hoppas att du bättre förstår min fråga och inte känner dig uppläxad längre. Vi måste ju kunna skriva vad vi känner här även om det är spontant och det finns risker för missförstånd...
Kul med lite inlägg och diskussioner, det gör tråden lite mer levande, tack för det!
Jo Måne'n, visst tappar man garden ibland, tycker att det inte känns så farligt längre,
det var längesedan, kanske inte det blir som det var tidigare, osv osv
Alkoholdjävulen är lömsk, och jag tror att man faller väldigt snabbt in i sina gamla vanor..
Det krävs nog ännu mer av en att kunna dricka "diplomatiskt",
bara dricka ett högst två glas vin när någon bjuder vid en middag...
Värmen i kroppen, avslappningen och buzzet...
Visst kan det bli lite bättre va?, något glas till bara ...så blir det nog riktigt bra...
Själv behandlar jag alkoholen som ett "gift", ja på riktigt!
Jag dricker inte ens ur ett "begagnat" glas där det har funnits alkohol i tidigare...
För mig är det njet nada, inte testa, inte smaka, inte prova, inte ens doppa fingret i det..
Kan jag inte avgöra, så tar jag ett nytt glas...
För mig finns det inga "möjligheter" längre med alkoholen, den är borta, för mig...
Andra dricker, ja det är deras ansvar, och de kanske klarar det, det gör inte jag..
Jag kan dricka precis allting, utom det som innehåller alkohol...
Kaffe, The', Läsk, Saft, Vatten, Mjölk, Chokladryck, Bubbelvatten, ja det gäller att se möjligheterna istället för o-möjligheterna..
Festligheterna runt alkoholen med fina flaskor, glas osv får man ha överseende med...
Glasen går ju att använda, sällskapet också, om jag verkligen vill, och inte ser o-möjligheten!
Är det synd om mig?... tycker jag det?
Ja, anser jag det, så bete'r jag mig antagligen som OM det vore det...
Om det fanns t.ex fisk på buffe'n, och jag var allergisk,
skulle jag sätta mig i en hörna och sura över det då???
Det finns ju massor av annan mat, eller kanske t.om skulle vägra gå dit..
För på det där stället kan man ju inte gå, de serverar ju FISK för i h*..lte!!!
Ja det låter lite absurt, men likheten är ju slående, eller?
Så det mesta av "mind-talket" ligger nog hos själva förbrukaren...
Skippa det man inte mår bra av, och sedan får alkoholdjävulen sitta där
och kraxa på axeln bäst han vill, jag vet ju resultatet, kanske inte ikväll, men de följande...
Visst det är inte lätt, jag omvärderar mitt beslut VARJE gång jag ser någon dricka något som ser gott ut (med alkohol), och det händer flera gånger om dagen...
Och varje gång (hittils) så har jag valt att "se" mig själv, som den missbrukare jag är...
Det är inte ämnat för mig, för jag kan inte hantera den, så släpp tankarna, och var "fri"...
Fri att få stå till svars för mina egna göromål och spörsmål,
och den friheten att få vakna upp med ett gott samvete, det slår allt!
Fri från ångest, och ALLT det andra som följer i ett missbruk av alkoholen...
Och det upptäcker jag fortfarande, men...man måste vara mottaglig för att "se" det,
och inte tänka...vad "synd" det är om mig, som inte "får" dricka alkohol..
Jag VILL inte dricka alkohol, för jag blir dum i huvudet av det, verklgen!
Du har så rätt Berra. Man blir en helt annan människa med alkohol i kroppen. O det går inte över förrän man varit nykter en lång tid. Jag behöver dig o dina inlägg för att fortsätta min resa mot nykterheten. Du är en kanonkille!!
Klockan är halvtre på Söndagsmorgonen, och det är HÖG tid att gå och lägga sig...
Men jag är fortfarande i högvarv, har inte tid att gå och lägga mig...suck!
Vi har haft fest härhemma, frugan fyllde år, ja många år t.om...
Och det brukar vara årets begivenhet när vi bjuder till kalas...
Alla är så glada att få träffas efter sommaruppehållet med semestrar och grejor...
Grillen har gått hårt, borden har dignat av mat och andra läckerheter,
och vi som inte skulle ha så mycket i år..jaja..
Det var full fart som vanligt, trångt tjock och glatt...
Vi valde "bara" att servera vin idag, men det blev sent i alla fall,
vi hade vädret med oss och vi matade myggen rejält på baksidan...
En kille .."som inte dricker vin.." blev fullast, men också gladast,
bjöd på underhållningen länge, tills vi andra inte längre förstod vad han pratade om...
Känns det igen?, frugan lite ilsk och ville att de skulle åka hem inom det snaraste...
Jag känner i alla fall igen syndromet, men lägger ingen vikt vid detta längre...
Det är ju numera historia för mig, och JAG behöver inte skämmas längre,
och inte åt några andra heller för den delen, var och en sköter sitt drickande...
Själv?, jotack Trocaderon gick jag hårt åt, fick morra lite åt ungarna, den drickan var MIN.
Håll er till eran "cola" som det är det enda det säger när man frågar vad de vill dricka.
Skaffa lite smaklökar vettja, och hjälp de svenska bryggerierna...
Fick lite paniiik ett tag, vi hade ju kastat ut ölkylen i våras från garaget...
Vi hade ju inte längre någonstans att förvara tårtorna och drickan!!!
Berra-Butt som är prylgalen tillika uppfinningsrik, fixade kylan...
Har ju en portabel AC (för husvagnar visserligen, men men..) den stoppade han i dynlådan
och vips, en tillfällig kyl, funkade skitbra..
Ungarna (massor av dem) tog sig två nattdopp i bassängen och tjoade hej vilt,
så jag tänkte på vad grannarna skulle tänka....
Men men, vi för inte så mycket oväsen av oss annorstädes,
de kan lugnt lyssna på våra glada barngäster, nån gång om året..
Så var den oro'n lagd på hyllan för "bearbetad", beslutet var taget, och tankarna åter "frilagda".
Det går ganska så enkelt att ta mina beslut just nu, jag bestämmer mig för något,
och sedan släpper jag det, DET har jag lärt mig hos mina pysseloger i alla fall...
Så det finns alltså fördelar med att traska in i väggen, man lär känna sig själv,
för att man måste...ta tag i sig själv...
Det finns alltså möjligheter i nästan alla omöjligheter, det gäller bara att se dem...
Precis som ikväll, jag släppte tanken om möjligheten att dricka tidigt...
Och fick tid till av att njuta av kvällen istället, jag frisläppte mina tankar till annat,
som att prata, umgås och skratta, och bara få vara den jag egentligen är...Berra.
Så får jag livet att trivas...(lite mer, lite bättre..)
Han som blev fullast, skulle fylla på vinglaset ifrån dunken...
Går in i köket, och lyckas fibbla till det på köksbänken, så att rödvinet porlar
direkt ner i ....besticklådan...
du är fööör rolig min vän
vilken författare,herregud,du skulle kunna skriva en bok.
härligt det låter,om din kväll igår
livet är bra märkligt,o jag håller med dig
tänker ofta på att jag varit tvungen att gå till botten med vem jag är
lärt känna mig själv på insidan,varit tvungen att bearbeta mig själv
fått nya värderingar,om vad som är viktigt för mig
att LEVA,må bra,älska o bara vara
peace and quiet
puss o kram
Måne
Berra, vad skönt att det lättat lite! Gläds med dig...
Berra,
vad skönt att det lättat lite!
Gläds med dig och hoppas du får en härlig helg på landet!
=)
Här är det berg- och dalbana! Ha det bra på berget...
Här är det berg- och dalbana!
Ha det bra på berget nu:-)
/Fenix
Hang in there Fenix. :)
Hang in there Fenix. :)
Hur e're Fenix? Upp & Ner på vad, drickandet eller...
Hur e're Fenix?
Upp & Ner på vad, drickandet eller humöret..?
Just nu är det uppåt för min del, sitter här vid middagsbordet på landet, med groggglaset tomt och immande efter isbitarna, innehållet var.....Trocadero, sveriges bästa läsk, alla gånger..
Det är lördagskväll, klockan har passerat 23, och jag mår bra, inte dimmig och ragglande full..!
Frugan frågade mig OM jag någonsin kommer att dricka alkohol mer när vi satt under parasollet i den stekheta eftermiddagssolen...?
Och jag kunde inte svara henne...direkt..
Det känns inte så......, jag tror att jag kommer att fortsätta där jag slutade senast,
och dit vill väl varken du eller jag, svarade jag...
Jo hon höll väl med, men tyckte nog att det är lite tråkigt att dricka rödvinet till middagen själv...
Men det är hennes problem, vad skulle skillnaden vara...berusningssnacket vid osten...
",,vad ska vi bygga om, och när.."?, samma grejor som vi brukar bli oense om på småtimmarna..
JAG saknar det inte, finns inga små mikroblixtrar som kan ersätta mitt totala välmående med det.
Jag börjar bli "naturligt" trött nu, en lördagskväll, och skäms inte för att gå och lägga mig snart...
Att lyssna på sin kropp är naturligt, när man inte har dövat den med ett berusningsmedel...
Dagen har varit full av en massa "plusenergi", och jag blir lite rädd för att jag kommer att vara "för glad" när jag ska möta KBT-shrinken på tisdag, man vill ju inte skicka fel sorts vibbar...!
Så "hang on" där Berra, inte bli FÖR glad nu..
Anledningen är den att idag har vi bara vältrat oss i solen, sprungit runt på soldäcket i bara underkläderna och bara sugit i oss av vartenda solstråle...
Så hade jag varit en solcell idag, DÅ skulle jag ha varit utbrännd, haha!
Jag fyllde insektssprutan med vatten, så att vi kunde duscha oss i lite svalka...
För det var ibland olidligt varmt när det inte blåste det minsta...
Det svider på axlarna, och jag ser det som ett "sunt" tecken....
För hellre att det svider på axlarna, än i själen...
Idag mår jag bra, och i morgon också, kanske...
men ........det är morgondagens problem...
Varför oroa sig för mjölk som inte är utspilld, ....ännu....
I morgon är det en annan dag, vilken tur att jag inte vaknar med bakfylla då!
För det fixade jag redan ikväll...
Mors Berra
Jag hade min första 'Trocadero lördagskväll' i går....
Jag hade min första 'Trocadero lördagskväll' i går. Stod där på ICA o valde läsk efter din rekommendation! Det var otroligt gott. Har inte druckit läsk på väldigt länge. Såg tre filmer på TV och njöt av att faktiskt 'hänga med' i vad de handlade om. Sedan somnade jag i min säng (Inte på soffan med kläderna på), kändes högtidligt och bekvämt. Vaknat utvilad och pigg! Nu ska jag ta tag i lägenheten, här behövs en 'clean up' vill jag lova. Ha en nykter och trevlig Söndag. Icka
Berra Ger dig ett stort smajl..... ;-))))) Kram...
Berra
Ger dig ett stort smajl.....
;-)))))
Kram Märta
Hoho, Berra.... Saknar dig Kram Märta
Hoho, Berra....
Saknar dig
Kram Märta
Hej Märta, och alla andra... ...ja hoho ja... Tack...
Hej Märta, och alla andra...
...ja hoho ja...
Tack för att ni stöttar så bra, och är fina medmänniskor...
På jobbet har jag bara MOTmänniskor..., de som ställer krav, men ger inget tillbaka...
Har svårt att med ord formulera hur livet är just idag...
Jag pratade lite tidigare om mitt "halmstrå", och jag fick väldigt mycket känslor kopplade till detta när jag träffade min KBT-kontakt via jobbet...
Det blev inte alls som förväntat, men jag har kvar mina förhoppningar, om man säger så...
Däremot är jag glad över att jag äntligen ska få träffa "min" shrink i eftermiddag, och oj...
jag har så mycket att berätta för henne, jag anförtror henne hela min själ...
Det är så skönt att få tala ut hos henne, man lättar sitt samvete på något sätt...
Så....jag mår liiite bättre mitt uppe i all skiten, lite av en dagsform...
Det händer så mycket jag inte har kontroll på, alltmest av det negativa tyvärr...
Min skyddsväst "fylldes på" i helgen av allt solsken, men den mattas tyvärr snabbt ur...
Hagelskurarna med allt dåligt nöter sig sakta igenom lager för lager....
Jag orkar inte stapla upp allt kasst här i ordning...
Jag försöker "beta av" dem en efter en, men det får inte ramla in en massa nya hela tiden...
Jag har kontrollen men det är knappt, minsta lilla knappnål kan få allt att brista....
Spännd som en fiolsträng till sitt yttersta, även om den inte spänns hårdare så skulle den kunna brista av ren matrialutmattning på sikt...
Så, jag lever, men inget bra liv för tillfället...
Önskar att jag kunde gå och lägga mig i frysen,
och invänta mitt livs konjuktursvacka uppåt istället...
Mors Berra!
Här läser jag att du är mitt i en förändring o...
Här läser jag att du är mitt i en förändring o mobiliserar allt motstånd mot en förändring.en förändring skakar om,jag är själv rätt van vid att mattan dras undan från mina fötter o jag tappar fotfästet.
LITA PÅ LIVET Berra.Allt ordnar sej o allt som händer ÄR till det positiva om du själv ger det en mening.
Berra Skönt att höra att du finns där ute i alla...
Berra
Skönt att höra att du finns där ute i alla fall, vet att du har det kämpigt nu. Härligt att du också tar emot det vi kan ge dig, ibland är en tanke mycket mer än vad man tror. Fast det vet du ju redan, du som stöttat så många andra här ;-)
Styrkekram till dig/ Märta
Så.......äntligen snart helg! Tack för alla...
Så.......äntligen snart helg!
Tack för alla uppmuntrande hejjarrop, den underlättar lite...
Nu är det "slut" med flera möten med våran egna shrink, antalet gånger har blivit uppätna...
Trist, och med frugan blev det precis helt tvärt om...
Hon bölade mer nu sista gången än vad hon gjorde i början...
Ledsen att våran kontakt nu är slut och att det blev ett dåligt avslut med mitt mående...
Hon har hjälpt oss otroligt mycket, och som jag skrev tidigare...,
ALLA borde få ha en kontakt med en shrink...
Så tveka aldrig, tvinga din doktor att få en remiss till en psykolog...
Vi tänker SÅ mycket fel, och måste få höra från en tredje part, att vi gör fel!!!
Trassla ut tarmvredet vi har i pallet, kamma ur alla knutarna...
