skrev kalla i Dompa!!!

Är aldrig lätt att gå skilda vägar, men brukar vara rätt skönt att ha någon att prata. Social brukar vara rätt bra på samarbetssamtal när det gäller umgänge och sånt. Så håll ut, du fixar det här//Kram Kalla


skrev Dompa i Dompa!!!

Läste precis din tråd. Vilka insikter. Du kommer att fixa det! Skönt att du ej blev sjuk. Tacka f.. För att du kände dig smårisig. Magsjuka barn är inte bra...torka spyor? Stjärtar? Usch


skrev Gäst i Dompa!!!

vad jobbigt! Hemskt!!

Jag var smårisig, men inte värre än så. Hemma idag för att barnen ska återfå krafterna.

Tänker på dig!


skrev Dompa i Dompa!!!

Det gick käpprakt åt helvete igår...inte med drickat, men den vackraste. Fy, fy fan vilket vidrigt möte. Fy, fy fan vilka vidriga samtal och SMS följde på det. Hur hade du det? Magsjuk?


skrev Dompa i Mitt nya liv!

Darrar man lite på benen, kan man behöva kryckor. Det har du...många. Oss. Nästa gång du kännner att du börjar ramla av stenen...låt oss veta och vi kommer att puffa, buffa och släpa dig upp igen. Forumfamiljen ligger inte under stenar...om vi får välja själv...och du är en viktig familjemedlem. Vi är inga tusenfotingar, vi är små lizards som lappar sol...ovanpå stenen. Fan...vad härligt att du är tillbaka.

Du har verkligen haft mkt stress omkring dig med sonen, hudförändringen och kanske även insikten om att du dricker på ett osunt sätt. Har förstått att tiden efter att man har insett att man kanske är lite för glad i drickat...det är då man drar sista race... Som för att bevisa att det inte är ett problem...eller för att slå sista spiken i kistan så att man verkligen inser att man har ett problem. Virrigt? Yep. Jag är nog virrig...men glad. Du är tillbaka. Livet kan inte vara bara skit.
Nu får du en Godmorgonkram och du kan inte spjärna emot. (Fördelen med cyberkramar)

Välkommen hem Annelie! /R


skrev Adde i Glad men rädd

vetenskapliga undersökningar där man har låtit försöksgrupper dricka drinkar med eller utan alkohol. Personernas drinkar har bla slumpmässigt delats ut innehållande alkohol och utan alkohol men man har sagt att det var "starka" drinkar till alla. Tester har sedan gjorts och det visar sig att även hos de som INTE fått alkohol i sina glas så uppvisar de klara tecken på berusning. Vissa personer har även kännt av en bakfylla trots att de inte druckit en droppe alkohol.

Jag har aldrig kört med nån form av substitut i form av alkoholfritt vin eller öl för att jag törs inte deala med min nykterhet. Jag har en vän som tog återfall just pga det och jag har flera vänner som fått känna suget dra igång rejält efter liknande grejer. Jag har ju förändrat mitt liv i grunden just för att jag inte vill dricka, och framförallt inte börja dricka igen, så varför ska jag spela med så taskiga kort ?

Jag är rädd om nin nykterhet och vårdar den ömt som den färskvara den faktiskt är.


skrev mulletant i Mitt nya år

Carina Bång som citerar Kristina Lugn som citeras i tidningen PS nr 02 JAN/FEB 2012

"De flesta jag känner oroar sig i onödan. Sån är inte jag. Jag glädjer mig i onödan. Jag tycker det är roligare."

Idag, just nu, är jag glad. Och tänker på den lilla strofen jag cciterat många gånger i många sammanhang:

Pessimisten ser den långa tunneln. Optimisten ser ljuset i tunneln. Realisten ser tunneln och ljuset och nästa tunnel. (Och vet att även den har ett ljus.)

Jag är en realist till min natur och i de flesta sammanhang. Idag är jag glad och hoppfull. / mt


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

till Askungen och Framtidsdrömmar. Usch hur männen ni lever med bär sig åt.

Fastän jag lever med en alkoholist så är era berättelser främmande för mig - dock finns de som minnen från min barndom. Jag känner igen "ytterkanterna" från livet med mannen - eller kanske det är kärnan.... jag ser och hör när han blir elak i munnen och annars förändras på ett negativt sätt men inte i de former ni beskriiver. Det skulle säkert komma dithän med tiden dock.

Jag både kan och inte kan sätta mig in i vad som håller människor kvar i så destruktiva förhållanden. Inser att just det är medberoendets fälla. Även att medberoendet bidrar till att missbrukaren kan fortsätta sitt missbruk. Så komplext och så svårt.

