Ångesten tar mitt liv...

Ångesten tar mitt liv...

Profile picture for user alcho

Be de på Trappan att köra en lektion för personalen i skolan, en utbildning. Kunskapen är obefintlig hos folk som inte själva är insatta i beroendeproblematiken med allt vad det innebär om medberoende. Min fru, som INTE är inom socialbranschen, har fått ta tag i diverse problem som skolan beskyllt föräldrar för. De har "förutsattt" en viss typ av problem som har blivit på mode i de sk kvällstidningar som har en förkärlek att vrida till storys så det blir absurt. Lärare har tom soc anmält föräldrar för pedofili när barnen haft div bokstavsdiagnoser som inte varir tillräckligt utredda. Ett barn blev så illa behandlat att hon skar sig i pulsådern för att hon inte orkade med allt tjafs i skolan. 13 år gammal.

Ju mer jag lär mig om beroendesjukdomar och hur samhället missköter det ju mer misströstar jag. Ska det aldrig vända ? Ska aldrig kunskapen och erfarenheten hos oss som har varit/ är i skiten någonsin tas till vara ?!

Konfrontera läraren som har synpunkter på ert liv och du kommer att få ett gott skratt !! De är inte vana att folk har torrt på fötterna i kritiken. De är djävligt rädda för att komma ut på ett öppet fält.

Du är en bra mamma Mie som kan och vill stå upp för dina barn. Per aspera............

Profile picture for user alcho

... ad astra,

Ingen dum ide att be Trappan undervisa i skolan. Jag vet att hon som vi träffar är ute i skolor & undervisar i klasser för blivande undersköterskor... så det är ju säkert så att hon är ute & undervisar blivande lärare oxå... men, som du säger så är kunskapen inte så stor.
På ngt sätt tror jag dom blir lite rädda när min minsta sätter igång.
För han gör inte som andra barn - skyddar.
Utan han berättar & visar tydligt om han mår dåligt. Kanske tror dom då att det är värre än det är.

Idag stod jag inför val & kval... FARS DAG!

Till slut valde jag att bjuda över oss till honom på en fika. Lättare att gå därifrån om det skulle bli knas än att få honom att gå om det blir knas här.
Det gick bra.
Möjligtvis hade han tagit ngn öl... men helt ok.

Jag snokade runt lite i hans gamla gömmor... mkt flaskor & burkar.
Inte för att jag hade förväntat mej ngt annat... men jag kunde inte låta bli.
Letar väl efter bekräftelse på att jag fortf handlar rätt..

I sovrummet hade han skjutit sönder väggen med luftpistol.
Massa äckliga glas överfulla med fimpar.
Stort hål i väggen i vardagsrummet.

Jo... jag hittade bevis för att jag fortf handlar rätt...

Kram Mie...

Profile picture for user alcho

Ler ett sorgset leende över igenkänningen i att vara mästerdetektiv. Vet när jag var i yngre tonåren och bara behövde öppna ytterdörren hemma för att veta hur läget var. Där och då utvecklade jag det min dotter idag kallar "röntgensynen". Att se en liten liten rödvinsfläck på mattan längst in i rummet det första jag gör då jag kliver in tex, att exakt komma ihåg hur många flaskor det finns och hur mycket av innehållet som finns kvar, om vinglasen står kvar i den formation jag ställt dem sist osv osv. Och trots detta kan jag själv inte dricka måttligt, eller kanske just därför. Förklara detta fenomen den som kan...

Profile picture for user alcho

Hej Alla!

Den här helgen har rullat på precis som den ska...
Jag menar PRECIS som den ska...
Hur menar jag..?

Jo trots en massa "åtaganden" med fotboll och grejor, så har jag och frugan varit åtskilda på dagarna och sedan mötts upp till kvällen...
Jag har frysit "häcken av mig" på planerna, surrat gott med andra fotbollsföräldrar, men sedan fått komma hem till värmen, och den "andra" värmen, den värmen som finns i vårat inre...

Den kärleken vi har till varandra, vi älskar att umgås allihopa, så till och med dottern har hållit sig hemma, med några mindre utflykter...
Vi lagar mat, äter gott, kryper upp soffan med täcken och en massa snask, kolla TV och bara "hänger" som ungarna säger idag...
Det är lugnt och behagligt för en sönderstressad farsa, att bara få va'...

Jag tar en "sussagott"-piller till kvällen, och den är lite lurig, kan vara hur kvällspigg som helst, och sedan bara "PANG", tvärdöd, någon har rullat ner gardinen precis där jag befinner mig...
Vaknade på vardagsrumsgolvet kl 8 i morse i ungarnas sacco-säck, alla lampor lös och teven tjatade om reklam, precis som om jag hade fyllsomnat, märkligt..
Men jag vill absolut inte gå och lägga mig pigg, och inte heller ligga och vänta på att tåget skall gå..., vill vara pömsig så att jag "skyndar" mig i säng...

Mer fotboll idag, men inte stressad, bara frusen....
Skämde bort grabben med varm choklad med vispgrädde vid cafeterian, och det hann bli en till, och sedan var hela fotbollsgänget där med "sprutgrädden" och meckade härliga "bakelser" i pappmuggar, undrar bara var chokladen var...

Det blev till att tjacka en pava sprutgrädde hem sedan, för nu var trenden satt,
och vem är inte uppfödd på varm choklad (nja inte alltid med grädde, men men..)

Han har roligt med sina fotbollskompisar, och det är det viktigaste,
jag kan ju stå och slänga käft med de andra papporna, och det är inte tråkigt heller för den delen.
Hans föräldragäng börjar bli lika roliga som dotterns, man märker snabbt vilka som bjuder på sig själva, och på något sätt så dras vi till varandra, det blir många glada tillrop..
Och ibland glömmer vi bort själva spelet, för vi är inne i en bra diskussion...

Har precis fått mina farsdags-presenter av mina underbara barn, lite skraplotter OCH...
ett par jättefula "vete-tofflor", det är sådana där med vetekorn inuti som man kan köra i micron.
Och sedan är det varmt och gosigt för fossingarna, jag som fryser så förbaskat om händer och fötter nu när jag är åter en rökare, men detta är mumma för välmåendet...

Får vara hur gammal jag vill, jag skäms inte längre att må bra, en 46-taggare med prasslande tofflor, jojo...
Men vad sjutton, det ringer ingen pudding på dörren längre...hon bor ju här i huset vetja!

Ha' det bra nu alla mina vänner, hoppas ni kirrade det där med spånken...
Man kan vakna i en saccosäck en söndagsmorgon UTAN att ha druckigt,
men hellre lite ledbruten i kroppen, än i knoppen...

I morgon är det en annan dag, visserligen en MÅNDAG, men förutsättningarna känns annorlundare denna gång, och jag hoppas hoppas hoppas...

Varma kramar, ...(och heta fötter, ajaj)

/Berra Butt (men inte putt)...

Profile picture for user alcho

Hej Alla!

Ville bara säga att idag mår jag bra, och det har jag förtjänat...! (så det så..)

Sprudlar av mental energi, och det har ni nog märkt på antalet inlägg i andras trådar...

Trodde det sket sig när jag tog frugans eller dotterns avsminkningssalva i en tub som var förföriskt lik den nya tandkrämstuben, visste att det måste vara en Måndag idag...

Nu med ålderns rätt, ska jag (inte måste..) använda gubbglasögonen redan på morgonen, vem vet vad jag kör in i mun härnäst, men hade det varit smink så hade det ju varit bra med avsminkningsalvan, luktar gott, men smakar SKIT..

Ha' det alla därute, vi är inte ensamma..
(men vi har alla lite olika böjelser vad vi lägger på tandborsten, höhö!)

Mors Berra

Profile picture for user alcho

Hej!
Även jag har förväxlat tandkräm. Med Idomin. Fy för den lede säger jag bara! Vet inte hur avsminkningssalva smakar men Idomin är rent ut sagt för jä---igt!! Inte bara smaken, här snackar vi även konsistens. Den är inte att leka med! Hade en äcklig hinna i munnen i säkert ett dygn. Ändå hann jag inte Borsta särskilt mycket... Uuuuurk! //Maija

Profile picture for user alcho

Hej igen!

Idag mår jag som jag förtjänar, dvs väldigt bra...

Min egen acceptansnivå har ökat för min alldeles egna sjukdom, utmattningsdepression, herregud ett sådant långt ord, tar evigheter att skriva...

Jag har svarat en av mina andra kollegor som var de enda som svarade på mitt mail ang. det jag skrev lite högre upp (den 6/11), och tiden rann iväg och det blev ett himla långt mail, där jag i detalj beskrev hur det hade gått till, hur jag mådde och hur jag kände det...

Det kändes otroligt skönt, och jag var helt uttömd efter detta,
och jag hoppas verkligen att han vidarbefodrar det till andra, så att det i sin tur leder till en diskussion, och att det ökar förståelsen för min sjukdom för alla på jobbet...

Jag har totalt blottlagd mig, och jag hoppas han är införstådd med allvaret, och han kanske fick mer "svar" än han hade förväntat sig...

Men nu hymlar jag inte längre med min sjukdom, den är arbetsrelaterad och SKA också tas om hand på jobbet, den kunde ha drabbat vem som helst, jag blev först....

Jag skäms inte längre för den jag är, det var inte mitt fel, och företagsledningen har totalt misskött detta från första början, jag är ett "offer", och nu vill jag ha upprättelse!

Som ni märker så har det blivit lite mera "jävlar-anamma" i mig, och det är "raka puckar" från början, jag säger det jag tycker, och håller mig sakligt och ärligt...

Skrev ett svar till chefen (allt ska numera finnas på pränt..) där jag inte längre deltog i hans övertygelse om ett visst (annat) problem, men att jag var villig att fortsätta övertyga mig om han nu kunde/ville, och att jag ville vara ärlig med mina känslor ang. detta....

Han TACKADE mig för det!!!, vad sjutton händer egentligen....???

Börjar han känna att jag börjar bli stark och att jag är villig att sätta emot, börjar han bli rädd för att jag nu ska börja röra om i grytan, och han inte längre har torrt på fötterna...?

..ja som ni märker, mitt självförtroende stärks dag för dag...

Och nu funderar jag på att kontakta facket centralt, och kolla om de verkligen kan undanhålla sig 6 år utan att följa de centrala avtalen som har slutits, vi kanske har 6 års löneförhöjningar att ta igen retroaktivt, det kan bli dyrt för företaget nu....
Vi har ju redan en hållhake på arbetmiljölagen (§2b) om företagshälsovården..
Vedergällningen kommer tillbaka, men med rättvisan på vår sida...

Ojoj, jag skall använda all min tidigare "dåliga" ångest-energi till att skapa rättvisa i stället...
Och den energi-potten är mer än välfylld, kommer nog att räcka länge...
Jag är förbannad nu, och den energin ska användas till något vettigt..

Men varligt, och med stöd av lagen/facket, inte bara klampa in och "ska ha" hela tiden...

Ta väl hand om er därute, och låt dem svälta på systembolaget, de säljer ju gift!

Mors Berra

Profile picture for user alcho

Hej Alla!

Igår kväll/natt så uppdaterade jag min nykterhet...
Nejdå, jag har inte tagit mig ett återfall, men jag har upplevt den på mycket nära håll...
Min fru...

Hon blir (nästan) aldrig full, men igår kväll blev hon det, och det var obehagligt...

Hon skulle gå ut och äta en bit med en väninna på en liten mysig restaurang,
den väninnan är en jättemysigt tjej och vi brukar träffas båda familjerna då och då.
Hon bjuder på sig själv, och hon är verkligen tokrolig, man har aldrig tråkigt med henne...
Hursomhelst, det var länge sedan de träffades, så de såg fram emot en mysig kväll...

Jag ringde vid nio-rycket och rekade om de ville ha skjuss hem senare, när jag ändå åkte mellan träningarna med ungarna, men hon fattade inte, NU! vi vill inte bli hämtade NU...
Nej sa jag, efter mitt teveprogram som slutar kl tio,
men vi vill inte bli hämtade NU, vad är klockan?
Ojoj, nu förstod jag att det inte var första vinpavan de var inne på....

De ringde sedan tio i tio (suck) och ville bli hämtade,
samtidigt som de satt och dividerade om servitörens pungkulor!!!, okeeej!
Fick adressen och GPS lotsade mig genom staden, men blev väldigt irriterad över alla vägarbeten som gjorde att jag INTE kunde ta tredje utfarten i rondellen, och rösten i den lilla låddan höll på att få spelet, "gör en laglig U-sväng, gör en laglig U-sväng"...

HÅLL KÄFTEN!, j*vla idiot, jag har fullt upp med att försöka hitta en alternativ väg...
Lite lagom uppretad efter två vägarbeten och 15 minuters irrande i stan med en tjatig röst så kom jag fram, äntligen...

Ut kom två fruar fulla som kastruller, glada och vingliga, och med 100 decibel för hög samtalsnivå.
De hade skitsvårt att komma in i bilen för de envisades med att gå in genom samma bildörr, eh samtidigt..!
I bilen stank det gammal fylla, och nu var det inte GPS'n som tjatade längre, skivan hade hakat upp sig i baksätet..va e' min väska, va e' min väska...
Hallå, du sitter på den, så sluta tjata om att min bil har obekväma säten..!
När hennes gubbe ringde på mobilen, då blev det annat ljud i skällan,
oj vad nykter hon kunde låta, då, för att sekunden senare bröla igen...

En halvtimmes tjat i allt för hög samtalsnivå, och med en 3 årings intelligens så var vi äntligen framme hos väninnan, nu kom hon inte ur bilen, hon hade förväxlat säkerhetsbältet med grannstolen, och när hon sedan äntligen kom ur så höll hon på att strypas av sin egen halsduk som hade trasslat in sig i bältet, och handskarna låg på marken, och återigen, va e' min väska?, hallå du håller i den..!

Väl hemma så frågade jag vem som åker först till jobbet, så att logistiken stämmer med vilken bil som står först, jorå jag åker först säger frugan, inga problem, jag flyttar bilen...
Aldrig i h*lvete, JAG flyttar bilen svarade jag...
Men vadå, vi slutade ju att dricka före kl 12, sådana generella ursäkter funkar inte!

Jaja, det tog ett par timmar att få henne i säng, och hennes meningar upprepades gång på gång.
Hon fick ta sats tre gånger för att komma upp för trappan, och borstade tänderna två gånger..

Vi vaknade alldeles försent, och hon upptäckte att de här funkar inte,
finns inte på kartan att hon kan köra idag, kollektivt?

Huvudvärken var blixtrande, ångesten likaså, förlusten av minnen gjorde henne osäker, och nu var det HON som låg och ojjade sig i sängen, stackars henne..

Jag riktigt hörde hennes tankar och dividerande om hur dagen skulle fortskrida, och hon gjorde nog det enda rätta, hon stannar hemma idag, och "jobbar hemifrån"...

(Tänk dig då att när jag kollapsade så var jag inne på femte dagen i samma tankemönster...)

