Nykter livet ut

Mellanlandar med en kort vila efter intensiv men bra dag. Jag har varit på möten (kontoret!) men avböjde efterföljande aw. Inte för att det innebär någon frestelse med alkohol men jag måste välja. Innerst inne; det räcker för idag- och jag behöver samla ihop några jobbtrådar samt ett par timmar packande kvar.
Eller ”jag jobbar med min nykterhet”
Får i dessa lägen förhålla mig till; jag borde hänga med för den goda saken/hens skull.
Men nu är jag den goda saken.
Att jag ska hinna med utan för mycket stress är viktigast- och främjar mitt nyktra liv.
För två år sedan hade det varit en utopi och min hjärna hade varit oklar över vad jag behöver och andras förväntningar.
Jäklar vad jag har lärt mig!
Kram 🌱

@torn @andrshalvlek jäklar kostar inga pengar i barnbarnens svärburk 🙌🏻 Och allt är bättre än detta ständiga ”exakt”
”Menexakt”
Och jäklar vad skönt att allt inte längre än ”magiskt” Kram 🌱

Ja vissa saker är och får vara fortsatt magiska 🧙🏻‍♀️
Inte magiskt men lite överraskande är pack-dagen här och jag är idag utlokaliserad på min mans kontor. Bankmöte och lite sånt, imorgon får vi nycklarna. Plötsligt är dagen här vilket känns härligt i det här fallet men också lite deppigt. Alla dagar är ”plötsligt här”, hela livet går fort. Det gäller att leva. Vi är ju några stycken som gör det, heja oss!

Gaaaah. Varit på banken och lånat massa mer pengar. Fick en stunds kraftigt stress-påslag typ; ge mig en flyktväg-gör vi rätt- vilka risker finns- tänk om jag förlorar jobbet. Det hade varit värre om jag hade varit bakis. Eller tagit beslut utifrån ett dimmigt sinne.
Nu har jag gått igenom alla riskfaktorer och för nu och min överskådliga tid har vi råd.
Det går att sälja och flytta om så skulle behövas. Att lägga in i princip alla pengar i en lägenhet i innerstaden är möjligen inte att sprida risken men har hittills inte varit någon dålig investering.
Förlåt att jag babblar på om för alla och envar ovidkommande saker, men detta blev övermäktigt för stunden. Köpte en dyr-kaffe och nu ska jag jobba på.
Må känslan när vi kliver in i vårt nya hem vara god. Då släpper stressen.
Med lätt bultande hjärta/eder SeKlart

Tack hela gänget för fint pepp, det betyder mycket även om jag utifrån kan se att det är ytterst ytliga funderingar, men för mig är det inte bara så. För mig är det väldigt ovanligt att jag tar risker och framförallt- att jag med bestämda steg går mot ett mål som jag vill, och är värd! Hela mitt liv har jag anpassat mig (ja, så är livet och det hör till) Men det har också funnits en ”inte ska väl jag” över ett antal val i livet. Nu tycker jag ”jomen jag ska”. Och på så vis blev detta med nytt boende en sorts manifestation av det, självkänlsa tror jag faktiskt att det handlar om.
Tack för att ni tror på mig, vet inte om ni förstår vad varje fin kommentar betyder men just här- tror jag ni instämmer.
Ja @andrahalvlek, jag har både överlevt och andats idag 😍 och känner mig lite larvigt glad. Nu åkte min man för att hämta sista lådan i gamla lyan så då hann jag läsa ikapp alla dagens viktiga händelse här.
Och som varje dag- påminna mig om det otroliga liv jag har ynnesten att få vara med om, och dit hör forumet.
Kram och om en stund godnatt! 🌱🌸

Tack min fina kompis @andrahalvlek för din omtanke. Kram 🌱

@Varafrisk
Jag har lärt mig läsa med autocorrect-ögon 🤓 tack för ditt snälla inlägg och BRA för att köpa biljetter till något du verkligen vill göra! Det häger också ihop med självkänsla tror jag. Kram 😍

Nu är vi trötta. Det ser värre ut här än igår men det gör inget. Jag somnade på eftermiddagen av ren utmattning, sen kom barnbarnen och hälsade på och då fick jag vakna till… trodde länge det var onsdag idag. Ska veckan aldrig ta slut? Men imorrn är det fredag. Som tur är har jag varit nykter så länge att min hjärna kokar ihop slappna-av-hormoner och förväntan-känslor på egen hand.
Liksom den lärt sig att bädda kring svåra känslor och obehag. De känns helt enkelt inte lika svåra - eller obehagliga. De är vad de är, (och inom rimliga gränser förstås).
De här sakerna har jag upptäckt först senaste månaderna, väldigt fina insikter och kanske samma som flera av oss skriver om, att må bättre och bättre. Haha, var ska det sluta 😍 Kram!

