Div åsikter eller...?

1601 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Adde
Tack Rosette

påminnelse är min medicin jag tar för att sjukdomen inte ska komma krypande i mig igen. En enkel och billig medicin som borde få Nobelpriset :-)
Jag brukar säga att jag haft 3 liv : Före. Under. Efter alkoholismen.
Varje liv har haft sina lycko- och sorgestunder. Och nu slår det mig att varje liv har varit nästan (men bara nästan! ) en tredjedel av mitt totala liv :-O
Och när jag tittar tillbaka så har varje liv gett mig just sina erfarenheter så jag hela tiden fått större kunskap och möjlighet att utforma mitt liv. Låter kanske konstigt att en alkis kan lära sig något överhuvudtaget (annat än att ljuga och manipulera) men en del fastnar i skallen och sitter som gjutet för att kunna användas senare. Min största och bästa "skola" är när jag var nynykter och nyfiken ! Jösses vad med grejer det fanns att upptäcka ! Många nynyktra är rädda för att göra "utflykter" utanför sin trygghetszon för att kanske få "sug" och "trilla" dit men det är ju samtidigt ett mått på hur stabil min nykterhet är och hur min självkänsla har byggts upp.
Efter att ha levt ett liv där jag var instängd i mig själv för att sen kliva ut i det sociala liv som sker överallt utanför mitt skal är en känsla som jag kan tänka mig att en fjäril känner när den kryper ur puppan ! Friheten är gränslös !!
Gränsen för min egen tid på jorden kryper snabbt närmre (vad skulle Einstein sagt om att tiden går fortare när man blir äldre ???) och jag har så mycket kvar att göra/uppleva ! Jag har iaf bestämt att Eldfesten i Stockholm ska jag vara med på !!
Och jag ska vara nykter då !!
(Och nu över till Nobelbanketten :-)) )

anonyMu
Friheten är gränslös! Så fint

Friheten är gränslös! Så fint och så sant.
Kram på dig

Adde
Ska jag

eller ska jag inte ?
Vet inte om jag är överkänslig nu men jag blir beklämd över att det är fler som försöker allt det som jag gjorde en gång i tiden.
Och det fungerade inte då och det fungerar inte nu.

Jag hade bestämda tidsuppehåll för mitt drickande.
Jag drack inte över vissa helger.
Jag köpte hem för att det "var bra att ha" (för vem ??)
Jag räknade hur mycket jag drack (och självklart fuskade jag för mig själv) ( Redan där borde varningsklockorna skrålat högljutt!!)
Jag höll mig konsekvent undan all typer av piller (utom testet med Antabus och Campral) för jag anade att jag skulle bli beroende av dem också. (Idag är jag otroligt glad och tacksam för det !!)

När jag väl accepterade att jag måste ta emot hjälp och sökte den, då....först då, insåg jag att vägen ut från mitt destruktiva liv var att sluta dricka. Inget mellanting. Jag hade ju testat allt utom just det.

Och där är lösningen !! Så enkelt men så ogreppbart när jag var inne i det aktiva beroendet. Jag kommer så väl ihåg hur mitt inre gjorde uppror när jag sökte hjälp första gången och jag insåg att min största kärlek i livet (dvs alkoholen) höll på att dö eller åtminstone försvinna ur mitt liv.

Jag var tvungen att släppa taget för att åstadkomma den förändring jag trots allt ville ha i mitt liv.

Nån klok människa har en gång sagt att AA är ett enkelt program för komplicerade människor. Sant !

Adde
Hupp....

kollade det fantastiska programupplägget (obs ! Ironi !!) som SVT har under julen och såg ett program idag om ÄGGLIKÖR !!!
Av all smörja jag hällt i mig för att få till ett rus så har jag EN gång testat att få ner ägglikör ! Jag får kräklust idag bara av att se namnet....

Crna macka
Kan bara hålla med Adde, jag

Kan bara hålla med Adde, jag har också provat alla tänkbara och otänkbara sätt att försöka sluta att dricka. Tills jag faktiskt bara slutade. Största vinsten för mig är att slippa förhandla med mig själv.

nydag2018
Instämmer..

Tycker det är riktigt frusterande, vi som vet vi vet. Det går inte med "regler" osv, det enda som gäller är att sluta helt.

Samtidigt så vet jag att jag själv var likadan i början, jag vägrade tro på att jag inte skulle kunna dricka "normalt". Blev arg på de som skrev till mig här på forumet att jag var tvungen att bryta helt.