Jag pussade på henne hejdå, och hon sade om jag nu ville pussa på en sådan "fyllkärring"...

Ja det vill jag, jag älskar henne högt och lågt, för bad or worse, i liv och lust...

Detta är en liten prövning, och jag vet vad hon går igenom, och det bara stärker min kärlek till henne, och min fortsatta avsky för detta kemiska medel som sätter hela livet ur spel, vid namn alkohol..

Idag lever jag, hoppas min älskling kan finna lite sinnesro också,
hon får läsa sinnesrobönen som sitter uppsatt på kylskåpet med magneter...

Men ni förstår, vilket jävelskap detta gift är, lite kul och massor av ångest...
Ändå är man där och testar igen, vi människor måste ju vara dumma i huvudet!

Må bra alla därute, i min familj finns just idag båda ytterligheterna, och jag har det vinnande kortet!

Berra

Profile picture for user alcho

Hej!

Ville bara skriva några rader om....
Idag lever jag....
Igår levde jag...
Imorgon kommer jag att leva...

Vad menar jag?

Jo precis som det står, att våga leva, ta ut svängarna, ta in det goda, uppleva, konfrontera, lukta känna smaka, titta, trampa på ett torrt löv, hälsa på grannen, bära ut soporna, tömma postlådan, få motorstopp vid grönt ljus, tömma disken, hänga tvätt med mera...

Allt detta låter banalt, men om man tar bort kryddan ångest, så blir det så mycket roligare..

Och enklare att leva...

Jag har receptet om ni vill ha, det heter alkohol, som jag inte längre tål...
Om en vecka precis, så är det ett år...
Det ska jag fira, med en nollprocentig bira...
För är det nånting som längre spelar roll, så är det hur jag mår...

Mors Berra

Profile picture for user alcho

Hej alla vänner!

Nu är jag precis hemkommen ifrån grannen som har haft en "gubbafton"...
(ja ni ser ju tiden, halv fyra är ju ingen skam att komma hem..)

8 medelålders herrar i åldern 40-50 år på middag med hela registret, välkomstdrink, förätt, cava, oxfile, rödvin, efterrätt, konjak, whiskey, groggar, cigarrer och massor av öl...
Bardisken innehöll säkert 15 olika spritflaskor och virke efter behag...

Nu kommer vi till det fina, trots det breda gänget av klientel, så var det ingen som såg tillfället i akt att passa på och dricka när det fanns i överflöd och gratis...
Ingen blev synbart påverkad, inget klirr och inget spill, inte ens en fläck på skjortan!!!

Så otroligt trevligt och mysigt vi hade det allihopa, vi kunde föra en mycket sansad konversation, och alla följde med i spörsmålen...
Nu var vi inte så där "överjävligt" trevliga och strama, utan det flöt på och alla vågade visa sina personligthetsdrag, och visst kom det gliringar och lumparhistorier, men skratten fanns i överflöd och räckte till allihopa, trots att vi knappt kände varandra...

Bara så där fantastisk supertrevligt och kul som man vill att det ska vara, ingen fylla och inga dumheter alls...

Nu har jag haft flera sådana upplevda tillfällen på sistone, och alla har varit i mitt nyktra sällskap.

Så glöm det där att man är tråkig när man inte dricker alkohol, jag gick bland de sista...!
Kände mig inte utanför det minsta, och ingen ifrågasatte mitt alkoholösa drickande...
Kände mig fri och obevakad, och jag var inte hermelinen bland alla katterna...

Jag fick taskiga vibbar om hur det skulle ha varit för ett år sedan, jag hade varit fullast, och som för tre år sedan varit den som fyllsomnat i hallen under halva kvällen...
Men jag blev återigen bjuden, och jag tror det finns anledning till detta...

Mitt val att inte längre dricka alkohol, har hittils bara bjudit på positiva upplevelser...

Som i morse när jag skjussade grabben till träningen, stod farbror blå och vinkade in mig till vägkanten, och jag med glädje kunde blåsa i alkotesten, jag gör rätt...jag gör rätt!
Jag berättade för fröken konstapel att detta var vecka 51 utan att dricka, och hon svarade att ...
.." det ska du vara stolt över..", och det är jag, hela tiden...
Det finns fortfarande ingen vettig anledning till att omvärdera det beslutet...

Så enbart idag har jag haft två stycken positiva upplevelser av detta,
och i morgon kommer ytterligare en, att få vakna utan baksmälla och ångest...
Den kommer alldeles gratis dessutom...

Frihet är att få leva, utan ångest...
Frihet är att få leva utan ett beroende, utan att vara slav under något...
Frihet är att få göra vad jag vill, så länge jag bara väljer bort alkoholen..

Ett enda val, ändrar hela livet och jag får leva, det liv jag har längtat efter...
Jag hade glömt hur det var...

Har du?

Go' morgon Söndag, var har du att ge mig idag, frihet?

Berra

(PS. Tack Fenix!)

Profile picture for user alcho

Hej Berra

Hur bar du dig åt? Jag försöker och försöker. Men det funkar inte. Tycker jag har tagit kontroll genom att inte köpa hem mer än 1 fl vin/ ggn. Jag dricker upp det som finns i närheten så att säga. gör allt fel och har tappat kontrollen. Om jag inte handlat kanske jag åker och tränar, kommer hem, har en lugn kväll och är så lycklig och nöjd när jag vaknar. Men varför kan man inte hålla i det?
Knäppt.
Trevlig söndag

Profile picture for user alcho

Hej allihopa!

Det finns inga universiella tips hur man ska fimpa spånken...
Vi är alla olika, men ändå lika...

Jag hade inte en aning för ett år sedan, vad som skulle hända...
Jag visste att jag drack fel, för mycket och för ofta,
men hade då inte förstått hur det egentligen var kopplat till mitt dåliga mående...
Jag var bakis som en råtta, och trodde att det var normalt...

Men min ångest eskalerade till något som var för mig obegriplig, jag fattade inte varför..
Trodde att det var något fel på mig, inte kopplade jag det till mitt drickande, nej nej!
Som vanligt så tar man ju alltid alkoholen i försvar, det kan ju aldrig vara den...

Man vill ju inte tro att man är en alkis, och inte kan hantera sitt drickande,
vara beroende, usch sådana hemska tankar...
Jag fixar väl drickandet, dricker väl inte mer än andra,
finner alltid tröst att det finns andra som blir fullare, jämför mitt drickande...

När jag fick min panikångest 4:e helgen i November förra året,
och gick till min läkare och lade korten på bordet, då gav jag upp allt...
Hängav mig till läkarkonsten och de fick fixa det här, vad som än skulle hända...
Nu fanns det ingen återvändo längre, jag kunde inte hantera min ångest längre...
Platt fall, här har ni mig, gör vad ni vill bara jag blir bättre, ge upp!

Då han gav mig mina antidepressiva tabletter så sa han att jag skulle vara återhållsam med drickandet, helst inget alls, men max två glas vin, eller två burkar bärs...

Vem nöjer sig med bara det, det är ju bara en halvtimme in i dimman, helt värdelöst för mig!
Då kunde jag likaväl lägga ner skiten helt och hållet, och jag ska medge att jag var sugen på att testa min karaktär, var jag en missbrukare eller inte, kunde jag avstå???

Det blev en tävlan mot mig själv, jag skulle inte låta mig domderas av detta längre.

Som jag har skrivit tidigare, jag är en tjurig j'*vel, stolt och långsint...

Det var inte lätt, men jag blev faktiskt bara mer och mer beslutsam ju längre tiden gick...
Och det är en massa oskrivna lagar man måste spjärna emot,
varför ifrågasätts den som INTE dricker i Sverige...
Man borde ställa sig frågan tvärsom, varför dricker jag?

Skyll inte på grupptrycket, var och en är ansvarig för sina handlingar...
Man blir inte alkoholist i grupp, vissa klarar det, andra inte...
Därför är eftertänksamheten helt på det personliga planet, varför dricker jag?

Om man är helt ärlig så måste man även inkludera sådant som inte är så bra med sitt drickande, men det vill man inte se, man gör ett avdrag direkt, det ingår liksom i kit'et..
Så länge man bara ser fördelarna, och inte nackdelarna, kan man inte övertyga någon, inte ens sig själv, och när man får det så kallas det insikt..

Därefter kan man börja klura på en handling, vad ska JAG göra?
Det är fortfarande en självisk handling, bortse ifrån gruppen, det är MIG det handlar om...

Vissa kan dra ner, på antingen antal tillfällen eller mängden, inte jag!
Börjar jag så släpper alla fördämmningar, jag blir lika omdömelselös som påverkad...
Ångesten kommer ju vid varje tillfälle, så det spelar ingen roll om det är tre gånger i veckan,
eller en gång i månaden, den är lika hemsk varje gång...
Jag ville inte att den skulle bli färre, den skulle ju bort...

Den enkla ekvationen för mig, blev således...

ALKOHOL=ÅNGEST! ...=SANT!

Och den motsatta,

INGEN ALKOHOL=INGEN ÅNGEST!

Ingen kan längre övertyga mig att detta inte stämmer, den är självupplevd hela vägen...

Det mest fantastiska är väl att ni har kunnat tagit del av den f.om 8 veckor,
efter mitt livs absolut viktigaste beslut, här på forumet...

Jag hade ingen aning om att nästan 21 000 gånger skulle andra människor vilja ta del av den då.
Att det fanns ett sådant stort behov av andra att läsa det, och hur jag kämpade mig igenom det, det fanns kanske bara skrivet i stjärnorna...
Det här känns som det viktigaste jag har gjort i mitt liv, näst efter min familj förståss..

Ingenting känns starkare, och jag är tacksam och ödmjuk, för att ni har velat följa mig....

Ni är mina cybervänner, låtsasvänner men på riktigt...

Idag är det verkligen en BRA dag, igår, idag och imorgon...
Den som lever får se, men man behöver inte vara död för att man inte lever....

Kramar! /Berra

Profile picture for user alcho

Halloj!

Nä, det är inte kul att se att min tråd har hamnat på andra sidan...
Samtidigt som det känns bra att diskussionerna fortsätter med våra nyinkommna...

Ser ord och meningar upprepas i olika trådar, och det ger mig ett lugn...
Jag mår dåligt av att läsa hur våra nya vänner mår dåligt med ångest och allt,
men blir oerhört glad när jag ser hur de får proffsig hjälp av våra "gamla" i forumet..

Det här forumet hjälper nog massor av människor som har kommit på kant med alkoholen här i livet, alla behöver inte bli nykterister, kanske räcker det med insikt så klarar de att hålla sig till mängden i alla fall..., vi är alla lika, men ändå olika...

Just nu har jag tappat lite av motivationen att gå in och "trösta" i andras trådar,
men det går väl upp och ner som allt annat här livet...

Jag mår bra just för tillfället, och har inte så mycket eländigt att bidra med...
Allting lullar på i maklig takt, och jag får tid för lite återhämtning...
Har slutat rejsa runt här i livet, och det känns lite maniana maniana (imorgon imorgon).
Håller korpgluggarna öppna på jobbet, men lägger inte in något i debatterna...

Något kul har ju hänt också, igår åkte vi iväg med grabbens hela fotbollslag och körde lasergame.
För er som inte vet vad det är, så ar det ett kolsvart rumt med två lag som skjuter på varandra med lasergevär, västarna blinkar rött eller grönt så man vet vilka som är i samma lag...
Och så pepprar man bara på utav bara h....te, fruktansvärt roligt!

Jag spöade upp hela gänget, utan pardon, 30st 12 åringar, 3 vuxna och två 15-åringar..
Så än är det krut i gubben, och fick en välbehövlig respekt för det...
Inte så mycket till fotbollspappa, men i värsta Rambo-takter ska man passa sig.
Var svettig ända ner till knäna, helt slut men lycklig..
Testa någon gång, snuskigt roligt och en kanongrej att göra med barnen, eller kompisar...

Det är bara en grej av många som man kan göra nykter, och njuta av det...

Må väl, fylleri ger brydderi, nykterhet ger kapacitet...

Måndags-kramar /Berra

(såg ni!, Måndagskramar, ja j*vlar!)

Profile picture for user alcho

Berra!
Jag är helt ny här på forumet, har åtminstone inte skrivit här förut. Däremot har jag läst en massa och främst dina inlägg, följt hela din "resa".
Du anar inte vad du har betytt för så många under detta år!! Eller det gör du kanske, hoppas jag! Och du är värd varje gnutta stolthet du hoppeligen känner över det!
Själv ska jag nu gå ta itu med min mångåriga högkonsumtion (som det så vackert heter...) och till att börja med, under överskådlig tid, försöka vara helt nykter. Låter det vara öppet med sällskapsdrickande nån gång framöver.
Men jag vantrivs så fruktansvärt med mitt dagliga drickande!
Har det senaste året vaknat allt oftare i vargtimmen och inte kunnat somna om, vrider och vänder på mig i självförakt o ångest.
Väldigt sällan dricker jag mig riktigt berusad, oftast handlar det om 2-3 starköl eller en halv - en flaska vin. Men varje dag! Varje dag.....
Är ensam med mina två barn ( 6 och 10 år) och inser att det här håller inte.
Vill inte förakta mig själv! Vare sig för min egen skull, men också för barnens skull!
Nu, from idag, tänker jag vara nykter!
Och jag tänker hämta kraft här på forumet, för det vet jag att jag kan få.
Tack alla ni kloka som skriver här, jag vet att ni kommer att vara till stor hjälp!

Profile picture for user alcho

Lisel... välkommen.

Du kommer att få kraft härifrån & din isikt kommer att växa sig stark.
Du har gjort ett val. Väldigt starkt av dej & modigt.

Ta en dag i taget & du kommer se att dagarna växer till veckor, månader & tillslut...år!

Ta hand om dej... kram Mie.

Profile picture for user alcho

Tack Mie!

Jag är egentligen på väg i säng, men ville bara titta in här först.
Just i morse var en av dessa vargtimmestunder och jag vet inte varför jag bestämde mig så stenhårt just idag. Kanske är det bara så att tiden blivit mogen? Eller jag själv, till slut?

Orkar inte skriva mer just i kväll, återkommer snart. Jättejättetrött.
Men barnen sover gott.
Ska bara sörpla i mig det sista av en av mina andra laster - Rooibosté...
Och skönt ska det bli att lägga sig och veta att i natt behöver jag INTE väckas av mitt eget självförakt!

Härligt. Sov gott!

Profile picture for user alcho

Hej Lisel, Lennart, AA, Vana, Mie, Fenix, Dolphin, ja och alla andra...

Ja som ni ser så är det många att heja på...
Inte undra på att "vårat" forum är så kärt, vi har många vänner runt omkring oss..
Det är väl därför vi trivs bra att "hänga" här, (som ungdomarna skulle ha sagt..)

Nä Dolphin, jag snodde ingen laserpicka med mig hem, jag hade inga armar kvar som överhuvudtaget kunde bära något, de var lika lealösa som en död bläckfisk...
Men kul var det, och så att jag vann förståss, den sötman lär jag suga på länge..