Visst det kan komma nya, men man har fått verktygen, och knutarna blir aldrig så hårda mer...
Jag gör tusen fel, MEN är medveten om det, och har fått verktygen...
Just nu så är det som om jag försöker käka spagetti med en skruvmejsel,
man pillar och fixar, svälter inte ihjäl, men det är ett j*vla bökande och hela munnen är full av sår...
Ja ni ser hur jag försöker med ord visualisera min vardag...
Det blev mycket prat om Trocadera på forumet....
Jag har flera alternativa dryckesförslag på läskfronten...
Tanken är att de ska vara lite mera vuxna i smak och utseende...
"Öl-sorter"
Pommac, inte lika söt, mera stickig och syrlig, man tröttnar inte så fort på den,
håller hela kvällen.
Champis, mera fruktig, något söt, föredrar den personligen framför pommac'en.
Portello, unik klassiker, norrländsk groggvirke, mycket spännande smak, mörkare i färgen.
"Vit-viner"
Cider av alla de slag, synd bara att de flesta har blivit besudlade med 2,25% alkohol.
Finns många "torra" goda sorter, men dessvärre desto fler som bara smakar sk*t.
Har inga speciella favoriter, några av ICA's egna rätt så bra
Päronsoda, namnam, aldrig fel, de flesta rätt lyckade, oavsett bryggeri...
"Groggar"
Sockerdricka, så j*vla kanongod, synd att det inte finns gammeldags kvar,
den smakade precis som när man verkligen var liten...
Fruktsoda, farlig, finns många lågvatten-alternativ, ingen "bestämd" smak...
Sprite, usch!, beskt äckligt syntetisk smak.
"Rödvin"
Cola av alla de sorter, själv älskar jag när jag hittar "Cuba-Cola" eller "Rally-Cola", men
det kanske är mest för nostalgitrippen sedan man var liten.
Föredrar Pepsi om det finns, men går lika bra med Must av något de slag,
musten smakar mera "äkta" frukt, och har ett brunt gott skum.
Övriga fruktdrinkar
Fan ta Fanta, när det finns Loranga, mycket godare, och smakar APELSIN t.ex
Skippa alla spygröna och knallblå drycker, det är för ungar..
Köp drink-excessenser och skapa dina egna "sunrise"-drinkar...
Glöm inte att läsk gör sig godast i ett stort cylinderformat grogg-glas (3 dl), packad med is..
Toppad med en citron/apelsin/kiwi-skiva...
När kondensdropparna börjar rinna utanpå glaset, är läsken välkyld...
Och sedan....glöm inte att läskdrickare är STOLTA människor..!
Vi mår bra nu, och i morgon...
Trevlig Helg!
/Berra
Tittut Berra Hur har du det? Det är så oroligt...
Tittut Berra
Hur har du det? Det är så oroligt tyst....
Kram Märta
Berra?
Berra?
Hej Vana & Märta! Jo jag lever, och finns...
Hej Vana & Märta!
Jo jag lever, och finns här...
Jag ville vänta och se om det var några som saknade mig, behovet av bekräftelse ni vet...
Jag fluktar av forumet 2-3 ggr per dag, och söker på om det är någon som har ställt en fråga eller omnämnt Berra...
Precis som jag har skrivit förut, jag har inte så himla mycket mer att tillföra forumet när det gäller min nykterhet, och övertygelsen om att jag mår bättre utan alkoholen är fortfarande väldigt stark.
Det "händer" inte så mycket saker när man har slutat dricka, kanske är det avsaknaden av detta
som har skapat min deppighet, en teori som min nya KBT-agent har...
Forumet har mera blivit en form av blogg för mig, som kanske visar för andra hur man slits mellan hopp och förtvivlan när man inte har tillgången till "säkerhetsventilen" alkohol...
Jag vet att den en gång funkade när jag spydde på jobbet, och kunde glömma bort den för en tid genom att gömma mig bakom ölburken...
Men alkoholen "fuckar upp" en på andra håll, och till slut spricker det i ett mentalt inre raseriutbrott, likt en vulkan spränger den sig igenom skyddslagret och sedan väller det ut en massa het lava och giftig rök, det går inte att hejda längre utan man får lugnt stå och se på...
Allt detta har jag fått tagit hand om nu...
Jobbet som körde sönder mig...
Självmedicineringen med alkoholen mot jobbet...
En uppkommen allergi mot alkoholen...
Resultat, jobbet kommer tillbaka emot mig, och nu brottas man med biverkningar av alkoholen dessutom, så jag har fått TVÅ problem istället för ett...
Så alkoholen är ingen lösning, trots att det klassas som ett lösningsmedel (etanol)...
Mera att det är brandfarligt, och under tiden den försöker lösa upp problemet så självantänder den och kvar står man med en askhög istället...
Lågan är nästan osynlig så det tar tid innan man upptäcker att det har tagit fyr...
Idag är jag en bruten man, som försöker bygga upp någonting igen...
Jag har svårt att se byggmaterialet, och vet inte vad det ska bli, en koja ....eller ett luftslott?
Dessutom har jag tappat lusten och orken...
Så här står jag med händerna i byxfickorna, kikar upp mot den klarblå himlen...
Önskar att jag fick vara en svala, och fick vara med de andra som gör halsbrytande manöver i luftakrobatikens högsta elitgrupp...
Att få vara fri från alla måsten, och låta vindarna föra mig till nya äventyr...
Men Berra, dream om...sitt här med ditt skitiga tangentbord och lyssna på bruset ifrån kontorsventilationen, och gör det du ska....jobba din j*vla dagdrömmare...
Mors Berra
Berra Klart vi saknar dig och dina inlägg. Du, jag...
Berra
Klart vi saknar dig och dina inlägg. Du, jag skrattade gott åt din formulering KBT-agent, har också en sån hahaha....
Vissa dagar är ett helvete, andra dagar är det värre. Men solen skiner i dag hos mig, hur är det hos dig?
Kram Märta
Berra leker kurragömma,det gör jag åxå ibland men inte...
Berra leker kurragömma,det gör jag åxå ibland men inte ropar ngn alltid på mej.det är sånt man får ta o leva med.
Hur länge hade du väntat med att höra av dej tro?
Kram på dej
Vi tycker om dej Berra för den du är... Du behöver...
Vi tycker om dej Berra för den du är...
Du behöver inte vänta ut oss & se om vi saknar dej.
Kram från Mie... <3
Tack alla... Jo det är väl som så att man gärna...
Tack alla...
Jo det är väl som så att man gärna vill ha en reflektion på det man har skrivit...
Annars känns det som om man pratar rakt ut i tomma intet..
Jag ser ju att folk har läst min tråd, men vet inte vad de tycker om det...
Och prata med någon som inte säger hmm, nja, nej, ja, visst emellanåt,
då blir det pratigt med ändå ensamt på något vis...
Idag har det varit en riktig "pluss-dag", en sådan där vitamininjektion...
Har haft "egentid" och familjetid och sällskapstid, planerad och ändå rörlig..
Inte stressat, men ändå föll allting in på sin plats, det gick i ett om man säger så...
Jag har gjort något "galet" idag, någon form av planerad galenskap, sedan en vecka...
Tog frugans lillplutt och tog den på en riktig långkörning....
Så där 20 mil, och tittade på en ny hoj, alltså helt fabriksny!
Det var kärlek vid första ögonkastet, och jag kunde knappt slita ögonen ifrån den...
Alldeles perfekt för mig, och den har världens snyggaste häck...
Allting nytt fräscht och orört, samma typ av hoj som jag har, men 20 år yngre...
Alla repor som komma skulle, skulle vara mina egna...
I någon form av kärleksrus skrev jag under papprena, den är min, min bara min nu...
Om någon vecka kommer plåtarna, och all planering då kommer att vara som bortblåst...
Jag ska tåga dit, och har redan kollat av de ballaste och mysigaste vägarna hem,
istället för motorvägen, den ska ju köras in, och får inte stressas i början...
Aldrig har jag skaffat något helt nytt fordon förut, men denna gången...Yes!
Rent finansiellt så kommer det att fixa sig, med att sälja av den gamla hojen,
och tillskottet från skatteåterbäringen...
Det är inte något känt märke, utan något tjing-tjong fabrikat..
Men jag ger alla en ärlig chans, så var det en gång med IKEA-ryktet, minns ni det?
Därefter åkte vi in till den stora staden, och såg på det stora löpet...
Frugan ville heja på två av sina arbetskamrater, och vilken folkfest det var...
Alla var glada och tillmötesgående, och vädret visade sig från den allra bästa sidan...
Efter några timmar drog vi til våra bästa kompisars sommarställe och blev bjuden på kalas,
grillat och mycket annat smask.
Deras övriga familjemedlemmar var där, och vi var de enda "utomstående" som fick vara med.
Hedrade kände vi oss, och de sa att vi är alltid välkommna, vi räknas ju som i "familjen-typ"
Tänk att det bekomm mig absolut ingenting att jag fick slåss om drickat tillsammans med ungarna, de övriga tömde tillsammans 3 BIB'ar (jo de var ganska många..).
Jag tänkte bara på hur deras andedräkt förändrades, och hur sega de skulle vara imorgon...
Ingen blev ju direkt "fulla", men jag minns med vånda hur det var när jag var där senast...
I förra sensommaren, med den "dära" kräftskivan ni vet, som jag skrev om...
Olycklig var jag då, och hade bara stjärnorna att vara vän med...
Men min nykterhet har ju "mognat" lite mer nu, och istället för att låta sig ömkas över andras fylla så låter jag det vara var och ens ensak, vill de bli packade så är det deras val.
Mitt val är att leva här och nu, och inte flytta det "underbara" en kort tid, och sedan återbetala det under flera dagar efteråt..
Jag tar inga mentala lån med ockerräntor, jag är numera skuldsanerad...
I bilen hem runt midnatt så lös natthimmeln vackert av sina gråblå molnstreck,
lika vacker som min hustru, i baksätet satt lillskiten och halvsov...
Och jag tänkte, fasiken just idag är jag väldigt lyckligt lottad...
Ta in...ta in det goda, och fyll på med den antideppiga bästa medicinen...
..även kallad välmående...
Snart är det Måndag, men den dagen, den sorgen...
Just nu...lever jag här och NU...
Helgkramar...Berra
Hmm, nja, nej, ja, visst ..... "fniss"... Njut Berra......
Hmm, nja, nej, ja, visst ..... "fniss"...
Njut Berra... njut av livet <3
Ler stort ;-)))))) Kram Märta
Ler stort ;-))))))
Kram Märta
Härligt Berra! MC är NÄSTAN lika häftigt som...
Härligt Berra! MC är NÄSTAN lika häftigt som hästar! But we are both worth it!
Kramar om
Hallå Tisdagen! Åter till vardagen, men...
Hallå Tisdagen!
Åter till vardagen, men den är inte lika tung som tidigare...
Måndagen passerade utan några djupa sår...
Var hos KBT-agenten igår, har börjat känna mig trygg med henne...
Hennes agenda ändras varje gång för vad jag ska göra, just nu lyssnar hon väldigt mycket.
De små trevande försöken hon försöker få mig att ändra på, har hittils inte lyckats...
Men jag hoppas att hon finner någon bra lösning, jag är ju som sagt ganska öppen för förslag...
Hon ska testa det där med mindfullness (de du Pia), att inte döma situationen direkt...
Jag kallar det för att värdera, men hon för att döma...
Skillnaden är att döma är enbart negativt, värdera kan ju innehålla båda..
Tanken bakom detta är ju att inte tänka negativt om saker och ting direkt,
att våga vara öppen för förslag, men jag är rädd för att vara blåögd istället, lättlurad..
Söndagen gick i byggandets tecken...
Vi hade ett projekt som funderats på i snart ett år,
jag som byggherre tycker ju naturligtvis att det är jobbigt att komma igång...
Mycket lättare att vara fruga och tjata på den late gubben...
Det är mycket tänkande och funderande, lista ut bra konstruktioner, hållfasthet osv..
Sedan släpandet och bubbandet, räkna ut längder och material, sålla krokigt virke osv...
Men istället för att "gå åt h*lvete", så rullade det på riktigt fint...
Jag satte mig i morgonrocken vid halvelvatiden ute och rökte,
drog upp några skisser, gjorde ett överslag på räknaren...
Sket i frukosten och tog med mig grabben till brädgården, vi lastade dryga 500 kg bräder på takräcket (i två omgångar i alla fall), lastade av hemma.
Fram med cirkelkapen och mäta upp avlastningspallen, kollade vinklarna ett par gånger...
Sedan var det bara att rocka på, kapa, mäta, kapa, skruva osv...
Hela bjälklagret var klart redan till middagen, och igår kväll kapade jag upp de sista brädorna.
Vägde in skiten tills myggorna höll på terrorisera ihjäl mig...
Nu återstår bara en kväll med nästan 1000 skruv, och lite slipning..
Fasiken vad duktig jag är, och detta har jag gått och våndas för i nästan ett år...
Det var ju gjort på en pisskvart, och blev ju snyggt och stadigt dessutom...
Ingen annan berömmer mig, så jag dunkar mig själv i ryggen och tänker, BRA BERRA!
Varför tar jag ut en massa negativt i förväg, när det sedan inte behövdes...
Måste lära mig att tänka om, jag är duktig, jag kan, vad än chefen försöker trycka ner mig...
Mors Berra
Som dom gamla grekerna sa: Move your ass and your mind...
Som dom gamla grekerna sa: Move your ass and your mind will follow!
Hej Berra Här skiner solen, hur är det hos dig?...
Hej Berra
Här skiner solen, hur är det hos dig?
Kram Märta
Hej Märta & Westie! Nja, det är väl lite...
Hej Märta & Westie!
Nja, det är väl lite si och så med det, solen alltså...
Surregnade lite igårkväll, inga mängder men kallt och tjurigt...
Var ute och rökte nyss, och då tittade den stora lampan fram mellan molntussarna för någon minut eller så...
I själen lyser väl solen, kanske inte lika starkt, men jag älskar Torsdagar...
One more to go!
Jag känner mig rätt nöjd med mig själv, dock inte med min situation på jobbet...
Alla hjälps åt att finna fel i vad jag gör, jobbar som f*n men ingen är nöjd...
Min närmaste kollega "smyger" på mig, så han kan skvallra vidare...
Han bara "råkar" komma förbi där jag just för tillfället befinner mig,
så j*vla genomskinligt att han borde säga som det är, skvallerkärring!
Han lusläser de dokument jag har skrivit, och kommer med tillrättavisningar...
Och vem f*n bryr sig, skaffa dig ett liv för fasiken!
