Senaste kommentarerna i forumet

Dubbeltpostat

.

Men vill vänta lite, så jag låter henne prata på. Vill inte heller dra in henne för mycket i mitt liv, är inte riktigt den personen som släpper in människor hur som helst. Gjorde en utrensning för några år sedan med folk som tog för mycket energi, de vänner jag har är jag mycket rädd om.

Men när det känns rätt skall jag säga något, tills dess får hon babbla på :D

Hur gammal är flickan, flygcert? Får hon någon professionell hjälp mitt i allt detta?

Kram!
/H.

Jag hade kastat ut det, för tanken att falla bara för att det finns hemma skulle jag aldrig kunna chansa på.

Lätt att du får till ett bråk med mannen och sen får spöket luft under vingarna och den striden behöver du inte nu. Många kramar Kalla

Det skulle förstås vara bra om J kom nykter till ett så viktigt samtal. Hur ska ni kunna nå varandra annars? Jag håller tummarna för att hon är nykter. Det finns förresten en app där man kan se vad alkoholen gör med ens utseende. Jag har inte testat dock. Kanske kan vara nåt för J om hon är lite mån om sitt utseende? Nä, det var inget seriöst förslag, men ärligt talat tror jag det är en tidsfråga innan alkoholen sätter spår som inte ens makeup kan dölja. Insidan ska vi bara inte tala om. Det blir som Dorian Grays porträtt, en vacker utsida och en ruttnande insida och det som raserar oss inifrån är inte framför allt fysiska skador utan vårt självförakt. Skammen äter upp oss inifrån länge vi är kvar i missbruket.
Lycka till! Din nykterhet kommer att hjälpa dig att vara klok och tålmodig.
Kram från frk Nykter

Tack Andreas, jag önskar dig också allt gott!

Vi hade vänner här över natten, och de kommer tillbaka om en vecka, de har dragit utomlands. Kvar är en halv 2-liters BiB, 1 oöppnad flaska rödvin och en öppnad flaska (bara taget 1 glas ur) vitt vin i kylen. Det påverkar mig känner jag, går och sneglar på dessa flaskor hela tiden, kan inte slänga dem för de behövs om en vecka. Får städa undan dem tills dess.
Igår när jag plockade in disken i diskmaskinen så luktade jag på en skvätt rödvin som var kvar i ett glas och det luktade inte ens gott, ändå drar flaskorna rätt rejält. Kände ingenting igår utan kvällen flöt på bra men idag nu när de dragit så blev det jobbigt.

Varit och tränat på morgonen men idag gick det rätt tungt, känns som en förkylning är på gång i kroppen.

Irritationen mot maken kvarstår, Blir irriterad över allt han gör och förstår ju att det här inte kan fortsätta, måste reda upp hur jag vill ha det framöver. Inga stora beslut ska ju helst tas det första året men på måndag är det 1 år, så nu kan jag börja ta de stora besluten.

Hoppas ni alla får en bra lördag!
Kram

Eller så har försynen skickat dig en påminnelse på det att du ska hålla dig nykter :-)
Jag hade också lite jobbigt med vinpinmplande väninnor. Först kom jag med ursäkter och sedan sa jag som det var. Sen blev jag inte inbjuden mer och det gör verkligen inget. De nära vännerna finns kvar.
Kram från Frk Nykter

Mt: du har ju delvis rätt: jättebra om han tar hjälp, men också så sjukt när jag märker när jag hämtat flickan att hon är indoktrinerad om boende... Det sätt hon uttrycker sig på visar mig att "någon" pratat med henne om just boendet och då känns det som att de lägger något på barnet som inte ett barn inte ska behöva ta.
Och dessutom, det gör såå ont att vara ifrån henne när jag vet att det är så här kaosartat. Så många gånger som hon tar upp att "ni kanske kan bo ihop till sommaren igen?"... Åh, vad mitt hjärta brister. Det känns ju som att jag bara vill vara med henne 24 timamr per dygn, det gör så ont att jag bara vill flytta tillbaka direkt...

Så sjukt och egoistiskt, men det känns som att han varit så elak så många gånger att jag bara vill ha flickan själv, och är han snäll så blir jag ju nästan bitter för att jag känner ju att när han står här och är "snäll och lugn" så är han ju den jag vill ha, kunde han inte ha varit det hela tiden så att vi kunde ha levt ihop och jag kunde ha varit med flickan som vanligt? Nu är det ju för sent - jag vill ju inte ha någon som gjort och sagt alla de där sakerna till mig, oavsett hur snäll han är nu.
Ibland tänker jag att jag sak säga till honom att visst, vi kan bo ihop, men jag kommer aldrig att vilja vara med dig igen, kommer aldrig vilja ligga nära dig osv, det är bara för att jag ska få vara med flickan. Men det håller ju inte så... Men hur ska jag kunan vara ifrån henen? Om det gör så här ont en dag, hur ska det då vara om det blir längre...? Precis som jag tror för en vuxen så tror jag att för ett bran är det viktigt att ha båda sina föräldrar, men ett fast boende och ett där man är någon natt emellan...

Tack Lelas.
Men, det gör så fruktansvärt ont... Känns som att jag fastnat här på botten, jag hoppade i och efter mig kom världens största tankfartyg och nu finns det ingen väg för mig att ta mig upp... Det är totalt mörker och stängt åt alla håll... Vill bara inte vara kvar i detta. Jag vill inte, jag kan inte se meningen i detta för mig eller för barnet - kanske är det så att hon har det bättre med pappan om jag bara är ute ur bilden. Jag vill verkligen inte leva i detta, kan inte, vill inte och orkar inte.