Lennart & Lisel, välkomna vill jag säga, även om det nu är under "tråkiga" händelser som vi har funnit varandra.
Men det kan det ju bli ändring på, det är aldrig försent att sluta eller påbörja något nytt här i livet. Det går att lära "gamla hundar att sitta", lite tuggumi i häcken så sitter de säkert...

Nä nu skämtar jag, men man behöver ibland se igenom problemen, hinder är till för att forceras och ibland behöver man hjälp med nya infallsvinklar, se lite längre i sitt perspektiv...
Viljan till en förändring kan föra en väldigt långt, lite tjurskallighet KAN vara bra...
Små små delmål, och sedan växer det långsamt framåt...

Jag var hos min psykolog idag, Eva, och hon sa en härligt fras...(eller bön eller nå't..)

"Gud hjälp mig att få tålamod här i livet, men se till att det går fort..."

Skrattar åt det fortfarande, och det träffar mig på den ömma punkten, har alltid för bråttom...
Vill att hon skall "trycka på knappen" så att jag kan gå därifrån frisk, men det finns ingen knapp..
Jag måste ge mig tid att upptäcka det själv, hjälp till självhjälp är var det är...

Långsamt börjar det tränga in, och Eva sa idag att jag såg mer harmonisk ut än någonsin...
Har börjat släppa taget om alla de här "måsten" i livet, varva ner några kilon...
Och INTE söka mina "kickar" hela tiden, alkoholen, elektronikpryttlar, förväntningar etc..

Det låter som om det vore Pia som satt mittemot mig och sade alla grejer..
Vänta!, jag har hört det där förut, klingade det i mitt inre, Pia's rader i en annan tråd..
Jag läser och tyder hennes rader, försöker översätta det till mitt inre, och värdera det...
Tidigare så lät det bara som en massa bludder, hajjade noll, egentligen...

Den som aldrig får hamna i den grå vardagen utan ständigt söker nya kickar...
Kommer aldrig att lära sig att uppskatta de små sakerna här i livet, tänkvärt!!!

Jag måste (hemskt ord, hatar det..) koola ner mig för att få en ny "språngbräda"
Och det är det jag håller på och jobbar med nu, finna vardagen, och jag SKA trivas i den..!
Banne mig!

Den som inte inser sina egna brister, kan inte heller förbättra dem...
Man måste backa bakåt lite, för att kunna gå framåt, sidostickspåret hade ett slut...
Man kan inte leva paralellt med sitt liv, måste befinna sig i det..(uh, två måsten igen..)

Så därför känner jag mig lite "konstig", lite "nyvaken" och disorienterad...
Lära mig att gasa, med bromsen, de'ru!

Jag försöker "kliva ur min kropp" och se mig från sidan, betrakta mig själv, vad gör jag?
Man är så insnöad på sig själv i sina rutiner, och det är ett helsike att börja tänka i nya banor.

Det kanske inte handlar om att "skapa" glädje, utan att finna den i sin närhet ändå...
Precis som alkoholen kan skapa "falska" glädjestunder..

Äh fy sjutton, det här låter flummigt märker jag, det är fortfarande tokab (eh, tobak..) i mina cigariller, jag lovar!

Jag är just nu glad för att det är nerförsbacke i veckan...
Det går uppför ända tills Onsdag lunch, då veckan vänder och man har närmare till helgen än den tid som har passerat den var senast, och då är det utförsbacke och rullar på snabbare...
Så 40% kvar av den här veckan, det är 60% bättre än i Måndags morse, tjoho!

Så nu rullar livet på, och jag med den...
Det känns ju som ett under att man har framtiden i livet framför sig,
så kändes det inte för ett år sedan...
Det finns ett liv efter alkoholen, trots allt!
Och det blir bara bättre...

Man brukar konservera döda kroppsdelar i sprit inom läkarkonsten,
i det verkliga livet, så är det bara ångesten man konserverar...

Må väl!

Kramar Berra!

Profile picture for user alcho

Godmorgon!

Aaaa, flummighet smittar nog Berra! Och visst är det härligt, att kunna vara flummig utan droger? Avslappnad, lycklig och i harmoni utan alkohol?

Det är väl det vi sökt i flaskan? Snabb, lätt utväg, fast förödande för vår hälsa och förmåga till naturligt välbefinnande.

Det är en konst att släppa taget och bara leva, vara. Jag har fått bromsa många ggr och säga till mig själv att nej, stopp, det kan göras en annan dag, ta det nu lugnt.

Kul med din bön! På ett internat med jobbet fick vi göra ett personlighetstest. Min bön var: "Gud, hjälp mig att avsluta detta projektet.. Oj, titta där kommer en fågel! "
Mitt i prick! Jag startade alltid upp saker i 190, tyckte det var skitkul.. För att sedan tröttna. Speciellt om det var grupparbete, och ingen annan ens engagerade sig. Då kunde jag ta hem det och sitta och skriva hela nätter... trots jobb o familj... gissa vad jag använde för att orka? Jo vin så klart. Nu har jag släppt det helt. Alla får ta sitt ansvar och jag tänker efter vad som är viktigt för mig och min familj. Duktighetsflickan är borta!

Detta var för några år sedan.
Undrar vad jag hade fått för bön idag?

Ha en underbar torsdag!

Kram Pia

Profile picture for user alcho

hej,alla ni,,,haha BErra flummig var det,,,jag känner sååå väl igen mig o har ursäktat mig för mina flummiga rader ibland,,svävar iväg,,men jag röker inte alls så,,inte ens fisk,,hihi,,,men baske mig lite religiös på ett skönt sätt,,har aldrig varit troende på nåt sätt,,men nåt har hänt o jag gillar mitt nya tänk o mina sköna flummiga vibbar,,bär mig framåt,,tryggt,,svävande,,har en depp period just nu o märker att jag blir hjälpt i själen av min andliga sida,,se där,,flumflum igen,,,men har hittat nåt som hjälper,,,läser mycket,reflekterar,går långa promenader i naturen där jag känner mig så hemma,så nära,,o så avslappnad,,i vind ,som sol,som blåst,,spelar ingen roll,,,naturen ger mig ro ialla väderstreck,,, Igår titta solen fram,det blåste lite o jag tog en promenad längs åkrar o småvägar,,Härligt,,medicin för min själ,,det,,,kombinerat med antidepp,ska nog göra att jag rider ut den här stormen också,,,litet bakslag i gårkväll dock,,,,har lovat att inte ta på mig det men,men,,,,ringde till min mor vid halvsex,hoppas så att få höra henne nykter men ack ack,,,lullig som attan,,,en varda,,ett par timmar efter hon slutat sitt jobb,,,dillar hit,om än det ena ,än det andra,,har inte träffat henne på en månad snart,,hon kan ju aldrig köra,, blir så förb,,,,om inte annat så för mina barns skull,,de frågar nästan aldrig efter henne längre,,,jobbigt,,,,men jag stärks iallafall i mitt eget,,av att höra hhenne,,,jag måste tänka på mig själv nu,,för mina barns skull,,,men,,min mamma är ju min mamma,,å jag lider med henne,,kan inte släppa det,,vill ha henne tillbaka,,,kommer det nånsin att ske? börjar tvivla,,,det går sakta neråt,,hon är ju ingen ungdom längre ,,,,ser 10 år äldre ut än hon är,,,,,å insidan ser väl än värre ut,,efter långt över 35 års missbruk,,,,men,,orkar inte va mamma åt min mamma,, Böner är bra Berra!!! sinnesrobönen blir aldrig tjatig,,"GE MIG SIINNESRO ATT ACCEPTERA DET JAG INTE KAN FÖRÄNDRA, MOD ATT FÖRÄNDRA DET JAG KAN ,OCH FÖRSTÅND ATT INSE SKILLNADEN frid vare med er,,,hu,,jag ska till tandläkarn idag skriver sen kram Måne

Profile picture for user alcho

God förmiddag alla goa polare!
Underbart att gå in här o läsa alla kloka, insiktsfulla o roliga inlägg.
måne...du är för härlig! Kloka ord, djupa tankar, lite sorg...å så avslutningen.."hu jag ska till tandläkaren idag" :-)
Sååå bra sammanfattning av livet som berör oss med både stort och smått!
( Fast tandläkaren äär ganska stort oxå...inte min favorit om man säger)
Imorgon är det sju veckor! Fortfarande har jag inte känt något sug efter alkohol. (EN liten sekundsnabb glimt för några veckor sedan möjligen)
Igårkväll skruvade jag och mannen isär en j*a lagerhylla inför flytten. Det krånglade på alla sätt men vi lyckades till slut. "Nä, nu tar jag banne mig en pilsner på det här! " sa han. (Han är väldigt måttlig med alkohol för övrigt.)
Jag var inte det MINSTA sugen. Fanns inte en tanke i huvudet. Först idag på morgonen kom jag att tänka på det.....

Har sagt det förut men måste säga det igen.... Det ÄR så konstigt att jag kunde sluta så här "lätt". De senaste jävliga åren...var dom bara en mognad fram till det här? Så mycket elände som hänt under vägen..inget av det har fått mig att på djupet känna att: Nä, nu måste jag sluta!
Jag har iofs inte heller tänkt: Jag skall fortsätta att dricka!

Kusligt nog är det som om jag inte haft makten över mig själv..jag har inte haft ett dugg att säga till om när det gäller mitt liv. Den som bestämt är allas vår lille ovän....alkoholjäv*n.

Jag som haft sån morgonångest vaknar numera med glädje o ser fram emot en ny dag.
Njuter av alla KÄNSLOR! ...åh, vad kul! ..... f*n, vad sur jag känner mig! ....oh, vad spännande!
.....skit, vad trött jag är! ....jösses, vad rädd jag blev! .....himmel, vad vackert!...gud, så gulligt!

Välkommen livet!
Imorgon kommer barnen med respektive för att hjälpa oss med flytten!
Jäddrar, vad roligt och jobbigt det kommer att bli!! :-)

Profile picture for user alcho

hej dolphin,,tillbaka efter la dentista,,gick bra ,,lite tandsten o lite bannor om att jag måste börja anv,tandtråd,,nejrå,min tandläkare är en trevlig dam som vi för övr,köpt vår hund av så jag känner henne,,blev rätt kul trots allt,,hade min 4åring med o han är inte tyst en sekund,,hon fick gott svara på allt mellan himmel o jord,,o så tryckte han froskt på vattenreservoaren där,,,,så det rann över ett par ggr,,o mitt i allt sa han till mig,,du är så duktig mamma,,,,han tycker inte själv om att sitta i tandläkar stolen,brukar sitta i mitt knä när vi är där så han undra om jag ville att han skulle sitta i mitt knä nu,,hihi,,nåväl,,,det gick bra i alla fall,,700 spänn!!!! usch då,,jag som skulle börja köpa julklappar,,,,det fixar sig väl,,,Känner din entusiasm när du beskriver livet idag,,att få va med om det,,fast det är tufft ibland,,men vara nykter o ta det som det blir,,på gott o ont,,,få va lessen,men också genuint glad,,skratta hjärtligt,,o va ångestfri,,hur jäkligt det än blir så har man hedern i behåll o huvet,,o ser allt på ett annat sätt,,förr var man jämt surmulen,svart,o stressad,,glad utåt men grät på insidan,,,falskt,,,,Jag kan också tänka ,,blir det inte svårare än så här,,men läser man andras erfarenheter så är ju fallgropen aldrig långt ifrån,,vare sig du varit nykter en vecka eller flera år,,så jag försöker inte tänka så,,utan här o nu,,idag ,,en nykter dag,,,imorron blir ett nytt löfte,,o innerligt hoppas jag att det flyter på så.idag lever jag mitt liv,,är inte rädd för mina känslor,,har lite mörka dar nu men det går ändå,,gräver inte ner mig,,utan tar mig vidare,,man blir väl starkare bara genom att bejaka sina känslor,ta in dem,,känna dem o sen gå vidare,,,,Ja du,dolphin,,vägen har vart lång o det har inte varit nån hejd på eländet ,,är evigt tacksam för att mina ögon öppnades,,,kan inte heller förklara det men visste bara att det här går inte längre,,,leva livet eller,leva i en lögn,,aldrig ro i själen,,ångest.dålogt samvete dagar i ända o en tanke i mitt huvud,,,alkohol,,,,all denna planering,,,,,allt annat sattes åt sidan,,såg inget annat,,,vem var man egentligen? den jag är idag,,så ödmjuk inför livet,,har man blivit efter en tuff kamp,mot sig själv,,vunnit mitt eget förtroende tillbaka,,nå,,jag jobbar än på det,,,positiva tankar,,jag duger,,du o jag o vi alla duger ,precis som vi är,,skön känsla,,kram Måne

Profile picture for user alcho

Go' morgon Världen!

Ännu en dag, ett liv...
Fredag idag, och jag slipper ännu en dag våndas över vad som skall inhandlas på Bolaget inför helgen, det känns befriande...

Behöver inte tänka på mängden som skall räcka hela helgen...
För lite så kommer jag ångra mig att det inte blev tillräckligt mycket, kanske tömmer andra flaskor som jag inte hade tänkt mig från första början...

Men inte heller handla för mycket så att jag dricker för mycket och blir FÖR full, och får ännu mera ångest för det...

Ett evigt dividerande som i längden bara känns jobbigt, det slipper jag nu, tack!

I början av min alkoholkarriär så brukade jag köpa 4 burkar bira inför en helg, och kanske en vinare (i flaska) till frugan, som vi oftast delade på...( 1 kasse)

Senaste tiden innan jag tog det STORA beslutet, så var en "normalhelg" 12-16 burkar bira, och en dunk rödtjut till frugan OCH mig...(två kassar + 1 BIB)

Det som inte gick åt under helgen, dracks upp i små mängder under arbetsveckan av ölen..
Och jag tyckte det var normalt, men hallå, lilla vän tänk efter nu...!
Ibland köpte jag dubbel ranson, måste ju ha "lite" till landet också...

Allting glorifierades runt mitt drickande, och jag insåg inte att mina dryckesvanor var skyhögt fel.
Vanan blir en rutin, och man intalar sig att detta är normal, ja normalt för mig...

Backa, stanna, stoppa, och försök med nya ögon se vad jag håller på med...
Är detta normalt?, dricker verkligen folk i allmänhet denna mängd...
Ja säger den oinförstådda, kanske säger den som tvekar, måste ta reda på säger den med insikt.

Och vem måste vara normal, vissa trillar dit mycket snabbare än andra, andra kan dricka hur mycket som helst, och verkar aldrig må dåligt över detta...

Jag ville testa om jag kunde vara utan den, annars hade jag ett beroende...
Och jag vill inte vara beroende, jag vill vara fri, mina tankar är MINA beslut, ingen annans...

Jag märkte efter en tid att jag inte hade full kontroll, och det gjorde mig ännu mer beslutsam...
Inget ska styra över mig, jag måste ta kontroll över behoven...

