Senaste kommentarerna i forumet

från mej åxå :) jag vill åxå va med i kram o kärlekskalaset.<3

Åh vad jag blir glad och berörd av att läsa det ni skriver lillablå och Fenix. Det är en sådan ynnest att få betyda något, och att finna någon av stor betydelse. Jag känner igen känslan av samhörighet med några jag funnit här, och den är ovärdelig!
Viktiga milstolpar har passerat för dig Fenix, önskar dig allt väl! Och lillaBlå, jag är inte ofta (nästan inte alls) in och läser på anhörigsidan av olika anledningar, men du är inte glömd : )
Kramar till er denna måndag morgon!

Jag har haft turen att ganska ofta få uppleva motsatsen. Dvs att det redan på drinkmenyn finns flertalet virgin alternativ på de fåtal ställen jag brukar besöka. Undantaget är stans sportsbar, där det endast är mineralvatten eller pepsi som gäller. Så det stället bojkottar jag helst numera, föreslår annat alternativ då jag och vännerna ska ut. Min favvokrögare i min stad är toppenduktig. Och modern. Där höjjer ingen ett ögonbryn när jag beställer, och oftast om han jobbar i baren själv frågar han om han får göra en överaskning åt mig, och är sedan jätteintresserad av vad jag tycker om hans komposition. Roligt! Min upplevelse är att problemet snarare handlar om okunnig barpersonal, än att de egentligen bryr sig om huruvida jag dricker alkohol eller inte. Därför har jag blivit lite noggrannare med mitt val av krog, det räcker inte längre för mig att man säljer "husets röda" som varit öppnad sedan igår för 45 kr glaset : D
Kanske är det stora skillnader på vart i landet man bor?
Förresten köptre jag en god äppelmust från bolagets alkoholfria hylla för ett par veckor sedan. Den kan rekomenderas! Kan nog också tas för vitt i glaset om man är ute efter det.
Önskar er en fin start på veckan. Själv är jag nu ledig ett par dagar, jippi!

beska vill jag ha till köttbiten. Jag har varit vegetarian många år av mitt liv. Inte nu, men äter helst fisk och KRAV-märkta kycklingar och lamm som levt ett bra liv. Utan avocado och fetaost fösmäktar vi. Ja! Vi börjar påverka restaurangerna nu! Har du prövat 100% blåbär? Kanonnyttigt dessutom. Ha en fin måndag! Snart är det fredag igen. /mt

..handlar det ganska så ofta om att min dryck ska få ett likavärde, det ska vara lika "fint" och se lika bra ut i sin utformning.
Alternativen som erbjuds är oftast cola eller någon annan söt läsk, vem skulle vilja dricka ett översötat bubblande rött vin till köttabiten?
Eller ett sött vitt vin till fisken?

Vatten är gott men ingen festlig dryck, bara en törstsläckare.
Kunde tänka mig en torr cider, eller som i ditt fall mt en god fruktdryck, gärna lite sträv och med lite beska.
Tanken är ju att den ska byta ut smaken och kunna skölja det torra med något gott och kallt, inte beslöja munnen med en sockerlag.

Och en cola med is och citronskiva i ett vinglas, det fullkomligt lyser anti-rött om, jag vill inte synas...
Jag vill när andra ser på oss som ett par vid en mysig middag på en restaurant att de inte genast skall undra varför han bara dricker läsk,
Och inte deltar i deras gemensamma mysighet, ska han köra stackarn, eller käkar han mediciner eller har han jouren?
Jag vill kunna avnjuta en god middag och en för mig en värdefull dryck utan att mitt beteende ska ifrågasättas.
Jag vill inte bara dricka cola ur ett vanligt duralexglas, jag vill ha min dryck på fin fot, och det skall klinga vackert när man sedan skålar.

Det är viktiga saker för mig, snart så tar jag med mig egen dryck när de inte kan sköta sin alkoholfria somelier, en sådan ska göras arbetslös när han inte kan rekommendera andra alternativ än vilka druvor som kommer ifrån vilka distrikt, det är en fruktansvärt dålig service och en överslätning av oss kunder.
De har oftast ett trettiotal varianter av olika vinsorter, men kan bara erbjuda Ramlösa och lättöl som alkoholfria alternativ, det är kasst!
Man får känslan av att jag som gäst inte är lika viktig, men det får en annan vinst också, det blir som oftast runt 400 spänn billigare när det inte blir en hel flaska vin utan bara ett glas till lilla frugan.

Så som nykter alkoholist får man nästan dagligen bryta ny mark, och vara lite av en kärring mot strömmen.
Och den ilskan har hjälpt mig mycket, jag var vegeterian på åttiotalet och det var precis lika jävla svårt det med.
Idag är det inget större problem utan ett vedertaget alternativ, jag hoppas att det kommer att bli så med de alkoholfria alternativen också...