Jag har haft enorm hjälp av att skriva här och av all respons. Jag har liksom skrivit mig in till mig själv - tror jag haft minst lika stor nytta av det som av en öga-mot-öga-situation. Det beror förstås på hur den skulle format sig - jag har inte upplevt att jag har den möjligheten av speciella skäl - det skrev jag om i början. Jag har iofs en kontakt till en A-terapeut dit jag kan vända mig när jag vill men den uppväger inte forumet.

Skriv och läs och samtala med verkligt lyssnande människor. För mig är det så att jag inte söker "förståelse" och överslätande och heller inte fördömande av mannen - lyssnande och raka frågor som hjälper mig vidare vill jag ha. Just nu kommer jag ihåg Carina Bångs blogg, där finns korta inlägg att reflektera över. Ett av dem som är mig till stor hjälp handlar om makten i mitt liv. Det är jag som har makten i mitt liv - men inte över nån annans liv. Det tänker jag ofta på.

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

http://medberoendeinfo.blogspot.com/

Styrkekramar / mt


skrev Stigsdotter i Glad men rädd

Innan jag började ifrågasätta mitt eget drickande så var ju jag också sådär, tyckte folk var lite tråkiga som inte drack, blev irriterad när det sippades istället för sveptes osv. Men idag känner jag bara för att täppa till truten på någon som ifrågasätter så som din kollega gjorde - ameh, sk-t i det du!

"Jag dricker inte just nu" säger jag om någon frågar. Kommer det följdfrågor säger jag helt enkelt att jag tror att jag mår bra av att inte dricka. Detta går ju liksom inte att ifrågasätta!

Visst är det så att man frågar sig vad det är med den där jäkla alkoholen?? Det är ju bara en dryck!! (fast det är ju det den inte är, det är ju det som är det läskiga!!)

gonattkram


skrev Stigsdotter i Dompa!!!

...med att busa med ungarna eller att du sover gott efter ett gott samtal med den vackraste! Kram från mig (en sån där väldoftande icke vin-sunkig ;-)


skrev ÄnnuEnVindåre i Dompa!!!

Hej jag tänker att när du nu med överljudsfart är på väg in i svennebananlivet (och har teven kvar) vill jag gärna hjälpa till med ett litet tips.

Nämligen att James Frey, författaren till boken om behandlingshemmet som jag skrev om i förra veckan, kommer att vara gäst i ett teveprogram på onsdag.

Alltså är dags för Dompa att byta bubbel mot Babel!

Hö hö


skrev Gäst i Glad men rädd

Bara ett sista inlägg innan jag sluter mina blå. Kom att tänka på kollegan som var med på afterworken idag. Hon satt och ojade sig över min cola light, det skulle hon aaaaldrig dricka, "hellre dricker jag vatten" sa hon glatt och hinkade i sig sin starköl. Är det inte märkligt att det är okej att ifrågasätta varför jag inte dricker alkohol, okej att kritisera min alkoholfria dryck men hade jag frågat varför vi tvunget skulle sitta på en krog hade jag blivit totalt nedröstad och utbuad? Vad är det med den där jäkla alkoholen?

Knepigt. Nu ska jag sova. Och vakna lugn.


skrev mulletant i Mitt nya år

så fort jag har honom imom räckhåll - och det tar ett tag. Men jag ska vidarebefordra - det kommer att göra honom glad:)

Kram, kram / mt


skrev mr_pianoman i Glad men rädd

Jag blev mest rädd för att ha fått i mig något jag absolut inte ville ha. Så ingen trigger just då i alla fall


skrev Lelas i Mitt nya år

Vad glad jag blir! Heja! :-)

Krama gubben från mig!
/H.


skrev Askungen i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Jag har också läst en del av det som dreams1 skriver om och tar åt mig och samlar kraft för att bryta med min sambo.
Jag känner igen allt det där du skriver Framtidsdrömmmar, om alla nedvärderande kommentarer.
Senast nu ikväll hade jag obehagliga samtal med honom där han anklagar mig för både det ena och andra. Han var givetvis full. Det var han redan när jag kom hem från jobbet. Jag ber honom sluta...försöker ignorera honom och fortsätta att titta på tv:n, varpå han stänger av tv:n gång på gång för att slutligen plocka ut batterierna ur fjärrkontrollen och sedan kasta iväg den genom rummet.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner mig rädd och tycker det är fruktansvärt obehagligt när han är onykter och jag säger det även till honom, vilket han givetvis inte bryr sig om.
Jag upplever honom hotfull och jag tycker att det blivit värre på sistone. Kanske beror det på att jag sagt att jag vill separera...att det inte går längre.
Jag vill bara att han flyttar nu...av olika anledningar måste det vänta ett par tre månader, men jag vet inte om jag står ut så länge. Jag börjar känna avsky...vill inte se honom mer...känner bara att han förstör för oss alla i familjen. Varje dag kantas av bråk med barnen, hårda ord, sarkasm.

Orkar inte mer...


skrev lessenfrun i Dompa!!!

:) Liite Marlboromanlig kände du dej väl...?