Känns lite som att banta, magen kurrar, längtan finns där, och när man trillar dit, nog fasiken äter man inte det som är nyttigt, utan det sockrigaste och fetaste som går att smälla i sig...
Chips, läsk och choklad...
Inte morötter äpplen eller en apelsin...

Och när man väl smäller i sig, är det så väldans gott som man tänkte sig...?
eller var det själva längtan som var den viktigaste grejen, eller att jag inte "fick"..?

Kroppen och hjärnan spelar oss spratt hela tiden, och min ide' är att överlista den...
Få kontrollen tillbaka, är jag hungrig, eller sötsugen?, är jag törstig, eller fyllsugen??

Det är inte lätt, men det är en utmaning, men vem har sagt att livet ska vara lätt?

Hoppas ni också slipper tankarna på vad som ska inhandlas inför helgen...

Mitt liv, mina val...

Kramar /Berra

Profile picture for user alcho

härligt,,släpper mina tankar på alko o njuter av lug o ro o en bra helg,,har vart sol idag ,o ska så bli imorron med,,,lycka,,att få va med mina barn,,äta frukost med dem,,inte behöver de se en bakfull rödögd häxa sittandes o knappt få ner morron kaffet o försöker vara normal fast hon egentligen är så bakfull så hela världen snurrar,,,o ångesten som genimsyrar hela hennes existens,,huu,,nej fridens liljor,,jag är nykter,,o lugn o njuter,,mår lite kassti min själ men allt går o hela världen är inte emot mig,,ikväll blir lugn,,go mat o idol på tvn,kramisar Måne

Profile picture for user alcho

Gokväll!

Sitter här med kvällens andra kopp té och ville bara ge mig till känna helt hastigt.
Tre dagar utan någon alkohol, det känns inte ens särskilt jobbigt.

Igårkväll tänkte jag presentera mig för er lite mer ingående, men rycktes med av alla känslor o tillbakablickar och bara knattrade på hej vilt....
När jag sen tryckte på "skicka" kom meddelandet att det var lite för många tecken....ungefär 2000 för många....
Jeezes...
Så jag tryckte på "tillbaka" och vips var allt jag skrivit borta, kändes ganska snopet!

Men det var bra ändå. Bra för mig själv att grundligt tänka o känna igenom varför jag är här!

Och för mig handlar det nästan mest om det Berra skriver här ovanför - att ta kontrollen över mitt liv igen.
För mig handlar det inte om så mycket alkohol - men dagligen...
Dvs dagligen detta schackrande inombords: "hur många öl idag, ska jag köpa för flera dagar på en gång, nej det vågar jag inte heller, vilket bolag ska jag gå på idag så dom inte tänker nåt" osv osv.

Vilken energi, vilken kamp!!
Och för vad?! Ett förbannat gift...

Jag vill inte lägga ned energi på det längre. Ungarna o jobbet behöver all energi jag har, särskilt nu i novembermörkret när man är trött hur man än sover.

Och så känns det så fruktansvärt förnedrande - insikten att en kemisk produkt upptar så stor del av mina tankar och känslor!

Nu ska jag lägga mig och vetskapen att mitt undermedvetna inte behöver väcka mig o påminna om att jag måste förakta mig själv känns lika härlig i kväll!
Ska i stället försöka fortsätta på den där märkliga drömmen jag hade i morse...

Återkommer!

Profile picture for user alcho

Hej igen!

Lite snabba tips bara för det här med skrivandet och läsandet...

Jag skriver själv en hel roman vid varje tillfälle, och har massor av gånger förlorat allt av en massa olika orsaker, mest för att tiden har gått ut, men ibland för att ha schabblat med tangentbordet.
Det är ett väldans hackande, och det tär på psyket att försöka börja om igen...

Så jag har lärt mig följande...

Tryck ctrl-A och sedan ctrl-C emellanåt för att säkra upp texten (markera-Allt, Copiera).
Det gör jag var tionde rad eller så..
Och skulle det sedan hända något, så är det bara att trycka Ctrl-V (klistra in), och man får allt tillbaka från den punkt man sparade senast, det är betydligt lättare...

När jag sedan läser i trådarna, trycker jag end-knappen så kommer jag längst ner, klickar på högsta sidan i rosa fältet, och sedan end igen så kommer jag längst ner..
Page up för att hoppa en bildskärmshöjd uppåt brukar också vara smidigt...

Mors Berra

Profile picture for user alcho

Moss Moss!

Om ni tycker filmsnuttarna är roande, så har jag faktiskt en favorit till...
Har ingenting med alkohol att göra, men nog så underhållande...

Fanns ett TV-program som hette någonting med arga sura gubbar eller nå't...
Den här borde platsa där med råge...

Jimmy farfar har missat travet på TV'n och han är verkligen pissed, och en hardanger med fula ord bara väller ur hans mun...

Och jag tycker bara att han är så fantastiskt rolig,
skrattar åt det under dagarna när jag tänker på det, han är verkligen upprörd!

Titta och se...

http://www.youtube.com/watch?v=Kr_O6gDujL8

Mors Berra

Profile picture for user alcho

God Helg!

..så var det dax för lite roman(tiserande)-skrivande igen...
Känner mig laddad att peta ner några rader om hur livet går vidare..
Ikväll är det precis 1 (ett) år sedan jag var drucken senast, på en julfest med "gubbarna"..
Den som fick mig att gå in i väggen, tack och lov..faktiskt, om man ser tillbaka...

Denna helg är mor i huset utsprungen, på SPA med sin bästa vännina...
Och det gör henne bara gott, och det som är gott för henne, är gott för hela familjen...
Det går ingen nöd på oss, har ju inget "tillfälle" längre att kröka till, den stressen är borta..
Har petat lite i trädgården, fått lite skit under naglarna på eftermiddagen när det fortfarande var någorlunda ljust, den där vintern verkar ju inte vilja komma, ..än..

Har laddad hårt att vara med barnen, skjussat dem och deras kompisar till rockspelningar några mil bort, där deras gamla kompisar är med i ett tjejband, det är vasst, tuffa brudar...
Hämtat dem på natten när de sedan ska hem, eller vidare till någon annan...
Min dotra kan lita på sin pappa, jag finns här och kan hjälpa henne när hon behöver det..

Grabben fick tjacka något nytt "mördarspel" till PS3'an, så han har fått en fin grop i soffan på övre planet, hans kompisar kommer spingande fram och tillbaka, hela tiden...
Det är lite annorlunda idag hur de umgås, men de mår bra av det, och då gör jag det också..

Det är lite laid-back, och jag mår bara bra av det, ingen stress och fin återhämtning...

Har precis avnjutit en god middag, helstekt fläskfile i morsans gamla emaljerade gryta från 60-talet, blev kanonfin, tänk att sådana gamla hederliga prylar funkar fortfarande...
Dottern dukade upp fint med servetter och vinglas (!), ja vi använder det på helgerna, men bara för colan, det känns mycket finare att äta då, och är numera en självklarhet för barnen.

Det märks att morsan inte är hemma, grabben lutade sig tillbaka i kökstolen,
klappade sig på magen förnöjsamt, rapade högt, och sa..
"Det här har du gjort bra fassan, verkligen kanongott, ska bli ett sant nöja att skita ut det senare".
Han ser sina möjligheter att kunna vara lite extra vokabulär, för han vet att morsan skulle spänna ögonen i han och säga ett och annat om hans ordval...

Vet inte var han har fått det ifrån..(!!!), men han suger i sig som en svamp av allt som man inte borde höra, och det är ett bra tecken anser jag, då kan man skapa sig distans till det.
Hursomhelst, det var det bästa av utlåtande om maten, han skulle bara våga säga det om han verkligen menade det, och det gjorde han...

Okej, ska väl erkänna att jag gillar att leka med vulgära ord jag med...
Hämtade ut ett halvårs förbrukning av P-piller till dottern under veckan,
kom hem mitt i middagen och jag ställde påsen framför henne, och sade högt och tydligt...

"...Här har du en påse kn*llpiller för ett halvår framöver..."

Hrmpf, hörde jag till höger om mig, det var lillebror som satte maten i halsen, och sedan började han gapflabba, medans lilla mor berättade för sin äkta man att sådana där ord använder vi inte i den här familjen, jaja..., jag visste att jag skule få skäll, men vad sjutton...
Man måste få ha lite roligt i familjen också, så visst, det är mitt fel, alltihopa..

Men jag är en stolt familjefader, och jag har de bästa av barn, uppfostrade med mina tankar och ordval, och det kommer gå bra för dem i livet, för kärlek det har de fått, i överflöd...

Och det ska jag fortsätta med i kväll, chipsskålar och nötter står redan på bordet, och de ropar ifrån vardagsrummet att halva filmen har snart gått, så nu måste jag slita mig...

Helgfrid varde med eder....

Mors! /Berra

Profile picture for user alcho

God söndagförmiddag!
Du e´rolig du. Lära barnen sådant språk! Vet hut karl! ;)

Filmsnutten var inte heller att leka med. Rackarns pojkspoling. Farfar är så arg så han kan få stroke eller rent av hjärtinfarkt och den unge mannen bara skrattar! Själv vet jag inte om jag skrattade åt farfar eller grabbens fruktlösa försök att hålla sig för skratt!! Tack Berra för filmtipset!

Helgen har varit lugn och hyfsat fin. Till och med solen har orkat visa sig någon halvtimma emellanåt! Här planeras makens 50-årsfest. Det blir i julhelgen men mat o dryck planeras redan nu. Inbjudningarna är skickade för en månad sedan och svaren börjar strömma in. De flesta dricker alkohol, det förväntas att det finns också. Det kommer det att göra, men som det känns nu kommer jag att klara mig alldeles utmärkt. Min längtan, eller sug har lagt sig för denna gång. Men jag litar inte på den lilla j**len som lurar på min axel och bidar sin tid. Är på min vakt.

Nu ska jag snart på stadens galleria och lämna tillbaka en tröja som inte alls passade på mig. Den var hur snygg som helst på galgen i affären, men, men... Jag hade sonen med mig (vi hade köpt skor till honom) då jag köpte tröjan. Det är anledningen till att ingen tid gavs för att prova den på plats. Ja. Ni förstår säkert.

Hörni, en ljuvlig novembersöndag till er alla! Och du Berra, låt nu hustrun njuta av spaupplevelsen - du ska vara snäll och vårda språket;) Kram från Maija

Profile picture for user alcho

Go' Söndagskväll!

Ja jag vet att jag är vulgär, men det är jag på alla plan...
Så ock med alkoholen tyvärr, inget finlir där inte, utan snabbt och mycket...

För ett år sedan hade jag idag en super-ångest, och jag minns att jag försökte "städa" bort den,
både på det fysiska och det psykiska planet..

Så har jag gjort även idag, städat alltså, men utan ångest...

Ville göra det fint hemma tills lilla frugan kom hem, dammsög, våttorkade golven, städa muggarna, till och med putsade fönstren, hann tanka bilen, tvätta den, köra och hämta grabbarna på badet, köra sopor till sopstationen, spola av baksidan m.m.

Efter sex svettiga timmar, tände jag upp hela huset med levande ljus, och doftljus...
Så att frugan fick en positiv upplevelse av att komma hem...

Och det bekräftade hon, med råge..!
Och där satt jag alldeles svettig, hade tänkt låtsas se helt seg ut i soffan, men det hanns inte med

Ibland ska det vara en positiv sak att få komma hem efter att jag har varit gräsis, eh..
det hade inte hennes vännina kan man ju säga, hon svor över blöta handukar på golvet etc...

Så nu känner jag mig sååå nöjd, och har en väldigt harmonisk fru som kommit hem...
Hon hann med IKEA på vägen hem, så de grejorna ska jag fixa lite snabbt nu också.

Så man kan ha en positiv upplevelse en Söndag, om den är utan bakfylla så hinns det med en massa saker som annars skulle vara ogjorda, och jag känner mig verkligen nöjd!

Jag har inte försummat barnen eller hemmet, trots att jag har varit gräsänkling...
Och jag har INTE gjort det alla andra nog skulle ha sett som en tillfällighet, kröka loss!

Det blev en fin avslutning på denna vecka, och ett rent hem som början på nästa...

Nu ska jag slabba lite i köket, frugan har hittat en nytt recept med baconlindade kycklingfile',
så ännu en gång ska jag vara kreativ i kokkonstens ädla konster...
Men med ett stort förbehåll, denna gång UTAN att krydda den med ett vinglas på sidan om,
detta ska skapas nyktert!, tjoho!

För den som lever får se, men då måste man ju leva också, fullt ut..!
Och det gör jag, utan alkoholen...

Må bra!, och LEV!

Mors Berra!

Profile picture for user alcho

God Morgon Världen!

Måndag igen, vädret är grått, kallt och trist, precis som man förväntar sig en Måndag.
Men sinnet är glatt, jag mår bra, och just nu trivs jag bra på jobbet...

Vi har haft våran "måndagsbön", och chefen har ändrat lite på kostymen när han upptäcker att folk inte tycker att det ger så mycket, så det blir kortare och lite mer gladare möte,
men han har fortfarande allt för stor dragning till att svamla ut i det blå, och då blir det trist...

Vi har tagit upp det där med våra anställningsvillkor igen, och de har börjat gräva fram något förslag som de snart ska presentera...
Men jag var snabb och dunkade iväg ett mail till facket centralt, för nu är det upprättelse som gäller, jag har blivit lite vassare i min attityd nu...

Det handlar mycket om att komma i fas med sig själv, se möjligheterna istället för motgångarna.
Tidigare förstörde mina förhoppningar av just alkoholen, jag trodde jag mådde bra, men gjorde det bara så längre jag var påverkad av dess rus, och allt därefter blev en maklig nedgång..

Nu har det gått ett år och det börjar lossna lite, ingen skall längre få trampa på mig, jag skapar mig ett utrymme, en frizon där jag bestämmer...

Arbete är arbete, och min levnadsfrizon får inte invaderas av någon fiende, då går jag in i en förvarsställning, det här är mitt område som jag fredar, ingen har rätt att kränka mig längre.
Inte ens jag själv, jag har förbjudit mig själv att tänka dåliga tankar, då går huvudet i spinn!

Alkoholen minskar frizonen till ingenting, det finns till slut ingen gräns, den är utraderad...
Det är därför jag utökar min gränsdragning för varje dag, känns det inte bra, så drar jag ut linjen ännu längre åt det hållet...

Genom att sätta gränser för mig själv, så mår jag bra...

Ha' en bra Måndag, och låt ingen klampa på er, utan hugg ifrån...
Alla har ett egenvärde, se till att det respekteras av andra..

Kramar /Berra

Profile picture for user alcho

God Helg, världen!

Idag mår jag som jag förtjänar, dvs gott och lite av livsglädjen har kommit tillbaka...

Det är en underbar känsla, och jag har återigen börjat prata och skoja med alla mina kollegor..
Nojigheten är borta som jag hade för en månad sedan, och det behövdes att jag blev förbannad och tvingade mig själv att bjuda till, ingen blir ju bättre av att gå omkring och muttra hela tiden...