Jag har givit honom ett "mentalt" finger, och svarar bara på tilltal...
Han får inga ledtrådar att spinna vidare på, jag har mitt liv, de har sitt...
Och mitt privatliv har de absolut inte ett skit att göra med...
Har inte sagt ett sk*t om min nya hoj, de får de upptäcka själva, när den väl står på parkeringen.
Alla lindar in sig i ett tilltrasslat ordval när de försöker prata med mig...
Precis som om de måste "tänka till" innan de talar, som om det finns en baktanke med allt...
Eller så är det väl bara jag som är nojjig, vem vet?
Hur som helst, jag är helt klart särbehandlad på jobbet...
Och jag ger dem ett enkelt "F*CK YOU!"
De ska ha firmafest ikväll, och mina finkläder har redan blivit solkiga av svett och skit...
Men jag kan för mitt liv inte missa vad dessa "dynghögar" ska surra om då...
För det blir alltid så märkligt "tyst" när jag sätter mig vid bordet...
Så ikväll blir det "tysta leken", haha!
Uhh vad jag ska paina dem...
Jag har ett liv, på helgen mina vänner, ett bra liv, och det är utan alkoholen...
"Ensam ÄR stark!"
Mors Berra
Måndag!, håhå jaja... Det bästa med den är...
Måndag!, håhå jaja...
Det bästa med den är att man kan suga på minnena från helgen...
Helgen som i stort sett regnade och blåste bort, typ 12 grader varmt, tjoho!
Nä, så mycket sommarlovskänsla blev det ju inte för kidsen...
Dotterns fotbollslag sopade till grannlaget rejält i helgen, trots att de skulle vara bättre...
Tröga som attan i början, men så lyckades vi föräldrar "skrika igång" dem...
Stolt farsa vars dotter klämde till två baljor, det var lycka det!
Grillen har gått hårt i helgen, frugan drack vin, fredag, lördag och söndag...
Skillnaden är att hon tar ett eller möjligen två glas vid varje tillfälle...
Vilket skulle bara ha varit fjolligt för mig, allt eller inget...
Och då är det bättre med inget, och ingen baksmälla, tackar för det!
Frugan är lite PMS'ig, och har lätt för att få utbrott, dammsugaren fick sig en omgång i Söndags då hon lyckades klämma sig på dammsugarröret...
Jag har försökt få henne på gott humör...
Ni vet man kliver upp ur sängen efter att ha i stort sett blivit mordhotad, skillsmässa och allt annat som kommer att hända när klockan har passerat halv elva..
Där kommer man upp, trött, rufsig i håret, en ilsk kärring i badrummet som inte får till håret,
som snart kommer att skicka ut borsten i hallen...
För att liva upp stämmningen drar jag upp kallingarna i armhålorna, putar ut magen så jag ser ut som en som har gått över tiden rejält...
Ställer mig i en pose där bicepsen ska synas och klämmer i så ansiktet blir högrött, och svankar så att rumpan står rakt ut och kallingarna har åkt upp i skrevet...
Då brister hon ut i skratt och inser att hennes slit med håret är inte allt i livet, utan
att hon bara har en sån där "dålig dag", jag vet anledningen, hon borde veta det,
eller åtminstone erkänna det för sig, och inte streta emot...
Vi har alla dåliga dagar, vissa fler, andra på vissa dagar i månaden...
Men att inte "se dem" och ta dem för vad de är, det är det dåliga i en dålig dag!
Precis som Måndagar är för mig, men just nu så blundar jag och bara springer på...
Rätt som det är, så har den bara passerat...
Mors Berra
Berra Jag fnittrade hysteriskt åt ditt tilltag, det...
Berra
Jag fnittrade hysteriskt åt ditt tilltag, det måste ha varit en syn för gudarna när du drog upp kallingarna. Berra, det du berättar om dina kollegor, det är ju mobbing. Jag vet inte om du läser DN, det har gått en fantastiskt bra serie alldeles nu om just detta. Du kan hämta artiklarna på DN:s hemsida. Jag har varit med om samma sak som du och jag blev till slut uppsagd (utköpt) på grund av arbetsbrist som det så fint heter.
Du har styrka som finner glädje, kärlek och styrka i din familj. Stå på dig min vän
Kram Märta
Hej Märta! Idag är det "lillördag", men...
Hej Märta!
Idag är det "lillördag", men utan alkohol för min del...
Surrade med en god vän på firman brevid, som har som tradition att gå på travet på Onsdagar...
Han säger att vinsterna "går runt" så han kan hålla sig med mat & bira, och ser det mer som
en finansierad hobby...
Men att vissa Torsdagar är rent ut sagt förjävliga, när han inte har lyckats kontrollera sitt drickande, dvs firat eller "sorgat" en vinst/förslust...
Lite märkligt, det måste finnas fler som alltså inte hela tiden kan hålla koll på sitt drickande, undrar om det är situationen som skapar tillfället...
De måste vara det första glaset som sätter normalen för resten av kvällen,
hur mycket man än vill att förnuftet ska få styra, så tar den alkoholskadade delen av hjärnan över och ser till att kvällen kommer att bli förstörd...
Troligen så är nog det bästa att aldrig mata den med det första glaset, oavsett alkoholhalt...
Även en lättöl underhållstriggar nog den svältfödde döende alkohoskadade delen av hjärnan...
Min del av den biten har skapat ett kaos och försöker deppa mig till att börja dricka igen...
Ingalunda säger jag och den delen av friska hjärna, vi vet hur det går...
Har praktiserat detta länge nog, och har fått nog av det också...
Jag rider ut stormen, för jag mår ju egentligen bättre hela tiden...
Har inte haft panikångest en enda gång dagen efter på dryga ett och ett halvt år..
Så nu är det bara att reda ut resten av "trasslet" i pallet...
Att våga stå ut, och att stå ut är mina ledord, att våga stå upp för mig själv...
Själv är bäste dräng, ingen annan känner mig bättre än jag själv...
Kan inte lägga ansvaret eller skulden på någon annan, jag måste ta det här och nu...
Varje helg, dag, minut så måste mina tankar genomsyra mig...
Andra dricker alkohol, men inte jag, jag är allergisk, och det finns inga allergitabletter mot detta..
Så därför har jag "givit upp" tänkandet, det är inte ämnat för mig längre...
Slippa att tänka på alla OM, om jag gör så här osv...
Inga tvivel och det blir en frihet med tiden, inget kalkylerande, jag är nöjd med läsk t.ex..
Om någon frågar, så berättar jag stolt om hur det är, för så är det ju!
Och frågan bollas ganska så snart tillbaka till frågeställaren, varför dricker jag???
Vem är det som egentligen är "onormal" i gänget???
vem är det som häller i sig i stort sett giftiga kemikalier för att berusa sina sinnen...
Tja, inte är det jag i alla fall, utan jag får göra vad jag kan för göra mig så roligt det bara går...
Jag är en fri man, och jag har större makt att påverka mitt eget liv...
Så länge korken sitter i buteljen håller den ångesten fången...
Mors Berra
Underbart, Berra du är tillbaka igen :-) Ha en kanonbra...
Underbart, Berra du är tillbaka igen :-) Ha en kanonbra dag just i dag
Kram Märta
<3
Suck!, ..Måndag... ..men en bra sådan, för...
Suck!, ..Måndag...
..men en bra sådan, för inget jävelskap har hunnit hända ännu...
Tänker på hantverkaren som jag brukar röka ihop med...(alltså blossa..)
Han som lever rövare, gapar och skriker och är lite allmänt jobbig...
Han är "mannen" som meckar hojjar och amerikanare på fritiden, och är en riktig "karla-karl".
Rapar och kliar sig i skrevet som "män" gör, skäggstubb har jag bara sett honom i...
Han har en kepa som nog har varit blå en gång i tiden, men numera svart...
De gånger han har tagit av sig den, så har man inte känt igen honom...
Jag trodde han var född med den på...
Han klagar på allting, det är bilar och köer och f*n och hans moster...
Men jag har aldrig hört honom säga något ont om hans egna bravader...
Han som jämnt tjatar om att när dagen har tagit slut, och han får åka hem...
Då väntar garaget på honom och hans egna kylskåp med iskall öl...
Han har tydligen någon gammal bilsoffa i garaget där han kan slipa sina ide'er...
Men han "måste" ha sina bira för att kunna komma i stämning...
Kärringen sköter hemmet, och garaget är hans "frizon"...
..och jag tänker....stackars honom...!
Vad är det som lockar, garaget och motorcyklarna/amerikanarna...?
Skitigheten?
Frizonen?
Ölen?
Om inspirationen påverkas av ölen, så skulle det inte funka utan den...
Då skulle allt vara "ovärt"...
De kvällar ingenting händer på bilarna/hojjarna, hade han inte druckigt då?
Troligen så hade han nog i alla fall druckigt, men inspirationen hade ju ändå inte kommit, eller?
Så i mina ögon är han en "öl-alkis" som dricker varje kväll...
Kanske inte blir berusad, men är beroende av sina flaskor var kväll...
Hur ser hans kvällar ut då han inte får dricka, blir han irriterad då?
Jag tror det, kanske därför han väljer bort födelsedagskalas om inte kärringen fyllekör då...
Han är beroende av sitt garage, men det är en förespegling av hans öldrickande...
Jag tror....jag vet, men jag har inget "garage" som hobby...
Min hobby var just att dricka öl, och den var synlig...
Men jag var precis lika beroende...
Därför rullar mina minnen revy framför mina ögon i mina tankar,
när öronen lyssnar på den "lilla mannen", med den stora munnen...
Skrävla på du, jag hör dina bortförklaringar...
Men du är fast i ett missbruk du inte kan vara utan...
Jag är "fri" att höra, det jag vill höra...
Kanske är det sanningen..?
Vågar du höra den?
/Berra
Hej Berra Long time... Hur har helgen varit? Nu är...
Hej Berra
Long time... Hur har helgen varit? Nu är det sommar på riktigt
Kram Märta
Hej Märta (..och alla andra..) Min helg har varit...
Hej Märta (..och alla andra..)
Min helg har varit väldigt bra, mycket väder kan man säga, men överlag bra...
Vi har laddat med gäster på landet, vi blev "bara" 16 st i år mot tidigare 20-22 st...
Matlagning, bygga partytält, klippa gräset, fixa långbord med stolar osv...
Vi tog en dag ledigt före och efter, så vi hann med allt och hann landa ordentligt...
Slipper alla jätteköer till färjorna å de å sån't.
Mycket skönt, vi hann med att umgås med våra gäster, och fick fin tid i solen med mycket "värme"...
Det blev bustrångt på golvet med alla gummimadrasser, men finns det hjärterum..
Pluppa i plåtbåten och gummibåten så tog vi oss några öar bort så vi kunde handla glass
och allt var så där perfekt, typ harmoniskt...
Visst blev det lite rajraj också, men de två "värstingar" vi hade fick ingen draghjälp...
De blev lite i gasen efter alla snapsar, men ett långt uppehåll till kvällsgroggarna fick dem att
varva ner, så det blev en lugn nattsittning i månljuset och bland myggen..
Vi rundade av i snitt runt halv två varje kväll, och det behöver man ju inte skämmas över...
Mitt val att fortsätta vara nykter förtar eller kväver mig inte längre...
Jag mår bra när jag får vara bland vänner som uppskattar mig för den jag är...
Jag är Berra och för tillfället nykter, kan ni stå ut med det?
Jag behöver just nu lite mera svängrum för mitt inre och dess tankar...
Jag grubblar en massa, och behöver få tid till att tänka igenom allt...
Men jag är framför allt väldigt "nära mig själv", och stöttar mig genom livet...
Allt är inte solklart och fullt ös, och jag önskar att jag kunde fly bort i tankarna med alkoholen...
Men den funkar ju inte för mig, så jag måste finna andra vägar till att "blåsa hjärnan"..
Så jag söker vidare...
Men jag har min trygghet bland mina vänner, som uppskattar mig för den jag är...
Precis som ni!
Ni ger mig ökad livslust, tack för det!
Mors Berra!
Sommarkram till dig Berra! /Fenix
Sommarkram till dig Berra!
/Fenix
Hur får man bort en tråd man startat, någon som vet?
Hur får man bort en tråd man startat, någon som vet?
Hej DSG! Näe, har inte en susning, kollade...
Hej DSG!
Näe, har inte en susning, kollade min egen tråd, men kan bara ta bort sina egna inlägg...
Du får nog fråga Mange, vår hacker-mentor...
/Berra
Tack förresten Fenix, jag glömde säga det i förra...
Tack förresten Fenix, jag glömde säga det i förra inlägget, tack...
Tänkte på hur "smaken" lurar oss att falla tillbaka för suget,
inte är det som godis med sin lockelse, sötman eller möjligen syran...
När jag tänker tillbaka till vin-smaken t.ex...
Då känner jag bara ättikesmaken i munnen, den sura vinbärssmaken...
Det röda som ska vara rumsvarmt, släcker inte törsten...
Det vita som ska vara källarsvalt eller möjligen kallt, kyler men smakar oftast surt,
eller så är det sötat på ett konstlat sätt...
Spriten, tja vem kommer inte ihåg "bränna-strupen"-känslan, eller magbrännan med supen?
Inte gott en sekund...
Man letar efter olika virkessorter som ska "ta bort" spritsmaken, det ena äckligare än den andre..
Ölen, skulle bara kunna locka mig om den vore helt iskall med mycket bubblor...
Men jag brukar tänka på hur den svarta sopsäcken luktar när man ska till pantmaskinen,
fy bläh!, och då tappar jag suget för ett längre tag...
Så jag kan inte säga att det är "smaken" som skulle kunna locka mig till fördärvet igen...
Man skulle vara helt ärlig inför sig själv och säga som det är...
Det är ruset som är lockelsen, varför förneka det...
Men ruset har alldeles för många sidor, och det är sällan den blir som när den är bäst...
Bakruset kommer däremot alltid, den kan man förlita sig på...
Och efter bakruset, fyllångesten, som vara för evigt känns det som...
Genom att "knixa till" tankebanan, så kan jag få tankarna att vandra i förväg...
Och minnas hur det var senast, INNAN jag tänker fel, och tar den lättaste utvägen...
Den är bara lätt i början, sedan har den bara tunga sidor...
För mig är den för tung att bära, hur stor eller liten lasten än är...
Därför har jag valt bort den lättaste vägen, genom att inte välja någon väg alls...
Inga vägskäl att behöva ta beslut om, aldrig undra när man kommer fram...
