Senaste kommentarerna i forumet

Tänkte på dig när jag läste detta, och lånar det hit till dig och andra som behöver ("gud" behöver inte nödvändigtvis vara den kristna guden, det kan vara vad som helst som är din högre kraft):

"HUR SKA JAG KUNNA VETA NÄR DET ÄR DEN HÖGRE KRAFTEN SOM TALAR I MIG?

"Svårigheten är att kunna skilja mellan budskap från Gud och uppgifter från andra källor. Men det är egentligen enkelt att skilja mellan dem om man tillämpar en grundläggande regel:

'Din högsta tanke är alltid min, liksom även ditt tydligaste ord och din största känsla. Allt som är mindre är sprunget ur en annan källa.'

Med denna regel blir det en lätt uppgift att särskilja, för det borde inte vara svårt ens för en ny elev att känna igen det högsta, det tydligaste och det största.

Men jag ska ändå ge dig följande rättesnören:

'Den högsta tanken är alltid den tanke som innehåller glädje.
De tydligaste orden är de ord som innehåller sanning.
Den största känslan är den känsla du kallar kärlek.'

GLÄDJE, SANNING, KÄRLEK!

Dessa tre är sinsemellan utbytbara och den ena leder till den andra. Det spelar ingen roll i viken ordning de placeras.

Med dessa rättesnören fastlagda kan Man alltid avgöra vilka budskap som är mina och vilka som kommer från en annan källa. Och den enda frågan som kvarstår är om man bryr sig om mina budskap."

Ur "Samtal med Gud" av Neale Donald Walsch"

för orden och för styrkekramarna. Idag är jag skör och blir ledsen t o m av vänliga ord. Jag bär med mig det du skriver och tar itu med dagen på riktigt nu. Ska göra annorlunda saker och idag börjar jag med det... ska ut och göra det nu. Känns bra.

Kram tillbaka... och styrka till dig också.
Ibland växer styrkan ur skörheten.
Idag får bli en sådan dag!

Att inte vilja vara till besvär eller komma med dåliga nyheter... du är en sån där duktig-kan-själv-flicka tror jag. "inte ska väl jag". Jag har lärt mig att det lättar väldigt mycket att "lämna över" och att "lämna ifrån sig". Med lämna ifrån sig menar jag att berätta för någon hur det är och kanske be om hjälp. Jag tänker att den som tar emot, till exempel här på forumet, själv får bedöma om den klarar av att ta emot, annars säga ifrån. Men det är svårt, jag vet, man vill gärna visa på det som är bra bara.

Inte konstigt att det blir tomt när det du lagt all fokus på försvinner. Det är bra att du inser att alkoholen inte är botemedlet, jag tror man måste få testa det ett par gånger för att komma till full insikt! Du kommer att lära dig att lösa de små problemen på annat sätt, det kommer jag med. Om vi får bort alkoholen ur våra liv och våra hjärnor och inte glömmer bort att öppna oss så kommer vi att klara det.

Skickar styrkekramar!

Jag tycker att det känns ganska tungt men ändå som att jag tar nya steg framåt....sakta men jag tror att de är påväg åt rätt håll. Men stegen är tunga och sorgsna och jjag är livrädd...
Kram

Kom att tänka på det där med skyddat boende/kvinnohus. När jag själv stod i valet och kvalet om att lämna/inte lämna och satt hos min samtalskontakt på kvinnojouren, kände jag mig också helt utmattad. Min samtalskontakt sa då att jag gärna fick komma och sova några nätter på kvinnohuset, bara för att vila upp mig i en trygg miljö och samla tankarna kring hur jag skulle gå vidare. Jag tyckte då inte att jag "förtjänade" en plats där, tänkte att man måste väl vara helt blåslagen för att vara där. Vid den tiden var det inget fysiskt våld hemma, då sambon precis påbörjat terapi hos en mansjour, men det psykiska våldet tog längre tid för honom att se och förändra.

De som jobbar på jourerna vet hur våldet i alla dess former påverkar oss. Tveka inte att söka dig dit, de har journummer som du kan ringa när som helst. Jag gav upp där ett tag, tog en tablettöverdos, vilket resulterade i akuten och så några dagar på psykiatrisk avdelning. Tydligare exempel på hur farligt det psykiska våldet kan vara behövs nog inte. Psykiskt våld kan faktiskt döda.

Idag känns det overkligt att det var jag som gjorde så mot mig själv, overkligt att jag kunde tänka så. Idag mår jag så mycket bättre. Det kommer också du kunna göra.

Kramar!

Så går det här hos mig, fram och tillbaka. Tyckte det gick bra under en lång period, gjorde framsteg på flera plan och kände optimism. Jag har en tendens att inte vilja vara till besvär och inte vilja komma med dåliga "nyheter". Så har jag alltid kännt det. Nu tar jag dock tjuren vid hornen och skriver fast jag inte alls är nöjd med mig själv.
Jag har gjort självhjälp idag, som finns här på framsidan. Känns som en bra sida för mig. Jag ser ganska tydligt att det är händelser som triggar igång mitt icke-välbefinnande och som nu gjort att jag tyckte jag lika gärna kunde dricka lite vin igen. Känns så välbekant.