Jag önskar att man i framtiden inte ens lyfter på ett ögonbryn om någon i sällskapet väljer en måltidsdryck utan alkohol,
Och att barerna lär sig att det borde finnas hälften av utbudet i goda drycker utan alkohol...
Men vi bor i spritbältet Sverige och där vi fortfarande hyllar procenten, smuggling som staten tvingat oss till, skatterna som skapat hembränning som hobby,
När det i själva verket borde vara inställningen till alkoholen vi borde ta i beaktning, när räcker det, och när ska jag sluta dricka....?
Vi tänker oftast väldigt sunt i gamla Svedala, men är det kommer till alkoholen, så tänker vi redan innan som om vi hade druckigt av den.
Vi skrattar åt och hyllar en dryck som sätter så många människors livsvillkor helt ur spel, till öden ingen vill ens tänka på...

Men här sitter du och jag, och båda har vi börjat tända en gnista och ifrågasätter vad alkoholen har ställt till det med ..för oss...
Bara det är en utveckling i sig, som jag ser som positiv, hellre gör något...än inget..

/Berra

Jag blir när jag kommer hem i kväll och läser dina rader Lillablå!! Du har också betytt massor för mig under åren, vet inte heller riktigt varför. Men så är det och det är bra. Jag har kämpat bra på sista tiden om jag får säga det själv, eller vad sägs om att sedan jag slutade i början av oktober har jag varit på utlandsresa, (japp, Istanbul Vana, spännande stad), varit på personalfest, hemma ensam en hel helg, ute på två middagar på krogen i helgen med olika människor. Och allt detta med en god cola eller Loka vid min sida. Kan inte säga att det varit jättesvårt, känner mig faktiskt så lugn när det gäller tanken att jag slutat dricka så det är fantastiskt. Dock efter alla tidigare bakslag medveten om risken att glömma, så jag tar mig minst en gång i veckan till AA och hämtar stora muggar av den kraft som finns i den gemenskapen. Nu ska jag spela Little Blue innan jag somnar för att fira dig Lillablå. Hur har du det med allt?'
Kram,
/Fenix

får jag så kloka kommentarer från kära vänner :-) En mening i ett mail nu på morgonen som får mig att börja fundera över hur jag gör och fungerar.

"Kanske skulle det göra dig gott att lägga bort hjärnan, dvs försöka förstå, för en stund...."

Hon har så rätt.........<3 Tack kära C !!

Godmorgon Berra, här är jag - vi har nästan skiftbyte:) I början av vårt nyktra liv, på vårvintern, sökte jag aktivt,nästan lite desperat efter bra alkoholfria alternativ. Särskilt till kötträtter. Jag ville ha kvar känslan av festlighet, god mat och goda drycker. Sen insåg jag att hemma var det inget värde i det - i det läget kanske det påminde om det som saknades.
I somras var jag på några fina bjudmiddagar på dyra restauranger och drack det alkoholfria som fanns, dvs mineralvatten (+ lättöl då), och blev helt förundrad över hur servitörerna vid varje rätt frågade om jag inte ville ha LITE vin. Helt otroligt! De andra som körde drack lite av alla sorter som ingick. Nu har vi (maken) genom nån TV-sommelier hittat ett rött vin som heter Loxton. Helt ok. Vi har konsumerat en (1) flaska under 2 middagar. Jag föredrar 100% blåbär från Saxhyttegubben. Vi har båda konstaterat att mineralvatten är gott, inte bara en ersättning för något annat.
På de allra bästa restaurangerna typ F 12 finns alkoholfria alternativ och där rekommenderas främst olika "natur"drycker som 100% blåbär och olika äppelcider. Jag har en plan på att terra restaurangerna här i stan så att de utvecklar alkoholfria alternativ - skulle vara ett litet projekt i min smak:) Hoppas att genomtänkta alkoholfria alternativ snart blir ett kvalitetskännetecken på fler ställen än Fredsgatan! / mt

..och det står Söndag i kalendern...
Min helg har passerat med dryga hälften, och jag mår jättebra, i mitt tidigare liv så borde jag ha varit som mest packad nu men det är jag inte , gudskelov!
Jag har fortfarande kontrollen över mitt liv och det är JAG som bestämmer, när jag ska få vara glad och dessemellanåt också ledsen.
Jag har möjligheten att kunna styra mina känslor på ett helt naturligt sätt, inga fyllskratt, ingen fyllfgråt, ingen tristess...
Jag mår inte längre dåligt när jag är utan alkoholen, den har idag ingen makt över mig, jag har den över den, maktförhållandet är omvänt!
Friheten är min, så länge jag inte låter mig fängslas av just...alkoholen...
Det som inte når mig...kan inte heller gör mig illa, mer än en armlängds avstånd alltså...