Idag finns det ingenting jag är mer tacksam över än att jag slutat dricka, bästa valet i mitt liv. Man får bara hoppas att fler kommer till den insikten, även om det som sagt är frustrerande att läsa om..

God jul på dig i alla fall!

santorini
God fortsättning vänner!

Jag känner likadant som er. Det är som Adde säger att man blir lite beklämd att läsa om dessa olika försök som vi genom egna och andras erfarenheter lärt oss inte kommer att fungera. Det finns inga genvägar, hur gärna man än vill tro det. Först när man accepterar det så kan man få en varaktig nykterhet. Och slipper räkna, förhandla med sej själv och planera. Slipper också deprimerande bakslag.

Adde
Under

helgen firade jag min aa-födelsedag ! Och eftersom jag för länge sen slutade hoppas på att nån skulle komma ihåg den så gjorde jag det ensam. Den betyder nog mer för mig än min "riktiga" födelsedag eftersom jag har så många minnen runt den, både före och efter. Jag var ute och körde på dagen och letade efter nån alkoholkontroll men hittade i vanlig ordning ingen :-( Annars är det numera en lyckotanke att bli stoppad och få blåsa !!

Jag är inte på topp själsligt, är aldrig det under vintern, och är lite extra vaksam på mitt mående så det inte fibblar iväg till nåt som gör att längtan efter att dricka växer sig fast. Jag har aldrig fått såna tankar (jo, 2 ggr i början av nykterheten) men det beror nog på att jag har blivit varse vart jag är på väg och har verktyg för att kunna handskas med det. Jag är ju medveten om att jag har en kronisk sjukdom och att jag inte kan dricka, så viktigt att inte glömma det !! Normalt sett så tänker jag aldrig på alkohol och har inte heller nån som helst längtan efter det. IDAG !! Hur det blir i morgon vet jag inte !

Jag har följt en brittisk deckarserie som heter Scott & Bailey och häpnar över kvinnornas enorma vinkonsumtion !! Att misstänka att de är sponsrade av vinfabrikörer ligger väldigt nära till hands ! I alla fall den ena huvudrollen har en stor röd skylt som skriker ALKIS !!! pga alla situationer hon sätter sig i. Beklämmande.

Å jag firade födelsedagen med smörgåstårta :-)) Inte ett dugg nödvändigt men väldigt gott och helt skamlöst tycker jag att jag är värd det !

Ta hand om er med hjälp av en dag i taget och ta aldrig första glaset !

PimPim
Grattis Adde på din...

... nya födelsedag! 🎉🎈🌺💪🏻✨ Vilken känsla det måste vara! Längtar själv efter den men jag tar en dag i taget nu. Det är mitt mål här och nu.
Kram PimPim 🌷

Ellan
Grattis!

Grattis på din dag... en dag i taget blir ganska många dagar efter en tid. Jag tycker att du gör helt rätt som firar. Det gör jag också.🤗 Den dagen då livet vände är väl värd att firas. Och varför inte med smörgåstårta.
Kram Ellan

Pi31415
Ett stort grattis Adde

på födelsedagen.

Ja det är bra att ha verktyg i beredskap, och till hands, så man inte villar bort sig och börjar dras mot det första glaset. Gör inte samma fatala misstag som jag gjorde efter 16 års nykterhet. Vår beroendehjärna bär vi med oss livet ut. Den klarar vi bara att bemästra om vi undviker det första glaset.

santorini
Grattis Adde!

Så värt att fira! Jag vet också när jag har min nya födelsedag. På topp eller inte så är det allra viktigaste att inse att man aldrig kan dricka alkohol igen. Att aldrig låta sej tro att man är botad. Pi31415 ger en bra påminnelse om det, efter 16 år kan man falla tillbaka i missbruk. I hjärnan finns spåren alltid kvar. Och allt är så mycket enklare när man insett det. God fortsättning!

Adde
Tack

för gratulationerna !!
Visst är det så att oavsett hur länge jag varit nykter så har jag alltid spriten en armlängd från mig. Så länge jag lever har jag ju valet att lyfta glaset eller inte men så länge jag sköter om mig själv och påminner mig om hur det en gång var så blir livet så oändligt mycket enklare än när jag var aktiv alkoholist. Och därmed blir glaset tyngre att lyfta.