Så en självsäkrare Berra har makat utrymme till sig själv, och har fått distans till "problemen" här i världen, så numera "skiter" jag i att vara hängig, det blir ju inte bättre för det...

Är inte själaglad, men ligger över min +/- nollgräns, försöker nöja mig med det jag har....
Istället för att sikta på stjärnorna hela tiden, inte nå målet och bli ständigt besviken...
Får nöja mig med "små hopp" istället, jämfotahopp där jag står...

Låter det tråkigt, tycker du???

Nja, försöker se det positiva, det kunde vara värre,

...kunde ju ha skitit på mig....
...trampat in en spik i foten...
...blivit levande begravd...
...eller något...

...men det har jag inte, och därför är jag tacksam för att det inte är värre...
Jag är hel, ren och frisk och mätt, fryser inte och mina skor läcker inte in vatten...
Vad spelar det då för roll om det är grått och mulet ute, eller att bilen framför trängde sig i kön,
att mataffären hade slagit in för mycket för en vara senast jag handlade, det är världsliga problem.

Längtan efter alkohol har blivit av samma kaliber, jag vet att det är "kul" ett tag,
men hel**te vilken skit att ta hand om i efterhand, nä, absolut inte värt det, ett dugg!

Jag ska förresten på en "rockfest" ikväll, precis som för ett drygt år sedan,
vi lär väl vara en 200 pers som dricker och dansar till både levande och "död" musik.
Förra året blev jag som vanligt plakat, snodde andras öl och betedde mig som en gris,
mådde väldigt dåligt över det länge efteråt, men det har ältats klart nu, och är över...

Min återgäldning är att återigen gå dit, men nykter, och visa vilken "äkta" kille jag är...
Glädjen får komma på det "riktiga" sättet istället...

Att konfrontera sina rädslor är nog det för mig enda sättet att komma förbi dem...
Är man ormrädd, så ska man nog tvinga sig till att hålla en ofarlig orm,
och övertyga sig att det egentligen inte var så farligt..

Så ikväll efter jobbet så ska jag pipa iväg till bolaget!!!
Men till min "egna" hylla, den med alkoholbefriad öl, och ångestbefriat drickande...
Jag gillar smaken av öl, men inte den "andra" beskan, som sitter i så förbaskat länge...

Just idag, just nu så satt jag för precis ett år sedan som ett nervrak hos min husläkare,
och han var den första som jag erkände mitt alkoholmissbruk för...

Ett år av livsomvändning, men det var tamigf*n det bästa jag har gjort någonsin...

Det är nu jag har börjat LEVA på riktigt, ett ångestfyllt liv, är inget liv..!

Så jag borde ändra min rubrik till...

"Ångesten HÖLL på att ta mitt liv"...ifrån mig...

Nu lever jag, och är glad för det, tänk vad saker KAN förändras...

Ett litet (k)liv, blev ett stort steg...

Ikväll ska jag ha det roligt, imorgon bitti också, hela morgondagen och hela helgen...

Hoppas ni får det lika bra!

Må väl, lev väl!

Mors! Berra

Profile picture for user alcho

Hej Berra!

Dig har jag inte hälsat på än...så jag gör det nu.

Jag är helt ny här och vill verkligen säga att det har varit en hoppfull resa du har beskrivit i din mastodonttråd. Bra skrivet, insiktsfullt, välformulerat men framförallt och det viktiga en historia som visar på att det går att vända, det ger hopp till många andra därute.

H

Edit: Jag hoppas du får ett bättre minne av rockfesten detta år.

Profile picture for user alcho

Go'natt alla vänner!

Precis hemkommen efter rockfesten, och det var en mycket angenäm upplevelse...
Inte lika mycket folk, och inte lika mycket drag som förra året, men det var givande...

Såg massor av gamla ansikten från ungdomstiden, och pratade med dem dessutom...
Hade svårt att placera in alla, var det hon som gick i paralellklassen med han, ja vad hette han..?
Alla hade öknamn, så även jag, och man kände dem bara till det, ..jasså heter du Thomas?
Du hade en brorsa va som kallades Fetispalle va?, som gick i samma klass som Mickemök???

Man kramade de fjällor man kände igen, några tog man i hand som man blev introducerade med...
Fick syn och pratade med min stora (obesvarade) tonårskärlek, hade inte sett henne på 30 år.
Fortfarande lika vacker, nyskild och hela baletten, det gick några snabba (dumma) tankar genom mitt huvud, men de gick att vifta bort, tack och lov...
Hade jag varit full, så hade de inte gått att vifta bort lika enkelt...

Hon kände mycket väl igen mig, visste vad jag hette och var mitt barndomshem låg, så hon hade sett mig också, attans, jag hade aldrig bytt ett ord med henne tidigare...
Sedan när allt kom kom omkring, så visade det sig att hon var faster med min dotters bästa vän...
Världen är bra liten egentligen...

Allt var väl i ett bra tempo, några lite äldre herrar hade tankat på ordentligt innan de kom till festen,
och mycket riktigt de som välte ut glasen och tomma ölflaskor senare på kvällen...
När man är nykter så ser man saker med andra ögon, man kan redan i dörren bestämma vilka som kommer att klanta till sig senare...

Visst frugan fick sig en smäll på armbågen så hennes ciderburk åkte i golvet,
hon skämdes men jag såg att det inte var hennes fel, och jag tröstade henne med att det gjorde ju ingenting, för hon gillade ju ändå inte den nya sorten med svartvinbärssmak jag hade testat att köpa till henne på bolaget ikväll, som tur var det också bara EN burk...

Han som "vann" ikväll fick raglande gå hem med sin argsinta hustru redan vid halvelva-rycket,
det var nog ord och inga visor han fick sig utanför lokalen, frugan var arg som ett bi!
Jag såg det genom fönstret, och detta hände även mig tidigare, i mitt tidigare liv, när jag inte var nykter

Vi tröttnade vid ett-rycket, och satte oss i bilen med våra bästa vänner, och tänkte att vi skulle uppleva gamla minnen, så vi ville "fylläta" en hamburgare på närmaste Sibylla-kök...
Alla hak var stängda, så det blev till att lite moloket hamna på "donken" i alla fall..
Men det spelade ingen roll, hamburgaren smakade utmärkt och kletade runt i bilen precis som de brukar göra, full eller inte...

Och det blev ju också middag, för den hann vi inte med tidigare ikväll...
Men man ska inte heller bli förvånad om man hittar en fettfläck i bröstfickan på skjortan, för att en pommesfrites har råkat hamna där, alla nattburgare är kladdigt ihopmeckade så det så!

Kontentan av kvällen är att jag drack 6 st "nollbira" och ingen kunde se att det var nollbira, för jag höll etiketten inåt handen, och önskade att polisen hade stoppat mig...
För då skulle jag med glädje säga att jag hade druckigt massor av bira, och polisen hade frenetiskt jagat i fickorna efter blåsinstrumentet, bara för att kamma noll, ha ha!

Jag kände mig attraktiv och fick många blickar av alla sorters jäntor, och jag mådde som en prins.
Men det finns en nackdel....jag dansar aldrig nykter, och det måste jag jobba vidare på...

Men ikväll är jag en vinnare, så också i morgon...
Det enda jag kanske ångrar, är väl att jag inte mognade och provade på att vara nykter tidigare...
Det finns inga problem, om man nu inte försöker göra dem större än var de i verkligheten är...
Sanningen finns där, och man behöver inte fördunkla den med alkohol...

Nykterhet är ärlighet, och som ni vet, ärlighet varar längst...

Nu ska jag nanna kudden, och vakna upp ångestfri i morgon,
det kommer att bli en sjusäderlig Lördag, känner jag på mig...

Imorgon ska leva, precis som jag har gjort idag, mycket dessutom...

Kramar på er därute, hoppas att eran Lördagsmorgon blir lika ångestfri som min kommer att bli.!

/Berra

Profile picture for user alcho

härligt Berra,,nu sover du nog gott,,o vaknar sen torrt,,,jag o gubben ska på helgmys ikväll,,vi ska gå på ett spa o sen äta trerätters,,en försenad bröllopspresent,,men ack så gött det ska bli i höstmörktet,,kram på er alla Måne

Profile picture for user alcho

God ny vecka, allihopa!

Måndag igen, och livet går vidare...

Missköter mitt sovande på helgerna, så jag börjar varför förstå att alltid veckan börjar så trögt...
Måndagen får stryk för detta, och jag håller redan på morgonmötet på att somna...
Det finns ju ingen alkohol som sabbar det längre, utan nu är det bara min sömncykel som
kan rubba på det, måste börja få en shysst kontinuitet på det...

Känner mig bakis på mornarna, och försov mig som vanligt...
Somnade i soffan igår kväll, vaknade när frugan ruskade på mig kvart i två, satt vid datorn till kvart över tre, och sedan låg jag och väntade på John Blund tills klockan var kvart i fyra...
Dum i huvudet, visst...

Men det handlar nog mycket om att inte förskjuta tiderna på helgerna, och att få tid till att sova ut.
Man bränner nog lätt ut sig bara på det...

Apropå fredagen så testade jag en alkoholfri cider, bluärk!
Kommer inte ihåg vad den heter, och vill inte det heller, en glasflaska med gult innehåll som smakar som sur äppeljuice, inte att rekommendera, det blev alldeles strävt på tänderna..

Men det fanns en del lite lattjo pavor på alkofritt med olika vinsorter, borde prova och beta mig igenom dessa, det måste ju finnas någon som går att dricka...

Viktiga är att det ser ut som de vanliga flaskorna, och att man inte sticker ut...
Jag menar att man lubbar ju inte runt på ett grabbparty med en 33 cl PET-pava i handen, då
kan man ju lika väl annonsera i den lokala tidningen..
Det ska vara bruna eller gröna glasflaskor med granna etiketter...

Idag har jag fått min "bacon-spruta" och väntar på reaktionerna som alla pratar om...
Men mest troligt är att det händer ingenting...

ujuj, nu är det nog dags att försöka jobba lite, ha det bra därute...
..och håll er borta från priten, det finns bara tråkigheter i den på sikt...

Lev ert eget liv, och gör det så bra som möjligt, låt inget annat styra er och var fria, i tankarna..!

Mors! /Berra

Profile picture for user alcho

Tja!

Vet inte om ni pallar ett par fräckisar jag fick i mailen i fredags...
Men de skapar ett leende mitt uppe i all elände...

Det satt en karl i herrbastun. Plötsligt fick han världens stånd. Han visste inte vad han skulle göra, men då reste han sig och vrålar. - Jag måste ha en kvinna. En annan kille i bastun sa då till honom. - Stå inte här, gå till dambastun. Han rusar in i dambastun och fortsätter vråla med fortsatt kön i hårt stående läge. - Jag måste ha en kvinna nu med en gång. En kvinna som sitter i dambastun blir förbannad. Reser sig upp och tar en skopa kallt vatten och slänger det över det ståndaktiga könet. Mannen mister erektionen och tittar ner besviket och säger. - Var du bara törstig din lille jävel.

Flickorna i 8:e klass skulle förbereda sig för konfirmation inne i kyrkan. Prästen frågar den första: Har du haft fysisk kontakt med en penis? Hon hade tagit på en med fingertoppen och måste därför stoppa fingertoppen i heligt vatten. Nästa hade tagit med hela handen på en, så hela hennes hand måste doppas i heligt vatten. Då började en tjej tränga sig i kön. Prästen frågade varför hon hade så brått. Jag måste bara gurgla innan Eva tvättar röven!

Mors Berra

Profile picture for user alcho

Kan inte låta bli...

Berit och Karin var ute och promenerade, när Karin får syn på Berits man.

- Är det inte din man som kommer ut från blomsteraffären där på andra sidan gatan?

-Jo, och två dussin röda rosor har han med sig! Då får man väl ligga med benen i vädret i fjorton dagar nu!

Karin funderade en bra stund och sa sedan:
-Men ... varför skaffar du inte en vas?

Profile picture for user alcho

Ok, här kommer den bästa av vad jag läst tycker jag!
Salongsmässig men kul tycker jag.
Upprop i klass 6:
Magistern har ropat upp eleverna i bokstavsordning och kommit fram till K.
- Vad heter du då lille vän?
- Erstin.
- Hm,men inte heter du väl Erstin, det är ett namn jag aldrig hört.
- Jo, jag heter Erstin.
- Men K:t då?
- Jo, lite grand!
/Fenix

Profile picture for user alcho

Tja!

Okej, jag kontrar med att sticka ut huvudet alldeles för mycket...
Det ena för att jag gör mig ovän med alla kvinnor...
Det andra för att den sätter vinet som problemlösaren...

Men man kanske kan se det paradoxala i det hela...

Hormon Guiden

Kvinnor kommer att förstå det här!
Män borde lägga det på minnet!

Varje kvinna vet att det finns dagar i varje månad när allt en man behöver göra är att öppna truten för att riskera sitt liv! Detta är en liten behändig guide som borde vara lika vanlig I plånboken som körkortet; varje äkta man, pojkvän, fästman, manlig arbetskamrat eller annan anhörig borde ha en sån här I sin plånbok!

FARLIGT
LITE SÄKRARE
TROLIGTVIS SÄKERT
TOTALT SÄKERT

Vad blir det till middag?
Kan jag hjälpa till med middagen?
Vart skulle du vilja äta middag?
Här, ta lite vin...

Tänker du verkligen ha det där på dig?
Wow, du ser verkligen bra ut i brunt!
WOW! Kolla på dig!
Här, ta lite vin...

Vad är du så upprörd över?
Kan det tänkas att vi kanske överreagerar?
Ta min lönecheck.
Här, ta lite vin...

Borde du verkligen äta det där?
Du vet, det finns massor av äpplen kvar.
Vill du ha lite choklad till det där?
Här, ta lite vin...

Vad har du GJORT hela dagen?
Jag hoppas att du inte överansträngde dig idag.
Du ser alltid jättebra ut i den där morgonrocken!
Här, ta lite vin...

Mors Berra!

Profile picture for user alcho

...kanske druckigt vin hela dagen..?

Nä, den var lite elak, men rolig i alla fall, och det är väl något som vi alla måste lära oss lite av...
Att kunna bjuda på sig själva, ge och ta...

Kanske har det blivit ännu mera uppenbart när vi inte har alkoholslöjan att linda in oss i..
Utan att allt måste vara så himla verkligt, och istället för att sitta och sura i ett hörn...
Så kasta sig handlöst in i gemenskapen utan alkohol...

Hallå!, här är jag, och jag vill också vara med och skratta,
så ge mig plats, annars så tar jag mig plats!

Många tillåter sig själva inte längre att ha roligt, utan det är "straffet" för att man tidigare inte har kunnat hantera alkoholen...

Tänk på hur det var innan, då tog man sig i ton minsann, orden slank obehindrat ut genom munnen, nu är man rädd för vad man skall säga, hur det ska tydas osv...
Filtret har stängt igen munnen, och man vågar inte yppa någonting alls, istället...