Genom att vara och ibland låta vara, så finns jag, min vardag, mina beslut...
Igår skulle jag inte dricka någonting med alkohol i, men jag hann inte bli klar...
Så jag får väl fortsätta idag med det då...
Man blir aldrig "färdig" med något, möjligen kan man hålla det på behörigt avstånd...
Så släpp inte försvarsställningen, jag vill, jag kan...
Mors Berra
Berra Håller med dig, man blir aldrig färdig. Men det...
Berra
Håller med dig, man blir aldrig färdig. Men det kanske är just det att vara människa? Vi blir aldrig färdiga. Fast jag tycker samtdigit att det är lite kittlande och spännande. Vem vet vem jag kommer att fortsätta att bli? Och det pågår så länge vi drar våra andetag, fyller våra lungor med luft. VI fortstätter att "bli" på vår resa i levandet, här och nu.
Kram Märta
Hej Märta! Så idag var det nya...
Hej Märta!
Så idag var det nya tag....
Känner mig tokstressad för .....ingenting...
Snacka om konstig känsla...
Har så mycket jag måste hinna göra, som jag ligger efter med hemma...
Och hela tiden ramlar det in nya saker på "måste"-listan...
Samtidigt som jag känner känslan....Nä jag skiter i det!
Jag SKA inte stressa upp mig, därför lägger jag det på "förtvinar-hyllan",
eller hoppas på att det ska förtvina bort...
Ja allt försvinner ju inte av sig självt, räkningarna t.ex..
Måste ta tag i dem i kväll, det är ju redan ny månad, isch!
Känner en inbyggd oro över att jag "förkastar" livet...
Lägger inte energi på det som borde vara viktigt,
sådant som GER energi, istället för tjyvar det...
DET är stressande, ...lovar!
Hade jag inte varit den jag är idag, så hade jag nog fallit för berusningen...
Den som gör att man "suddar" ut allt det där besvärliga,
men ändå har det kvar, på något konstigt sätt...
Och får mer av det där besvärliga, som ångesten t.ex.
Så när kärr...kärestan tjötar om att sätta fart på röven, och få till ditt och datt...
Då håller jag för öronen och "lallar på" i högan sky...
Önskar att jag kunde göra det på jobbet också...
Men en rejäl snyting hade nog känts bättre, för stunden och för mig i alla fall..
Så...vad gör man, håller andan och låter det knyta sig i magen, ännu mera...
Man får slita ut en generation i taget...
I min reinkarnation i nästa liv så ska jag nog bli Dala Lamas lillebrorsa tror jag...
Ska bara sitta på en matta och muttra en massa oförståeliga saker,
och bli hög som ett hus på något konstigt yoga-sätt...
Och bara få vara lycklig....
och drömma, det kostar inget...
Mors Berra
Det är det bästa med drömmar... att de inte kostar...
Det är det bästa med drömmar... att de inte kostar ngnting & att man kan göra vad man vill i dem... <3
Jag känner igen en del av dina tankar och drömmar...
Jag känner igen en del av dina tankar och drömmar Berra... men jag är nog svagare. Orkar inte med några "måsten" eller någon stress längre. Jag börjar dessutom nästan känna ett slags hat mot hur vårt samhälle är uppbyggt och vägrar springa i ekorrhjulet mer och halsa i mig starköl då och då för att jag inte ska se eller känna hur galet det är. Min kropp, sinne och nykterhet är viktigare än allt. Jag prioriterar bort det mesta och det kan jag få skit för ibland. Men mest förvånade ansikten. "...men du måste ju..."
Nej, svarar jag. Jag måste ingenting alls.
"...du kan väl inte bara..."
Jo, det kan jag svarar jag.
Tja, igen... Hittade en ny "fyllvideo", för att...
Tja, igen...
Hittade en ny "fyllvideo", för att uppdatera sin nykterhet med...
Alltså inget dråpligt roligt, utan den visar "bara" det det konstiga och dåliga som kommer fram när man har druckigt...
Ja det är samma snubbe som spelar MiniMee...
Och den visar bara att alla (kända eller okända, korta eller långa...), ja alla får sina dängor av alkoholen dessemellanåt...
Så på så sätt kan man ju tycka att alkoholen är rättvis i alla fall...
Mors Berra
http://www.liveleak.com/view?i=f5f_1277868902
Men Berra! Du kan faktiskt bli en mini Dalai lama redan...
Men Berra! Du kan faktiskt bli en mini Dalai lama redan nu :) Stressa så det knyter sig i magen, slita ut en generation i taget? Vem är det som ställer alla krav? Jo det är du själv. Eller du låter andra ställa krav på dig....
Hur går det med nya hojjen? Vår släkt har fått pippi på MC, brödrar, kusiner, sysslingar skaffar hojjar, rätt kul, är det någon sorts 40-50 års kris? Skitkul är det i alla fall att sitta på bönpallen. Älskar när det kittlar i magen av den höga farten, älskar lika mycket att glida runt och känna den ljumma vinden och titta på vår landsbygd.
Hej Billy & Pia! Jo jag vet, det ligger inom...
Hej Billy & Pia!
Jo jag vet, det ligger inom mig själv...
Vissa dagar är jag väl mer stressbenägen än andra, antar jag...
Just nu idag så är jag väldigt harmonisk..
Och det har ju att göra med att jag har haft en helg med min familj,
och nära och kära som uppskattar mig för den jag är...
De ställer inga orimliga krav, utan jag finns för dem, och de för mig...
Tillsammans tar vi dagen och den utveckling vi vill...
Man hinner landa hos varandra, och "se" varandra...
Inte hastalavista iväg på nästa måstegrej...
Vi har varit på en fotbollscup med grabben tvärs igenom hela Svea rige...
Vi har fått varit tillsammans med grabbens fotbollsföräldrar, suttit i hettan i gräset och bara
"häckla" varandra på det mest underbara sätt, med mycket kärlek...
Mycket skratt har det blivit, och frugan och jag bodde på en kurort med ett mycket gammalt spa-hotell, så efter en kladdigt dag i den heta solen tog vi oss en simtur i poolen och sedan satte vi oss i bubbelbadet och bara myste...
Vi tassade tillbaka till vårat rum i bara badkläder, och sedan muggade vi hotellrums middag med skinka, pot.sallad och en massa goda mögliga ostar (utan vin!)...
Somnade helt utmattade och näcka bland en massa chipsrester i sängen,
och det var en guldkant på vår tillvaro....
Vi brallade hem med närapå 100 mil i häcken, i en stekhet bil med trasig AC...
Och vid en sådan "hemsk" upplevelse så undrar man ju vad man håller på med...
Hemma i garaget står en sprillans ny hoj, med 70 mil på mätaren...
Där behöver man ingen AC, där har man frisk luft i massor, ljud i 3D och en massa nya dofter vart man än åker, en sorts närkontakt med naturen som man inte når annars...
50-års kris eller inte..
Men jag brukar säga så här...
När man väl har råd att köpa sig den ballaste mobiltelefonen,
ja då ser man fasiken inte var det står på displayen längre...
Jag tänker då inte dö "fattig" på upplevelser, skulle de hitta mig ihjälkörd med hojjen,
nog skulle de hitta mig med ett leende på läpparna i alla fall, om jag känner mig rätt...
Och hoj kan man inte köra på fyllan, det blir ganska ödesstigert...
Jag menar att de sållas ju ut rätt så snabbt....
Så att åka hoj, det är som att få en "plusmeny" på donken (Mc D), utan att bli fet!
Och min tid till återhämtning, om än en något farlig sådant...
Men jag tror nog att missbruk av alkohol är betydligt farligare...
Mors Berra!
Tjena Berralusconi;-) Tycker det är dags att du...
Tjena Berralusconi;-)
Tycker det är dags att du startar en ny tråd - Rubriken ångesten tar mitt liv passar inte ett skit längre. Skönt att höra att du är på banan både med två ben och hjul.
Merparten av inläggen på forumet är av den mörkare sorten med alkoholens djävlighet - det är skönt att få läsa lite inlägg där det är positivt och hur bra det blir när man lägger alkoholen bakom sig och får ett nytt liv.
själv har jag varit nykter i över ett år och nu börjar man känna sig i balans - visst kommer tankarna ibland men än så länge är anden stark och karraktären fast.
Fantastisk utväxling, ta bort en sak och få tusenfallt igen.
Ha det bra!
Tjena Westie! Tja, du kanske har rätt... Men...
Tjena Westie!
Tja, du kanske har rätt...
Men en av mina drivkrafter är just att se tråden växa...
Hela min livs alkohistoria finns i ett nedskrivet format, och det var just Ångesten som fick mig att till slut att välja bort alkoholen, för den höll på att ta bort mitt liv...
Ångesten gav mitt liv ingen livskvalite't längre, den förtog mitt liv..
Och insikten av att det verkligen var alkoholen som var boven i dramat, det tog många år...
Hur dum man är när man beskyddar det som gör en ont egentligen,
varför fattar man det inte...
Är det bara den lilla stund av lycka som berusningen skapar ibland bara några minuter,
för att snabbt övergå till något mycket värre...
Hur mycket dumheter man begår på fyllan, som man annars aldrig skulle vilja ha gjort eller sagt.
Avsaknaden av dessa "händelser" saknar jag inte alls längre...
Det finns ingenting att skratta åt längre, allt känns bara dumt och fult...
"Lyckligare" har jag kanske inte blivit, men jag har fått en helt annan kontroll av livet...
Jag önskar att jag kunde få falla in i berusningen för att släppa alla hämningar och måsten,
men det funkar ju inte för mig, jag måste verkligen välja bort alkoholen...
Och inte försöka finna en alternativ drog...
Jag försöker verkligen finna mig själv mitt uppe i alltihopa...
Varför har jag ett sådant drogberoende, varför vill jag byta det mot ett annat?
Varför fastnar jag så otroligt lätt i ett nytt beroende (rökning t.ex)..
Är jag en beroende-typ???
Jag tar ju så lätt åt mig rutiner, varför då inte också beroende...
Det ställer en massa nya frågor på kant, som jag måste ta itu med...
Vem är jag, vart vill jag, tänker jag verkligen rationellt...
Eller den motsatta frågan, är jag dum i huvudet???
Jag är kanske inte rädd för svaret, men jag söker fortfarande efter lösningen...
Och så här i backspegeln så kanske inte det mest rationella var att försvara något som egentligen gjorde mig så ont, det var dumt...
Skillnaden mellan djuren och oss människor är att djuren lär sig vad som gör ont,
det gör ont med ett elstängsel t.ex...
Men vi människor ska väl helst förtära det, och ändå inte förstå komplikationerna...
Okej nu var jag elak, men med den enkelheten tänker jag...
Kossan på ängen är smartare än vad jag är...
Trots att de rycker henne i pattarna två gånger om dagen
och bara får en påsättning en gång om året...
Vem skulle inte drabbas av galna-ko-sjukan då???
Dagens händelse utspelade sig på OK (bensinmacken alltså..)
Var där i morse för att tjacka ett paket cigg...
Bakom mig i kön kommer snubben mellan 55-60 år, skäggig och lite sliten...
Stinker gammal fylla av sprit (känner sån't lätt numera..),
på disken ställer han två styckna Pripps Blå folkisar som en återställare...
Är det första helgen på semestern för herrn?....tänkte jag...
Hur kommer då de 4 återstående veckorna att se ut, finns det verkligen mer att fira???
Stackare tänkte jag, han var visserligen mycket äldre än mig, men inte visare...
Jag har kommit mycket längre med mitt liv, på mitt sätt...
Jag kollade att snubben inte satte sig i en bil och åkte därifrån, jag tankade hojen bara för att se lite upptagen ut, men det var lugnt, Berra behövde inte tillkalla farbror blå...
På sätt och vis blir jag stressad av att upptäcka att andra fortfarande dricker...
Men att "blunda" för en fyllekörning gör jag aldrig, OM personen ifråga hade kört ihjäl en unge,
så hade jag aldrig förlåtit mig själv...
Så det handlar inte om att gola på en fyllskalle, utan att se möjligheten, att rädda ett liv...
Min Måndag, i ett bra liv, tack för det!
Mors Berra
Berra Härligt som vanligt att läsa dina inlägg. Jag...
Berra
Härligt som vanligt att läsa dina inlägg. Jag tycker absolut att du ska behålla tråden, den är ju din, den är du. På tal om ångest läser jag just nu en kanonbra bok om vad som händer barn som erfar en missbrukarmiljö. Snacka om ångest, snacka om att de utvecklar en kropp i full beredskap även när pappa och/eller mamma har sin nyktra period. De vet att varken löften, vita veckor, uppehåll gäller. Det finns bara ett val- total förändring, fullt ansvar. Det har du fixat, du har din familj och trots allt du gått/går igenom så har du kvar din integritet. Inte illa pinkat grabben ;-)
Ut och rulla på vägarna, släpp hästarna fria och njut av att andas och uppleva.....
Kram Märta
Hej Märta! ..så där ja, då är halva...
Hej Märta!
..så där ja, då är halva arbets-Torsdagen snart till ända...
Jag gillar Torsdagar, livet blir mycket enklare, bara en dag kvar, redan på Fredagen börjar ju helgen, och ZÄMÄSTR för mig, 3 hela tre veckor, jippii!
Har ännu inte fattat det, har inte kunnat ta in, att vi familjen ska åka till Turkland...
Sol & Bad, och massor av god mat och massor av ingen alkohol...
Fick glutta lite i taxfree-shoppen på nätet, hua det fanns ju bara alkohol där,
färdiga balkong-mixar, after beach-paket osv, ingenting för mig alltså...
Ray-Ban glasögon för 1500 spänn, pyttsan, jag som inte är någon märkesbög alls...
de säger nog lika lätt "knäck" gömd i badhanduken på solstolen som de billiga OK-glasögen...
Och då är man ju glad att man har råd att tjacka 14 nya par, istället för ett...
Nej ibland måste man avstå, trots att det är så "billigt", man måste ju inte handla bara för att det är taxfree, man tjänar/sparar ju mest på att inte handla alls..., eller hur???
Hur är livsformen då?
Jotack rätt OK ändå, är fortfarande jävligt lack på jobbet, chefen och kollegorna...
Fick löneförhöjning efter 7 år, 550 spänn, tjoho, motsvarar en effektiv löneförhöjning på 6 kr och 11 öre utspritt på 90 månader, och inte de 385 000 som firman är skyldig mig med en genomssnittlig årlig kollektivt avtal med 3%...
Skrattretande, och vet ni vad jag fick för motivation av chefen...?