Ta hand om er !!

anonyMu
Grattis i efterskott Adde!

Grattis i efterskott Adde! Tack för att du delar med dig av kloka tankar!
Kram

Adde
Tack fina

Muränan ! Blir glad när du gör inlägg så du inte glömmer oss :-)

anonyMu
Tack själv kära du! Här ska

Tack själv kära du! Här ska inget glömmas bort! // Kram :-)

Adde
Ibland

blir jag inte klok på hur jag fungerar ???
När jag var nynykter var jag oerhört känslig för att "känna in" andra alkoholister och medberoende men jag var tvungen att vänja mig av med det för vi är så många så det blev en aning jobbigt. Idag kan jag känslolöst konstatera att en person är beroende utan att lägga några värderingar i det. Men det räcker fortfarande med att möta en person och bara byta ett par ord så är det klart. Jag vet ju att personen har, liksom jag, ett val att göra och att jag inte kan påverka det.

MEN.....insikten att nån är medberoende har aldrig riktigt släppt mig och det kan ju bero på att de är så många fler så det är svårt att undvika ? Och den insikten har ökat den sista tiden !? Och jag är inte på det klara med varför ?? Det är inte svårt att känna igen en medberoende irl men om jag bara ser hur de agerar/skriver på sociala medier så blir jag förvånad ! En ide' är att ordvändningarna är en spegel på mitt sätt att skriva och självklart om de beskriver sitt mående som liknar mitt när jag var aktiv. Och på nåt sätt tycker jag synd om dem för att de inte själva är medveten om problemen eller vill se det trots alla signaler. Tyvärr är det många som börjar knapra piller vilket bara förlänger lidandet och gör att de fastnar i en bedövad värld som är väldigt svår att ta sig ur.
I min direkta närhet har jag 3 st som är kraftigt medberoende varav en vet min bakgrund och vars pappa var alkoholist/drogberoende men som totalt blockerar all hjälp och sticker huvudet i sanden och mår sämre och sämre.

Jag har skrivit det förr och tyvärr stärks det med att medberoende är mycket svårare att komma nära och få att förstå sambanden. Hos mig som alkis finns en konkret sak att peka på : Alkoholen som jag dricker.
Att få medberoende att inse att det är i stort sett samma sak för dem är så svårt : Alkoholen som ANDRA dricker.

Jag får nog fortsätta att fundera för jag tror inte det finns givna svar på varför min känslighet har ökat den sista tiden.

mulletant
Viktiga funderingar och frågor Adde

- du som också är min forumbrorsa som Berra. Så oändligt mycket ni två betytt för mig. Även jag kan bli helt matt när jag ’ser’ eller tycker mig se det jag idag kallar medberoendemönster... jag har också insett min maktlöshet i att försöka visa eller tala någon annan ’tillrätta’.
Jag tror som du, det är svårare att se sambanden och att det ofta sitter djupt. Många av dem jag har närmare kontakt med är ju Vuxna barn och många av dem har inte insett det förrän efter att ha mött andra vuxna barn och känt igen sig.
Jag har insett mina osunda ätbeteende och på vilket sätt de hör ihop med barndomen med en pappa som var alkoholist och förstås en medberoende mamma. Eller jag vet inte vilken ’etikett’ jag skulle sätta på henne. Hon gjorde sig småningom fri och levde verkligen ett starkt, gott och självständigt liv under många år.
Hursomhelst - jag ville vara skriva det här nu när jag för en gångs skull är inloggade. Det händer sällan numera. Så oerhört tacksam att du och Berra var bland de första jag mötte här. Om ni möts på träffen så krama om varandra och känn i hjärtat att ni är mina brorsor som bidragit till att rädda mitt liv. Jaaa, det låter stort men det är så jag känner det. Kram på dej / mt

Adde
Helt

fräckt kopierar jag in denna viktiga text som så många borde läsa :

Marie Bengtsson
27 oktober 2017 ·
"TA INTE ANSVAR FÖR DEN SOM ALDRIG GÖR FEL
Under många år har jag jobbat som drog- och familjeterapeut inom den behandlingsform som går under namnet Minnesota- eller tolvstegsbehandling. Det som kännetecknar beroendesjukdomen är att den genomsyras av förnekelse, skuld och skam.

Enkelt förklarat hänger det ihop så här.