@Kaveldun där är du 💛
Jag känner mig inte som gammal vän, jag är samma vanliga och tänker att forumet är väldigt speciellt och vi som liksom hänger här gör det i något sorts flöde att hitta ut och samtidigt hitta in. Vi går inte alltid i takt. Fint att du läser.
Jag har själv pålitlighets- issues med vissa personer, som jag som nykter försöker liksom gå till botten med. Att säga som det är, att jag inte riktigt vet varför jag ibland försvinner- går rätt så bra. Konstigt nog är det sällan ytliga bekanta utan någon som har stor betydelse. På ett eller annat sätt. Gör mig sårbar eller något jag inte kan sätta fingret på. Men allt vet vi inte, det är helt säkert.
Åtta veckor låter som en bra tid.
Glad att du tittar in och glad att du också köpt lägenhet och våndats- vi växer så det knakar helt enkelt. Kram!

@kavlis jag kände mig inte alls fastnaglad utan ville mest säga att vi nog är vänner hela tiden vi som finns här, och lite andra regler än i vanliga livet gäller här? Kanske Om någon vän irl hade tystnat så hade jag ringt och ringt! Nu har jag såklart tänkt men också insett att vi har våra egna resor parallellet med det vi delar här? Om detta flum går att förstå! Så glad att du skriver några rader med det ska inte vara kravfyllt här, menar jag. Jag har tänkt mycket på dig men också med stor hänsyn- så att du inte skulle känna att detta var förknippat med ännu mer förpliktelser än det jobbiga att vara nykter. Kram 🌱

Exakt som @ah skriver, vi är din flock och inte gamla vänner som glömt bort vem du är och vi är här. Du behöver bara säga ja till att vi får finnas för dig. Kan vara svårt nog enligt mig iallafall. Sen bestämmer du hur ofta mycket du vill skriva menar jag! Eller läsa. Vi är många som saknat dig!

Good morning enligt Kanye West om ni brukar lyssna på den? Passar en fredag med ny kaffebryggare helt perfekt.
Straxt dra igång med diverse jobb så jag kan sluta i rimlig tid, ska undersöka om det går att köpa räkor utan att pantsätta lägenheten ytterligare. Vi får se! Massa grejer att glädjas över hörni, glöm inte dem. Kram!

Så var jag igång med min runstreak (med barnen) 2 km/dag från 1 september till 1 mars. Började med att ta ut två av tre möjliga lediga dagar… hehe. Men jag var så trött och hittade inte ens mina skor i detta kaos.. sprang med världens sämsta gear och långsamt, men inte speciellt jobbigt, skönt.
Vi har premiärlagat mat i vårt nys kök och jag har köpt fina blommor till mina fönsterbleck (heter det så?) Snart är det slut-slösat men passar på i den allmänna förskingringen.
Jobbade mellan 07 och 17:30 en extremt stressig dag, med tajta tider att hålla och extremt beroende av mina team såna här dagar. Nu sover min man i soffan efter sina 2 gt och ett glas vin- så charmigt (not). Det är okej. Jag ska strosa lite här och som jag oft gör- njuter de kvällar jag inte behöver ställa klockan.
@kaveldun om du kikar in så har jag tänkt på dig mycket idag. Så glad att du tittade in. Var rädd om dig. Kliv in och ut som du känner för! Kram 🌱