"Jo jag tänkte att den relativt låga löneförhöjning ska sporra dig att arbeta hårdare..."
Är han sann?, ska jag döda den jäveln här på fläcken, tänkte jag...
Han fick en blick och en tystnad som i sig självt visade det förakt jag gav honom...
Genast började jag smida på planerna att kapa bromsrören på hans bil...
Och det är just här min nya KBT-agent kommer in i bilden...
Jag är för STOLT och lättkränkt, min "fobi" över att ge igen och inte gå förlorande ur "kriget",
håller på att förinta mig inneifrån, det är därför det knyter sig i magen på mig...
"Förlåta, och låta vara...", ett nytt mantra jag ska suga på ett tag...
Å andra sidan hatar jag chefen, hatar hans nylle, hans näshår, golvet han har gått på...
Hatar hatar hatar....hör ni så mycket aggression jag bär inom mig...
Och jag vill bara ha en sak...revansch, och om det inte går...spräng skiten i luften..!
Jag vill ha hedern i behåll, ingen kränker mig...
"...men så Berra, lugn lugn, andas djupa andetag...", hrmnf
Vad spelar det för roll efter kl17 en vardag???, då äger han mig ju inte längre. Ha!
Så ni märker hur tudelad jag är, men jag finner ett lugn i mitt privatliv...
Och det är där jag befinner mig, ta det inte personligt,
det är bara ett jobb...(och en psykopat till chef..)
Chefen må ha ett uselt sexliv, retad av barnen och vara hemvist för 7 kamelers sammanlagda mängd av loppor...
Det har inte jag, jag har ett starkt eget liv, som jag är STOLT över.. (där kom det igen..)
Och det tänker jag fortsätta med att ha', idag i alla fall...en dag i taget..
Nä hörrni, kanske hinner knattra ner några rader innan jag drar...
Annars!, Ha' de'!
Mors Berra
Tjena Berra! Ha en skön semester i Turkiet! Och du...
Tjena Berra!
Ha en skön semester i Turkiet!
Och du ... kanske läge att börja titta efter ett nytt jobb?
/Pavan
Hej Berra Vilket jävla taskigt sätt, det är...
Hej Berra
Vilket jävla taskigt sätt, det är verkligen kränkande. Det här med att fölåta är ett knepigt resonemang och jag är inte så säker att kommer vidare bara för det. Jag hade en chef som pratade skit om mig, fick mig att säga upp mig till slut på grund av alla trakasserier, det kommer jag aldrig att förlåta. Hon får försöka förlåta sig själv för vad hon gjort. Likadant med mitt X som dricker och kränker kvinnor, han får försöka stå ut med sig själv, jag kommer aldrig att förlåta honom. Men jag kommer vidare i alla fall, behöver inte vara bitter. Jag har pratat mycket om det här med min KBT:are.
Hoppas att du och familjen får det bäst på er semesterresa, och må alla idioters kameler törsta
Kram Märta
Tack Pavan! ..det har jag redan, en skön...
Tack Pavan!
..det har jag redan, en skön semester i Turkiet...
Tog med mini-pc'n och lyckades "hacka" mig in på ett trådlöst nät här nere...
Fantastiskt skönt, nästan äckligt varmt med 43,8 grader på balkongen klockan halvåtta på kvällen.
10 minuter på solstolen, 10 minuter i poolen som är "blöt", knappt svalkande...
Hotellkomplexet är enormt och mycket modernt och skandinaviserad, nästan bara svenskar, norrmän, finnar och danskar, och av familjetyp...
Så det är lugnt utom i poolen och vattenrutschbanorna, men ändå en stort kvällsliv...
Så där svenskt "lagomt" ni vet, inga fyllskallar som lever rövare, mycket skönt...
Har lite "bekymmer" med att finna avalkoholiserad öl härnere, men det funkar bra med cola ändå...
Så här lever jag bra, sköter om min nykterhet och samlar mina egna pluspoäng till mitt egna leverne.
Min deppighet får sig en vitamininjektion och familjebanden stärks ytterligare...
Vi har gott om tid för varandra och umgås och busar mycket, barnen "skimrar" i ögonen...
Och det är härligt för ett fadershjärta att se...
Vi har varit på en fin restaurang med nattvy över stora stadens lokala hamn...
Tokprutat när vi köpslog med alla svensktalande och mycket trevliga turkar...
Mycket bättre än i Grekland för tillfället...
Det svider rejält efter första dagen i huden i stekheta solen. men hellre det än i själen...
Vilket det skulle ha gjort om jag hade valt fel, och testat på att dricka nu när jag var utomlands...
Så för alla tvivlare, det går att hålla en låg profil. även på en utlandssemester,,,
Jag mår bra, vi mår bra, alla mår bra. är det inte så det ska vara, så säg???
Jag återkommer så länge det går att snylta på det trådlösa nätverket....
Grisrosa hälsningar... Berra Stekfläsk
Tack Berra från en av alla tvivlare. Alltså jag tvivlar...
Tack Berra från en av alla tvivlare. Alltså jag tvivlar inte egentligen alls, men värdefullt att få bekräftelser.
Ha en bra fortsatt semester!
/Fenix
Hej Berra Härligt att höra att ni alla njuter av...
Hej Berra
Härligt att höra att ni alla njuter av varandras tillvaro och närvaro. Du sprider glädje och styrka :-)
Kram Märta
Hej Fenix & Märta! Ja nu lever man livet, det är...
Hej Fenix & Märta!
Ja nu lever man livet, det är bara plus-plus-tid.
Plus för min mentala bit, plus för familjen, plus för upplevelser, plus för den annorlunda matfloran,
plus för ro'n, och mycket plus för min valda nykterhet...
Visst sätts den på prov, när jag frågade om alkoholfri öl på stans finaste restaurang, så stirrade han på mig och sade..."Why?..."
Och jag kände för en mikrosekund att svara.."det har du fan inte med att göra...!"
Men log tillbaka och sade,.."I just can't drink anything with alkohol..."
Och han godtog det...
Hade han fortsatt fråga så skulle jag säga att jag jämt begår mord när jag är full,
och har tröttnat på att sitt av tiden i fängelse...
Så kanske han hade blivit tyst...
Så jag frågade vad man dricker när man kör bil???
De kör åndå, och ser de en poliskontroll så stannar de bilen, och går sonika ur...Que?
Så detta "U-land" har en del att lära sig verkar det som...
Inte undra på att de flesta bilolyckor man kan se på nätet just är ifrån Turkiet från sina övervakningskameror i de stora vägkorsningarna....
Frugan verkade få min gin när jag valde en GT minus G, den var jättestark..
Jag mår fortfarande fantastiskt bra om jag väljer cola i ett rödvinsglas, känner mig inte utanför alls..
..joföresten när servitören senare kom fram och frågade med ett flin på läpparna...
-How is your wine, mister??
"Thank you, quite good, a little too cold, otherwise really nice.." svarade jag...
Jag låter mig inte generas av mitt egna val, alltid ha ett svar på tal..
Jag känner mig stark i mitt val, och tiden härnere stärker mig även inombords...
Har inte tänkt på jobbet ett enda jota, och de har inte ringt heller, tack för det..
Så jag känner just nu en väldig tacksamhet för allt...(de' du Pia).
Trots att jag har väldigt många motgångar precis vid avresan, det löser sig..
Jag "dömer" inte tiden, utan ser den an..
Detta är mitt liv, i min vecka och jag ska försöka njuta av den hela vägen ut....
Problemen får jag ta mig an när de kommer, OM de kommer...
Annars blir det ingen glädje med den sorgen som kärringen sa när hon hade gråtit vid fel grav...
Men nu ska jag fortsätta att "after.beach'a" med min familj, utan alkoholen....
Och ni, det funkar...
Mors Berra
Härligt att läsa detta Berra! Du ingjuter hopp om en...
Härligt att läsa detta Berra! Du ingjuter hopp om en möjlig framtid utan etanol!
Ha en fortsatt trevlig semester.
MVH / Tinto
Berra, du tänkte precis på jobbet... och det är inte...
Berra,
du tänkte precis på jobbet... och det är inte de där gökarna värda! inte en enda av dina semestersköna tankar borde de få! =)
Skämt å sido...Hoppas verkligen att ni får en helt underbar semester!!!
kram!
Ännu en filmsnutt som borde få någon att tänka...
Ännu en filmsnutt som borde få någon att tänka till...
Eller hur man gör ett bröllop till en grisfest....
http://www.liveleak.com/view?i=4ff_1279636227
Mors Berra
En minneslucka för livet! /Fenix
En minneslucka för livet!
/Fenix
Go'natt eller Go'morgon på er... Lite beroende på hur...
Go'natt eller Go'morgon på er...
Lite beroende på hur man ser på det, klockan är tjugo i två på Fredagsmorgonen...
Och jag har ännu inte gått och lagt mig, för att jag mår så bra...
Bra för att jag är ledig och har semester, bra för att jag umgås med de jag älskar...
Och allra mest bra över att jag inte har umgåtts med alkoholen...
Jag har alla mina sinnen kvar, och har koll på livet...
Jag kan själv bestämma hur mina närmaste timmar kommer att se ut...
Somna när jag vill, vakna när jag är utsövd och mår bra...
Har magen i behåll, och inga besvär över några minnesflashar...
Jag är vid stugan och umgås med svägerskan och hennes familj, som har huset här brevid...
Svågern satt och beklagade sig i bastun över att han mådde risigt...
Supit rätt hårt (ja eller "semesterdrickandet") i två veckor, tagit rätt bra på skrinet...
Jaha, svarade jag, och tänkte säga några väl menade ord, men behöll dem för mig själv...
De hjälper föga honom nu, men det borde han kunna ha med i beräkningen tycker jag....
Jag mår också som jag förtjänar, dvs väldigt bra, och det förtjänar jag...
Jag har gjort ett aktivt val, att vara passiv vid drickandet...
Alla andra får hälla i sig hur mycket och ofta de vill, det är deras problem...
Jag har en gränsdragning, ochg det är att jag inte ska involveras i deras drickande...
Semestertider är en prövning, jag minns det själv..
Tiden för grillning, som i nästan alla fall involverar alkoholförtäring, en slags fördold ursäkt...
Vi grillar nästan varje kväll, men de innebär inte att man nallar på rödvinsdunken för det...
Ikväll drack vi alla sodastreams-bubbelvatten med isbitar som klingade glatt i glasen, utan att vi blev i gasen...
Häromkvällen gasade jag runt på byn hemma med hojjen, och passerade de lokala pubarna och resturangerna som låg centralt...
På 500 meter hann jag se fyra brutalt berusade ensamma män vingla hem...
Orakade och i slitna och skitiga kläder, håret tovigt osv...
precis som om semestern inte ställer några krav på att hålla sig fräsch längre,
en vanlig måndagskväll...
Okej, jag ska inte moralisera, men om man nu känner sig lite ensam,
och vill gå ut och träffa lite folk, varför inte göra sig till sin fördel...
Krogarna som får för många av dessa får ju snabbt en stämpel på sig att vara en sylta,
och skrämmer iväg de som vill sätta en liten guldkant på en vanlig vardagskväll...
Min kväll blev i alla fall inte händelselös, vi satt 8 personer och kollade in en ny dvdrulle...
Och när jag i sena nattimmen skulle lätta på trycket i buskarna utanför husknuten,
så prasslade det rejält i den mörka skogsdungen, kanske 10 meter rakt fram...
Skrämde mig halvt ihjäl, så jag nöp ihop den stackars kraken och lubbade med värdens fart in i huset...
Och ni som är utrustade med "utombordare" vet ju hur det går
när man klämmer ihop petterniclas när man slår en sjua...
Det blir ett växande problem, en ballong...
Och jag vägrar gå ut igen till "mördargrävlingen som står där med lysande ögon",
eller vad det nu var...
Så i brist på annat så försöker man släppa lös problemet i slasken...
Och med det övertrycket så får man snart ett ännu större problem, städning...
Samtidigt kommer frågan ifrån vardagsrummet, "..vad sysslar du med, ska du inte se filmen.."
Så om de tycket att det är action i vardagsrummet, så skulle de se vad som händer i köket...
Men om detta yppar jag icke ett ord, det får bli min och eran lilla hemlis...
Men de kan ju testa att rasta bamsen i sommarnatten i Sverige,
det klarar aldrig Hollywood att kunna sätta på filmduken...
Vem f*n har sagt att vara nykter skulle vara tråkigt, tycker att det händer grejer mest hela tiden...
Mors Berra!
Hej igen, lilla jag... Ibland känns det ensamt i...
Hej igen, lilla jag...
Ibland känns det ensamt i forumet, trots en massa semsterinlägg..
Men jag har valt att hålla mig i "min" tråd, för att inte "väcka anstöt"...
Har sett alltsomoftast hur mina inlägg verkar ha "dödat" tråden, och det är det sista jag vill...
Men som man bäddar får man ligga, lägger inte jag några inlägg,
så får jag väl inga tillbaka antar jag...
Min tid är nu, och jag vill bara berätta lite för er andra hur det känns,
efter 1 år och 8 månader utan "polaren" alkohol...
Det funkar, och väldigt bra dessutom, tankar om alkoholen känns mer och mer fjärran..
Visst finns den, och visst lockar den ibland...
Men den styr inte mitt liv, ju mindre tid jag tänker på den,
desto större kontroll känns det som jag har över mitt egna liv...
Tankarna får inte styra mitt liv, livet måste styra mina tankar istället...
Är det redlöshet och omdömeslöshet jag söker, är det ånger jag vill ha???
Att springa mellan bilarna i mörkret på motorvägen för att söka lite spänning,
bemästra ödet och söka all farlighet, vill jag det...?
Jag vet vad insatserna är, det gör för ont att misslyckas...
Jag sänker ribban, och söker mig till mindre farliga områden...
Alkoholen är inte längre i mina jaktmarker för "farlighet"...
Det finns annat, men tar tid att finna, och det känns helt meningslöst till en början...
Ensam får jag titta på hur de andra klarar sig över "motorvägen" där backspeglarna snuddar vid dess ryggar, en hårsmån ifrån att skada sig själva..
Jag tar inte längre sats, utan går paralellt längs med vägen i dikeskanten...
Det här är mitt liv nu, och kanske ska jag intressera mig för de fynd jag finner längs med diket,
kanske en spillra av någon som inte klarade sig över vägen...
Makabert?, javisst, men vad ska jag säga, att det är farligt???
Alla vet om det, ingen lyssnar, inte jag heller för en tid sedan..