Jamen vad härligt, Maria! Då fixar vi en ny fest eftersom inte alla kunde komma förra gången.
Alla är välkomna.
Alla får dansa.
Alla dansar nyktra.
Kram fr Frk Nykter

Men förmodligen oerhört nyttigt. Pratar du med henne som Andreas föreslog så slipper du henne garanterat. Hade ngn granne tagit upp mina alkoholvanor med mig när jag höll på så hade jag gjort allt för att undvika den personen.

Du gör det bra tycker jag.
Kram!

Vad härligt, nykter ett helt år, om 2 dagar får jag också fira det!

Santorini, du beskriver din väg. Ja, det finns många vägar att gå, och för min del behöver jag kombinera allihop känns det som!
Fenix

Du inte kände henne så väl, men du kommer ihåg hur du mådde och kände.......

Du kanske skulle ta dig lite tid och prata med henne om alkohol vanor etc.

Tipsa henne om bra sätt att låta bli........

Kanske skulle vara att öppna upp sig FÖR mycket.

Men om det är som du tror så känner hon med all sannolikhet på samma sätt som du gjorde?

Och du vet hur mycket bättre livet blev för dig.
Likadant kommer det att bli för din granne om du är rätt i dina farhågor.
Gör en god livsavgörande gärning.
*tips från coachen :-)

Kram/A

förstod jag det också. Så fint. Kram i till dig i vårsolen / A

vått i ögonen igen... Stora ord Dompa... tack för dem! Tack lillablå och Lelas att ni fanns här när jag kom in. För att ni tog emot mig. Tack Dompa för allt du delar och för det du är.
Kramar, kramar / mt

också från mig. Livet är ganska konstigt ibland - och oförutsägbart på många sätt. Mycket kan man ändå välja själv. Du väljer ongarna och livet ... var stolt! Kram / mt

Gulle-er. Alla tre. <3

/H, som strax skall kliva ut i vårsolen med stavarna och promenadskorna

Hej vännen! Det är jobbigt att läsa om hur du har det, vi är många som känner med dig.

Här får du ytterligare en bild av mig: När man hoppar från en trampolin ner i vattnet så faller man neråt, neråt, neråt med en väldigt fart. För att sedan ta sig upp till ytan igen och kunna andas, så behöver man ju få stopp på rörelsen neråt och börja vända uppåt. Hur gör man det bäst? Jo, genom att nå till botten, känna den med sina fötter och skjuta iväg uppåt.

Du är vid din botten nu. Din väg neråt har varit fruktansvärd, och du har ganska långt upp till ytan igen. Men - nu känner du botten med tårna och kommer snart att skjuta ifrån.

Du är på rätt väg, även om det inte känns så. Var rädd om dig.
/H.

Åh, tack, vännen! Så bra. :-)

Jag ser liksom framför mig hur man, om man har varit en människa som har gjort mycket dåligt, bara blir en liten liten liten människa i himlen. Det blir liksom inte så mycket kvar av en då, men det lilla har ändå en plats där.

Kram!
/H.

Har nu ett nytt problem, vindrickande singelklubben som envisas med att jag skall vara med. Min nya granne är en trevlig kvinna i 50+ klubben, som beter sig högst normalt i nyktert tillstånd men blir en spegelbild av mitt gamla jag med alkohol i kroppen. Alla skall vara med, tycker och tänker om allt osv. Hon ringer och pratar om allt möjligt, sen minns hon inte det när vi träffas. Börjar tro att hon är mitt straff för hur jag var förut och en påminnelse om att aldrig bli det igen.

Känner henne inte så väl att jag vill berätta för mycket om mig själv för henne, men sagt att jag inte dricker för jag inte mår bra av det. Men korttids minnet verkar inte ta upp det, så efter ett par glas har hon glömt det och ringer igen. Fasar lite för sommaren när man är ute mer och ses oftare,men det löser sig väl då.

Konstigt nog är jag arg på henne för att hon stör min nya ordning, egentligen är det nog mitt gamla jag som jag är arg på och skäms för. För det verkar ju konstigt att vara så arg på någon som jag borde tycka synd om. Men jag kommer kanske dit också, det här var lite lördagssvammel :-)
Hoppas ni alla har det bra där ute//kramar, styrka och stolthet//Kalla

Du fixar det här, du är stark nu. Men visst är det en konstig känsla när man skall prata med sitt x, man halkar så lätt fel och så blir det bråk. Skickar kramar och styrka

Tack Santorini för dina tankar. Jag känner nog lite likadant. Ok, jag förlorade min fru...MEN jag har fortfarande mina ongar. Det är dem jag fokuserar på när jag får mina ett-glas-tankar. Sorgen i deras ögon ifall jag skulle falla igenom. Skammen!

Jag förstår delvis hur man kan välja vinet framför familjen. För i det skedet väljer man inte längre. Flaskan/Biben väljer. Men jag har också ett val; Ska flaskan eller jag bestämma? Jag har valt mig...och tragglar vidare. Jag kommer att klara det idag ;-). /R

Det måste kännas konstigt. Så tragiskt att alkoholen får ta över ens personlighet. Även som "alkie" är det svårt att förstå hur man kan välja vinet framom familjen. I skenet av det ökar min tacksamhet för att jag kom ur det med allt kvar. Du klarar det.

Man får det man förtjänar! Att människor du inte "känner" tänker på dig blir inte udda då. Själv känner jag att du, Mt och Lelas räddade mitt liv. Ja, även andra hjälpte till bra mkt. Men just ni tre borde ju ha ledsnat fullkomligt på missbrukare. Ändå tog ni till er ännu en alkie. Det är stort! Mer än jag klarar.

När du tänker på mormor...så försök se vad hon fick - dig, bland annat- och inte vad hon miste/valde bort (livet). Tänker på dig. /R