Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till 22 månader och att snart få uppleva två år i frihet från alkoholen. Du gör det så bra och är en fin förebild för många. Kram 🥰

Har nu återigen läst lite på detta eminenta forum och förundras över att det kan finnas så mycket visdom samlad på en och samma plats när det gäller livskunskap och konsten att vara nykter och alkoholfri vilket ju är en förutsättning för att inte minst andligt sett kunna komma lite närmare sanningen om meningen med allt som man kan fundera över ibland. Det är då synd och skam att man inte tänkt i dessa banor lite tidigare. Men det är ju rätt lätt att vara efterklok som det heter. Tror att det är som man läst då och då att det nog med tillit till den högste ordnar sig med det mesta bara man inte tar det första glaset med alkohol så att säga. Bläddrade just lite som av en slump i skriften och läste alltså följande tänkvärda ord: ”Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel? Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva tillblandade drycker” Det känns nästan som att skaparen Gud och Herren Jesus försöker säga mig något denna torsdag vid köksbordet...

Ha det gott!

@Andrahalvlek tack för pepp och tips! Att sätta upp delmål och utvärdera kanske inte är så dumt! Jag har från dag ett haft som mål aldrig mer även om jag aktat mig för att säga det högt. Jag ska prova med det! Och precis som du säger är ju alla svåra lägen och motgångar så mycket bättre att hantera nyktert! Men jag hävdar ändå att vi alla behöver kunna fly/ducka från våra tankar och känslor ibland men att göra det med gift är
Så klart inte vägen. Kan känna mig väldigt ansvarstrött ibland och föräldraskapet tär när man har en krävande, uppmärksamhetskrävande, negativ, gnällig och ängslig snart 11-åring som hör och ser allt, ska veta allt och tom vill veta vem jag skriver till/pratar med etc… självklart är han också underbar på alla sätt och gränslöst älskad. Men just nu är jag så trött. Jag och maken behöver en paus och få rå om varandra några dagar. Men vi har ingen som kan träda in och ta hand om honom. Det tär också på oss båda. Men återigen. Alkohol löser inte den biten heller. Tack för dina kloka ord och vägledning, det betyder så mycket! 💛🙏

@Blidenjagvillvara77 grattis till 3 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Omedvetet har du nog satt 3 månader som en skarp gräns. Efter det får du dricka har ditt undermedvetna tänkt. Så att suget kommer nu är helt naturligt.

Så länge vårt undermedvetna inte är med på tåget så uppstår så kallad dissonans då och då. Du behöver nog sätta ett nytt mål. Min upplevelse är att det hände massor efter 6 nyktra månader, efter 9 månader, 1 år. Och det andra nyktra året var magiskt häftigt - då slapp jag nästan helt suget.

Själv bestämde jag mig en månad i taget. Efter varje nykter månad gjorde jag en utvärdering, ”hmm, det känns bra, jag mår bra, jag kör en månad till”. På så sätt blev den bortre gränsen lite mer diffus. Efter något halvår bestämde jag istället varje månad att jag skulle vara nykter ”inom överskådlig framtid”.

Sakta men säkert förflyttade jag mig från ”jag får inte dricka” till ”jag vill inte dricka” och slutligen till ”jag slipper dricka”. Sen fler år tillbaka vill jag dricka gift (som alkohol faktiskt är) lika lite som jag vill dricka bensin, urk.

Hoppas du får fler svar och att du landar i ett beslut, för det behöver du ta för att slippa suget. Suget i sig kommer sannolikt även från oron för sonen ❤️ Du får hantera den oron på ett nyktert sätt genom att försöka prata med sonen.

Kram 🐘

Det selektiva minnet som gör att man bara tycks komma ihåg första sekvenserna och de verkligt positiva glimtarna av en fest på safter spetsade med nervgiftet alkohol. Det är då en faktor som gjort att man gång efter gång fallit för berusningens lockelse. Detta kom i tanke just till mig vid köksbordet när jag tog en slurk vatten efter att ha sovit rätt gott för att vara jag.

Vem sjuttsingen behöver väl alkohol för att det ska vara en fest liksom. För om det behövs rusdrycker som bedövningsmedel för att man ska tycka eller tro sig ha skoj, då är det då inte så värst roligt alltså. Det verkar allt som att logiken även idag försöker få mig att lyssna till förnuftets röst och vara nykter kommande midsommar. Detta för att man väl inte tanklöst ska snubbla till och drunkna i alkoholträsket liksom.

Ha en fin dag!