Tänk så här, NU om något så har man ju tillfälle att kunna säga något, utan att de andra ska tänka si eller så, de är ju packade och skrattar åt nästan vad som helst...
Inte kommer de ihåg något under morgondagen, så det är bara att pladdra på...

I helgen ska jag ut med "gubbarna" igen, men denna gång tar jag med mig en kompis,
som ska introduceras inför de andra...
Det ska bli så roligt, och jag ska köra både dit och hem, och ha det precis lika lajbans som de andra, men utan alkoholen, jag känner mig faktiskt lika stark utan den...

Mer medveten, men inte utanför, tramsa lika mycket som de andra,
och bjuda, bjuda, bjuda på mig själv, och få lika mycket tillbaka...

Det här är jag Berra, så här ser jag ut, och så här bete'r jag mig, bluähähä!
Passar inte galoscherna, så får jag väl sätta mig vid nästa bord, så det så!

För på Lördag ska jag leva, lika mycket som idag, igår och i förrgår, fast bättre!
Varje ny dag är en gåva, och den ska inte försummas...
Så nu ska jag skynda mig ner i halmen och knoppa, så kommer Torsdagen lite snabbare...
Och vem vet vad den har att skänka mig, en ny dag i mitt nya liv!
Inte illa, men nu har jag en dejt med John Blund...

Moss Moss!, /Berra

Profile picture for user alcho

Grymt inlägg som vanligt Berra!
Du och Pia med lång, krokig och ofta rolig och bra nykterhet är hoppingivare på forumet för mig. Båda beskriver ni ärligt dåliga dagar och bra dagar, men där frånvaron av alkohol är prio 1 för att må bättre.
Tack!
/Fenix

PS Lägg märke till mitt nya ord, hoppingivare, kommer säkert i AOL inom kort:-)

Profile picture for user alcho

ja ,härlig läsning,,,hoppingivare,,det är nog dem vi behöver,bra ord,ditt ord,,att dela med sig av,,nykter härlig dag,,om än lite grått o vått,,,men det lyser i fönstren o maken är galen.
Det ska upp fler o fler ljusslingor för varje år,,ser ut som ett tivoli snart
till barnens förtjusning.
börjar känna mig som frugan i "ett päron till farsa,,"
alla står o gör trumvirvel innan elen kopplas in
345789 st lampor o så funkar det inte
hihi
my favouritechristmasfilm
är nog lite så här i stugan
lite lagom familjekaosjuligt
men i like it
det är lite huller o m buller
men jag är lugn
juletid
julefrid,,kramisar för att ni finnsMåne

Profile picture for user alcho

Hej & hå, stå på tå!

Precis hemkommen från bolaget, va?

Jomenvisst, så är det, en dunk rött och en dunk vitt, vi ska ha middagsgäster på
Söndag, och det blir Skomakarlåda där skyn är skapad av just rödvin...
Det är familjens absoluta favvo-käk nu för tiden.., och nu ska vi infiltrera den i våra bästa vänners familj också, haha!

Jo ska väl erkänna, det slank med några bira också.....nollbira!
Ska ju ut med gubbsen i helgen, och där finns det knappt groggvirke för en annan att dricka...
Så jag släpar med mig mina egna drycker, och passar in i miljön...

Ska bli kul och se hur bästa polaren passar in i gänget, de kommer att hacka på han, stackaren!
Men det är så det är, först hackyckling innan man blir accepterad, man får ta förnedringen som en "man", men det finns ju mycket att dricka så han kan nog dricka mod till sig!

Mitt mod sitter just nu i att inte dricka alls, och det kan skrämma andra, .."han har koll!.."
Men jag mår så himla toppen av att "knipsa av alkoholtarmens sug", det är inte till för mig..
Och det finns inte ens en ärlig chans till att testa, så varför ens kalkylera, glöm det!

Och när man i sinnet har accepterat sitt läge, så kan man koncentrera sig på annat,
att ha kul t.ex, eller bara sitta och snacka...

Visst, fyllbultar finns det överallt, och jag är bara SÅ glad, att jag inte är en av dem...

Rädslan för att göra bort sig har försvunnit, och jag kan koppla av och vara den personen jag är.
Det blir inte roligare än så här, och det VAR inte roligare än så här tidigare heller...
Man bara trodde det, i sitt inre, och det var påverkat av alkoholen...

Detta är verkligheten, varför inte acceptera den som den är, bra eller dålig...
Och gör den till MIN verklighet, varken bättre eller sämre...

Se på livet som det är, istället för att ständigt sträva hela tiden efter något som är bättre...
Klart att grannen har en större platt-TV, men är han lyckligare för det, troligen bara med skuldsatt.

Nähepp, nu ska jag fortsätta att leva mitt liv, och det känns inte som kattskit längre...
Har skaffat mig mer svängutrymme och är inte lika inskränkt som tidigare..

Idag är det den bästa dagen, hittils, orkar knappt vänta på morgondagen...

Mors /Berra

Profile picture for user alcho

härligt Berra,,glad av ditt inlägg,,såå sant o riktigt,,
det som gör mig lycklig är att va mig själv,
ha fullständig koll
man blir så lugn
kommer inte att göra nåt galet
för jag är jag
rakt igenom
står för den jag är
vågar säga vad jag tycker
o en del sk "vänner" har jag tappat
men de stressade mig bara
vill
kan
o tänker leva ärligt
sant
inte jaga,bara vara
må bra i mig själv
o lita till mig själv
ett nytt löfte varje dag
acceptance,harmoni
balans
sinnesro
o ha roligt,glädjen är äkta idag
inte konstgjord
liksom den mörka sidan
mer naken,men mer hanterbar
utan alko ågren o dimmor
naken bar,ärlig,,,tacksamhet
ha en underbar gubbfest Berra
youre worth it!!
kramisar Måne

Profile picture for user alcho

Hej hopp!

Hallå, var det inte fullmåne häromkvällen???

Nä, skämt åsido, du håller dig vit och samvetsren, och det är en bra känsla...

Nu lite rapport ifrån "gubbfesten"...
Jo det dök upp en massa minnen, vi var på samma ställe som förra året....
Det gick bra att ta sig dit förra året, men hem, har bara små ynka minnesfragment från det..
Det var den julfesten där allt brakade samman efter, med panikångest i en vecka...
Det fanns ett liv före detta, och ett nytt jobbigt liv några veckor efter detta...
Ja hua!, vilka minnen, och tankar...

Men det var en nyttig erfarenhet att återigen få möta "brottsplatsen", och denna gång helt spikrakt nykter...
Och tvärsom mot förra året, det var svårt att hitta dit (med bilen), men hemma på en pisskvart.
Jag mår väldigt bra i min nya kostym, min livskostym...
Några nya "gubbar" frågar varför jag inte dricker längre, och jag svarar utan krusiduller...
Jag har slutat skämmas för det jag är och det jag en gång var...

Svarar utan omsvep och försöker förkorta ner hela historien till högst 10 meningar...
Får all möjliga sorters uppsyn från mina vänner, oförstående, nickande förstående (men fattar inte)
där följdfrågorna maler i deras huvuden, de som verkar sorgsna, medlidande, empati...
De som inte förstår hur man kan bli ledsen av att dricka, de har ju bara kul med spriten...
En del vet ju vad bakfylle-ågren är, men att den kan bli livsomvändande var en nyhet..!

Som vanligt ska de alla bikta sig inför mig om sina alkoholvanor, Hallå!, ser jag ut som en präst??
Mitt liv-mitt val, jag försöker inte omvända någon, jag lägger ingen moral i deras drickande...
Var och en dricker efter sin förmåga och välbehag, vissa klarar det, andra inte, och inte alltid...
Vi är bara människor, och vi har våra begränsningar, från tid till otid...

Men ordet "helgalkis" är numera ett vedertaget ord har jag förstått, och ett accepterat begrepp.
Och ca 50% av alla drickare kan nog falla in inom de ramarna...
Det händer mycket inom alla våra fyra väggar som inte märks utåt, i det fördunklade...

Men ikväll bekräftade bara mitt nya beslut, att det jag gör är rätt, så enkelt...
Jag mår bra, kan konversera, skratta, dra fräckisar, hjälpa till med maten/drickat, kramas, vara spydig osv, men med finess, jag har kontroll och mår fruktansvärt.....BRA!

Blev så pass omtyckt att 22 man högljutt skrek att jag skulle väljas till ordförandeposten nästa år.
Smickrad, men så rackarns kul är det inte att vara hövding, med alla krav i släptåget...
Vet knappt om jag vågar åka på årsmötet i februari, tänk om jag måste ta posten...isch!

När det kommer till vad alkoholen ställer till, så börjar jag bli "van" nu för tiden...
Jag ser mönstret, vet vad som på ett ungefär kommer att hända, och blir inte förvånad längre...
Men istället för att bli "äcklad" som nybliven nykterist, så tar jag det för vad det är, fylla!

Det är så här det är, det ser ut, luktar, låter, acceptera läget, eller dra därifrån...!
Om det blir sluddrigt och tjatigt så byter jag bord, fortsätter konversationen med någon som inte har "hunnit så långt" än, alla vet att jag är nykter och har bilen utanför, vissa skäms lite...

Flera personer smakar och testar mina "nollbira", och blir positivt förvånade hur de smakar.
När jag har nått 90% av allt det roliga, och de återstående 10% är en alltför eskalerande fylla,
så tar jag med mig min nyinvigde kompis med mig hem i bilen, och jag är helt nöjd!!!
Nöjd med kvällen, och nöjd med livet, jag ser bara fördelar med mitt livs val...

I bilen konstaterar vi att kvällens citat blev..." vem fan har beställt färdtjänst??"
Det blev väldigt tyst kring borden, när medelåldern är 68 år så finns det flera som skulle kunna
hamna inom den kretsen, men det var bara ett skämt, som togs på allvar, haha!

Jag vet bara att genom att hålla mig nykter så bibehåller jag mig mina vänner,
och ett helt ångestfritt liv ifrån allt vad alkoholen kan ställa till med...

I dag har jag levt hela dagen, inte undra på att den känns bra...

Lev!, och lev väl...!

Mors! /Berra

Profile picture for user alcho

Hallå igen..!

Glömde berätta att när jag var på Pub'en så hade de inget alkoholfritt ölalternativ...

Då bad jag bartendern fixa ett (litet) ölglas med Red Bull...
Okej inget skum, kallt och det bubblade, och INGEN kunde se att jag var "utanför"..
Färgen var nästan detsamma som det på tappen.
Dessutom piggnade man ju till på det..

Under hela gårdagen bäljade jag i mig 8 st 33cl ölflaskor, med "noll"bira...
Eller rättare sagt inte över 0,5% (vilket jag antar är värdet de inte kan mäta under...)...
Hade jag druckigt 9 st flaskor så hade alkoholmängden maximalt ändå blivit mindre än 3 st lättöl.
Eller då 1 st 33 cl starköl, utslaget på nio timmar, det är inte mycket att gapa stort över...
Men jag hade hela tiden en flaska i handen, och mådde bra av det...

Ikväll när jag gjorde skyn till Skomakaralådan, så råkade jag smaka med en tesked av rödvinet i pannan innan alkoholen hann dunsta av, ...Uäck, det var inte gott, inte ens varmt!
De vuxna drack rödtjut till maten, och jag och ungarna drack cola i vinglasen, och det var ingen som överhuvudtaget reflekterade på detta, alla visste ju redan, och det kändes skönt!

Ännu en dag har passerat med alkohol i min närhet, och jag har inga "vibbar"..
Känns som om jag även långt inne i mig själv har nu accepterat läget,
alkoholen finns där, men inte för mig, ingen åtrå alls...

Det här "lugnet" som jag vill åt där allt "rinner av mig" får jag jobba med på egen hand,
konsten att varva ner och finna lite av sinnesro måste få komma på en naturlig väg...
Kanske skulle testa på ett Yoga-pass eller något...

Jag vet inte vad morgondagen har att erbjuda, men jag har gjort denna dagen berikad med allt som känns bra och meningsfullt, även om jag har tagit det lugnt, så har jag förtjänat det...
Att bara va', är en skön känsla, här där jag står rätt upp&ner...

Frugan har varit lite kittslig hela helgen, hormonerna sprakar inom henne, och hon kan explodera precis när som helst, har sett tendenserna hela helgen...

Men jag går omkring i mitt "lugn", och hon blir nästan förbannad på mig att jag inte reagerar på ditten och datten, och jag känner mig som ro'heten själv, inget är tillräckligt starkt för att riva upp några starka känslor inom mig just nu, jag mår bra när jag inte tänker på värdsliga saker..
Det handlar om mitt eget välbefinnande, och inget är viktigare än det...
Jag gissar på att det är snart dags för den månatliga hormonsvängningen, och skulle vilja säga sanningen rakt i hennes ansikte, men min erfarenhet som man har lärt mig att vissa saker filtrerar man snabbt bort, men ett "..ska du ha mens..?" hade ju suttit fint, eller hur?

Hon ska inte få påverka mig, och jag väljer att inte höra det som inte känns bra...
Jag sitter med sanningen, och hon vill nog inte höra den, för hon vill bara ta åt sig av det som just nu gör henne upprörd, precis som jag tog åt mig av allt jag mådde dåligt av tidigare...

Jag är starkare än känslorna, och väljer bort de som gör mig illa...
Precis som "medicinen" alkohol med sina biverkningar,
om de är större än nyttan, så väljer man bort den...

Man lägger inte handen på en het platta igen,
om det nu inte är känslan när det onda går över som man är ute efter hela tiden...

Idag mår jag bra, imorgon ska jag må ännu bättre, genom att göra för mig bra val...

Mors! /Berra

Profile picture for user alcho

Hej Westie!

Japp, jag håller med dig, den var smarrig...
Nu finns det 4 sorter av "noll"-bira på systemet, och alla var de representerade i lördags...

Dock lite för söt och brödig i min smak, jag föredrar ju
ljusa och lite torrare smaker, typ Pilsner osv..
Men ska man "bara" dricka en eller två, så duger den gott...

Väntar bara på den första alkoholfria "riktiga" pilsnern, typ Urguel eller liknande...
Med lite äkta skum, det skulle vara ballt..

Ha' de'!

/Berra

Profile picture for user alcho

Funkar det verkligen att dricka 0,5 % öl för er?

Jag kom ihåg en gång jag hade slutat dricka (för tusende gången) o köpte en flaska lättglögg i mataffären... drack upp hela o mådde bara illa... men den lilla procenten triggade igång suget.

Profile picture for user alcho

Hej Pia!

Jah, som sagt, det är max 0,5%...

Jag dricker dessa i väldigt snabbt takt, och jag (borde) ha känt något tycker jag...
Så det är nog närmare noll än en halv, om jag får gissa...

Men sk*isamma, det smakar bärs, och det funkar för mig, och jag känner mig inte "utanför"...
Och det är väl det viktigaste, antar jag...

