skrev höst trollet i NU får det faaan vara slut!!!!!!

Morron Andreas!
Bara en snabb kram sådär i förbifarten.. ;-D

Jag hoppas att det går bra och framför allt att du MÅR bra!/ trollis


skrev höst trollet i Behöver hjälp att vara konsekvent

Snabb kram tillbaks ;-D
Underbart kloka funderingar../ trollis


skrev mulletant i Mitt nya år

Ikväll kommer programmet från Piteå orgelfestival på TV
http://www.svt.se/veckans-forestallning/benny-andersson-och-orgeln-med-…

Vi var där. Då. En härlig resa med många och enbart goda minnen.En vers ur Kristina Lugns text är så totalt rätt idag i det gnistrande vita vinterland som omger oss

En Karlavagn landar hemmavid
nu seglar jag bort med min vän
på höga moln av frid
och evig ro
en liten stund
Och natten som väntar lär oss att drömma
den saga som skrev oss
den skrevs av en vän
en skrift i snön
om hjärtats hem


skrev mulletant i Filosofiska rummet

Det rör sin många ledsna människor här på forumet. Jag brukar citera min vän som till sist inte orkade leva sitt liv... "Gråt mänskobarn, för det hör livet till" skrev han i en av sina dikter. Nyss hörde jag Barbro Hörberg i radion, hon sjunger en av sina fina texter som jag vill dela med er som tittar in

http://www.youtube.com/watch?v=JKYrlaD40Ac

Barbro H påminner mig för övrigt om vännen vana - numera nykter ...


skrev mulletant i Mitt nya år

har jag ännu inte modet att rekommendera denna http://www.newsmill.se/node/48583 på min helt privata fb-sida?
Det ska jag fundera vidare på... och samtala om med mina närmaste vänner och med Mg - han kan nog idag får för sig att sätta upp den på sin sida...


skrev mulletant i medberoende

till dig tekla - hoppas allt väl! / mt


skrev mulletant i Maria

- för ditt inlägg i min tråd. Så fint att kunna göra en annan människa glad!
Jag är imponerad över din ärlighet och din rakhet - du har en förmåga att säga svåra saker på rakt och okomplicerat sätt. Sakligt, vänligt och omtänksamt. Kram och trevlig helg! / mt


skrev mulletant i Äktenskap i kras

gratulationer på födelsedagen! Hoppas det var en fin dag. Kram från mig! / mt


skrev Fenix i Nytt försök mot frihet

en månad är ju en så bra start, jag blir avundsjuk som vanligt. Fast jag hade sju månader för ett år sedan!
Det fantastiska med det här forumet är att man blir påmind, uppmuntrad och deppad, hela tiden och det är väl ungefär så livet är:-)
Fenix


skrev Fenix i Det här är höst trollet..

jag tackar verkligen för att du tar dig tid att fundera och reflektera över mina inlägg. Jag är ju själv oerhört kluven över mina tankar och handlingar, men tror allt mer att det har med alkohol att göra. Pratade mkt ikväll med min fru om vikten att vårda och bry sig om naglar, händer och fötter och vi hade en bra diskussion om detta. Hon visste också att man ute i vårt kära EU (?) så använder män nylonstrumpor och bryr sig mer om manikyr än här uppe i Norden. Så kanske hon känner på sig mer än vad jag anar om min natur. Får närma mig försiktigt.
Hur som, alkohol dödar alla försök att bli sann,
Fenix


skrev LillPer i Nytt försök mot frihet

Jag vet att en månad känns som mycket längre. Men det spelar ingen roll. Jag tror att efter tre månader så rullar det bara på och man tänker inte så himla mycket på det som man gör den första tiden. Tror att det är därför man upplever tiden som lång.

Det är lätt att hänga upp sig på dagarna och vilja att de ska gå snabbare, man vill samla på sig så mycket man kan. Vi får nog bara ta det med ro, försöka slappna av och fokusera tankarna på annat.
Tiden gör sitt oavsett.

Träning är superbra.
TRE Timmar!
Respekt mannen!
Sjukligt eller inte, vi är alla olika. Jag tycker att det är mer sjukligt att glo på TV i tre timmar på nåt man ändå inte gillar. Eller sitta framför Facebook och leta efter ett liv man inte har. Livrädd att missa en bild, ett samtal, att inte vara med. Ett syntetiskt liv. Det tycker jag är riktigt sjukt.
Här finns ett beroende av helt annan typ.

Ta du dina långa promenader så länge du mår bättre av det, men försök vila emellanåt.

Själv har jag varit på en god middag med tre nära vänner. De drack vin, jag vatten. Men huvudsaken är att det var roligt och trevligt och jag kände verkligen gott hopp.

Nu kör vi vidare Tjalle, och alla andra som hakar på!

Ha en riktigt god helg.
LillPer


skrev Mammy Blue i Flyttar mej själv...