107 dagar som alkoholfri och milstolpen 3 månader är passerad sedan 17 dagar. Alla skriver att man åtminstone ska avstå helt
I 3 månader så kropp och hjärna kan återhämta sig. Jag hade nog trott (och hoppats) att jag skulle skutta glatt över 3-månadersgränsen med en lättande känsla att bara ”på andra sidan” och att kämpandet var över. Jag har intalat mig att 3 månader skulle vara en magisk gräns… För mig var det inte det.
Resan så här långt har gått över förväntan enkelt. Inget fysiskt sug, ingen abstinens eller andra kroppsliga symtom. Jag var ju inte den som drack varje dag och har aldrig tagit en återställare eller ens tänkt tanken. Jag var en guldkantsdrickare som också drack för att zooma ut och koppla av. Drickandet hade en tendens att glida över i ett slentriandrickande även på vardagar. Konsekvenserna för mig förutom ångest när det hade blivit för mycket, var att sömnen var dålig, kroppen svarade inte på kost och träning,
Jag gick upp i vikt, hade en låg självkänsla och kände mig tom inombords. Jag upplevde att drickandet var lite som ett skenande tåg och ville stoppa det innan jag hunnit utveckla ett beroende.
Nu sitter jag här över 100 dagar senare utan att ha druckit en droppe eller ens tänkt tanken, men sedan flera dagar har jag haft ett sug (?) och tänkt på A varje dag. Inte fysiskt men ett mentalt sig. Eller vad är det? Varför kommer det nu? Min egen teori är att det blivit en skiftning från vår till sommar, alltså en ny period att gå igenom som alkoholfri där jag annars hade druckit. Sommar, sol, semester, midsommar etc. En period då jag normalt sett druckit mer än resten av året. Eller är det en dipp som ska komma nu? Hur länge håller den i sig? Det har den senare veckan också varit känslomässigt tungt pga yngsta sonen som varit ledsen och saknar sina gamla vänner som vi flyttade ifrån för ett par år sedan. Kan det vara orsaken? Att det är för mycket känslor och stress att hantera nu som gör att jag har ett behov av att få fly, stänga av en stund? Hur vet jag om jag hade/har ett beroende? Så många frågor och funderingar som jag känner att jag behöver dryfta mer er andra för jag har ingen att prata med om detta. Jag känner också stor frustration över att min kost och träning knappt ger några resultat… jag har några kg att droppa men trots alkoholstopp och bättre sömn händer nästan i n g e n t i n g! Visst, jag har bytt ut alkoholen till snacks på helgerna, men innan jag slutade både drack jag och åt snacks. Jag blir såååå frustrerad! Alla andra berättar att de
Rasat flera kg på några veckor men trots mitt slit på gymet flera ggr/vecka, dagliga promenader och ganska strikt kost rör vågen knappt på sig (jag har en coach som
Gjort kost och träningsschema). Sånt här får mig att tänka ”vad är det för mening”? Barnen verkar inte må bättre (de mådde inte dåligt innan) av mitt alkoholstopp och inte har relationen blivit bättre heller. Snarare sämre så det varit vårt mys då vi suttit och pratat om allt möjligt…. Nä jag vet inte… just nu känns det bara blaha….trots alla fördelar av alkoholstopp, vilka är många. Behövde skriva av mig lite frustration. Tack till dig som orkade läsa 💛

@Ny dag Härligt med 39 dagar! Känner igen mig så väl i det du beskriver. Att ha gått igenom livet där jag egentligen inte har mått bra men ändå lyckats skaffa familj, utbildning, jobb mm. Har liksom haft en strimma av melankoli inom mig. Har känt skav, att jag inte har dugit eller tyckt om mig själv. Att det funnits ett behov av att döva på olika sätt för att ta bort känslor jag inte vill ha. Att ytan sett bra ut, men med något slags ångestskaos inombords. Den totala nykterheten har hjälpt mig att hitta ett slags lugn inombords och med terapi i omgångar i mitt liv för att plocka ned fasaden och bearbeta på djupet.

Senaste terapin, i samband med min nykterhet, ville jag jobba med min skam som följt med mig genom livet, se vad det handlade om och att vad det bottnade i. Kärnan i det handlade om mina tankar om mig själv, att jag inte duger och tycker om mig själv. Det handlade om min relation framförallt till min mamma. En mamma som jag fick plocka ned från sin pedistal som jag placerat henne på. Det var svårt, jobbigt och tungt med mycket dåligt samvete och även skam över det jag sade om henne. Sådant jag tidigare inte satt ord på. Jag började förstå hur mitt medberoende såg ut. Hur det skapats för att kunna tillgodose hennes behov. Jag kan se sambandet till att skammen, att jag inte duger och tycker om mig själv, har dikterat och styrt mitt liv. Att få syn på detta var viktigt för mig och har gjort mig friare. Idag tycker jag om mig själv, tycker att jag är bra och duger. I min värderade riktning ingår att ta itu med det som skaver i djupet för att jag ska kunna bli friare och själv diktera och styra mitt liv utifrån mina egna behov för att må bra.