Jag har mått bäst under de perioder då jag inte druckit något alls eller då jag druckit bara något glas vin tillsammans med någon annan. Så har det varit sedan jultid. Det har inte varit svårt och jag har inte haft suget efter att dricka mycket.

En liten händelse gjorde att jag druckit mera vin än vad som är bra och jag känner nederlaget och vill inte skriva här egentligen men tvingar mig själv. Det hände i förgår.

Annars är ju allt så bra nu, "stora" bekymmer är över. Jag känner bara en trötthet efter allt som varit och som jag gått igenom. Orkar inte med minsta lilla motgång känns det som. Jag som hade verkligen stora saker att gå igenom och tänkte att när det är över så ska jag bara må bra och sköta om mig. Varför det nu känns så här som ett stort tomrum... vad fylla det rum med som förut var ett rum som alltid var fyllt av kamp och vilja, överlevnad...

Jag tror det är så att när det länge funnits något som man måste lägga ALLT fokus på i sitt liv och när man plötsligt står där en dag och har ridit ut stormen så kan det vara svårt att hitta tillbaka till den vardag som gav innehålll förut. Att hitta tillbaka dit är mitt mål nu, den "lilla" glädjen i det som jag tyckte om förut.

Den känsla som infann sig i förgår o igår... att bara vilja fly bort i berusning, den är inte bra, den är förödande. Jag stormdrack inte, blev inte speciellt berusad, men fann den konstgjorda trötthet jag plötsligt längtade efter. Detta beteende och denna flykt från vardag. Jag vill den inte.

Jag vill kunna lösa de små problemen på annat sätt och jag tyckte jag var på god väg, men icke.

Idag är en ny dag. Jag ska inte dömma mig själv för hårt. Jag ska göra mitt bästa för att inte falla ner i känslan av att det inte spelar någon roll och de negativa tankar som följer.

Måste jobba varje dag med detta att välja bra lösningar. Detta får bli mitt fokus nu.

Ledsen idag.

Missförstå mig rätt vännen. Jag GILLAR dig! ;-)
Det var inte menat som ironi, Ville bara lyfta fram din positiva sida, eftersom du tidigare fått lite däng för den!
Förlåt att det såg konstigt ut.
kram /trollis

Framtidsdrömmar? undrar mt och skickar en kram

Att få tillåtelse...är det så du menar, eller att tillåta sig?

Att (utan att tänka efter) tillåta sig och bli mött av förbehållslös bekräftelse. Tillåtelse behövs inte. Rätten är självklar. Ja. Men skulle inte ha blivit synlig utan att jag tagit mig det utrymmet - därför förstås kom skalbaggsdikten till mig... Det var precis det som skedde.

ja visst är det helt otroligt att man gör det sämsta fast man vet vad som är det bästa. I väntan på annan behandling kan jag rekommendera att du går med i den anonyma behandling som erbjuds på startsidan till detta forum. Det är en studie på Karolinska som verkar vettig. Jag gick med förra veckan och är nu inne min min andra uppgift. Ingen registrering behövs med namn och så, utan man gör det hela anonymt.
Alla sätt är bra....
Fenix

Tack för era svar!

Jag tänker att det är oundvikligt att barnen far illa på något sätt när en förälder dricker för mycket. Det gör ont att skriva det men självklart är det så. Det skulle alltid kunna vara värre men jag tror inte man kan jämföra med andra egentligen, det hjälper inte så mycket att veta att andra har det sämre. Jag blir mer frånvarande, lättare arg och känner att de är i vägen för mitt drickande helt enkelt, drömmer mig bort till en tillvaro utan allt ansvar. Så även om mitt beteende i huvudsak förändras så att jag drar mig undan mer, inte att jag blir utåtagerande eller aggressiv, så skadar det dem. Som förälder behöver man så mycket energi till att vara förälder och A kräver ännu mer energi än så.

Tack för era uppmuntrande ord. Söka hos en beroendeenhet är ett alternativ och kanske känns det lite mer anonymt än att gå till sin vårdcentral. Lite läskigt är det ändå att sätta ord på det till en verklig person. Då känns det som om det inte finns någon återvändo och jag vill väl fortfarande ha en väg ut, suck.

Märkligt att man gör på detta viset fast man vet så väl vad som får en att må bäst.

Läste din tråd nu bsra en liten stund efter att jag läst i tråden "råd för dej som vill dricka mindre" där någon klistrat in en länk till en artikel omLCHF och alkohol. Läs gärna den. Nollöl innehåller en hel del kolhydrater även om de inte innehåller alkohol.
Tänkvärt

Kram!
/MB

Funderar på att sitta här tills våren kommit..
Är så trött så det är galet.
Rätt skönt trött i och för sej men det räcker med snö nu..
Vill byta vitt mot grönt och nya dofter :)