Kram,
skriv vidare.


skrev mulletant i Mitt nya år

med mannen som varit på AA - för första gången och för säkerhets skull på två möten:)
Han går genom stora stan med Stora boken i handen och säger att han haft en helkväll.
Och att han kommer att fortsätta på AA.

Nästan mer än jag kan ta in. Ska smälta det medan jag sover och stormen viner utanför. / mt


skrev lessenfrun i Vägen tillbaka till mig själv

Ja du får fler kramar.
En kort, välment en ;)

Du skriver både klokt och logiskt.


skrev lessenfrun i Äktenskap i kras

Åh, ni värmer.
Jag har gråtit så mycket så det finns snart inga tårar kvar. Och jag har ridit ut vågor. Men den tsunami som kommer nu vet jag inte om jag fixar..
Allt är som för första gången och så fruktansvärt ensamt. Cykla genom våren till jobbet, utan att känna eller se. Komma hem till tomma huset. Lagat punkor och plockat in första buketten idag. Helt utan glädje.
Där vi bor ska man inte vara ensam. Man fixar på sitt lilla hem tillsammans.
Åker till Bauhaus. Målar om lite på friggan. Pratar över staketet. (och super till lite på fredan, det vet jag väl)
Jag hör liksom inte hit längre. Folk tycker synd om mej, det är ingen höjdare.
Och drar sej inte för att slänga ut ett "åhhh, så smaaal du blivit. Du mästa äta lite mer"
Nähä? Det ska genast se till och göra då, så dumt av mej att inte tänka på det! Idiots.

Jo, jag köpte en dunk. Tar mina små glas. Tänker att jag en dag ska skåla stolt med mej själv i bubbel och tänka "Nu! Nu går jag vidare.."
Men det känns oändligt långt borta. Och med det målet ska man kanske inte ty sej hit heller..
Men Guds gåva, de små sömntabletterna, har jag respekt för. Så full blir jag inte.

Jorasåatte.. lura sej själv kan man ju alltid..
Och ibland blir jag faktiskt lite arg med :)
Kramar till er.


skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv

Du får en varm och lång och innerlig kram av mig, Stigsdotter.
Köp nu inte hem några fler boxar, utan lägg pengar i en burk för varje box du normalt skulle ha köpt. Sen köper du fina och onödiga saker till dig själv istället.
Nynykter


skrev Nynykter i Dompa!!!

Nä, det var nog tur att du inte följde mitt råd och slängde ut TV:n. Soc hade ju dömt ut dig direkt som klart olämplig förälder. Tanken var förstås att bryta soffa-TV-whisky-cirkeln, men när jag tänker efter är det lite enklare att slänga ut whiskyn än att slänga ut soffan och TV:n :-)
Det verkar som om du har en hel del energi trots brutna tår och annat. Härligt att läsa om hur du tar hand om dig själv och barnen! Jag håller med vad andra skriver om att du inte kan ta ansvar för den vackraste, men kanske är det bra att vara lite mentalt förberedd på att det nog kan bli fler turer i själva skilsmässokarusellen. När ena parten i en relation förändras och balansen rubbas kan det utlösa motreaktioner hos den andra parten. Särskilt om relationen är dålig eller oflexibel. Men det klarar du så länge du är nykter!(Kanske är det dumt att skriva det, att ta ut bekymmer i förskott, men det är en tanke som återkommer hela tiden hos mig, så nu skriver jag ner den ändå).
Kram från Nynykter


skrev Gäst i Glad men rädd

Näe man måste inte fylla i ämne, man gör precis som man vill :-) Tror du har helt rätt i att man inte bara kan släppa sitt beslut, man måste vara vaksam hela tiden. Iallafall i början. Har ju faktiskt inte kommit längre än. Men hoppas. Du kanske kan sätta ett rimligare mål? En vecka? Ett par dagar? Använd den tiden till att fundera, när hjärnan är klar.

Jag har lovat mig själv hundra gånger att sluta dricka, men så går det ett par dagar, baksmällan är borta och man är där igen. Men den här gången var det annorlunda. Jag visste att jag nått en gräns och jag var livrädd, så rädd att jag skakade. Jag tänker varje dag på vad jag måste ändra på för att må bättre, bli trygg och stark i mig själv, vad jag vill med mitt liv just nu och framöver. Ändrar på småsaker. Bara en sån sak att jag lärt mig somna utan teven. Tramsigt för vissa kanske men viktigt för mig, jag trodde inte det gick!

Bara du vet varför du vill sluta dricka, det är du som måste göra jobbet. Men det finns en massa hjälp att få, bland annat från alla kloka människor här.

Kramar tillbaka, ta hand om dig!


skrev mulletant i Mitt nya år

väldigt ... ... spännande nu. Hittar inget bättre ord.

Ensam hemma, storm ute. Väntar. / mt