God förmiddag @charlie blir så glad när du tittar in. Klart och gärna streaka ihop. Jag som är sämst på all idrott har ändå kommit att älska att springa. Och du har helt rätt i att kroppen stramas upp väldigt snabbt liksom att core-musklerna får jobba. Verkligen bra jobbat med 850x2 du ska se att det snart känns som något att faktiskt längta till.
Jag har sprungit regelbundet så många år- och oregelbundet/inte alls de senaste åren, ändå kändes det som första gången igår! Och långsamt gick det också lättare astma efteråt. Men vet att det blir snabbt bättre särskilt när man slipper baxa en bakis-kropp genom detta.
Jag kommer att köra hela vintern så är glad för allt pepp när det är minus 12. Kram Charlie jag tror du fixar allt med ditt metodiska sätt: är impad:

Lunchtid och har just avslutat brunch.
Jag försöker ibland förklara för människor angående alkoholfritt liv, några av de saker som ger djup och mening åt detta liv- dvs inte endast att ”avstå” utan att få något nytt. Jag brukar säga att det dels handlar om att hitta andra- mer utvecklande vägar- för livet. Att inte bemöta allt med tre glas vin. Glad, ledsen, stressad- in med glaset. Att bli nykter är att uppleva livet bortom, det är mer och känslor och ett rikare liv, så mycket mer liv än vad jag kunde föreställa mig.
Det ANDRA omvälvande är det som jag insett först en bra bit in i nykterheten. Och det är att hjärnan-kroppen- kan skapa boost på känslor helt på egen hand! Allt det jag trodde inte gick att uppnå som nykter- har kommit tillbaka med större kraft.
Känslorna för tex ”fredag” eller träffa vänner, laga god mat- allt det som i min värld ”förhöjdes” av alkohol förhöjs nu ännu mer men jag är självförsörjande.
Det är faktiskt något så märkvärdigt att det går att kalla det magiskt!
Njut av allt i hela katalogen idag, det tänkte jag göra. Kram!

På landet och sprang min streak 2 km och sen tog jag ett bad i sjön, riktigt… friskt. Inget barnbarn ville ställa upp som sällskap. Jag har lärt mig att bara göra- när det kommer till badstegen och sedan ner och i. Gäller fler saker i livet. Imorrn ska jag ta några simtag, idag var det så chockerande svalt att det bara blev ett dopp. Har småbarn här vars föräldrar bjudit på middag och fixat, så allt på det hela taget en ljuvlig dag. Kram.

Ja @sisyfos och @torn skillnaden mellan nu och då sjunker ner genom kroppens alla lager, lite i taget, kanske når vi Berra-status så småningom 💪🏻 För mig finns inget tillfälle då jag hellre skulle dricka.
Men jag har förståelse för de många som tampas med att hitta balans.
Det är ju liksom ett mer vuxet förhållningssätt till det mesta i livet. Det är ju en aning främmande att behandla sig själv som ett barn. Jag förespråkar inte heller nykterhet för alla människor, upplever nog inte ens a som ett gift.
Men för mig. Jag varken kan eller vill dricka. Och det finns inte längre ens en smula sorg i det. Jag är säker på att jag gick en sunkig sen medelålder till mötes. Inte som i hemlös eller arbetslös, men utan ro. Nervös och sug efter något som skulle lyfta mig bort från verkligheten, varje dag.
Jag är otroligt tacksam över min nykterhet och över forumet, mina kompisar här. Jag känner inte plikt men däremot stark känsla av pay it forward- kanske kunna göra skillnad på så vis, för någon annan.
Filosofiska rummet ska nu städa lite och plocka av de sista luktärterna, kram. 🌸

Fattar dig helt och fullt @torn och jag tycker inte ens det riktigt går att förklara för andra- där känner jag att mångas sinnen är förgiftade faktiskt. Det är både ledsamt att läsa om dina skakningar men samtidigt sån lättnad att du är här nu, och fri(sk). Kram 🥰

Idag hinner jag bara snabbskumma här, det är måndag och jag ska till jobbet!
Håller på och slutar med mina halva sömntabletter vid behov (söndag en sån kväll) och tog igår istället en melatonin som min doktor tyckte jag kunde testa. Somnade gott men dödstrött i morse, det är väl bara mitt state of morning.
Vaknar också till olika härvor på jobbet, IT, hr-grejer som måste redas ut. Så jag tar en kopp kaffe till och andas innan jag ger mig iväg. Kram och ha en fin måndag utan spår av hemsk baksmälla- som jag ofta led mig igenom måndagarna. Nu är det okej, okej okej!