Mitt liv är nu, inte igår för det har passerat, inte imorgon för det har ännu inte skett...
Det jag kan påverka, är NU, därför lever jag just idag, här & nu!
Och detta utan alkoholen, så går det mycket bättre...
Mors Berra!
Du får vad du förtjänar Berra - ett svar! Jag har...
Du får vad du förtjänar Berra - ett svar!
Jag har följt dig hela vägen, och du är verkligen en fyr här på forumet. Du blinkar hela tiden stadigt, om än det har varit svart ibland och ljust ibland. Tusen tack för att du stannar kvar här, trots din för många av oss andra, långa nykterhet.
/Fenix
tack Berra dina kåserier heter det så har hjälpt mig...
tack Berra
dina kåserier heter det så
har hjälpt mig så många gånger
dina reflektioner är klockrena
du gör skillnad
vänligen denial
hej igen läs om iphone under nyheter du gillar ju...
hej igen
läs om iphone under nyheter
du gillar ju elektronik prylar Berra
vänligen denial
ville bara säga morsning kram på dig vännen Måne
ville bara säga morsning
kram på dig vännen
Måne
Hej Berra, började läsa dina inlägg inatt, med intresse...
Hej Berra, började läsa dina inlägg inatt, med intresse o garv, gillar din humor o självironi.
blev nyfiken på hur du klarat dig, men läste idag, 1 år,8 mån, wow, GRATTIS!
Själv e jag på startbanan, men dina inlägg var verkligen inspirerande.
Kram, Thea
Berra Vilka underbara inlägg, jag skrattade så gott....
Berra
Vilka underbara inlägg, jag skrattade så gott. Jag skulle verkligen velat ha sett kyparens min om du hade sagt till honom att du får sån lust att mörda när du dricker och är så trött på att sitta i fängelse. Hahaha, det är ju så jävla roligt. Och dina actionupplevelser kan man heller inte klaga på, det skulle jag också ha velat sett ;-).
Det är bra att samla på sig goda minnen från semestern. Själv har jag ägnat sommaren åt att byggstäda, vi har haft en stor vattenläcka i vårt kvinnohus efter grabben som "råkade" göra hål i taket när han snöskottade i vintras. Glädjen har varit att driva med alla snickare, målare, eltekniker, rörmokare... Bara män i vårt kvinnohus, de har verkligen inte haft det lätt med oss hahaha.. Vi har gett dem minnen för livet.
Jag har undivikt alla "blöta" fester i sommar och det har lett till tidiga ensamma kvällar på helgerna. Jag har lyssnat på festerna runt omkring, när folk dragit till krogen och när de kommer hem några timmar senare och jag har inte saknat det. För min del har det varit varma ljumma kvällar på balkongen med katten och en bok i stället.
Jag blir så illa berörd av all fylla och att folk faktiskt blir riktigt dumma i huvudet när de dricker. Och jag kan inte fatta att det är så roligt att prata fylleminnen i veckorna, gjorde man inte sånt i tonåren? Det är så fattigt och så futtigt. Nu ska jag äta luch med en god vän, det tycker jag är trevligare sätt att spendera pengarna på. Ha det bäst Berra och alla andra duktiga kämpar
Kram Märta
Hej mina vänner! Tack för att ni skrev några...
Hej mina vänner!
Tack för att ni skrev några rader, det kändes lite ensamt där ett tag...
Min tredje zmestervecka går mot sitt slut, och på måndag är det jobb igen...
Men bara en vecka, för att åter ta min sista och fjärde semestervecka...
En mjukstart eller mjukavslutning, man får se det som man vill..
Jag har lärt mig av min KBT-agent att inte "döma" läget, utan ta det som det är...
Och som det är, så är livet, jag lägger inte så mycket värderingar i det..
Jag mår bra, och det är det viktigaste...
Men ibland känns det som om jag behöver ta semester ifrån semestern..
Jag går i klinch med svågern på det gemensamma byggprojektet vi har på landet,
han låter ingen annan bestämma utan vill vara egen byggherre med en massa slavar...
Vilket jag inte "nedvärderar" mig till, och väger hela släktsammanhållningen i en guldvåg för tillfället.
Det är inte långt ifrån att få mig att brista snart, och som ni vet, jag har fått nog av folk som bestämmer över mig hela tiden, och jag vill inte ha det på min lediga tid heller...
Men vår "smygvecka" innehåller inget samarbete med svågern, utan de ska enligt de senaste rönen hålla sig bort ifrån stugan, och då får vi tid för våra egna projekt...
På en vecka ska jag ensam göra mer än vad vi tillsammans har gjort på snart 2 år...
Jag byggde köket härute själv utan en massa goda råd på dryga veckan, så riva en vägg och fixa vårat sovrum ska nog gå på en "pisskvart"...
Jag älskar när jag får styra min egna tid helt själv, jag gör mig bäst när jag är min egna chef...
Vi har precis haft ett båtbesök, och de har i stormen puttrat över i gummibåten till sin lugna vik...
Mysigt med goda grannar, de har haft grabben med sig några dagar, och lämnar här ifrån sig honom.
Men segelvädret kunde ju ha varit bättre, värsta hällregnet på åratal, jättedimman allan, och nu storm även på natten, de har ju fått mycket väder i alla fall...
Skulle överaska dem med varsina GT, så jag sa "ka-tjing" med ginflaskan i högsta hugg...
Men nejtack, vi är så nöjda så!!!, Va?, ska inte frugan få "någon" att dricka med alls???
Nähä, det var bara att ställa tillbaka flaskan i barskåpet, och fina grogglasen likaså...
Vicken Fredag tänkte jag?, men det var inte mitt fel, eller så smittar jag omedvetet...
Nyktrare helg får man leta efter, de tog varsitt vinglas till grillmaten, det var allt...
Naturligt trötta och inget fyll-lir, ännu en kväll med seger för nykterheten...
Ännu en dag, som jag inte ångrar, i morgon...
Leve jag!
Mors Berra
Hej Berra! Jag är ny här och har inte läst dina...
Hej Berra!
Jag är ny här och har inte läst dina inlägg förut, men gud vad du är härlig! Jag har skrattat och förundrats över dina inlägg. Du verkar har kommit långt i ditt läkande och jag önskar dig allt gott här i livet. Du har kvar din familj. Var glad för det! Själv har jag nu börjat inse att min familj söp jag faktiskt bort även om det var jag som lämnade....Usch inte kul att få en sån insikt efter fyra år. Men så är det och mina barn har läkt någotsånär. Nu ska jag bara ta mig ur denna destruktiva relation och satsa på mig själv och min nykterhet!
O du har rätt. Man blir förvånad över hur lite vanliga människor dricker. Sippar på ett glas eller två hela kvällen!! Själv drack man en flaska innan de ens hade kommit på besök. O skulle man bort vart det ju tre öl innan man ens gick ut. Galet.
Kram på dig o alla andra.
Hej Surran! Tack för alla uppmuntrande ord,...
Hej Surran!
Tack för alla uppmuntrande ord, jag nästan rodnar...
Ja det är tufft att i efterhand kunna "se" vad alkoholen har skapat...
Kände det idag i bilen när vi åkte hem ifrån landet, "..herregud det är ju Lördag idag...!"
Och min nästa tanke var.....vad spelar det för roll, nu längre...
Ingen skillnad alls, ingen godispåse eller anledning till snacks speciellt bara för just Lördagen,
OM jag vore barn...
Men jag är ju vuxen, och får ju göra som jag vill, det är ju faktiskt jag som bestämmer över mitt liv...
Jag kan äta allt godis och allt snacks NÄR jag VILL, alla dagar i veckan, OM jag vill...
Nästa fråga man ställer sig, vill jag det???
Naturligtvis så är det inte nyttigt att mugga i sig en massa onyttigheter varje dag eller kväll...
Det fattar ju vem som helst, det finns enkla och advekata anledningar till det...
Men mår jag dåligt och behöver den "trösten" det ger, så gör jag ju det...
Men inte 7 chipspåsar för en kväll, och inte 7 chipspåsar 7 gånger i veckan...
Det vore ju ett missbruk, eller?
Men tänk den tanken när man inte längre kan styra sina tankar, när det blir ett tvångsbehov....
Alla tycker att fetton får skylla sig själva, rökare borde ha tänkt sig för innan de går på första lungröntgen, att en alkis har kunnat lägga av när de själva vill...
Vill de det, KAN de det???
Någonting måste få tillåtelse att våga ändra sig i deras liv, allt hänger inte på "nappen"...
Trösten som finns där och håller allt ont borta...
Men när själva trösten är det onda, är det då lätt att våga välja bort det???
Mycket tror jag är att våga vilja, att våga göra ett livs-val...
För mig så var det personligen att "något" styrde över mig som gjorde mig ännu mera bestämd.
Är jag en "fri" man att kunna bestämma över mig själv, kan jag styra mina dagliga beslut?
Finns det något som gör att jag inte mår så bra som jag borde?
När man har levt stadigt ihop med alkoholen i 20 år,
och den har tagit ett ännu starkare grepp om mitt liv..
Hur skall jag då veta hur livet vore utan den, och om jag har besvär att vara utan den,
ja då ska den under alla omständigheter bort ur mitt liv...
Om jag ska få vara "fri", så ska det naturligtvis vara under mina livsvillkor...
Inte under omständigheterna att jag måste planera in mina besök hos systembolaget,
och räkna på hur länge jag kan "leva" på min ranson...
Det är inte frihet för mig...
Idag har jag ändrat ett livsmönster, och försöker vara lycklig för det jag har...
Och inte vara olycklig för det jag INTE har...
Svårt att släppa bejakandet av den eviga strävan att få det bättre hela tiden,
när blir jag någonsin nöjd, aldrig gissar jag på...
Kanske sätta sig ner och se sig omkring, det här är det jag har, och har lyckats åstadkommit...
Detta är mitt liv, kanske jag skulle tagga ner lite???
Jag behöver inte längre alkoholen för att stå ut med mitt liv, jag har kanske börjat acceptera det...
Och kanske kanske...börjat älska lite av mig själv, jag är nog rätt bra i alla fall...?
Har precis sett en av mina absoluta favoritfilmer på TV ikväll...
The Green Mile, med Tom Hanks...
Ja det är nog femte gången, men det spelar ingen roll, jag blir precis lika berörd som första gången...
Och visst är det härligt att kunna beröras så pass mycket av "bara" en film...
Jag är lite förvånad över mig själv faktiskt...
Det är Lördag natt, och jag är helt slut, på naturlig väg...
Jag har fått ut precis allt av den här dagen, utan alkoholen...
Är det inte fantastiskt ändå, jag klarar mig utan "nappen" en hel Lördag...!
Mors Berra
God bless you Berra, som det heter i Amerikat! /Fenix
God bless you Berra, som det heter i Amerikat!
/Fenix
Hej! Jag är ny här, helny. Har varit nykter nu i 8...
Hej!
Jag är ny här, helny. Har varit nykter nu i 8 månader, innan det var jag nykter ca 1 år och tog ett förbannat jäkla återfall - sååå trött på mig själv. Nå, jag har slagit länge och väl på mig själv för det återfallet så det räcker med det nu.
Jag kämpar inte för att vara nykter, jag bara är det. MEN har varit på semester med mina barn, haft det urmysigt, inga sug, inte ens en tanke på att dricka. Väl hemma samma sak. Träffat nya vänner, som inte dricker, jo kanske en eller två ggr om året annars går dom nyktra på fester! Hade inte jag en aning om, då jag drack att folk gjorde..Gick nyktra på fester? Hepp, vad då??
Nu vet jag ju. Men för att komma till saken. Jag älskar att vara ute och festa, dansa, surra med folk och "bete" mig. Det som har börjat smyga sig på igen är den här tanken "Hmmm, men jag kanske kan dricka som alla andra, ta en fylla en gång i månaden och sen är det bra!"
Hör ju själv hur dumt det låter, men jag är ärlig så far tankarna nu. Var på fest för ett par veckor sen och hade så roligt! Skrattade, dansade och ja det var kul! Men ändå..tanken..ska jag aldrig mer kunna ta mig en fylla? För jag pratar inte om att "ta ett glas öl eller två" Jag pratar fylla direkt då jag pratar alkohol, för mig är det det det handlar om. (fan, vad det blev många det, hhahaha)
Ut och festa med alkohol, bli onykter/full, kunna ja..släppa loss lite mer..Jag lever som ensamstående och jag vet inte hur man "raggar" utan alkohol i kroppen! Jaaa,a nu kom jag nog till kärnan i hela mitt inlägg! Jag skulle så gärna bara..vilja mysa och gosa med nån. På fyllan kan det ju gå bra för då kan man skylla på sen "Ja, men jag var så full!" Men nu..finns ju ingenting att gömma sig bakom och jag behöver NÄRHET, sex och kramar!
Och jag vet inte hur man gör utan att ha alkohol i kroppen om man ska ragga ute..Jo, det vet jag ju men sen fortsättningen.."ska vi gå hem till dig eller mig..?" Sen kan man ju ha det jättemysigt morgonen efter nyktra också, men just det här första.
Dessutom är det så många som är snorfulla så att överhuvudtaget kunna träffa nån i nyktert tilstånd som jag vill gå hem med finns inte på kartan! Hahaha.
Ja, ta mitt inlägg med en nypa salt också, för jag hör ju själv så jäkla dum, löjlig och patetsik jag låter..
När du slappnar av och väljer ett stabilt liv så kommer...
När du slappnar av och väljer ett stabilt liv så kommer kärleken tll dig när du är mogen för det. Det är inget som går att skynda på. Med nykterheten och din ökande självkänsla så kommer du att stråla på ett sätt du aldrig tidigare upplevt och dra blickar till dig.
Nykterheten går i alltid i första hand. Ta hand om dig !
Majja, du kämpar inte för att vara nykter utan bara är...
Majja, du kämpar inte för att vara nykter utan bara är det. Var glad att du inte har alkoholproblem. Eller är det tiden som har gjort att du inte behöver kämpa?
Berra Det krävs mod att vända blicken inåt. Det...
Berra
Det krävs mod att vända blicken inåt. Det krävs mod att säga att man är duktig och vara stolt över sig själv. Det krävs mod att erkänna sina svagheter, för det måste göras varje dag om man ska vara nykter. Du har modet ;-)
Kram Märta
Hej alla goa människor. Berra, jag tackar dig för...
Hej alla goa människor.