Ikväll var jag och frugan ute på stan, vi shoppade tillsammans ( ja jag har större tolerans idag..), och avslutade med en shysst restaurant,
Jag skällde som vanligt på servitrisen när hon erbjöd lättöl som enda alkoholfria alternativ, den är inte alkoholfri!!!
Jag frågade om de hade lättsprit också, hon förstod inte min pik, men jag fortsatte inte min högst irriterade konversation, cola i ett vinglas TACK!

Tänker på vad en av hantverkarna sade i måndags morse, en snubbe i 30-års åldern....
Han kom gående i kulverten såg allmänt galen ut, höll sig för sitt huvud och sade högt....
Gud ge mig mera alkohol!, jag måste få tyst på rösterna i mitt huvud!!!, sedan skrattade han när han gick förbi...
Han skämtade naturligtvis, jag känner honom rätt bra...
Jag smålog åt honom, skakade på huvudet som jävla knasboll på ett ungefär, men han borde få veta hur förbannat nära sanningen han är..
Några års mer praktiserande så lär han nog få höra den kraxande papegojan på sin ena axel, och då skämtar han nog inte i den sjangern längre...

Jag vill inte moralisera till mina vänner, det får de upptäcka tids nog av egen erfarenhet...
Men frågar de mig så får de veta min, och den blev dyrköpt, den kostade mig en del av själen och den håller jag på att ta igen nu....

Men som sagt, jag borde har varit full nu, och det var jag för PRECIS 3 år sedan just i detta nu, för sista gången...
Har inte ångrat någonting sedan dess, det var ett av mitt livs viktigaste beslut....

Alkoholen är inte lösningen på allt, utan mer tvärsom...

/Berra

Hörde ni på Morgonpasset Helg imorse? Helena Sandklef berättade om sin bakgrund som barn till två alkoholister, både hur livet var då och hur det är nu. Fantastiskt att höra! Sorgligt på många sätt, men också hoppfullt och fint.

Här finns det att lyssna på:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3328&artikel=4810939

Kram, alla!
/H.

...tänker jag inte vara varje gång om jag nu ska sluta dricka" sa jag till maken när han satt och nickade bredvid mig i bilen, han var till brädden fylld med före-maten-drink, en massa vin och whisky. Själv fick jag en virgin före-maten-drink och drack god Ramlösa med smak av granatäpple (tror jag det var). känner mig pigg och fräsch nu när vi kommit hem från festen men maken sitter och snarkar här i soffan, orkar inte gå och borsta tänderna. "självklart inte" svarar han och somnar om.

Jag är fortfarande inte sugen och hoppas att detta håller i sig!

Tack Trollnäsa, visst är det skönt att ta bilen till festen - man kommer ju hem så snabbt och smidigt sen :-)

Håller med mulletant, de kan vara väldigt smärtsamt o ett invant beetende!

Jag har jobbat nu i ca 2 år med mig själv sen jag blev ensam o får varje
dag tankar om beetenden jag gjorde i mitt medberoende till alkoholisten.
Samma med att vara till lags o inte riktigt kunna vara stark i mitt ego.
Men samtidigt har jag levt som medberoende så länge att förståss tar de
tid o byta vanor!

Kämpar på o är så GLAD att ni finns o är ett STORT stöd! Kram på ER

Jag gillar dig och känner gemenskap eftersom vi båda har småbarn. Min flicka är 8 och pojken 5. Ikväll ska jag på fest! Jag tar bilen...

och medberoendet är ett djupt och smärtsamt tillstånd. Jag har lärt mig oerhört mycket om beroende och medberoende genom att läsa här på forumet undet snart ett år. I mitt skrivande har jag lärt mycket om mig själv.
Ofta har vi delat tankar om den dubbla bilden av alkoholen - dels den glorifierade som finns snart sagt överallt och motbilden av den nersupne på bänken. Här på forumet blir den stora gruppen av alkholdrabbade människor synlig. Vi som har kvar det mesta: körkort, relationer, hem och arbete men lider under alkoholens förtryck som beroende eller medberoende. Men också de som håller på att förlora mycket och befinner sig i utförsbacken... För mig är forumet en plats för livsmöten. / mt

som delar med er av alla era erfarenheter och känslor. Ni är ett enormt stöd för såväl
gamla redan bekanta som för alla nytillkomna. Funnit mycket tröst här ikväll. //A

