skrev Dompa i Vägen vidare

Nu har du ett stort ansvar, håll Lelas vid liv ;-). Lelas ;Simsonscat har jag sett, min dotter visade
mig. Hon och jag delar kattsjukan. Vi vill ha katt. Till en helt annan sjukdom nu; Jag rasade totalt igår, började redan på eftermiddagen. Men mitt i "kalaset" ramlade min syster in. Hällde ut all alkohol och örfilade mig. Hon hade tagit tjänstledigt en vecka, lämnat man och kids - ja, min syster är en storstadsbo, så hon har kids - för att häcka här med mig. Som jag skrev på en annan tråd; Jag är djävligt lyckligt lottad. Jag är älskad och jag älskar. Och som svar på din fråga Lelas; Jag tror/hoppas att jag har kunnat förmedla till svågern att jag tycker om honom mycket och att han gör så djävla mycket mer än det som krävs. Jag brukar tokkrama honom, han brukar försöka värja sig. Vi är norrlänningar, nästan och här kramas inte karlar. Somnade med syrran i dubbelsängen igår. Kan låta kinky, men det var det verkligen inte. Hon är den människa jag känt längst i mitt liv. Just nu ligger hon i sängen och dräglar, och jag kan inte sova. Det är en del av denna djävla förbannelse. Man somnar, men kan inte sova ut. Nu blev det skitlångt och egocentrerat igen. Vad jag ville säga var; krya på dig och uttnyttja kattassarna!!! Kramar/ en annan R


skrev Maria42 i Att ta ett steg i taget

Att det går bra för dig med, så sant detta med honungen. Intressant med att använda A som flykt, det gör jag med, tål att funderas mer på.
Grattis till oss, Kram!!


skrev mr_pianoman i Vägen vidare

Om jag står för markservicen och katten för underhållningen så ska hon nog klara även denna förkylning :)


skrev Maria42 i Vägen tillbaka till mig själv

Även jag är nyfiken på AA-mötet, Stor Styrkekram till dig!


skrev Lelas i Vägen vidare

Gulledu. <3

Alltså, katten... han är bara den roligaste jag vet. På vår övervåning har vi inte full takhöjd, och han har kommit på att han kan jaga flugor i taket om jag lyfter upp honom. Och nu var den en fluga som hade vaknat av vårvärmen (!) och surrade omkring i taket här.

Katten sätter sig på golvet och spanar på flugan, och tittar bedjande på mig. Jag lyfter upp honom, så att han sitter på min axel med bakbenen. Och med frambenen fäktar han som en tok längs taket för att fånga flugan...

Jag vet inte vem som tycker att det är roligast, jag eller katten..... :-)

Förresten - apropå katter (Dompa!): ni har väl sätt den här sajten? www.simonscat.com
Där finns saker som jag kan skratta högt åt i timmar. :-)

/H.


skrev lillablå i Vägen vidare

Stackars finaste Lelasen!!!
Hoppas du blir frisk och kry fortare än kvickt!!!
Och ta med katten i sängen, kattassar är bästa sällskapet när man är sjuk!!
Hade jag bott närmare hade jag tittat förbi med lite glass och tidningar!!
Kramar!!!
/k


skrev lillablå i Mot nya mål

R och R, två favoriter på forumet!
Kram!
/k


skrev PiL i Vägen tillbaka till mig själv

Jepp, rapport från AA ses fram emot. Visserligen är jag inne i en positiv trend, men bara för det så behöver man ju inte låta bli att vara paranoid, lika bra att trappa upp istället för att slå sig till ro. (Lurar även jag på att besöka ett AA-möte som ett led i detta.)

Styrka till dig, starka tjej.


skrev Lelas i Vägen vidare

Japp, sjuk it is. Någon sorts influensa. Imorgon blir jag hemma från jobbet.

Men men, det går väl över.

Kram igen!
/H.


skrev Anonymt i Vägen vidare

Usch då är du sjuk :-( Hoppas du blir frisk fort. I med vitaminer, vatten och mycket vila. KRAM! ;-)


skrev Lelas i Vägen vidare

Åh, gulledu, A. :-) Tack.