Men wow tack! Hade missat, så glad över min squad @torn @ah @sattva och hela gänget här som hjälper till att räkna varje dag (eller lite tjusigare; make each day count som Jack sa på Titanic)
Landar hemma efter heldag på kontoret- trevligt och tröttande.
20 månader. Vad skönt det är att ha kommit så långt. Tack, kram! 💪🏻🌱

Tack @tappadigen ja jag ser faktiskt fram emot två år, föreställer mig att det är skönt att säga ”slutade för flera år sedan” men generellt längtar jag varken hit eller dit. De flesta dagar är bra att vakna till, dag 609 ser ut att bli bra och vilken snygg siffer-kombo. Kram 🤗

Godmorgon,
Jag funderar över mina sömntabletter, intresseklubben behöver inte läsa vidare, men har med flit inte förnyat recept- utan med blir väntat och nu kört en vecka utan. Kanske tar 2-3 x 0,5 tabletter/vecka. Det är en sorts trygghet de dagar jag oroar mig över sömnen, alt sovit längre (söndsg).
Jag somnar gott men min nedvarvning tar en stund- ineffektivt för en effektiv person men förstår rent logiskt att nedvarvning har ett gott syfte/mening.
Nu klurar jag på om jag ska skippa att ens hämta ut de där tabletterna iaf först nästa vecka då jag ska resa bort med jobbet (då vågar jag inte riktigt chansa, som det känns just nu).
Man kan säga att jag inte utvecklat något beroende då jag somnar gott även utan. Men frågan är om det finns fler vinningar att sluta helt. Känns inte som jag sover bättre men kanske kommer. Vore såklart skönt att slippa, rent generellt.
Om nån har input här så tar jag gärna emot.
Ha en fin dag, kram!

Hej gänget och tack för era kloka inlägg, skönt att ta del av era erfarenheter. Jag rör mig mellan alla de tankarna- att inte behöva ta till ”hjälpmedel” för något som kroppen kan sköta på egen hand. Till att känna va**an spelar det för roll om det gör vardagen enkel och mindre stressad.
Jag är ibland så trött på att hålla på med min… kropp och mig själv. Men jag vet å andra sidan att mycket av det arbetet krävs och behövs. Den här veckan har jag sovit gott utan en smula tillsatser men jag somnar sent… tar timmar för mig att känna mig redo för sömn. Jag vill också hinna med livet bortanför jobbet, pyssel i hög grad här hemma efter flytten- men även annars så har jag behov av att greja, fixa, se lite på tv, lyssna på en podd, prata med min man. Om jag jobbade 75% skulle det möjligen vara annorlunda men jag varken kan eller vill växla ner.
Så jag landar i att testa utan ett tag. Men inte tveka om jag oroar mig för sömnen en söndag när jag haft sovmorgon. (Alternativet är sömnskola som vill att man ska ställa väckarklockan samma tid- varje dag- och det skulle beröva mig en av mina större njutningar i livet.)
Och apropå det ska jag nu fixa mig en lunch och återaktivera mitt gymkort! Åh vad jag är glad att vardagen håller på att återgå till det normala. Kram på er!

Godmorgon!
Idag har jag gjort något mycket ovanligt för att inte säga unikt: ätit frukost.
Äter ju bara frukost på helgerna, väntar med spänning på effekter av detta äventyrliga.
Har vaknat varje morgon sen i tisdags och känt ”är det inte fredag?” Näe, inte idag heller.
Igår hade vi middag med några vänner, ikväll ska jag på ett mingel och på lördag på FEST! 🎉 Så mycket grejer- väldigt länge sedan. Skönt är att jag varit alkoholfri så länge nu att denna fråga är en icke-fråga men ser verkligen fram emot att träffa vänner. Kram på er denna TORSDAG. 🌱

Frukost. Inget för mig.
Har däremot kommit igång med min runstreak och igår var första gången jag kände att det var riktigt kul, kraft i stegen och inte gråtfärdig i uppförsbacken. Skönt! Ser så fram emot helg (och frukost!), sovmorgon och fixa här hemma. Gå på fest! Numera har jag inga funderingar kring alkohol, mitt fokus är att ha roligt, träffa människor, vara nyfiken. Jag tänker mycket på de som är precis i början, hur kämpigt det är och hur rent omöjligt att se framför sig hur det nånsin ska bli enkelt. Men det blir ju det. Enkelt och bättre, så mycket bättre.
Njut av fredagen alla som kämpar i uppförsbacke, och alla ni som kommit över och har just kraft i stegen. Jäklar vad starka vi är, allihop! Kram 💪🏻🌸

Åh @andrahalvlek jag är med dig! vill boka allt, var inne igår på både Dramaten, dansens hus, mfl och det kändes som en stor godisskål. Vill också se Gardell, läste en otroligt bra intervju med honom i veckan på Expressen Kultur. Ja nu vaknar anden (inte i flaskan då)
Kram!