Hej Maken, tack för dina kommentarer och berättelser kring ditt liv. Man blir bara så ledsen hur alkohol kan få förstöra så mycket. Dessutom blir jag urförbannad över att det är så glorifierat i samhället. Jag har nästan slutat dricka alkohol. Klarar inte av det och nog f-n är det alltid någon som kommenterar varför man nu inte dricker. Konstigt, med tanke på hur många som är drabbade sett till såväl de med beroende som de runt omkring. Jag förstod väldigt sent att det fanns något som hette medberoende. Jag trodde att jag kunde hantera situationen, det var ju ändå inte så ofta, mest på helgerna. MEN, som du skriver, man blev ju alltid lika besviken när det händer om och om igen. Egentligen är det väl inte så konstigt att man som nära anhörig blir medberoende. Det är ju väldigt tydligt vad omgivningen till stor del tycker om alkoholism. Det är väldigt tabubelagt och älskar man någon är det sista man vill att hänga ut personen för att h*n ska bli nedvärderad. Ofta finns en väldigt fin person bakom har jag förstått och så var det också i mitt fall och säkert ditt eftersom du också ville få allt bra igen. Tack för att du skriver att jag ändå gjort rätt, jag behöver höra det. Tror att det här är ett bra forum för oss att komma vidare. Det är ju helt tydligt att vi inte är ensamma om detta problem och även om det är mycket smärtsamt att inse vad det verkligen handlar om är det nog enda sättet att lära sig att förhålla sig till denna sjukdom. Var rädd om dig! Hoppas vi hörs här igen. //A

Hej FallenAngel, tack för ditt svar och ditt stöd. Jag har fått en tid för anhörigsamtal
i veckan som kommer och det kan säkert vara bra. Jag märker ju själv att jag inte ser klart
och fastnar i mina egna destruktiva tankar. Tänk om jag ens anat att mitt äktenskap skulle
sluta så här. En dag i taget har jag förstått, det är säkert ett bra tips. Känner också att
jag behöver distans från dem som inte kan eller vill förstå. Jag orkar inte hantera det just
nu. Tack för att du beskriver liknelser med det jag själv upplever, skönt att inte känna sig
så ensam hela tiden. Kramar tillbaka! //A

Gulledu!

Ja, jag är oerhört glad att jag har varit på de där träffarna. Nästa gång blir min sista och idag har jag köpt en liten glasängel till kvinnan som leder träffarna. Hon behöver få veta att hon är en ängel.

Tänk vad det snöade......... i år är det mycket varmare. :-)

Kram!
/H.

Välkommen hem, lillablå. <3
/H.

Alla borde få reda på att sidan finns, och alla borde få det stöd och den värme och kärlek jag fått från er alla! Underbart att er kommun har förstått!!
Jag har en liten sak i min ficka, som jag hittar ett par gånger varje dag, och blir glad och varm i magen, och skickar ett par tankar till dig och din vackra fru, den finaste gåvan jag fått på många år! och det ligger en äppleskrott i min frys och väntar på att våren ska komma, så att den kan få bli planterad och växa upp till ett vackert äppleträd!
Tack för att du och Lelas finns!
Kramar!!!
/k

Så glad jag blir över att läsa dina rader!!!
som jag tänkt på dig... vet inte varför egentligen, men du betyder massor för mig... knäppt va?! =D
fortsätt kämpa, fortsätt tänk, fortsätt vara ärlig mot dig själv, och glöm inte älska dig själv och vara stolt över det du gör!!!
så himla glad jag blev, alldeles varm i magen och med en liten tår i ögat!
stor kram till dig!!!
/k

Lelas,
det känns i hela magen att du mår bra, att ni mår bra tillsammans, och jag förstår att du känner att det är dags att avsluta dina anhörighetsträffar... men åh vad glad jag är att du gått på dem, för utan dem hade kanske inte du och jag träffats den där supersnöiga dagen för snart ett år sen... tack för att du bad om hjälp, och att jag därigenom fick en vän! Eller två, din fina man räknar jag också in!
Stora kramar!!
/k

så fint att höra av dig! / mt

Jag läser dina rader, och blir så glad över att du flyttat och fått ett eget bo, och blir så ledsen över all den makt han fortfarande har över dig... att det ska vara så svårt... men du har kommit långt, och längre kommer du att nå, och du är stark, det kommer gå fortare och lättare än du tror! Ta hjälp av dina vänner, din samtalskontakt och fortsätt framåt! You go Girl!!
stor kram!
/k

Lillablå lika go som vanligt. Man blir glad när man ser ditt nick igen och läser dina rader! Hoppas du träffar någon om det är vad du vill. Du har ett stort hjärta! Vänligen/Mickey