Det piggade upp lite... mitt i...... influensan. Inatt blir det till att sova i gästsängen så att jag kan svettas, frysa, hosta... utan att störa söta maken. Suck.

Kram, alla!
/H.


skrev Anonymt i Vägen vidare

Vill bara skicka en stor KRAM! Hoppas du kan förstå hur många du hjälper. Kramar A


skrev mr_pianoman i Mot nya mål

...

Om jag räknat rätt ska jag äta penicillin i 10 veckor. Det ska väl ta död på de flesta bakterier hoppas jag. Segt är det och lite obehagligt att inte riktigt veta vad det ska bli av det hela. Kommer det bli några bestående men?
Det tar på humöret att inte orka. Vakna varje morgon och inse att det inte är bättre den dagen heller.
Jag jobbar 50% och det är mer än nog. Men med min bakgrund är det viktigt att ha något att göra och att inte bli hemma och inte ha nått att göra alls. så det är nog bra att försöka ta sig upp.

Idag hade jag min barnkör. När jag kom hade dom skrivit HEJA RICKARD på tavlan. Och så hade dom skrivit en sång till mig. På en melodi som dom kunde sen tidigare. Och som det inte var nog så hade dom samlat ihop pengar och köpt en blomma till mig. När jag frågade varför så svarade dom att jag är så snäll som kommer och sjunger med dom en gång i veckan.
Sedär.
Det gjorde gott för självförtroendet. Om dom ville tala om det för min chef också vore det ju bra. Han fattar inte vilket jobb jag gör. Men det är som det är.

Jag inser att jag måste jobba lite på självförtroendet. Men det kommer väl allteftersom


skrev lessenfrun i Äktenskap i kras

Tack snälla för ditt inlägg. Det går fint ikväll faktiskt! Man har ju alltid sin andra kompis ciggen.. För nåt måste vi tydligen ha, inget lugn annars.... Fin kväll till dej med!


skrev viktoria i Vägen tillbaka till mig själv

Stigsdotter, jag ser fram emot att höra vad du tyckte om ditt första AA-möte. Önskar dig hopp och mod!


skrev viktoria i Äktenskap i kras

Hej Lessenfrun, hoppas du orkat stå emot ikväll. Tänk på att det viktigaste du har att göra är att ta hand om dig själv nu. En sak i taget...det viktigaste är att bli fri från alkoholen. Allt det andra är sekundärt, och på sätt och vis beroende av hur du lyckas ta hand om dig själv. Du, kanske inte det ultimata tipset, men det hjälpte mig mycket på kvällarna att hålla dryckessuget borta om jag hade annat gott att stoppa i mig. Godis, goda alkoholfria drycker - vad man nu gillar, plockmat...okej, vi alkisar har lätt att falla in i sockerfällan, men jag såg det ändå som bättre om det höll det värsta suget borta. Ev "muffintop"-effekt fick jag ta tag i sen. Ibland om kvällarna var outhärdliga gick jag helt enkelt och lade mig. Drog täcket över huvudet och sov bort eländet.
Ja, det är svårt. Och ännu svårare då man är ensam. Tur att vi har varandra! Önskar dig en fin kväll, trots allt.


skrev kalla i Vägen tillbaka till mig själv

Hoppas du står på dig om ingen alkohol hemma, det underlättar och man faller inte lika lätt.
Så stora björnkramar och styrka till dig ♥ ♥ ♥ ♥ ♥


skrev kalla i Div åsikter eller...?

Vilken resa och insikt du har, känner igen mig i så mycket att förhandla med sig själv för att övertyga andra. Inte konstigt att man är en bra säljare. Skickar så många kramar och styrka till dig
♥ ♥ ♥ ♥


skrev lessenfrun i Div åsikter eller...?

Bättre bemötande än här var det länge sen jag stötte på.. Blir varm i hjärtat.
Inte av vin ikväll.


skrev Lelas i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Framtidsdrömmar... _VI_ säger att du har rätt. För vi vet.

Kram!
/H.


skrev Lelas i Dompa!!!

Vilken svåger du har, Dompa! Talar du om för honom hur värdefull han är? (Och svägerskan, så klart.)