Hade vänner på middag, innan dess en aw med barn och deras vänner. Känns som sociala livet återvänder, stor glädje för mig men kommer knappast att återgå till barhäng, jag stannade en knapp timme, helt nöjd med att gå hem. Vännerna kom tidigt och gick vid 21, vi hade förvarnat om trött värdpar så det blev ost, chark och bröd, sallad. Sen bakade jag en äppelkaka med kavring och hemlagad vaniljsås.
När de gått hem knöt jag på mig löparskorna och körde mitt pass på 2,5 km. NU är det godnatt från eder Se Klart. Har inte förmedlat något hjälpsamt alls här, så idag är forumet min dagbok.
Kram 🥰

Hej @sisyfos
Nej det är inte alls optimalt men tillläggas är att jag stängde nej jobbet klockan 15 redan.
Att jag inte lagade någon mat till gästerna. Och att löpningen verkligen gav enorm urladdning.
Nej såna kvällar hör till ett annat liv, men just denna blev bra. Somnade sedan redan vid 23-tiden. Men så bra att du påminner, uppskattar mycket! Kram.

Lycka är lördag morgon med noll spår av alkohol i systemet, gott kaffe, utvilad man eftersom han somnade efter vin-middag redan kl 22 hehe.. Känner mig frisk, stark, så glad att min kropp liksom börjat ”svars på” mitt spring. Idag blir en dag utan planer. Spika upp tavlor. Sortera lite grejer. Återhämta sig som i: hämta sig själv åter. Njut av lördag, kram 🤗

@sattva jag har klurat mycket på det här med introvert och extrovert. Spontant känner jag mig mer introspektiv- viktigt med tid för mig själv, blir energisk men också väldigt trött av det sociala.
Jag upplever nog att både pandemin och nykterheten gjort saker och ting lite tydligare, jag har lättare att sortera- ja eller nej. Tidigare var det mer ett grummel lite ångest blandat med oro- de sista två åren oroade jag mig för att jag skulle dricka för mycket. Jag hade inte kontroll.
Nu, som ikväll när vi ska gå bort ser jag mycket fram emot kvällen! Jag vill prata med andra, jag känner mig nyfiken och med förväntan.
Men jag vet att den håller i sig ungefär tre timmar. Så runt klockan 22 kommer jag att gå hem, också för att få en timme med mig själv. Så i grunden är allt annorlunda. Jag utgår från min ork och lust. Jag gör nästan inget som jag måste eller borde. Vilken frihet! Kram och ha en fin dag!

Igår var jag på fest, riktig old school lägenhet med massor av människor, drinkar öl vin, snacks och dans. Väldigt kul var det. Babblade med nya människor även om det var en stund av tröghet i mig inför detta att dyka in i sällskap, kliva fram, hallå hej vem är du? Det var nära vänner till oss men inte många jag kände förutom dem då. Ja kul men jag kände liksom inte det där euforiska tjoho som man kan göra när man dricker- jag kände mig också mycket nöjd när jag kom hem, kunde läsa lite, vaknade rätt så tidigt, äta min goda frukost! Sammantaget blir det 110% bra liv. Nu packar vi upp böcker men snart är vi klara här i nya hemmet som blir så fint att jag vill inte bara nypa mig i armen utan liksom ruska om mig för att fatta. Så glad.
Nu-njuter av söndag pga imorgon ska jag resa bort flera dagar på konferens… tar det när det kommer. Kram på er!