Berra, jag tackar dig för att du delar med dig av ditt liv. Precis så vill jag kunna känna en dag. Har inte druckt i helgen och i morse blev det en långpromenad Men jag är i en anna fas med separation både från man och alkohol så det är mycket som snurrar i huvudet nu. Men jag försöker tänka att det är ok när känslorna kommer. Att det är ok att känna så här och att vara ledsen och arg och besviken. Att jag faktiskt måste få känna så här för att någonstans komma ur det. Försöker se ljuset i tunneln.
Har bokat in mig på aktiviteter nästa helg. Att sitta här själv när jag inte har barnen är bara att utmana ödet. Om jag är bakis när min man kommer hem nästa söndag så vet jag hur det blir och det blir inte bra.
Kram
Ja, nykterheten går i första hand! Så är det ju, men...
Ja, nykterheten går i första hand! Så är det ju, men just nnu är jag väl inne i en extra känslig fas tror jag. Känns som ett återfall på G men jag, ja kämpar på.
Vet inte om jag är så modig, försöker bara sätta pränt på mina känslor just nu. Mickey, jag har alkoholproblem. Men varit i en fas där jag mått mycket, mycket bra. Men just nu känns det..trist. Vet inte vad jag ska göra. Barnen börjar bli stora och fixar sig själva mycket, ja med kompisar och så. Lätt att jag ju bara blir sittande hemma.
Går på möten, men missade idag - hade helt enkelt ingn lust. Och det är ingen bra känsla...
Är vaksam på mig själv just nu, mycket. Men det frestar på oerhört.
Hej igen alla! Hoppas att ni har fått en trevlig...
Hej igen alla!
Hoppas att ni har fått en trevlig helg, utan en massa missöden..
Min Söndag blev helt kanon, för där skedde inget speciellt, en mellandag...
Man behöver en dag att landa på mellan alla saker man pysslar med,
UTAN att för den delen få ett stress-syndrom, utan alla måsten..
Sen frukost där fassan fixade fattiga riddare, sedan omgicks vi HELA familjen då alla var samlade.
Snart delas vi upp igen, båda ungarna ska åt varsina håll, igen!
Men hellre att de har ett aktivt sommarlov, än bara sitter hemma och ugglar..
Grabben och jag drog iväg för att flukta lite på en ev födelsedagspresent...
Frugan och dottern drog iväg och handlade...
Vi samlades upp igen hemma, och jag drog igång grillen...
Svepte två garagevarma pilsner, för det är sån't jag gjorde tidigare på Söndagar,
när jag lagade käk...
Skillnaden är att dessa var nollbira, och det var "bara" smaken jag ville åt...
Effekten blev "noll", och de enda sinnena som berördes var smaklökar och törsten..
Jo de kunde vara kallare, men beslutet kom ju så snabbt...
Hade jag varit en drickare så hade det ALLTID stått en eller två rader i kylen med "pappaläsk".
Man är ju en "planerare" när man dricker, det ska alltid finnas...
Så min impuls var alltså helt "fri", fri från berusning och planering...
Och det slutade på just två, eller en och en halv, sen kom ju måltidsdrickat, cola!
Så denna Söndagen går till historien, en Söndag där det hände "ingenting",
och ack så väl det blev, för den friska delen av själen...
Ännu en dag av "plus-tid", där de små små nyanserna som gör den stora skillnaden...
Att få ro med sig själv, tid för eftertanke och utan att bli stressad av just ...ingenting...
I morgon blir det förjävligt, då börjar man jobba igen...
..men det är morgondagens problem, inte mina, just nu!
Mors Berra!
Berra Måndag morgon, skickar en tanke till...
Berra
Måndag morgon, skickar en tanke till dig
Kram Märta
Hej Märta! Ha!, det blev inget...
Hej Märta!
Ha!, det blev inget helvete...
Måndagen gick som sammet genom livet, det var som semester på jobbet också...
Inga surgubbar, inga tjattrande kollegor, t.om chefen kom och var len i munnen...
Mailboxen var inte fylld av en massa skit, och jag fick verkligen mjukstarta...
Hann med en massa prylar, behövde inte stressa..
Var hos min KBT-agent och där gick det bra också...
Vädret var skit, men det fick inte tillåtelse att påverka mig...
Ser ni hur jag lyckas distansera problemen lite bättre nu?
Detta måste vara historiens bästa Måndag, ja sedan jag var sjuk en Måndag för några år sedan..
Back on track, focus på livet, se framåt och tänk positivt...
Fy f'n, full rulle, rock'on, here we go...
Priten fick inte lov att förstöra den här dagen heller, det är jag tacksam för..
Mors Berra
Hej Berra Härligt att höra att du fått en mjukstart...
Hej Berra
Härligt att höra att du fått en mjukstart på en ny arbetsperiod. Tänk vad det betyder ändå, vi tillbringar ju drygt 30% av vårt dygn på jobbet, drygt 50% av vår vakna tid på jobbet (100% när det inte funkar eftersom tankarna ligger där hela tiden). Det är mycket det. Tål att tänkas på ,-)
Jag har friskskrivit mig efter tre månaders sjukfrånvaro. Nu ska jag se mig om efter ett jobb som inte dränerar mig på alla mina känslor, jag måste ha kvar dem till mig själv. Jag har ju äntligen hittat ilskan och skrattet igen så jag vill inte än en gång förlora den rikedomen. Det största ansvaret jag har mot mig själv är att se till att bejaka mig. Klokt men inte så lätt kanske. Men det är ändå det jag vill nu...
Kram Märta
Go'morgon livet! Fredag idag, och det finns...
Go'morgon livet!
Fredag idag, och det finns hopp om livet igen...
Inte för att det har varit speciellt besvärligt senaste tiden heller, men ändå...
Det är ju HELG, tänka sig...
Tidigare så längtade man troligen mest till helgen för det fria flödet av alkoholen,
ja..och ångesten som kom som ett brev på posten...
Men så är det ju inte längre...
Jag har ju gjort ett aktivt-passivt val, en aktiv inte-drickare..
Nu när det inte är alkohol-längtan till helgen som driver en längre,
utan kanske den mera "äkta" längtan, friheten, och den egna tiden...
Lite granna som när man var ungdom, och inte hade fastnat i alko-träsket...
Den tiden innan allt handlade om att "festa"...
Vadå festa, fylla borde det ha hetat, så förbaskad puckad sätt man drack på då...
Och sen då när man var vuxen, helt olika, men ändå, så förbaskad puckad sätt man drack på då.
Mängden var mycket mer, men utspridd på mera tid, en klar överkonsumtion...
Och allt gick ut på en sak, att försöka hamna i någon slags euforisk stämning,
som man hade i början på sin alkoholdebut, men aldrig mer uppnådde...
Jakten på lyckan och oförsvaret, där allting hände, men man var ju aldrig skyldig,
"Vadå, jag var ju full...!", det svaret skulle släta över allting, förlåta allt...
Med tiden tänker man...gör de det verkligen?
Är man aldrig skyldig för sina handlingar på fyllan, kan man alltid förlåta allt och alla...?
OM man nu blir så packad att man inte kan styra sina handlingar...
Är man inte redan skyldig där, är man blir packad och inte kan kontrollera sig själv...
Alltså, man ska skämmas INNAN man ens har gått ut på spelplanen,
för tanken var ju att man INTE skulle spela alls...
Sådana här, rätt djupa tankar har fått mig att tänka om...
Varför tvingar jag mig själv att hamna i situationer som jag inte alls vill hamna i...
Varför längtar jag till helgen, för att få hälla i mig substanser...
som får mig i livssituationer som jag inte vill hamna i...
OCH får mig att ångra det djupt, så pass mycket att livet inte känns värt att leva...
Och jag längtar dit varje helg!!!
Följer man tråden så blir det, "..jag längtar till.....att inte få leva.."
Ser ni mönstret?
Hur sjukt är inte detta, ...finn fem fel!
Och det enda som behövdes var en enda sak...
Ta bort den aktiva substansen, alkoholen...
Och sedan kommer det svåra, ta hand om det verkliga livet, istället..
Om man tycker att livet suger utan alkohol,
så är det kanske livet man skulle koncentrera sig på, och inte alkoholen..
När man har tröttnat på fantasilivet, så är det nog bättre att försöka göra något åt det verkliga livet.
Och det är det jag jobbar på nu...
Och fasiken vad tufft det är, jag har levt i en (mar-)drömsvärld i 30 år...
Och nu vet jag inte vilket som var mardrömmen, det innan...eller nu..?
Men lever, det kan ni ge er på att jag gör, otroligt mycket...
Det finns en del att ta hand om...mitt liv t.ex...
Och det börjar alltid här och nu....varje gång...
Mors Berra
""Nu när det inte är alkohol-längtan till helgen som...
""Nu när det inte är alkohol-längtan till helgen som driver en längre,
utan kanske den mera "äkta" längtan, friheten, och den egna tiden...
Lite granna som när man var ungdom, och inte hade fastnat i alko-träsket...
Den tiden innan allt handlade om att "festa"...""
Tack Berra för dagens första leende! Precis så var det, och jag är dig så tacksam för att du påminde mig om det idag. Äkta, och frihet!
Har haft en del tankar kring hur jag ska förhålla mig emellanåt i detta nyktra tillstånd, vad jag eg ska känna inför helgen så att säga. Att det är skönt med ledighet, men nu när jag läste dina dessa rader känns det så självklart!
Det är ju detta som är den naturliga känslan inför ledighet, den jag faktiskt haft förr, innan...och som jag har nu men inte kunnat identifiera riktigt. Alltså ingen ny känsla, utan den ursprungliga - det känns tryggt. Äkta och frihet!
Love V
Håller med er båda två! Känna äkta frihet och egna...
Håller med er båda två! Känna äkta frihet och egna tiden.... Den sista tiden har inte varit så. Har jag barit barnledig har fokus endast bestått av alkohol och vad vi ska dricka, när vi ska dricka, om vi har så vi klarar oss eller om vi ska upp på bolaget på lördagen med (vilket det nästan allrid blir).
Helt vansinnigt. Vi har tom handlat mat så vi ska slippa gå ut på helgen. Ifall vi är för fulla för att visa oss bland folk, vilket vi alltid är.
De helger vi har ungarna. Ja då är det inte alkohol. Då är det allt som ska göras för att vi inte har gjort nåt helgen innan på grund av fylla. Städa tvätta, ordna med huset. Laga mat och allt annat som hör till när man har fyra tonåringar. Stress stress, och bra mår jag inte. Gillar inte detta.
Dubbelliv som heter duga. Jag förstår inte att jag har orkat så länge som jag gjort. Och att min
kropp har orkat.
Men nu vill jag inte längre.
kram
Hej Berra En vecka på jobbet och du överlevde ;-). I...
Hej Berra
En vecka på jobbet och du överlevde ;-). I dag har jag stått och tittat när de fällt två enormt stora tallar utanför mitt fönster. Fascinerande faktiskt. När man är nykter, kroppen i harmoni och alla sinnen fungerar så kan man uppleva så otroligt mycket, uppskatta sånt som man annars inte lägger märke till. Kanske några av oss måste vi bli lite tilltuffsade en stund i livet för att kunna förstå vilken gåva livet och människorna runt omkring faktiskt är.
Ha en underbar helg med familjen/ Kram Märta
God morgon Hoppas att din dag blir en bra start på en...
God morgon
Hoppas att din dag blir en bra start på en bra vecka. Jag har varit ute på en långpromenad nu på morgonen med vän med hund (låter som en kontaktannons haha) och upptäckt nya ställen i vår stad. Nu sitter jag med nybryggt kaffe och en spinnande kattfröken i mitt knä och njuter av att jag kan njuta av det lilla...
Kram Märta
Hej Märta, och alla andra läsare...! Tack för att ni...
Hej Märta, och alla andra läsare...!
Tack för att ni finns och förhöjer min levnadsstatus!
Klockan är halvtolv på Tisdagsnatten, och jag sitter vid matbordet på landet...
Jag tuggar på min sista semestervecka, och nu är det hårdkörning minsann...
Vi försöker hinna ikapp årets projektplaner, och de går med en j*vla fart....
Rivit tre väggar, slitit ut hela sovrummet samt tapeterna, målat taket, spacklat osv...
Och det var bara första dagen...!
Har svettas som en gris, och säkert luktat som en sådan också...
Men jag är lycklig, för det går i "mitt tempo", det är bara jag som styr och ställer.
Hela huset är helt upp&ner-vänt, vi har prylar precis överallt, det ligger högar och öar utefter väggar och under soffor och bord, och mitt upp i alltihopa så har frugan lyckats göra det mysigt med levande ljus och alltihopa...
Bastun efter kändes verkligen fräsch, fick bort "degen" av slipdamm och svett i håret, känns lite
moloket att veta att det kommer nytt imorgon,
men vad sjutton, då vet man att man lever, och gör en massa nytta...
Jag brukar gå ut och röka i den daggiga sommarnatten, titta ut över viken och ser eldsflammorna ifrån bergsklipporna från andra sidan, segelbåtsmänniskorna sitter väl och myser där med de sina...
Vid ett tillfälle kunde man höra gitarrspel och sång drivna med vindarna, det var häftigt!
Tittar upp på stjärnorna och ser hur de blinkar åt mig, ibland känns det som om de bara blinkade åt just lilla mig här på jorden, det är en härlig känsla!
Varför berättar jag allt detta för er...?
Jo för inget av detta skulle jag ha fått uppleva om jag hade valt fel ikväll, varit onykter...
Genom att låta bli alkoholen så upplever jag mycket mer, och känner en tacksamhet till att just bara "leva", ett enkelt och delvist harmoniskt liv, tillfreds med mig själv...
Ser de små sakerna som stora, de som jag hade glömt som alkoholberoende...
Att få vara "fri" i tankarna, och inte tänka på den eviga jakten på alkohol-dimman..
Jag har ingen öl i kylen, där finns bara en skumpa-pava kvarglömd sedan midsomras av en av våra gäster, den är kvar där kall och oöppnad, och det besvärar inte mig det minsta...
Jag har min sodastream, och den har bubblat mig 4 liter enbart för mig idag, svettlök som jag är...
Och jag brukar tänka, vilket liv föredrar jag, det här, eller det i dimman...?
Kan ni gissa svaret???
Mors Berra
Nä men berätta:-)) Gärna ofta och på det sätt som...
Nä men berätta:-))
Gärna ofta och på det sätt som bara du kan!
Jättenyfiken på svaret...
/Fenix
Hej Berra Tycker mycket om när du skriver att du är...