Sjukdomen yttrar sig på ett sådant sätt att den som är beroende förlorar förmågan att kunna hantera sitt alkohol- och drogintag vilket leder till överkonsumtion. Detta medför, i sin tur, att konsekvenser på alla plan i personens liv uppstår. Känslomässiga, mentala, sociala, fysiska, etiska, juridiska och finansiella. Inte alla på en gång, utan en efter en, men i en allt snabbare takt.

Varför gör då inte denna person något åt det kaos som uppstår som en följd av sitt alkohol- eller drogintag? Varför slutar han, eller hon, inte bara att dricka eller droga?

Svaret är lika enkelt som det är svårt. FÖRNEKELSE.
Eller som min kollega Stig brukade säga:

”Alkoholisten är så sjuk att han inte förstår att han är sjuk.”

Den beroende håller sanningen borta från sig själv vilket får till följd att omgivningen först blir förvånad därefter frustrerad för att sedan ta på sig ansvaret för det som händer.

Den som lever nära den som är beroende lever nämligen också nära den skuld och skam som blir konsekvensen av överkonsumtionen och kontrollförlusterna. MEN eftersom den beroende inte förmår se sitt problem kan han eller hon inte heller ta ansvar för sin skuld utan lämnar istället över notan till den som sitter bredvid.

I den beroendes dimmiga värld är det ALLTID NÅGON ANNANS FEL att det ser ut om det gör.
Mitt budskap till den som lever nära en person som är aktiv i sitt beroende blir därför:

Det är inte ditt fel och därför inte heller ditt ansvar att reda upp, fixa till eller hålla styr på vare sig den beroende eller dennes problem. SKULDBÖRDAN är inte din att bära utan du kan, utan det minsta dåligt samvete, lyfta den från din axlar och börja leva igen.

Och mitt budskap, till alla andra, blir:

Se upp för personer som aldrig gör fel. Det är nämligen fullt möjligt att bli fast i en skuldfälla även i ett hus som är vitt."

Marie ❤︎

Adde
Tack

personal och ni som kom på träffen idag och verkligen gjorde den till en dag för mig att minnas !
Det är många intryck som nu ramlar omkring i min skalle och jag vet sen tidigare att det kan ta några dagar innan allt har hittat sin plats och lägger sig till rätta i huvudet. Nya erfarenheter som jag kan glädjas länge åt !

Sköt om er !!

Adde
Livet

svänger och jag har svårt att hänga med !

När jag åkte hem från träffen i lördags så kom tanken på att jag har det så otroligt bra i mitt nyktra liv och att jag alltför sällan numera verkligen tänker på det. I början av nykterheten så var belöningarna viktiga men allteftersom tiden gick så blev det mer ett accepterande av att jag gjorde bra saker för min egen skull för att sen sjunka undan till att bara vara en normal vardag. Jag behöver påminna mig om hur livet ser ut idag och hur det tidigare var och vara tacksam för det jag får uppleva.

I söndags blev jag påmind om motsatsen.

För många år sen var jag bekant med en man som jag hade gemensamma bekanta med. Vi trivdes inte ihop men vi kunde iaf prata med varandra. Jag var aktiv alkis då och jag förstod senare att det var även han. Han tog sig aldrig ur sitt beroende och förra veckan orkade han inte mer utan tog sitt liv.

När jag tittar tillbaka så inser jag ju självklart att det lika gärna kunde ha varit jag som söp mig bortom all sans. Vi gjorde olika val och jag får fortsätta mitt liv ett tag till. Och jag har tjatat om det : OM jag skulle börja dricka nu så skulle jag inte överleva.

Nu kan jag ta bilen en lördag för att vara med på en forumträff och känna mig glad över att jag har den möjligheten och dessutom känna den ofantliga frihet jag har när inte alkoholen styr mitt liv längre.

Detta bara genom att göra ett val och ta en dag i taget !

FinaLisa
Adde🌷

Vilket tänkvärt och viktigt budskap ditt inlägg innehåller!
Tack för att du delar🙏

Kramar
💚💚💚

Vinäger
Tack Adde

Viktigt med påminnelser. Vi säger ofta att livet tog en annan vändning, men glömmer ibland att vi är med och påverkar. Livet är inte alltid lätt att leva - det ska gudarna veta - inte heller är det speciellt rättvist, men hur vi än vänder och vrider på det har vi alltid ett val. Så länge vi väljer nykterhet slipper vi i alla fall allt elände som följer i alkoholens ångestladdade spår.