Sambon är på väg in i dimman, men jag slipper åtminstone se på. Bara hoppas att jag hinner somna innan han kommer och lägger sej, han låter som ett sågverk med svårartade driftstörningar redan efter två öl. Inget konstigt alls att han är trött och grinig hela helgerna. En vacker dag kanske han inser orsaken till tröttheten, deppigheten och oförmögenheten att ta sej för något. Jag har nämligen upptäckt det själv...

Håller på att tugga mej igenom Berras tråd, finns mycket matnyttigt i den.

Tack Berra. När jag orkat tröska mej igenom hela tråden fram till nutid så ska du få veta det. Men det tar några dagar till, är bara i maj 2010... ;-)

Välj rätt väg där den delar sej vänner, den ena vägen bär åt helsike med huvudvärk, lätt illamående, ågren och en bortkastad dag, den andra vägen leder till harmoni och lugn och ro, ork och tålamod...

Kram vänner!


skrev Maria42 i Mitt nya år

Sammanfatta av forumet, jag blir glad av dina rader.
Trevlig helg önskar jag er!
Kram


skrev Maria42 i Måste bli ett slut på detta!

Kan vi inte få slippa suget någon gång. Men du är trygg i beslutet och stabil i din nykterhet så suget har ingen chans. Så känns det för mig igen också, men önskar att man kunde komma till ett stadium där alkohol inte betydde någonting för mig. Lär väl aldrig hända :).
Trevlig helg!
Kram


skrev mulletant i Mitt nya år

på nedre våningen. Jag ser att han mår så gott efter att ha varit på AA. Jag har bäddat ner mig med radion och två nya böcker - bara att välja. Katten är med också ... låg färdigt i sängen och väntade. Minus 23 på utsidan - brasa och varmt inne. / mt


skrev kalla i Vägen tillbaka till mig själv

Jag var nästan i botten innan jag kunde ta i mot hjälp.Det är svårt att erkänna sig svag när man alltid varit stark flicka. Sök hjälp igen men var helt ärlig denna gången. Många kramar Kalla


skrev vill.sluta i Nytt försök mot frihet

Tjalle, fan vad nice.
LillPer och Anli jagar tätt bakom, jag kommer lite
Du är grym Tjalle!
/A


skrev santorini i Nytt försök mot frihet

Jag tror att många av oss är allt-eller ingetmänniskor. Vi avstår hellre än nöjer oss med ett glas om vi vet att vi inte kan få mer. Jag gick tidigt i säng i början när jag hade sug, träning är säkert bättre. Vad som helst är bättre än att dricka.


skrev markatta i Behöver hjälp att vara konsekvent

Tänker på hur jag försökt göra mig av med så kallade energitjuvar i mitt liv, eller rättare sagt hitta sätt för mig själv att låta så lite energi som möjligt gå åt till dem. Jag har tidigare skrivit om energitjuven på mitt arbete som jag (o)hanterade genom att få ett utbrott på och skrika ointvålade ord till. Kanske inte bästa sättet men effektivt var det. Stämningen på jobbet är mycket trevligare nu.

Vidare till en "vän" som jag började ifrågasätta vilken roll denne ville att jag skulle ha i vår vänskapsrelation, förutom att agera psykolog(alltid lyssna), låna ut pengar, vara hundvakt o.s.v. Jag kände inte att jag fick något tillbaka av den relationen, var alltid trött efter att vi setts. Denne vän frågade aldrig hur jag mådde, vad som hände i mitt liv och när jag försökte berätta något så hade denne varit med om något sååå mycket värre.

Då jag tröttnat på att agera slasktratt och tydligt klargjorde att jag också har känslor och tankar och att jag inte bara kommer sitta och lyssna, jag kommer också ha åsikter om vad som sägs, vill du inte ha mina råd så är det ju ingen ide' att du pratar med mig så kom martyren fram. Denne stormade ut med ett "jag fattar att jag inte är välkommen här" och efter ett, från min sida, obesvarat sms med en förfrågan om att låna pengar, så har jag inte hört ett ord.

Jag har sprungit på den här personen på stan några gånger, utbytt några artighetsfraser men vi har gått från att vara nära vänner till att vara bekanta. Det slår mig att vi nog egentligen inte har känt varandra på flera år, bara liksom kört på i minnet av hur mycket kul vi hade i början av vår vänskap.

Läste en klok krönika av en 19-årig tjej, har den inte kvar, men hon skrev något i stil med att "jag gör mig hellre av med några relationer än förlorar vänskapen till mig själv". Wow, tänkte jag, den som hade haft den insikten som 19-åring.

Forum verkar ju på sätt och vis som slasktratt, många "skriver" av sig här, man har liksom rätt att gnälla. Skillnaden är ju att IRL så kan man inte alltid styra över hur mycket man orkar ta in och finnas där för sina medmänniskor, plötsligt kanske man får ett telefonsamtal mitt i natten från en vän som mår dåligt, när man själv inte är tillräckligt stark för att hantera detta. Här kan man välja när man har energin till att gå in och läsa och kommentera, något jag fått anstränga mig för att begränsa själv då jag märkt att det tagit för mycket energi av mig.