Det finns personer runt missbrukare som blir möjliggörare, i bemärkelsen att man skapar förutsättningar för missbrukaren att fortsätta sitt missbruk. Men, jag tänker att det också finns möjliggörare som skapar förutsättningar för tillfrisknande. Din svåger och svägerska verkar vara sådana. :-)

Kram, heja dig!
/H.


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Välkommen lättjefull hoppas att du mår bra. Tack Dompa, jo jag knallar omkring på min nyktra lilla stig :D Försöker att annalysera mig själv efter som jag tycker att det är svårt att visa mig svag för andra.
Kommit på att jag flyr mina problem med alkohol, vilket innebär att dom blir fler och då kommer det dåliga samvetet= jag dricker mig in i dimman.
Får nästan lite panik när vågen av dåliga minnen drar över, men tänker att jag måste bli frisk denna gången och sen skall jag ta itu med dom.
Vet inte om det hjälper dig Dompa, men jag över in olika situationer som jag vet skrämmer mig = att jag dricker. Försöker nu hela tiden ha en backup och håller mig ifrån alkohol genom att inte ha något hemma och undviker situationer om det går.
Så ett steg till och 9 veckor, kramar och styrka till er alla!

Puh:
Det finns alltid en stund innan man smakar honungen, som den smakar bäst!


skrev Adde i Div åsikter eller...?

tag i ett blad som delas ut till "behövande" på bla företagshälsovården. FHV står som ansvarig för denna lilla upplysningsskrift till riskbrukare. Med all säkerhet skriven av nångon som läst sig till det här på nån fin skola. Ja, lite ironi där eftersom jag har lite svårt för att såna som aldrig har upplevt baksidan av alkoholen ska skriva nåt som jag fattar.

När jag dricker så är en sak väldigt säker : Jag har inte en djävla susning om hur många GRAM alkohol jag har hällt i mig. I bästa fall har jag en liten aning om hur många CENTILITER av drycken jag hällt i mig. Jag undrar hur tankarna har gått där om att pedagogiskt visa på hur mycket jag dricker. En narkoman har väl lite bättre referensramar i gram räknat än vad jag har som kollar mängden i centiliter.

Jag kommer ihåg att jag sista året jag drack så hade jag en konsumtion på ca 40-50 centiliter ren starksprit ( 40%) varje vardagskväll och mer än det dubbla på helger och lediga dagar. Jag kommer också ihåg att jag några år innan slutet kollade in på nån snurra som bolaget hade och där , hör och häpna, var inte konsumtionen alls så hög. Jag gjorde som de flesta andra alkisar och "glömde" en stor del av vad jag hinkade in. Jag somnade aldrig av mig själv utan jag drack mig medvetslös på en kort tid.

Nu kommer det in många nya på forumet och jag tycker det är så bra att ni hittar hit. Ni behövs här både för oss som varit med ett tag, vi behöver påminnas, och framförallt för er egen skull. Att ta första steget och erkänna att jag har problem var tungt men så väldigt skönt att få säga det. Att få dela min sjukdom, med alla symptom, med andra som är i samma situation är och har varit så viktigt för mig, jag behöver den identifikationen som visar att jag inte är knäpp eller konstig på något sätt.

Det viktigaste jag lärt mig är : Jag är inte ensam.

Jag tar mitt beslut om att inte dricka just idag och jag försöker, fungerar inte alltid :-)), att ta en dag i taget. Jag vet också från så många vänner att det INTE fungerar att ta det första glaset. Ett glas är för mycket och hundra för lite.

Jag är nykter idag för min egen skull och jag är en stolt nykter alkoholist.

Välkomna alla nya !!


skrev kalla i Dompa!!!

Hoppas du hoppade över påsen och att du mår bra ändå. Du är nog skiträdd, vilket äventyr du är på väg i. Vad skönt att du har så mycket människor runt dig och barnen,
Skickar mycket styrka och kramar till dig!


skrev lillablå i Vägen tillbaka till mig själv

Härligt att läsa!!!
Du var den första som skrev till mig, för det är jag dig evigt tacksam!!!
Stor kram!!!
/k