Du jobbar på så bra och som nykter kommer du att kunna plocka ned fasaden och bygga upp dig själv. Du är på god väg! Kram❤️

Dag 39 och nykterheten känns stabil. Trots att jag ”bara” är på dag 39 så har större delen av det senaste året varit nykter. Mina korta men intensiva återfall har förvisso stört processen men jag upplever ändå att jag börjat skapa ett mer eller mindre nyktert förhållningssätt mellan gångerna. Jag verkligen älskar mitt nyktra liv ochcaty jobba på orsaken till varför mina beroenden uppstod tror jag är nyckeln till hållbar nykterhet över tid. Jag har lidit av antingen ätstörningar eller alkohol samt shopping i hela mitt vuxna liv. Trots detta har jag lyckats skaffa mig ett bra liv med familj, utbildning etc. Men jag har alltid mått dåligt. Alltid haft behov av att döva. Alltid känt skav. Aldrig tyckt om mig själv, aldrig tyckt att jag duger. Det syns inte utanpå för jag är bra på att visa upp min fasad. Jag vill plocka ned fasaden bit för bit och sedan bygga upp mig själv där jag duger för att jag är jag. Jag är duktig på att komma med stöttning till min omgivning men inte till mig själv. Önskar alla en nykter dag!🌱

@Himmelellerhelvette Återigen 🙏🙏🙏❤️❤️❤️ för din pepp. Och megastort Grattis till 22 månader🎉🎉👍💪! Så härligt och så välförtjänt. Tänkte på din arbetssituation, tack vare att a inte finns med i bilden längre fick du möjlighet att kunna göra ett val. Vaket att detta inte passar mig och detta ställer jag inte upp på. Du tog chansen att vara sann mot dig själv och jag är övertygad om att du om typ ett år eller kortare kommer vara tacksam för möjligheten som uppstod om du förstår hur jag menar. Hoppas du fortsätter skriva här så att vi kan följas åt. Det är så viktigt att kunna få stöttning också när man ”botat” symptomen, orsaken till varför symptomen uppstod tror jag man måste fortsätta jobba på hela livet. Men måste alltid jobba fortsätta med sig själv, det tror jag kommer vara framgångsfaktor för att inte falla in i ny ovana. Stor kram till dig🥰

God morgon ☕️
Om du tänker tillbaka så måste det finnas många ensamkvällar du inte druckit. Vad gjorde du då? Vad njöt du av? Kalla kvällen en nossralgikväll och gör nåt "retro".
🩵

God morgon, ska strax iväg till jobbet. Sovit gott inatt men vaknade ändå trött. Ikväll kommer jag att vara själv hemma men satt som mål i alkoholkalendern att inte dricka ensam. Första prövningen idag, funderar redan nu på vad jag ska göra istället för att klara det 🙏

@roppåhjälp Hej... det finns en "följ tråden" under kommentarsfältet.

Fint ändå att du inte drack 👊🏼
🩵

@Tezzan God morgon! Jag är som du - inget problem att gå på fest. MEN - det är alltid rimligt att åka hem när folk börjar fyllna til. Då har man stannat länge nog för att göra sorti 🏃🏼‍♀️💨

Glöm inte att skriva - vi finns ju här för varann
🩵

God morgon ☕️ -drickare. En espresso vid diskbänken så jag kan ladda upp inför morgonens trassliga uppgift. Jag ska ge er en hint - sövd patient som ska in i en MR-kamera - förlängda slangar till ALLA mediciner som patienten måste ha. Hur ser så de slangarna ut? Jo som 90-talets telefonsladdar 😱. Jag har fan fel jobb 😔 HATAR trassel!

Hoppas att alla får en fin dag. Jag sätter nollan för dagen här och nu. 0️⃣
🩵
Du kan väl skriva i helgen? Har du börjat fylla i kalendern? Superverktyg!

Jag hittade bra information på den här sidan. Den listar tecken på att dricka för mycket, riktigt användbart. [länk borttagen av admin] Det viktigaste steget är att skriva om ditt problem här, så bra gjort!

Jag tyckte att KBT var väldigt hjälpsamt.. Den här sidan har mycket information om det. [länk borttagen av admin]

@Bonfire Jag pratade med en terapeut på en privat missbrukspraktik i Stockholm, men det var online vilket fungerade för mig. Jag rekommenderar det verkligen.

Hejsan! @Andrahalvlek, kul att du också tittade in en sväng så här på kvällskvisten. Har nu suttit och funderat lite på balkongen medans dagsljuset sakta falnat. Har skaffat en sån där lampa med solcell som tänds när det blir mörkt nånstans omkring 25 Lux om jag har sett rätt på en ljusmätare som jag hade liggandes i en låda. Har väl alltid varit lite pryltokig. Gillar ju tekniska och elektroniska mojänger.