Så nu gäller det väl att försöka finna ett rött alkoholfritt vin,
som inte smakar svartvinbärssaft, och inte en äcklig sådan dessutom...

Någon som har ett stalltips...???

Annars funkar det ju med cola, men då bör ju ingen se vad jag fyller upp glaset med...

Fick förresten höra i Lördags...
"..fasiken Berra, du behöver ju ingen alkohol, du är ju social i alla fall..."
ett gott omdöme tycker jag.
Jag låtsas, och jag ÄR lika frispråkig som jag skulle ha varit om jag var full,
och vem sjutton ska döma mig?, bland alla andra fyllskallar..
Jag lockar till skratt, ställer mig upp och drar en råbarkad fräckis, skämtar osv...

Man behöver ju inte göra livet tråkigare än vad det är, så va' f*n, rock'n roll bara..!
Ge och ta...ge och ta...det är nog vad det handlar om...ge OCH ta...
Ge ett skratt, ta ett skratt, ge lite kärlek och omtanke, och få lite tillbaka...
Tillsammans växer man in sig i umgänget, och man måste våga, ...våga hela tiden..
Det gjorde jag ju som full, varför inte nykter då'rå?

Min självsäkerhetskänsla har vuxit sig starkare, och jag bryts inte ner längre av fyllångesten..
Jag har ett friare liv om jag gör lite vettigare val, jag väljer bort alkoholen, men inte umgänget!
Jag vet att jag är uppskattad för den jag är, precis som jag står, här och nu!
Inga plötsliga tuppjuck, och heller inga djupa svackor förorsakad av alkoholen..
Jag håller en betydligt jämnare nivå, och har lärt mig att uppskatta den, det här ÄR jag..

Jag vet också, att imorgon mår jag lika bra som idag, OM jag gör ett viktigt val...
Jag väljer bort alkoholen, och tar till mig det äkta livet istället, och har accepterat att den typen av dricka är inte lämpat för mig, och jag jämför inte heller med hur det skulle kunna ha varit...

Det blir liksom ett livsmönsterförändring, och visst det är läskigt i början...
Men när de nya rutinerna kommer, så har jag full kontroll och kan återigen luta mig tillbaka och känna ett lugn, det här är mitt nya liv, vill jag tillbaka till det gamla???

Aldrig aldrig glömma vad med elände den skapade, alkoholen...
Men samtidigt "arkivera" den som något som är passe', och livet går vidare, och det är bättre nu..
En livserfarenhet rikare, och ändå, ...ett rikare liv, emotionellt...

Idag LEVER jag, och jag tackar alkoholhjälpens forum för det, DET ÄR STORT!

Kram på er alla!

//Berra

Profile picture for user alcho

Julen är inget problem, då är det julmust på borden och det gillar jag också. Känns så befriande att jag har ett val. Det dyker upp tankar och känslor, men annat vore väl konstigt när man plöjt upp en fåra där alkoholfloden forsat fram.
I kväll blir det antingen möte eller meditation i kyrkan. Något tredje alternativ finns inte!
Kram alla
/Fenix

Profile picture for user alcho

gomorron
Lycka
att vakna veta att min dag är min
jag styr över mitt liv
över mina handlingar
är lugn.trots ett hektiskt liv som pågår
förundras över mig själv
hur jag tar det som det kommer
minhjärna är omprogrammerad
att ta en sak i taget
inte se tillbaka
leva i nuet
närvarande
lycka
"hej tomte gubbar ..
must i glasen
o låt oss lyckliga vara"
carpe diem Måne

Profile picture for user alcho

Hej alla!
Lättöl funkar utmärkt för mig. Blir inte triggad eller sugen av det. Kan bero på att jag inte är någon öl-älskare egentligen. Men till pytt-i-panna är det gott! Mitt problem är vin! I början då jag slutat dricka letade jag också alkoholfria viner. Precis som du Berra har jag bara hittat äckliga, sura röda viner som smakar suuuuuurt! Bättre o dricka rödvinbärssaft istället!
I midsomras hittade jag dock ett mousserande jordgubbsvin (alkoholfritt naturligtvis). Det var jättegott men egentligen mer som en läsk e d.
Har varit och lyssnat på luciasång i morse (på jobbet). Mysigt och fick lite julstämning faktiskt. Men anfallet börjar gå över... Skönt att det är fredag och man kan mysa med ljus och godis och se fram mot sovmorgon. Om det nu inte blir varmt och svettigt att sova. Är det inte åldersrelaterat så är det kattrelaterat... Så ser mitt liv ut just nu! E´gla´ändå!!! /Maija

Profile picture for user alcho

Go'morgon Livet!

Ännu en helg att se fram emot...
Konstig känsla egentligen, tidigare (i mitt förra liv) så längtade man bara efter att fredagen skulle vara till ända, så att man fick komma hem och knäppa första biran...

Det kan jag ju för all del även göra nu, med en alkoholfri bira, om jag vill...
Men det vill jag ju inte, det är ju inte själva biran jag var ute efter, utan ruset...

Och utan ruset behöver jag ingen bira, så ..let go..
Frigöra sina tankar åt annat, som gör livet värt att leva...
Se andra delar av livet som inte går åt till att belöna sig med en berusning för att kunna slappna av..

Det tar ett tag med ett "nytänkande" som till en början känns lite pirrigt...
Men det handlar så mycket av invanda rutiner, bryta dem och skapa nya.
Försöka finna andra saker som gör en glad, och som man riktigt längtar efter...

Jag har lärt mig att uppskatta helgen för ..
Myskvällar med familjen, uppkrupen i soffan med snask och filtar, kolla en film sent inpå natten...
Sovmorgon utan lakan som känns som blötvarma disktrasor, vakna upp utan ångesttankar..
Kunna äta en frukost med de andra familjemedlemmarna, med tända ljus...
Kunna skjussa ungarna till tidiga träningarna utan att behöva köra omvägar för att man är rädd för poliskontrollerna..
Slippa tänket på om vi har dricka hemma som räcker över hela helgen....
Slippa stressen med att hinna förbi bolaget innan de stänger...
Inte ha en hustru som är ständigt rädd för att man ska dricka för mycket..
Inte behöva släpa "tillräckligt" med dricka till en fest...
Inte vara rädd själv för om jag dricker för mycket...
Inte vara rädd för att jag blir "tråkig" om jag dricker för långsamt...
Inte vara rädd för att jag säger dumma saker, välter ner glas, eller har sönder grejer..
Att kunna åka med egen bil både till och från festen, varmt, snabbt, billigt och tryggt...
Inte behöva tänka på att spara pengar till taxipengar...
Inte behöva sitta nära utgången på nattbussen, om jag behöver spy...
Inte vakna på nattbussens ändhållplats, med sista turen..!
Kan gå på fest i lågskor även i snöslask...
Inget klingklongande i ryggsäcken på bussen..
Inget fyllcharmande på andra kvinnor, med en ilsk fru på sidan om..

...hur många fler orsaker vill ni höra..?

En nykter helg skapar för mig, FRIHET!

..och jag kan koncentrera mig på annat, som är viktigare i livet...att LEVA kanske?

Hoppas att ni andra får leva i helgen!

Mors Berra

Profile picture for user alcho

frihet
är allt det handlar om
att styra över sitt liv
att kinna ta bilen när man vill
svara i telefon utan whiskeyröst
inte behöva gömma sig när det ringer på dörren
inte skämmas
inte va rädd att man sagt nåt dumt
gjort nåt dumt
orsakat sina barn o man skada
att första kaffetåren smakar ljuvligt
mys med familjen är det bästa
ikväll blir det idol
med chips o läsk
tända ljus
o partystämning
i soffan
med en arm vardera om mina söner
dottern är i självaste globen för att kolla idolerna
det blir en helkväll
o maken ska agera pizzabagare
fridens Måne

Profile picture for user alcho

Hej, och tack alla...

En liten snabbis innan jag helt utmattad ska krypa i säng...

Jag har varit ute och nattvandrat som den förälder jag är med ett högstadiebarn...
Och det är hemskt tråkigt att se, att av 56 föräldrar (28 barn) så var vi bara två som slöt
upp i klassen, det blev vi och en annan frivillig ifrån kyrkan som följde oss med ut på byn...

Är inte det en stor skam egentligen, att inte kunna ställa upp för sina barn 2 ynka kvällar
per år, och bara promenera runt några vuxna i sällskap och prata bort ett par timmar???
Det går fort om man har saker att kunna prata om, och man får en välbehövlig motion...

Det händer inte mycket, men även ungdomarna tycker faktiskt att det är bra att några vuxna visar sig ute på kvällarna, som annars helt och hållet ägs av ungdomar och några enstaka hundägare.
Jag blir så ledsen när man lämnar sina barn ute vind för våg, de kan i stort sett hitta på vad som helst, det finns ingen vuxen som kan se dem, och berätta för dem vad som är rätt eller fel...

Är det så himla jobbigt att släppa kvällsgroggen framför TV'n, sätta på sig en varm jacka och ett par sköna skor och komma ut i den friska luften, och lära känna lite nytt folk...
Jag ser dem genom fönstrena hur de sitter och halvsover framför Idol, hur kan de med gott samvete sitta där när deras små telingar är ute och slår sönder en busskur!!!

Fulla som ägg på tysk gräns-smuggelöl, utkörda av samvetslösa vuxna som bara ser till pengarna och inte de eskalerande samhällskostnaderna det medför, och hur de utsätter våra tonåringar för ett begynnande alkoholmissbruk, där ingen sätter gränserna...

Eller så är det som så, att de som mest behöver vara ute och hålla koll på sina ungar, är de som minst utövar det, mina ungar vägrar vara ute när jag är ute och nattvandrar som ett exempel!

Hittade grabbens klasskompis (12 år) som var ute och samlade pantburkar för att kunna köpa lite snask på ungdomsgården med sina polare, jag gav dem 40 spänn och sa att gå iväg och handla lite snask ordentligt istället, och håll er borta ifrån gatorna och allt bus...
Och gladare ungar är svårt att få se, och det var en billig lösning både för mig och för dem..

Öppna era hem för barnen och deras kompisar, skapa plats för dem, och låt dem få ta plats...
En rokad i kakburken och lite saftfläckar på borden är inga stora problem...
Men ett drivande tonårsgäng på gatorna kan bli ett stort problem...

Ge dom plats både i era hjärtan och i er soffa, de är bara vilsna barn som har svårt att hitta sin vuxenidentitet...
Det går att prata med dem, trots deras hormonstinkade gympadojjor och finnploppande nyllen.
Genom att bry sig lite mera nu, kan vi avstyra dem från att hamna i fel sällskap senare...
Och sämsta tänkbara kompis är ju alkoholen, så tidigt...

Vem vet, är det dina barn vi tröstar i alkoholhjälpens forum i framtiden???

Go'Natt allesammans, nu är det dags att mata sänglopporna...
I morgon är det en ny dag, och jag har givit den sin bästa start, ångestfri såklart!
Genom att göra ett val.....äh det där har ni hört så många gånger nu....

Natti Natti!

/Berra

Profile picture for user alcho

Jaa du, så har det nog tyvärr varit för fler än mig här på forumet - att vinglaset i tvsoffan ropat så högt på oss att allt annat minskat i prioritering. Stor eloge till dig dock, för omtanke om våra ungdommar!
Grämer mig själv dock att jag först nu, när min dotter är 17, klarar av att börja ta itu med mitt alkoholproblem. Det var för flera år sedan hon behövt min fulla (fel ord, men hittar inget annat nu : ) uppmärksamhet.
Nu har den tiden passerat, vi har en fin relation idag men jag vet att hon haft sina besvikelser över vuxenvärlden, som jag så mycket önskar att jag valt att bespara henne. Nu var det inte så jag valde, och det är svårt att förlåta sig själv.

Profile picture for user alcho

Berra...

En väldigt viktig fråga du lyfter.
Jag har ju oxå en tonåring som gärna är ute på kvällarna.
Konsekventa regler är ett måste.
Det gäller att inte gå på den där om att "alla andra" får vara ute tills då el då.
El att idag har fritidsgården öppet längre.

Om jag blir osäker måste jag ringa runt & kolla el skicka iväg ett mail till "alla andras" föräldrar.
Det kan ju vara bra att komma överäns om en lämplig tid som "alla" ska vara hemma & inte vika från det.

Glöm inte heller bort att kolla att det ok att dn tonåring sover över hos kompisen. Annars kan dom ju vara vart som hälst...
Kommer ju själv ihåg att man sa att man sov hos ngn kompis för att sen vara ute på hyss.

Som förälder kommer vi att vara lite pinsamma... men...samtidigt visar vi att vi finns där & att vi bryr oss om.
Det kommer att löna sig i längden.

Som du säger Berra, öppna upp hemmet till din tonåring & dess kompisar. Oxå en dyrbar investering.

Blir det tok någon gång bör det bli konsekvenser anser jag.... kanske indragen månadspeng, el utegångsförbud. ( ta inte i så ni spricker bara...)
Låt din tonåring vara med & bestämma vilka konsekvenserna kommer att bli om man inte följer reglerna.

Att vara förälder är inte alltid lätt... men det är vad vi gör det till.
När jag vet om det här med arv & miljö, kan jag inte annat än att prata, prata, prata & ha fasta regler.

Kram från Mie.

Profile picture for user alcho

Halloj!

..en liten dagsresume' av lördagen...

Ikväll var vi hos några vänner "nästgårds" kommun, ett par mil härifrån...på middag...
Och det var samma vänner som jag "lurade" senast,
och kunde skjussa hem när de inte trodde på mig att jag var nykter...

Dit klockan sju, och hem klockan halvett, inte dåligt va?
Och det var inte jag som tjatade om att vilja åka hem, det var frugan minsann...
Jag hade det så trevligt att jag hade kunnat stanna minst en timme till, inga problem!

Jag tömde en tvåliters cola själv, tre koppar kaffe, och ett glas mineralvatten...
Och det kändes helt naturligt, ingen som helst reflekterade över mitt bete'ende...
När jag var där för ca 3 år sedan, satt jag mest och surmulade över att jag var fyllchaffis,
gick ifrån och glodde på TV'n osv, helt asocial...

Men inte nu, istället för att tycka synd om mig själv, så tog jag för mig av det sociala livet.
Var högst medveten och för all del drivande i konversationen, jag har ju inga alternativ kvar längre.
Eftersom alkoholen inte finns för mig längre, så behöver jag inte gå ifrån och "surmula"...
Det finns inget rus kvar att längta efter, och jag måste ta tag i min sociala bit i alla fall..

Och vet ni, jag trivs i den nya rollen, det funkar, alldeles utmärkt dessutom..

Och jag satt i bilen på vägen hem och räknade igenom mängden dryck som jag nämnde här ovan, det motsvarar faktiskt den mängden öl jag hade druckigt den kvällen, OM jag hade druckigt!
Så ren "konversationsmängd" är alltså denna mängd dryck, inte undra på att man blev packad!
8 burkar bira (2 kassar) var tidigare min mängd för att gå på middag, överhuvudtaget...
Sedan kunde det ju bli några glas vin till maten ovanpå det hela...