Jag tar vara på dina ord och blir än mer stärkt i mitt val att vara helt nykter.

PimPim
Tack för dina kloka tankar! Hade en ingift närstående...

... i familjen som begick självmord. Han drack. Han förskingrade pengar från jobbet. Han ljög om diverse sjukdomar just för att man skulle tycka synd om honom och ge honom en orsak till att dricka.
Och jag vet att det kostar verkligen Skjortan att inhandla massa A, så det är inte konstigt att man hamnar i skuldfällan fort och blir desperat efter pengar.
Jag är glad att jag stoppade i tid! Tack och lov 🙏🏻
Kram PimPim 🌷

Adde
Vi behöver

lite buddism i Sverige tror jag :-)) Jag är ju inte religiös men jag gillar Buddhas tankar och levnadsregler och inte minst deras helger i bla Thailand då det är helt förbjudet att sälja alkohol ! I maj blir det lite svettigt för alla alkisar där pga kröningen av nya kungen :-)) Mycket stängt då :-))
Idag är det den viktigaste helgdagen : Makha Bucha Day ! Köp ingen sprit idag hörrni !!

Adde
Ibland

drabbar livet mig hårt och ställer allt på ända.
2 dagar i rad har jag fått uppgifter som gjort att jag totalt måste revidera allt jag uppfattat sen barnsben, som människor jag litat blint på.
Det är inte skoj att få dessa obehagliga uppgifter istoppade med eftertryck rakt in i mitt hjärta och som gör att jag inte mår bra.

Jag är enormt glad för att jag har en stabil nykter bakgrund och har lärt mig att AA's program hjälper mig med sina enkla levnadsregler och att de sitter i ryggmärgen som ett stöd jag alltid kan luta mig emot.
Idag vet jag ju att en sup aldrig någonsin löser nåt och att jag blir urusel på att hantera livet som ju inte alltid är en dans på rosor.

Ibland kan jag bli sur på mig själv och få samvetskval över att det tog sån tid innan jag fattade att spriten var orsak till mitt miserabla liv. Och det trots att jag idag vet att jag inte kunde hantera livet annorlunda med den kunskapen jag då hade. Vändningen kom ju den dagen då jag ärligt erkände för mig själv att jag är en alkoholist och att jag behövde hjälp för att komma bort från, och behärska, sjukdomen. Vid den kapitulationen så vände mitt liv och blev bara bättre och bättre trots div bakslag som egentligen bara är en liten vindpust av vad som skulle kunna ha varit.

Jag är fortfarande skakad över de nya uppgifter som kommit fram och mår väl inte så bra MEN jag behövde inte dricka på dessa uppgifter. Och ikväll är jag bjuden på fest bara jag får reda på vart jag ska :-)))

Pi31415
Ja, visst är det så Adde,

livet är inte alltid en dans på rosor. Man drabbas av motgångar, problem och tunga saker även när man lever som nykter alkoholist. Det är ofrånkomligt.

Nej inte skulle det på något vis bli bättre med alkohol. Själv var jag ju periodare, och jag fungerade lite som en tryckkokare, där motgångar och problem byggde upp ett oemotståndligt behov av att få "stänga av" med alkoholen. Ja, ibland tog man problemen som ursäkt till att "få" dricka. Med resultatet att problemen oftast fanns kvar när man gick ur fyllan, och att man uppå dem åsamkat sig själv en rejäl fysisk och psykisk plåga i form av bakfylla med svår ångest och skam.
Så man förlorade alltid på att supa.

Själv har jag erfarenheter av att klara av jobbiga saker bättre som nykter. Saker man inte kan påverka lär man sig uthärda, eller acceptera. Sådana problem som man har möjlighet att påverka, kan man ta i tu med direkt, och oftast på ett förnuftigare sätt. I stället för att ta den onödiga, och kanske ibland förödande, omvägen via flaskan.

Hur som, så tycker jag det är tråkigt att du drabbas av tunga saker Adde.
Om det kan ge någon liten lindring, så sänder jag här massor av styrka och tankar via cyberrymden till dig.

Sköt om dig Adde.

Jasmine
Det är jobbigt..

… när ens barndom visar sig vara annorlunda än man trott. Vet inte om det är vad du menar, men det var så jag tolkade det. Fint att du är nykter trots dina "motgångar". Vi vet ju alla att alkohol inte hjälper varken i med- eller motgång, men det är inte alla som kan hålla emot a-rösten. Jag har fallit flera gånger och beundrar dem som du, som kan stå emot och inte vacklar.