Midsommar har ju precis som jultiden betytt lite lyxigare nervgift i blodomloppet än den allra billigaste alkoholen som till sist blev egen tillverkning av mäsk som de sista åren i dunkar stod och jäste för det mesta medans banan eller blomflugorna samlades där och var som husdjur som flög runt lite överallt i lägenheten medans man gick omkring i dimman och slog ihjäl dem med flugsmällare. Tänk att man dessutom trodde och kände att man var rätt så normal och faktiskt rätt så nykter fast man nu har fattat att så väl inte direkt var fallet.

För man hade ju byggt upp en sådan pass tolerans att inte ens tioprocentiga starköl gav en så värst mycket effekt alltså. Kändes mest som lättöl på slutet. Det att man väl inte har supit ihjäl sig är väl en kombination av taskig ekonomi, och slöhet i och med att man inte orkade bränna ut mäsken till sprit så himla ofta på slutet så att säga. När jag sen fick sjukersättning för mina psykiatriska diagnoser så hade jag ekonomiskt sett utan vidare kunnat supa sönder mig totalt. Men det är tydligen inte skaparens vilja och tanke känner jag rätt så starkt.

Har tydligen fått en ny chans att göra om och förhoppningsvis göra rätt. Men nog är man lite orolig för hur det ska gå om man blir alltför nedstämd, men det är väl inget man ska gå och oroa sig för, då blir man bara ångestfylld och i värsta fall skadligt deprimerad och väl än mer benägen till att då kunna falla ned i det bedrövliga och livsfarliga alkoholträsket igen. Har då inga bekanta som kan riskera att släpa iväg mig på nån ”fest” som lätt säkert skulle urarta vilket jag nu är tacksam för. Skulle lätt kunna sitta och hänga på nån krog närsomhelst, fast såna tankar har jag då inte alls.

Det är just nu även tur att jag är rätt energilös då jag inte hinner ha speciellt tråkigt då mesta tiden på dygnet går åt att bara hinna med mig själv. Vilket väl har varit så i många år även när jag drack som en svamp och hade alkoholen som min ”bästa vän” och ett sällskap så att säga. Får väl nu börja att pyssla med sånt som jag gillade att göra innan man blev så himla fixerad vid alkohol. Musik gillar jag då även som nykter. Man har då börjat i en alkoholfri livsskola som är både spännande och lite smått skrämmande och rätt ovant alltså. Men det verkar ju med skaparens hjälp funka på nåt märkligt sätt vilket jag då är tacksam för.

Ha det gott kompis!

Hej! @vår2022 @carisie

Tack för era kloka ord och pepp. Det betyder mycket. Det gick bra till slut i helgen som var, både med relationen och med ingen alkohol. Nu väntar dock ytterligare 2 stora prövningar/helger. Först en jättestor födelsedagsfest till helgen. Och nästa helg traditionsenligt midsommarfirande, som brukar innebära fest i 3 dagar. Min inställning är att det ska gå bra, men det är ändå lite tungt att gå på dessa tillställningar och vara nykter. Jag är inte rädd för att vars nykter på fest, har inga problem med prata med folk nykter och sådär. Men jag är rädd för att jag kommer bli uttråkad samt känna mig tråkig.... Men hursomhelst jag får helt enkelt se det som en prövning och utvärdera därefter. Tack igen! 🤗

Så inspirerande!

Undra om man kan följa trådar här inne? Känner att jag inte riktigt hänger med i andra trådar och hade velat på något sätt att de syntes och om man kunde följa, är de någon som vet?

Idag satt jag i bilen först på morgonen och talade illa till mig hjälp och ifrågasatte mig, slutade med ett litet skratt. Hjärnan är allt bra märklig.

Sedan i bilen igen kände jag åh så gott de hade varit med ett glas vin, nä en flaska vin gärna. Varför? För att sova dåligt? För att känna dig lite dålig dagen därpå, är de så gott? Nej tack hoppar det!
Intressant när man börjar prata med sig och ifrågasätta sina egna tankar 🥰

Grattis från mig med. Det är fantastiskt att få vara med på din resa genom livet, inte minst den inre. Kram 🥰

Kikar bara in och instämmer- wow vad du har varit med om, åstadkommit och bemästrat. Det är knappt man vågar tänka på pensionen 🤗
Så skönt att du har landat nu efter detta år.
Jag fattade alldeles för sent att det var live-träff, är gärna med nästa gång.
Ja det fint, lugnt och lagom utvecklande nu. Kram 🥰

@miss lyckad @aeromagnus @Varafrisk @vår2022 och @Andrahalvlek Tack snälla, fina ni❤️

@Sårad...
Ja, det är så det är ...
Bra citat det med.
🌺