Ja @andrahalvlek det var som att det var så lätt att komma i ordning här. Som att allt hittat sin plats utan krångel. Fint hemma oavsett hur det är - smått eller stort, är viktigt. Kram 🌱

Sitter i taxi mot Arlanda och konferens. Brukar kunna stressa upp mig över tillfällen som det här. Det har aldrig varit några tillfällen då jag druckit mycket, hade oftast något överjag som höll i, var väl inte för att jag var duktig utan troligen bara en tidsfråga så som jag betraktar mitt missbruk. Jag tänkte förut ofta kring ”jag har aldrig”. Ett väldigt pinsamt sätt att legitimera sitt drickande.
Nu känner jag mig rätt lugn även om såna här tillfällen ställer höga krav på att leverera inför andra. Det har jag inte sällan medicinerat med en halv tablett piller som håller puls och nerver i styr. Nu hittade jag inga såna tabletter så det får vara. Jag känner mig lugn och blir jag stressad så är det som det är. Inte så mycket farligt kan hända.
Mer chill med andra ord.
Jag är personligen mycket tveksam till att ett företag skickar anställda utomlands. Det här året har väl lärt oss allt om att det mesta kan vi göra inom Sverige, vi behöver inte ens alla vara på samma plats.
Ska försöka njuta av lite sol också, och mina springturer som äntligen börjat ge resultat i form av att jag inte vill gråta i uppförsbackarna.
Kram och ha en fin måndag!

Tack @sattva
Landat i medelhavsvärme. Ska hålla dragning kring kommande dagar ikväll. Jag lutar mig i kropp och själ mot min egen inneboende kraft och styrka som det visat sig att jag har. Och jag vilar mig faktiskt mot tryggheten i forumet, här finns stöd och en märklig känsla av att duga precis som jag är. Den går att bära med sig. Kram!

Jag gjorde just det @torn utan en smula ilderal som jag annars använt mig av vid dessa tillfällen. (Har sldrig druckit för att hålla nerver i styr)
Nu ska jag straxt sova. Kväll med nycklar mingel, vin, mer för vissa än för andra. Det bekom mig inte förrän vid 22-tiden då det fick räcka för mig. Vill ju inte missa en egen stund på balkongen med ett glas vatten och forumsnack, mess med barnen och mannen. (vågar inte chansa på a-fritt utomlands…) Nu ska jag läsa vidare i en ny deckare, sen sova gott. Har inte fått frågan en enda gång ikväll om varför jag inte dricker. Inte heller berättat för någon, har inte det behovet. Ser, som varje kväll, fram emot mitt kaffe. Skjutsar mig in i sömnen. Kram.

Jag är trött idag, tror det är värme, havets fläktar, gryningsflyget igår och social anspänning som kumulerar (kan det heta så?) i mig. Varvar jobb med konferens. Miljön är ljuvlig men väldigt många människor, varav några jag känner bra- andra inte. Ja, det blir mycket för en sån som jag. Och förr i tiden kunde jag tvinga mig själv att göra en massa saker oavsett hur trött jag var. Nu för tiden kan jag inte det. Som en fysisk omöjlighet att sitta vid datorn när kroppen skriker vila i sängen en stund. Svårt att acceptera men jag har blivit så mycket bättre på det. Måste jag vila så måste jag, kroppens språk får gå först. Kanske på tiden. Kram:

Gulliga @varafrisk och tack för omsorg 🤗 Jag har som vi alla anpassat livet efter resurserna och som nykter både orkar jag massor - eller så orkar jag inte 😴 Men du har rätt i att såna här omställningslägen kräver lite mer och helt rätt behöver jag lite påfyllning, lästid och egentid.
Precis som du skriver @andrahalvlek så är det hjärnan som checkar ut. Vet bara inte alltid när det ska ske… men då lyder jag numera. Människor får vänta till imorrn med att få svar. Människor får tycka vad de vill. Här ligger jag och är nykter. Punkt. Första året som nykter var det ett stort problem för mig att acceptera. Precis som du har jag hyperpresterat. Det må vara hur som helst men på jobbet ska jag vara flawless. Tror det var Kaveldun som skrev om att man bör hålla ögonen just på de i en grupp som aldrig gör fel. Som alltid levererar. Makes you think.