Missförstå mig rätt, oftast blir jag glad då en vän uppsöker mig då denne behöver stöd och mår dåligt och ibland så behöver man bara få prata av sig. Men om telefon och ringklocka är tysta under stunder som det faktiskt också är bra så upplever jag det inte som en givande vänskap. Det där amerikanska "for good and for worse"(ja, jag är en sucker för romantiska komedier) vill jag ska gälla både i vänskap och i kärleksrelationer.

Vart vill jag komma med detta? Jag vill nog ge mig själv en påminnelse om att jag är på rätt väg och att allt inte bara blir bra bara för att jag droppar alkisarna, medberoendepersonligheten sträcker sig liksom över de flesta relationer i mitt liv och det är ett mönster jag mår bra av att bryta. På alla plan.

Just idag mår jag bra.

Kram på er!


skrev Tjalle i Nytt försök mot frihet

Har nu hållit mig vit i exakt en månad. Det känns som mycket längre. Suget är definitivt inte borta och är naturligtvis värst när helgen närmar sig. Känner mycket igen mig i vad ni skriver om att antingen leva extremt sunt eller extremt destruktivt. Idag har jag varit ledig och kört ett tretimmars träningspass. Var egentligen helt slut efter detta men med min rastlösa själ kunde jag inte låta bli att gå ytterligare en långpromenad. Nästan ett sjukligt beteende måste man nog säga.

Nåväl, en månad är en bit på vägen och med varandras stöd vandrar vi vidare på den förhoppningsvis nyktra vägen.

Trevlig helg
Tjalle


skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!

Fredagseftermiddag, trappar ner lite på jobbet. Det är lugnt. Nöjd med veckan. Och så, PANG, kommer suget, längtan efter att komma hem och öppna en flaska vin! Nog är det ju själva f, jag som är helt införstådd med att jag aldrig ska dricka alkohol igen. Att jag är jättenöjd med det beslutet. Men nånstans i hjärnan finns kopplingen förstås kvar; fredag, koppla av, njuta av ledigheten, dricka vin.

Nåväl, det ska jag INTE, jag har kommit för långt bort från det, som tur är, det är ingenting som sker från tanke till handling. Så var det förr när jag försökte sluta dricka. Jag hade allt klart för mej och så på fredan styrde stegen av sej själva till systemet. Autopilot. Nu är den urkopplad och filmen börjar spela så jag ser att det inte är roligt så länge. Men nog önskar jag att jag inte skulle vara sugen på det alls utan att förståndet helt skulle ta över från reptilhjärnan. Ha en skön nykter helg alla! Vi ska inte dricka alkohol.


skrev vill.sluta i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!

19 dagar idag va, klara helgen och så har du tre veckirs obruten nykterhet, det är klart mer en moi, jag har försökt sedan oktober men icke.
Lat och dum och har dessvärre inte förmågan att
säga till papogojfaaaan när den dyker upp.

Idag tackade jag ja till ett bröllopi augusti och bokade sedan hotellrum en bit därifrån.
Knepigt, men det finns taxi.........
Men vafaaaaaan, vi tar ju bilen JAG kör.
Bara att äntligen få in tänket är så otroligt skönt.

Hur går det för dig, jag flåsar i nacken vännen!
Åkte hem och sov efter jobbet idag, satt på Astrid Lindgrwns barnsjukhus igår.
Sov nada, hoppar gymmet idag, behöver det värmande fläsket........
Fy faaaan vad kallt det var ute!
/A


skrev Maria42 i Vägen tillbaka till mig själv

Av att du blundar och väntar på katastrofen. Du har träffat ett antal psykologer och beteendevetare men har det varit på samma sätt som med familjeterapeuten att de ställt frågor och fått dra ur svaren?, för isåfall så förstår jag att du inte tycker att det har hjälpt. Eller har du lagt upp allt ärligt på bordet men ändå inte fått ngn hjälp?.
Jag tror din panik kommer att släppa så fort du tar ett beslut, och var ärlig mot chefen, berätta att det är jobbigt hemma, de flesta chefer förstår sånt, och acceptansen för att du kanske inte presterar på topp just nu ökar.
Kram!


skrev höst trollet i Vägen tillbaka till mig själv

Förlåt Stigsdotter, men jag fick känslan av att du liksom blundar och väntar på katastrofen..
Vi är ju oftast vana att göra så, när det känns obehagligt.

Försök att se det som att det blir annorlunda, istället för att "det blir sämre".. För vi vet ju inte hur framtiden blir?

Om "chefen" är tuff mot dig, så kanske du kan säga något i stil med "Jag har lite problem i min relation för tillfället (mer än så behöver man faktiskt inte säga)Inga detaljer..men det förklarar lite varför du kanske inte är på topp direkt..
Det kanske kan ge dig lite andrum på jobbet i alla fall?
Kram /trollis