Jag känner mig SÅ nöjd att slippa bolla och älta dessa problem med drickat,
det är en befrielse i sig självt...

När vi sedan gick till bilen vid parkeringen så ser vi ett annat gäng som försöker knö' sig in i en taxi, mer eller mindre (mest mer då..) packade, och de ska sitta i någons knä för att slippa ta ytterligare en taxi, och de håller redan på och tjafsar om vem som ska pröjsa för färden...
Bakdörren slås igen, och rutan vevas ner för att kasta ut en ölburk innan färden går iväg...
Vi passerar den delvis överkörda ölburken i snöslasket, och i mina tankar tänker jag....
Sån't slipper jag, vad skönt...

Vi sätter oss i bilen, och på radion spelar de en behagligt låt,
medans bilen lägger nya hjulspår i snön, och jag tar den gamla vägen hem i natten
istället för motorvägen, bara för att få njuta lite längre av bilfärden..
I backspegel ser jag rosbuketten vi köpte till oss själva innan vi for till middagen, vår helgbukett!
Och i mina tankar for det...fasiken vad lyckligt lottad man är egentligen...

Jag både får leva livet här och nu, och ändå har det kvar imorgon bitti...
Jag kommer inte straffas för att jag gjorde ett dumt val ikväll, utan jag valde rätt, ikväll igen...
Morgondagen äger jag...precis som denna dag som nu är till ända...
Vilken skillnad mot hur det var för ett dryga år sedan...
Ångesten är borta, och livet är tillbaka...

Allt det onda hade en gemensam nämnare...alkoholen...
Kan lösningen vara så "enkel"...???

Sov Gott!

...imorgon är det en ny dag

//Berra

Profile picture for user alcho

Då i vårt mörka hus, ramlar i väldsamt rus,
sänkta Lucia, sänkta Lucia.
Så är det inte alls i dag, tvärtom puttrar kaffet och äggen kokar. Herr Ågren är på väg att dö svältdöden nere i källaren.
Inspirerande berättelse om lördagskvällen Berra!
/Fenix

Profile picture for user alcho

Go' ny vecka!, alla vänner!

Återigen en ny vecka har tagit sin början...
Helgens alla göromål har arkiverats som passe', och jag har börjat lägga upp denna vecka...
Det är byst med grejor varje kväll, men det är som det brukar vara en "vanlig" vecka, och allra
helst i December månad...

Året börjar ta slut nu, och det alltid hektiskt i slutet av året med Jul och julklappar, all mat och dess förberedelser, pyntning, julgranar, skinkor och allt och hans moster...
Man ska hinna med och träffa hela tjocka släkten, så kommer det en Lucia mitt upp i alltihopa.
Det hela avslutas med en press om att ha en häftig nyårskalas med buller och bång...
Sedan i Januari så är det som ett vakuum, det finns liksom ingenting kvar, inte pengar heller för den delen, allting bara poff dör ut...

Jag har bestämt mig för att inte låta mig stressas i år,
det tar den tid det tar, och hinns det inte med, ....så hinns det inte med...

Skit i alla traditioner och bara göra det som känns bra, och låta den få ta den tid det tar...
Hellre göra några grejor ordentligt, än att hasta igenom allt lite halvbra...
Det handlar om att kunna njuta av tiden och inte gå omkring med ett ständigt magknip för att
man inte hinner med alla saker..

Jisses, man kan ju bli uppslukad av ett snöskred i morgon, så varför må risigt...

Vi har i alla fall bestämt att vi tar inga gäster i jul, vi blir borta med den ena av släkten, och på annandagen så får någon (..just..annan) ta på sig julmiddagen och klapputdelningen.
Vi har haft vårat elände i år med min "lågkonjuktur", så vi pallar inte stressa upp oss för något sådant dessutom, man måste orka kunna säga "NEJ" också...

Och det mår vi bra över, ...och det står vi för...

Vi gör det vi mår bra av, och skippar det som gör att man mår mindre bra...

Jag har fortfarande inte hittat några klappar åt frugan, och har noll-koll på ev. ide'er...
Men det löser sig, och är inget att gå upp i limningen av, ...maniana maniana!

Märker ni hur jag försöker övertyga er om att jag på ett kontrollerat sätt
"förskjuter" bort problemen...
Det är EN sak jag har lärt mig av min depression, ta in det bra'iga, blockera det dåliga..!

Jag använder mig av samma sak när det gäller tankarna om alkoholen, fast lite tvärtom...

Kom ihåg det dåliga, blockera bort det "förskönandet" av alkoholen...
Det är ju ändå bara som en saga, finns ingen verklighet kopplad till den...

Verkligheten är helt tvärsom, dåligt omdöme, slagsmål, intriger, hustrumisshandel, käbbel, saker som går sönder, kortsiktigt tänk, otrohet, skrapsår osv osv...
Ja allt dåligt kan kopplas till alkoholen, plus den STORA, ...depressionen...

Idag lever jag, trots att det "bara" är en Måndag, jag ser bara det som är bra, bra va?
Och det är inte dåligt...

God fortsättning på er Måndag...

//Berra

Profile picture for user alcho

vi fångar just det som är bra
sållar bort det dåliga
selektivt beteende?
jo det kan man nog säga,,eller
en sak i taget
jag har aldrig nånsin varit så lugn inför julen
städa?
äh,inte mer än vanligt,,tänd ett ljus
mys så det räcker
o i år sätter vi ner klackarna!
de som vill träffa oss,
får komma till vår stuga
vi åker inte kors o tvärs som alla andra år
tamigtusan första gången jag känner RIKTIG julefrid
kanske för att jag upplever sinnesfrid i guess
go jul
utan strul
inget åka runt
inte må strunt
saftglögg i glasen
o kattpiss i vasen(?)
o katten skiter under granen
tror skogen flyttat in
men men lyckan är min
över ett nytt liv
ett stort kliv
in i en nykter framtid
kramisar Måne(nej inte är jag full,som en kastrull
bara lulllull, ändå,,,lite flummig är jag,men nykter som en gryende dag)
kan inte låta bli att rimma,,vareviga timma)
inte dåligt,en vanlig måndag,härligt vanlig

Profile picture for user alcho

Go'morgon livet!

Idag mår jag bra, precis som livet ska te' sig...
Ingen ångest, och ingen alkohol, de två sakerna håller sig ihop, precis som de motvända...

Det är Onsdag idag, och i mellanmjölkens land, mellansverige så har vi fått snö...
Där ingen har varit framme, så är det vykortslikt, allting är orört...

Det ligger bara ett vitt skönt täcke över det hela, och ljuden ifrån alla bilarna dämpas bort, det blir ljusare och man blir faktiskt gladare i själen...

Jag njuter av snön, trots att det betyder massor av köer skapat av dem som inte har haft vett nog att hålla avståndet på motorvägen, pang....köer!

På garageinfarten var det två decimeter, och min svankrygg började genast knorra, och jag tänkte "Äh vad f*n...", och åkte iväg och tjackade en billig elektrisk snöslunga...
Och roligare att skotta har det aldrig varit, det sprutade fem meter högt rakt upp i luften, och sedan snöade det ner igen, jag skjussade ut det på gatan.
För plogbilen kommer i alla fall köra upp en rejäl snösträng just emot min tomtgräns...
Han har alltid en förmåga att välja plogbladet så att just JAG får ta all sk*t...

På andra sidan gatan bor "sura gubben" som alltid har något att klaga över...
Och nu såg han hur roligt jag hade det, och var troligen frukansvärt avundsjuk på min leksak,
och stod och hängde i fönstret för att kolla vad jag gjorde...
Vad skulle han kunna gnälla på nu då tro?, jovisst att all snö hamnade på vägen, och att han kanske kommer få smaka på en snösträng han också...( men han sa aldrig något..)
Högröd i ansiktet gick han ut och skottade sin infart, och halva gatan!!!

Men vem f*n bryr sig, han har sitt liv, och jag har mitt...
Jag vill dela med mig av min glädje,
och jag tänker inte ta del av hans elände som bara han vill se..

Det är nog bara han som mår dåligt av det, och mitt råd till honom och alla andra "elaka" grannar,
försök glädjas med andra, och försök inte bara finna nackdelar till din egen förmån...

Ja det där lät konstigt, men så är det, han söker något att uppröra sig själv över...
Och jag tänker inte hänga med på dom vibbarna, punkt slut!

Märker ni hur jag distanserar mig från det onda tänket???
Men att jag fortfarande ser det!

Det är skillnaden på mitt liv nu och tidigare, ser det onda, men låter det inte beröra mig...
Och vad som händer med det onda..??, det bekommer inte mig, det är inte min sak att överhuvudet lägga någon energi på längre, puts väck!

I mitt nya "tänk" så styr jag (..eller åtminstone försöker..) över tankarna på det som känns bra...
Jag orkar inte jämnt tänka på hur andra tar det, det får ta det bäst de vill...

Jag måste inte jämnt lägga mina ord eller handlingar på guldvåg
för att avväga vad som kanske inte känns bra för tredje man..
Jag måste börja "stå för mina handlingar", och sluta vara undvikande...

Vill man vara med mig, så får man ta hela "paketet", det är min julklapp till mig själv i år!

"Just idag mår jag bra..." kommer ni ihåg den låten med Kenta?
Den snurrar runt i mitt huvud lite till och från de senaste dagarna, men inte lika sprakigt stämma!

Just nu vill jag bara ha' mer snö, för snö ÄR roligt!

Mors! /Berra

..just idag mår jag bra...

Profile picture for user alcho

Hej Berra. Jag är (lite) sura gubben för att det inte snöat tillräckligt. Vill också gå ut och leka med min snöslunga. Den har jag haft i typ 10 år, och en av mina bättre apparater. Den gillar dock inte vintern, eller kyla. Så jag får ställa in den någon timme att tina, sedan startar den på ett ryck. Men ute i minusgrader, inte en chans. Den är dock bensindriven, och utsläppen den bidrar med räcker säkert till att konferera en extra dag i Köpenhamn. Schh, det struntar jag i, hi hi.
/Fenix som också vill ha mer snö

Profile picture for user alcho

Go'morgon Livet!

..återigen en Fredag och en nalkandes helg...
Ingen stress för mig med vad som ska inhandlas på bolaget, om det är tillräckligt mycket osv..
Ingen rädsla för vad som kommer att hända, får mera pengar över och vet att söndagen har jag kvar...

Nya tankar, nya banor, men jag mår ju faktiskt bättre av det...
Vanans makt har satts ur spel, och jag börjar kunna styra över mitt eget liv...
Tänk vilket "inflytande" alkoholen har på sitt liv, den hade ju i stort sett tagit över mitt bete'ende
helt och hållet, den styrde mig inneifrån och förlade tankar åt "sitt" håll...
Så länge den fanns med i beräkningarna så var den nöjd...
När jag ville bryta dess övertag, så slogs den för sin överlevnad,
och manipulerade mig till ett stormande hav av olika känslor...

Men när man inte "matar" den med nya intag av alkohol så svälter den sakta bort,
och den förlorar greppet och övertaget över mig...
Jag får kontrollen, vilket jag inte har haft på åratal, och det känns lite konstigt att JAG får
plötsligt bestämma vad jag ska göra idag, och i morgon...
Man blir lite vilsen med all den nya "makten" man har fått sig tillgodo..

Men när man slutar att jämföra med hur "kul" det var med alkoholen,
och ser "kuligheten" i verkligheten, så förstår man ju att man har blivit lurad hela tiden...
Någon sorts teater har spelats upp i hjärnan, och man blir personlighetsförändrad...
Impulsiv, svartsjuk, odödlig, och framför allt dum i huvudet...

Man skrämmer sina barn när pappa plötsligt börjar bete' sig annorlunda,
han som var tryggheten tidigare...
Det går inte att förändra historian, men jag kan påverka den historian som skapas idag,
genom då att vara den pappa som jag i verkligheten är, alltid!
Min gåva till mina barn, är att jag för alltid ska finnas för dem, ALLA tider på dygnet...

Återigen, tänker jag på sinnesrobönen, den hjälper...
Jag kan inte ramsan, får inte in den i huvudet, men jag tänker på innebörden...
Och det är väl som med munnarna, det är inte alltid det dom säger som är det viktiga,
utan vad de menar egentligen...

Idag ska jag leva, och det är det viktigaste för mig...
Leva för mig är att jag inte styrs av något som jag inte vill, att jag upplever saker som de är.
Att jag kan påverka mina beslut, och kan se resultatet av det...
Frånvaron av alkoholen gör mig starkare i mina beslut, och intrycken mer givande...
Jag har kontrollen, och nu är det min vilja som håller i styrspakarna i skallen...

Jag kan göra vad jag vill, men vill ändå vara impulsiv och göra en del tokstreck,
men vid mitt högsta medvetande, och ta konsekvenserna av det..
Kan avböja i tid, och aldrig låta det gå för långt...

I eftermiddag ska jag gå på en avlägsen släktings begravning,
hann bara träffa henne en gång i mitt liv...
Och hon har gjort stordåd i den enkla människans perspektiv, slitit med sina många barn från olika fäder, där alla pappor varit svårt alkoholiserade och lämnat familjen vind för våg...

Hennes många barn är nu vuxna och har klarat sig bra med sina familjer...
Och det visar nog bara på att alkoholism inte alltid går i arv!
Hon är en riktigt hjälte, och det finns inget annat jag kan göra,
än att hedra henne vid hennes begravning.
Må hon vila i frid!

Men jag, jag ska fortsätta av leva, med samma förutsättningar som jag skrev här ovan...

Helg Kramar!

//Berra

Profile picture for user alcho

Hej Berra.

Jag tycker det är härligt att läsa dina rader. En distans till elendet som gått i alkoholens spår, trots det ändå en ödmjukhet och närvaro till vad som varit.

Det behövs för våra barn någon som är tryggheten som alkoholen många gånger får agera substitut åt, och den någon kan lika väl vara du som din nu bårtgångne släkting du idag ska visa vördnad för. Det påverkar om något huruvida arvet ska föras vidare eller ej.

Hoppas det blir ett fint avslut (åtminstånde jordligt sådant, hur man nu vill tro om det)

H

Profile picture for user alcho

Kloka tankar som vanligt Berra. Jag har funderat en del på arv och miljö då det gäller alkohol. I mitt fall har jag vuxit upp i ett hem där mamma aldrig drack överhuvudtaget. Pappa kunde ta sig en fylla någon enstaka gång. En gång var tredje, fjärde år? Kanske. Nej. Därifrån har jag inte ärvt något miljömässigt gällande alkohol i alla fall. Vad gäller arv känner jag heller inte till någon släkting som har eller haft problem. Men det kan jag inte säkert veta förstås. Inget oficiellt i varje fall. Det ska vara någon "smygalkis" som jag då...
Du skriver så vackert om din släkting. Med respekt och vördnad tar du farväl. Men så är du en insiktsfull person också. Liksom så många andra här - jag gillar er skarpt!
/Maija