Hej Berra
Tycker mycket om när du skriver att du är fri i tankarna. Det är häftigt. I morse på promenad med hundvännen och hund stannade vi vid vattnet och betraktade ljuset och lyssnade på tystnaden. En mäktig och stor upplevelse som kitlar alla sinnen i kroppen.
Vi lever.... ;-)
Kram Märta
Härliga Berra som om det vore mina egna...
Härliga Berra
som om det vore mina egna ögon,,,,
vaknat,SER;KÄNNER;LEVER;livet
ödmjuk inför min nykterhet
blev lite väl bekväm o godtrogen efter min 4 mån nyktra period
när jag sen halkade ,vacklade,,ett tag,mådde piss igen
tillbaka på ruta ett
nu är jag nykter snart 4 v
ödmjuk,tacksam,en dag i taget,no more,no less
vågar inte tänka längre fram
men vågar leva,nu o här
natur,djur o stökiga ungar,gör min vardag hel,,
andas in den tidiga morronluften på min dagliga promenad
laddar,reflekterar,hämtar kraft
är lite seg,men det är skönt ändå
är lite tråkig,maybe,i andras ögon,men fine,så får det va
är lycklig nu,idag,,o nykter
kram Måne
Godmorgon Måne! Tack för dina ord, som hjälper mig att...
Godmorgon Måne!
Tack för dina ord, som hjälper mig att vara på min vakt! Även till Gnistra för varningens ord.
Du skriver att du blev bekväm o godtrogen efter 4 månader.
Det e därför jag skriver att jag e rädd för att det går så "lätt". Faktiskt lätt med modifikation, för jag har hållit mig undan från människor o situationer som kan vara farliga för mig.
Sen har jag lärt mig massor från mötena, av "äldre" som delat sina återfall,och ALLA precis alla, har berättat samma sak.
När de varit nyktra X anal månader, år, o slutat gå på möten, så har de tagit återfall, tnakarna har smygit på, rotat sig o POFF, som ett brev på posten, o sen, frågor som, vad hände egentligen?
Min slutsats av alla berättelser e, att man måste hela tiden, jämt o ständigt påminna sig om att man e alkoholist, o där kommer mötena in.
Där kan man inte komma undan, du lyssnar på andra o blir påmind.
Jag tror det e nyckeln, för de som hållit sig nyktra e de som går regelbundet på möten.
Att gå i behandling tror jag, e jättebra, men det räcker inte, när du slutat efter , för mig e det 12 veckor, så går det inte att tro att man har fixat sig, o klarar sig själv. Livlinan e möten.
Jag har gått sen midsommar afton, o det e först nu, som jag lärt känna en del o byt nr (jag gör det bara med tjejer eller gamla gubbar.)
Så man måste ha tålamod, tror jag, om man vill få vänner där.
Jag e bjuden till landet av en vän som jag känt i många år, ska sova över där. Jag har berättat för honom, så det ska bli kul att se hur han gör med alkoholen, jag har inte ställt nåt krav, jag har inte sagt ett pip. Han har absolut inga problem, men gillar ett glas el, två på helgen.
Uppriktigt sagt så tror jag att jag vill testa honom.
Tack för detta forum, det hjälper mig mycket att få prata med er, läsa alla uppriktiga tankar o få tips o råd.
Sänder er alla ljus, o önskan att alla får en fin, nykter dag!
Kramar, Thea
Thea, förlåt en kort fråga. Du behöver inte svara om...
Thea, förlåt en kort fråga. Du behöver inte svara om du inte vill.
Du skriver att du vill testa din kompis.
Skulle du tycka att han var en bättre vän om han inte har alkohol hemma och är nykter i helgen?
Eller om han ordnat något gott alkoholfritt alternativ till dig?
Om han dricker några öl/eller lite vin, är hans vänskap mindre då?
Kram, MisaLisa
MisaLisa, jag tar alls inte illa upp. De e fler än du som...
MisaLisa, jag tar alls inte illa upp. De e fler än du som reagerat, fast på lite olika sätt.
Jag menade inte så riktigt, känner att jag vill förtydliga mig.
Jag skrev "TROR att jag vill testa honom".
Vi har känt varann i nästan 15 år, o jag har berättat för honom om mitt problem, han vet att jag går på möten o i behandling.
Trots det tänkte han ta med sig en flaska vin sist vi sågs. Och då undar jag så klart, om han överhuvudtaget lyssnat på ett ord jag sagt.
Om han vill ta sig ett glas, lägger jag absolut ingen aspekt på, så vad jag menade med testa honom, var mer om han visar nån respekt för vad jag sagt.
Mina andra vänner skulle aldrig komma på tanken att ta med sig en flaska vin till migoch omvänt, skulle jag heller aldrig göra det.
Därför tror jag att denna vän helt inte lyssnar på vad jag sagt. Därför använde jag ordet testa.
För mig e vänskap heligt faktiskt, något värdefullt som jag vårdar, men om en vän inte respekterar mig där jag står idag, så måste jag fråga mig själv , om han verkligen e min vän eller inte.
Jag går ut o äter på krogen med mina vänner, vad de dricker lägger inte jag mig i. Det e ju ganska fånigt, det e ju jag som väljer, o de väljer o tar sina beslut, inte sant?
Trist att bli missförstådd, men jag har lärt mig min läxa. Var inte allför spontan för då blir du uppläxad!
kram, Thea
Men Thea, jag menade inte alls att läxa upp dig. Jag...
Men Thea, jag menade inte alls att läxa upp dig. Jag undrade bara vad du menade för jag förstod inte det. Missförstånd är så lätta i ett forum... Och människor är så olika.
Jag är ju också nynykter, men går inte på några möten. Har berättat för vissa vänner och viss släkt. För mig spelar det ingen roll om andra dricker eller inte. De får ta ansvar för sig själva och jag tar ansvar för mig. De kan ju hantera alkoholen bättre än mig. För mig är det inte jobbigt att de dricker. Det är kanske det som är skillnaden mellan oss. :-D
Om du tycker att det är jobbigt att han dricker vin framför dig, så säg det till honom! Du har känt honom i 15 år och det borde er vänskap tåla. Säg som det är, att du känner dig bräcklig just nu och om han inte respekterar det så är det ju inte mycket till kompis. Jag tror inte på att folk/vänner ska gissa sig till hur jag upplever saker och ting. Man måste vara tydlig med vad man orkar och hur man vill ha det. Jag tror att vänner förstår mer än man tror
För mig funkar det bra (att andra dricker på middagar eller fest) och jag är fortfarande (ny)nykter.
Hoppas att du bättre förstår min fråga och inte känner dig uppläxad längre. Vi måste ju kunna skriva vad vi känner här även om det är spontant och det finns risker för missförstånd...
Kram, MisaLisa
*S* nä, du förstod nog inte. Jag har absolut inga...
*S* nä, du förstod nog inte. Jag har absolut inga problem med att andra dricker, jag har gjort mitt val, vad de gör e deras sak helt o hållet.
Kram, Thea
Hej Alla! Kul med lite inlägg och diskussioner, det...
Hej Alla!
Kul med lite inlägg och diskussioner, det gör tråden lite mer levande, tack för det!
Jo Måne'n, visst tappar man garden ibland, tycker att det inte känns så farligt längre,
det var längesedan, kanske inte det blir som det var tidigare, osv osv
Alkoholdjävulen är lömsk, och jag tror att man faller väldigt snabbt in i sina gamla vanor..
Det krävs nog ännu mer av en att kunna dricka "diplomatiskt",
bara dricka ett högst två glas vin när någon bjuder vid en middag...
Värmen i kroppen, avslappningen och buzzet...
Visst kan det bli lite bättre va?, något glas till bara ...så blir det nog riktigt bra...
Själv behandlar jag alkoholen som ett "gift", ja på riktigt!
Jag dricker inte ens ur ett "begagnat" glas där det har funnits alkohol i tidigare...
För mig är det njet nada, inte testa, inte smaka, inte prova, inte ens doppa fingret i det..
Kan jag inte avgöra, så tar jag ett nytt glas...
För mig finns det inga "möjligheter" längre med alkoholen, den är borta, för mig...
Andra dricker, ja det är deras ansvar, och de kanske klarar det, det gör inte jag..
Jag kan dricka precis allting, utom det som innehåller alkohol...
Kaffe, The', Läsk, Saft, Vatten, Mjölk, Chokladryck, Bubbelvatten, ja det gäller att se möjligheterna istället för o-möjligheterna..
Festligheterna runt alkoholen med fina flaskor, glas osv får man ha överseende med...
Glasen går ju att använda, sällskapet också, om jag verkligen vill, och inte ser o-möjligheten!
Är det synd om mig?... tycker jag det?
Ja, anser jag det, så bete'r jag mig antagligen som OM det vore det...
Om det fanns t.ex fisk på buffe'n, och jag var allergisk,
skulle jag sätta mig i en hörna och sura över det då???
Det finns ju massor av annan mat, eller kanske t.om skulle vägra gå dit..
För på det där stället kan man ju inte gå, de serverar ju FISK för i h*..lte!!!
Ja det låter lite absurt, men likheten är ju slående, eller?
Så det mesta av "mind-talket" ligger nog hos själva förbrukaren...
Skippa det man inte mår bra av, och sedan får alkoholdjävulen sitta där
och kraxa på axeln bäst han vill, jag vet ju resultatet, kanske inte ikväll, men de följande...
Visst det är inte lätt, jag omvärderar mitt beslut VARJE gång jag ser någon dricka något som ser gott ut (med alkohol), och det händer flera gånger om dagen...
Och varje gång (hittils) så har jag valt att "se" mig själv, som den missbrukare jag är...
Det är inte ämnat för mig, för jag kan inte hantera den, så släpp tankarna, och var "fri"...
Fri att få stå till svars för mina egna göromål och spörsmål,
och den friheten att få vakna upp med ett gott samvete, det slår allt!
Fri från ångest, och ALLT det andra som följer i ett missbruk av alkoholen...
Och det upptäcker jag fortfarande, men...man måste vara mottaglig för att "se" det,
och inte tänka...vad "synd" det är om mig, som inte "får" dricka alkohol..
Jag VILL inte dricka alkohol, för jag blir dum i huvudet av det, verklgen!
Mors Berra
Kram Berra! /Fenix
Kram Berra!
/Fenix
Du har så rätt Berra. Man blir en helt annan människa...
Du har så rätt Berra. Man blir en helt annan människa med alkohol i kroppen. O det går inte över förrän man varit nykter en lång tid. Jag behöver dig o dina inlägg för att fortsätta min resa mot nykterheten. Du är en kanonkille!!
Kram kram
Helene
Ohoj där! Klockan är halvtre på Söndagsmorgonen,...
Ohoj där!
Klockan är halvtre på Söndagsmorgonen, och det är HÖG tid att gå och lägga sig...
Men jag är fortfarande i högvarv, har inte tid att gå och lägga mig...suck!
Vi har haft fest härhemma, frugan fyllde år, ja många år t.om...
Och det brukar vara årets begivenhet när vi bjuder till kalas...
Alla är så glada att få träffas efter sommaruppehållet med semestrar och grejor...
Grillen har gått hårt, borden har dignat av mat och andra läckerheter,
och vi som inte skulle ha så mycket i år..jaja..
Det var full fart som vanligt, trångt tjock och glatt...
Vi valde "bara" att servera vin idag, men det blev sent i alla fall,
vi hade vädret med oss och vi matade myggen rejält på baksidan...
En kille .."som inte dricker vin.." blev fullast, men också gladast,
bjöd på underhållningen länge, tills vi andra inte längre förstod vad han pratade om...
Känns det igen?, frugan lite ilsk och ville att de skulle åka hem inom det snaraste...
Jag känner i alla fall igen syndromet, men lägger ingen vikt vid detta längre...
Det är ju numera historia för mig, och JAG behöver inte skämmas längre,
och inte åt några andra heller för den delen, var och en sköter sitt drickande...
Själv?, jotack Trocaderon gick jag hårt åt, fick morra lite åt ungarna, den drickan var MIN.
Håll er till eran "cola" som det är det enda det säger när man frågar vad de vill dricka.
Skaffa lite smaklökar vettja, och hjälp de svenska bryggerierna...
Fick lite paniiik ett tag, vi hade ju kastat ut ölkylen i våras från garaget...
Vi hade ju inte längre någonstans att förvara tårtorna och drickan!!!
Berra-Butt som är prylgalen tillika uppfinningsrik, fixade kylan...
Har ju en portabel AC (för husvagnar visserligen, men men..) den stoppade han i dynlådan
och vips, en tillfällig kyl, funkade skitbra..
Ungarna (massor av dem) tog sig två nattdopp i bassängen och tjoade hej vilt,
så jag tänkte på vad grannarna skulle tänka....
Men men, vi för inte så mycket oväsen av oss annorstädes,
de kan lugnt lyssna på våra glada barngäster, nån gång om året..
Så var den oro'n lagd på hyllan för "bearbetad", beslutet var taget, och tankarna åter "frilagda".
Det går ganska så enkelt att ta mina beslut just nu, jag bestämmer mig för något,
och sedan släpper jag det, DET har jag lärt mig hos mina pysseloger i alla fall...
Så det finns alltså fördelar med att traska in i väggen, man lär känna sig själv,
för att man måste...ta tag i sig själv...
Det finns alltså möjligheter i nästan alla omöjligheter, det gäller bara att se dem...
Precis som ikväll, jag släppte tanken om möjligheten att dricka tidigt...
Och fick tid till av att njuta av kvällen istället, jag frisläppte mina tankar till annat,
som att prata, umgås och skratta, och bara få vara den jag egentligen är...Berra.
Så får jag livet att trivas...(lite mer, lite bättre..)
Mors Berra
igen... En liten anekdot från ikväll... Han som...
igen...
En liten anekdot från ikväll...
Han som blev fullast, skulle fylla på vinglaset ifrån dunken...
Går in i köket, och lyckas fibbla till det på köksbänken, så att rödvinet porlar
direkt ner i ....besticklådan...
Men han tyckte inte att det gjorde så mycket...
"...det var ju ett lådvin..." Haha!
/Berra
du är fööör rolig min vän vilken...
du är fööör rolig min vän
vilken författare,herregud,du skulle kunna skriva en bok.
härligt det låter,om din kväll igår
livet är bra märkligt,o jag håller med dig
tänker ofta på att jag varit tvungen att gå till botten med vem jag är
lärt känna mig själv på insidan,varit tvungen att bearbeta mig själv
fått nya värderingar,om vad som är viktigt för mig
att LEVA,må bra,älska o bara vara
peace and quiet
puss o kram
Måne