Jag är också superkänslig för fullmåne. Sover uselt. Nu är den bara en halv så jag räknar med att sova gott här i min säng ovan havet med en terass lika stor som min dotters lilla lägenhet. Den ser mycket fin ut men har inte hunnit sitta där många minuter. Middagar, mingel och …vin. Jag dricker vatten och cola. Har supertrevliga samtal men när mina nyktra känselspröt märker av hur promillen höjs. Så är det precis lagom att gå hem. Finns inget bättre. Jag bestämmer. Jag äger min tid och mitt liv. Min integritet. Frihet, som @sattva skrev nyss om i tråden, ett ord som dyker upp ofta här. Vi vet vad det betyder. Kram och godnatt, syrsornas sång här ute vaggar mig ikväll.

Ja du @sisyfos så många gånger som jag kickat igång mig med alkohol fastän jag varit så himla trött. Som en slavdrivare åt mig själv med flaska. Jag mår illa av att tänka på det. Jag har också tyckt att det har varit så ”bra” att vara en sån som klarar/hinner allt. Nu får jag leva med den enda sanningen- ingen klarat och hinner allt. Vi måste välja, om vi ska hålla.
Fortfarande sliter tankar i mig om vad jag ”borde” ofta handlar bordena om helt omöjliga ekvationer. Ungefär som att jag borde vara på två ställen samtidigt. Sånt har plågat mig ofantligt mycket.
Jag jobbar stenhårt med acceptans för mina begränsningar.
Och vila. Aktivitet-vila.
Det är svårt. Jag har alltid varit min strängaste kritiker. Haft en kör i huvudet av förväntningar.
Det allra konstigaste är. Att när jag blir bättre på att känna av ja- och nej. Så blir jag bättre för min omgivning.
Igår var jag så trött så hjärnan loggade ut.
I morse vaknade jag med hög energi och LUST att ta mig an det som igår kändes helt omöjligt. Ständigt nya upptäckter.
Kram på er allihop 🍀

Ps. Det dricks vin från klockan 17 här även om företaget bjuder på begränsade mängder. Tänker på de som vaknar bakis till en dag full av aktiviteter som kräver att hjärnan är med. Förvånad återigen över den 💯 procentiga kopplingen mellan resa och alkohol. När det finns så otroligt mycket att njuta av, utan att tillföra någonting alls.

Jag gick till mitt rum efter middag och trevligt prat en stund efteråt. Sen kände jag godnatt och jag vill ha tid att läsa när jag har chansen.
Återigen- inte en känsla som stör- tvärtom känner jag mig lite stolt. Men ändå, att jag ”undanhåller” något, att inte dela med mig av att vara lite halvfull och ”öppen”. Jag vill inte signalera att jag inte behöver andra, för det gör jag ju. Men jag behöver inte andra sent på kvällen, dricka för mycket, inte minnas nästa dag allt som sagts. Det är också nån stark känsla av integritet. Den känns bra. Men kanske upplevs den tråkig. Jag vet inte och jag bryr mig inte om andras tankar kring det. Mest en fundering.
Jag är nöjd med min cola på balkongen, att jag klarat av svåra saker som tidigare stressade mig mycket. Jag är också otroligt glad över att vara nykter. Den tacksamheten känns ny- varje dag.
Godnatt!

Tack för tips @andrahalvlek ska fundera på min ppp, post-pandemi-personlighet.
Ta i hand har det liksom redan börjats med men kramas- låt oss slippa detta framöver. Vilka bakterie-blandare..,
Ska lyssna på podden, kram!

Nu hemåt. Lång dags resa mot Arlanda. Ska bli skönt. Har haft det bra, jättebra. Intensivt arbete ihop med vila och god sömn, god mat och inte stressad men helt socialt slut efter veckan. Längtar hem.
Med alkoholen har det snarare varit positivt att slippa dricka den här veckan. Bara skönt. Jag har blivit jättebra på att vara social, öppen och ”rolig”. Det som jag förr kände var nödvändigt för att liksom gå igång vis middagar, ha kul. Behövs inte. Pratade med en kollega som undrade om ”verkligen aldrig mer” och jag sa, näe aldrig mer. Och det känns bara skönt.
Ha en fin dag alla som kämpar, den här dagen minns vi som inte lämpar så mycket-extra väl. Tro oss när vi säger att det blir så mycket bättre. Kram 🏋️😘