Kramar!

Adde
Jag

har ju förmånen att få bli äldre och samtidigt ha en stabil nykterhet och även utan några allvarliga sjukdomar annat än åldersrelaterade.
Men en sak som jag upptäckt nu är att mitt sätt att acceptera förändringar sakta med säkert har förändrat mig en aning och det är en utveckling jag är rädd för. Sen tiden före min behandling så har jag haft väldigt lätt för att kliva ut i det okända och acceptera det som sker utan min inverkan. Jag har haft förmånen att kunna se livet fortgå utan att jag behöver försöka styra upp det. Det som sker det sker. Att acceptera det jag inte kan förändra har varit mina ledord sedan tiden innan nykterheten utan att jag då riktigt fattade innebörden av det.

Jag står nu inför en resa, och det är ju inte den första resan jag gör !, och upptäcker plötsligt att jag känner en viss oro och fattar inte varför ?? Ok, landet jag ska till är väl inte i framkant när det gäller trygghet, flygbolagen har mörkat felaktigheter i sina kärror, ett av hotellen jag bokat svara inte på mail, har sett (något för sent) att politiskt och religiöst är det helt galen tid med ett besök........sånt har inte brytt mig tidigare ! Är det typ att "När fan blir gammal blir han religiös" ????

Näe, det är ju inte jag !! Jag har en enda viktig uppgift som jag behöver hålla reda på och det är att inte ta det första glaset !! Allt annat kan jag uppriktigt strunta i för det löser sig utan att jag lägger mig i det !

Det är avlöningshelg och köerna är långa till Bolaget och jag är så otroligt glad för att jag inte står i en sån kö !! Svetten på ryggen av nervositet för att nån ska känna igen mig, problemet med att få lönen att räcka hela månaden, det synnerligen usla måendet dagen efter när jag hade druckit upp allt som skulle räcka hela veckan.....

Idag är jag en alkoholist som är nykter för min egen skull och med den förutsättningen kommer jag väldigt långt i livet.

Adde
Jag är

en alkoholist som idag är nykter för min egen skull.
Och jag är en ren alkoholist, dvs jag har aldrig använt droger eller tabletter i mitt missbruk.
Och idag kan jag se att jag är en utdöende ras eftersom de allra flesta numera har ett blandmissbruk.

Och jag blir mer och mer sur på rapporteringen av missbruk i Sverige där fokus ligger på narkomaner som är en liten grupp missbrukare, förhållandevis. Vi alkisar, även de som blandar med tabletter, är i klar majoritet, kanske mer än 10 ggr större grupp, och vi dör som flugor i jämförelse med narkomaner. VARFÖR lyfts inte det i debatten ???

Kan det vara så enkelt att alkoholmissbruk blivit socialt anpassat ?

Och jag tror inte jag nån gång sett en undersökning där alkoholister fått vara med att dra slutsatser utan det är alltid nån "lärd" gök som ska tala om för mig hur jag fungerar :( Och de har nästan alltid fel. Rekordet har nog den stora konferensen Drogfokus där det sitter byråkrater och gaggar statistik men inte kommer med några förslag på lösningar som fungerar och tvärvägrar att bjuda in alkoholister. Och mer och mer ser jag nu att "förståsigpåarna" rekommenderar läkemedels"assisterad" behandling :O Bla KRIS är ju så less på att ta emot frigivna ungdomar som åker in för div brott och kommer ut beroende av div läkemedel. Hur ska man rehabilitera en "vanlig" narkoman som blivit beroende av andra läkemedel under fängelsetiden ? Snudd på omöjligt. Men läkemedelsindustrins lobbyister är en väldigt stark grupp.

Att vara alkoholist innebär en "utbildningsperiod" på 15-25 år, det går på halva tiden om man också använder tabletter, och det är inget man lär sig på en skola. Varför används inte vi mera ??? Vi som har en stabil nykterhet har ju en förkrossande kunskap i missbruket och delar gärna med oss men de "lärde" håller inte alls med oss. Trampar vi nån på tårna ? Ja, förmodligen.

Nu har jag fått gnälla av mig och lyfta oron i min skalle och kan återgå till det vanliga livet igen :) Tack för mig !

Sidor