Har läst en hel massa på sistone. Både alkoholrelaterade böcker samt olika KBT-böcker. Det senare väldigt intressant också..!
Mår bra nu just.
Många minnen som ploppat upp på sistone. Galna saker jag gjort som jag varit medveten om tidigare också men inser på ett annat sätt hur totalt styrd av alkoholen jag varit. Kanske har hjärnan äntlgen börjat fungera mer normalt igen. :) Har kanske naivt trott innan att allt som pågått i flera år ska bli bra bara för att jag varit nykter nån vecka eller månad tidigare. Så klart är det mycket kvar ännu och jag är bara i början..
Mest bara självklarheter och svammel här nu men ville skriva av mig (och det är ju frivilligt att läsa ;) )
Tror stenhårt på dig Santorini! Du verkar så trygg i din nykterhet med mycket klokhet. Hoppas på att komma lika långt som dig! Trots att du alltid ligger steget före.. :)

att jag skulle bli grinig för att andra har andra åsikter finns inte på kartan. Andras åsikter kan bli mina om jag får reda på dem. Kunskap är en mycket lätt börda.

Dessutom frågar jag hellre "vad menar du?" om det är något jag inte förstår.

Då är nog risken större att jag kan upplevas som en flodhäst i en porslinsaffär, finkänslig som en motorsåg ungefär, men jag försöker lägga band på mej, hihi!

Så dont worry. Be happy.
Kram!
/MB

Jag är inte stött eller bitter, jag vet vad du menar!
På nåt possetivt sätt var det va?
Kramis trollet!
/A

Och vadå börjar låta som "Andreas".
Bara för att man peppar så är det väl inget fel?
Morla du ÄR duktig, det du har gjort är så bra, och det kan ingen ta ifrån dig. Skiter i om folk tycker man skall vara sparsam med att låta folk få höra när dom gjort ngt bra.
JAG tycker du ÄR skitstrong!!!
Inne på rätt spår.
Inte bara dina barn som är värd en närvarande mamma. Även DU är värd allt bra som följer.
Glöm inte det!
Lycka till, kram
/A

Jag skriver nog under på att det stämmer. Är jag sugen på nåt nu, så är det läsk och godis, inte öl. Låter det vara så ett tag till, sedan ska jag börja bråka med gottegrisen i mej.

Mvh /MB

Det är lätt att "missförstå", när man bara har det skrivna ordet att referera till. Har hänt mig också :-D
Skönt att ni reder upp det (har varit alldeles för mycket kiv..)
Tycker ni är jättestronga båda två! (ja, nu börjar jag nästan låta som Andreas :-) Fast det Tycker jag på något sätt är positivt!
Stor kram till er båda/ trollis

Läste min egen kommentar och jag lät ganska arg.. Det var inte meningen:-) kära mammy, jag är så tacksam över dina inlägg. Menar att d inte är så konstruktivt att han sticker iväg när det blir jobbigt. Har pratat m honom igen o han är med på att vi ska på rådgivning, känns skönt! Vill inte bli bitter och arg, då jag är en levnadsglad människa i grunden.

Ikväll har jag varit o simmat med mitt äldsta barn. Efteråt bastade vi och pratade om allt möjligt. Är så otroligt glad över att jag inte dricker vin på kvällarna i stället. Jag finns verkligen för mina barn, det är en ljuvlig känsla!! Mina barn är sååå värda att ha en nykter mamma. Trots att jag inte är på topp jämt ändå, men vilken skillnad det är på mitt engagemang. Still going strong på det vita året. Visst är jag duktig vill.sluta? Det var du som drog med mig från början:-)

säger jag som hoppas på att få sällskap på Gullbranna i höst :-))

det du behöver för en tid kan du förvara hos din bästa vän eller hos din syster. Viktigt också om du kunde få nyckel till en av de platserna.
Har bara hunnit läsa hastigt, och skriver kort, men det känns som om du har en riktning nu och att du tänker klart och mer strukturerat på hur du ska ta dig ur ditt liv där du far så illa (H-----e tänkte jag skriva).

Inte ovanligt att den totala utmattningen kommer efter en tid av vila. Var var flickan när du var på konferens? Jag tänker på att du kunde slappna av då...
Kram, kram - skriv på! / mt

...det var trevligt att träffas - och mycket lärorikt. Synd bara att det blev en sådan liten tapper skara om endast fem personer vilket gjorde att vi fick hålla till godo endast med Magnus + kollega - alls inte fy skam det inte, inte så, men men...

Vi som kom fick också tjuvkika lite på hur det nya forumet kan komma att se ut, vi fick bidra med lite idéer och tycka till - det ni ;-)

En av oss som rest långt såg fram emot en skön kväll på hotellet och vi andra gick ut och åt en bit mat och fortsatte prata. Väldigt trevligt var det :-)

Nu känns det nästan som om jag har skaffat mig en ny hobby, nämligen att umgås med folk som slutat dricka. Idag har jag bokat resa till Gotland för att vara med på det stora AA-konventet som går av stapeln där i maj! http://gotlandskonventet.se/ Kanske kommer fler av er dit? Förutom att jag har hört att det skall vara en riktigt mysig tilldragelse så älskar jag Gotland och ser verkligen fram emot att få åka dit!!

-

Jag sa ju att jag inte är något stjärnterapeut- ämne. Hihi. ;-D

Kram! ;-)
/MB