@andrahalvlek, haha jamen så var det 😍

Jag läser extra många inlägg kring detta med måttlighet va helnykterhet och vem som klarar vad och inte.
Vad jag läst mig till är att det faktiskt finns ganska mycket som talar för att man med hjälp av KBT och läkemedel kan hitta sätt att dricka måttligt. Jag tror dock att det har mycket att göra med hur långt gången man är i sitt beroende (och kanske den psykiska hälsan i övrigt, vilket iofs brukar hänga ihop med alkoholen)
Jag brukar tänka/säga att jag inte testat att dricka måttligt men det har jag ju verkligen gjort. Åren kring 35 fram till 40 drack jag mycket, ofta. Mellan 40 och 50 drack jag mycket mindre! Jag hade längre perioder av nykterhet (tröttnade på vin), jag tränade mycket, tonårsbarn som krävde koncentration. Det var rätt ofta jag tog två glas och inte mer. Hade en fast tid på gymmet lördag morgon, det var viktigare än vinet.
MEN från ungefär 50 och i samband med en massa olika saker som inträffade då, så drack jag mer. Igen. Gärna ensam. När alla somnat (efter en middag). Sen blev det oftare. Inte mycket, men plötsligen varje dag, nästan utan undantag. Två glas. Kanske inte på måndagen. Men sen. Tisdag hemma. Middag ute på onsdagen och sen var torsdag nästan fredag. Och då var det utan undantag vin, och lördag och ja- söndag. För att mildra måndagen lite. Måndag kunde jag vänta till sent med att ta ett glas ”för sömnen”. Blev två, tre.
Det där slet ut mig. Gjorde mig orolig. Trött och rastlös. Nervös. Deprimerad. Blev yr. Hjärtklappning. Alltså allt kom inte med en gång men under den tioårsperioden så var det mycket som blev. Ja, mindre distinkt. Livet blev liksom halvjobbigt hela tiden. Halvtrött. Halvfull. Skärpt men inte skärpt.
Sista året innan jag slutade började jag bråka med (alltså inte leka med) tanken att jag kanske Förr Eller Senare skulle behöva sluta helt.
Det var inget enskilt utan mer oroväckande mönster av att inte ha kontroll. Att tåla mer. Vilja ha mer. Att ha tankarna så mycket kring ”när och hur mycket”.

Så när jag körde igång med de där tre månader nykter. Så var det ett sätt att just kunna komma tillbaka till ett måttligt drickande.
Under de första månadens fattade jag långsamt och trögt att alkoholen faktiskt hade fu**at upp mitt liv. Att riskerna var stora att jag skulle försätta dricka allt mer.
Jag vet också att livet händer. Människor blir sjuka. Föräldrar ska dö. Vi kan bli lämnade. Jag kände mig så fruktansvärt skör inför en sån kris. Jag kände att livet som händer kunde innebära att jag skulle inte bara bli alkis i vardande utan alkis delux.

Att ha slutat dricka och aldrig någonsin gå tillbaka till att tro att jag kan/vill/önskar dricka måttligt har varit svårt och det bästa jag har gjort.
För JUST mig blir därför de här tankarna kring ”kanske kan jag dricka bara lite”… så jobbiga. Alltså inte att andra funderar kring det. Men jag? Nej.
Det är jobbigt som om nån skulle fråga mig om jag ville doktorera i kemi. Jag skulle inte orka.
Jag skrev bara en kort sak om detta i @renovas tråd, att jag är antingen för gammal eller för lat. Troligen båda. Men jag har lika lite tid att passa på sug som (troligen) vaknar som jag har tid att plugga kemi.
Jag vill verkligen leva livet. För MIG funkar det allra bäst nykter. Sen är jag ju inte dummare än att jag kan förstå utmaningen i att behandla sig själv som en mindre vetande. Vilket jag med rätt öppna ögon är med på att jag gör.
Men mitt alkoholsug - när det blommar och jag vattnar- är inget annat än mindre vetande.
Jag har funderat mycket på den här frågan, för många goda forumvänner vänder och vrider på den. Jag behövde också göra det, och liksom landa - igen - i att jag är klar.
Nu blev det här lika jobbigt att läsa som att plugga kemi, jag vet. Men i sin egen tråd får man skriva hur lång som helst, det är sen gammalt.
Tack alla ni som får mig att tänka, reflektera, inkluderande är det, på bästa sättet.
Kram!