Senaste kommentarerna i forumet

När alkoholdjävulen knackar på mitt i natten och det är omöjligt att sova, och det bara är en massa skit på tv som vanligt då är det inte lätt alltså. Hade man haft nån vin eller annan skit i huset så hade det varit totalt kört alltså.
Har spolat filmen om drickarhistorien fram och tillbaka flera gånger, och det är bara ljusglimtarna som tycks finnas sparade i minnet alltså. Har försökt att tänka på alla visa ord från detta eminenta forum som man trodde hade etsat sig fast. Det här med HALT och att aldrig ta det första glaset, och hur himla bra man mår som nykter. Jovisst. Inte ens en jäkla folköl har man, och de där sketna leksaks-pillerna man fått från den värdelösa sjukvården, mot oro och sömnbesvär, de är inget annat än ett dåligt skämt. Det här går alltså inte. Får gå ut mitt i natten i tofflorna och kasta den där jävla soppåsen som står och skräpar. Får väl se hur det går med nykterheten under dagen. Men nu är det då bara skit med allt.
God Natt!

@erivan Jag fick också massor av tid över när jag slutade dricka. Ibland tror jag att det kan vara en slags lathet. Jag hade tråkigt och istället för att hitta på någonting så tog jag ett glas vin. Vips var det mindre tråkigt en stund… Men när jag slutat dricka hade jag inte bara fått en massa tid, jag hade glömt hur jag sysselsatte mig. Så jag fick börja med enkla saker som att stöda lådor, sticka (som jag aldrig gjort), läsa mer, lägga pussel, titta på filmer. Nu har jag inte tråkigt längre. Jag tränar oftare, sjunger i kör och gör en hel del annat. Som nån skrev, plötsligt är dagarna korta igen. Fyllda av saker som är mkt mer spännande än alkohol…
🙏🏻❤️

@vår2022 Japp😀❤️

@Zandie Ok❤️🙏🏻👍

@Hoppfulle Kalle Jadå. Om 20 dagar fyller jag ett år som nykter.
(Efter många års försök att dra ner, dricka måttligt etc).
Men då jag vaknade upp med ångest och minnesluckor för snart ett år sedan kände jag att det var nog. Och aldrig ångrat det.
Livet blir så mycket bättre, jag är mindre stressad, jag har kul och kan se fram emot saker. Även självkänslan, som även här varit låg, känns bättre. Jag har ju klarat mig ur ett beroende…
Så kämpa på Kalle, du har mycket att vinna och lite att förlora..❤️🤗

Eftersom allt gick överstyr för en månad sedan fick jag ta hjälp av någon som min man har stor respekt för som gjorde att han varit nykter till ikväll. Ikväll har det åter varit intag och bråk över bagateller. Jag har fler som jag kan berätta för som han inte vill ska veta hur vi har det. Bland annat vänner som har vuxit upp i alkoholisthem som har tagit avstånd från sin alkoholiserade förälder. De skulle bli förtvivlade om de visste hur våra barn har det. Denna fasad. Men… vår yngsta vill inte prata om det här med någon.

@vår2022 Menade att varje återfall ska liknas vid fusk….🥰 (börjar visst bli riktigt trött nu😴😴😴

@vår2022 🙏❤️! Som att starta ett Vasalopp och hela tiden behöva omstarter efter några mil för jag fuskade. Denna liknelse tar jag med mig! Varje återfall är ju en omstart. Påfrestningen av och på är fruktansvärt jobbigt. Du har som vanligt klockren analys.
Nu läggdags 🥱 här också och önskar också dig en god natt. Ska fortsätta lyssnandet av Skål tamejfan som insomningshjälp. 🥰

@Ny dag Vad fint att du känner dig hoppfull och att ett bättre mående börjar återkomma❤️. Ja, intressant med att du upplever att den kemiska ångest som alkoholen orsakar blir bara värre och värre, att kroppen protesterar högt. Att det är en slags dissonans i “systemet kroppen och knoppen”. Som jag förstår det blir det svårare och värre med både kropp och knopp efter varje återfall. Det är säkert en stor påfrestning med ”av och på” och tänker att psyket påverkar kroppen. Att man blir så besviken på sig själv, känner sig så misslyckad för att det inte blir som man önskar och att det har en stor påverkan och att det krävs större och större ansträngning att börja om på nytt. Som att hela tiden starta om på ett Vasalopp på nio mil. Man kommer någon mil och sedan måste man börja om igen och igen. Tänk all kraft som går åt och hur man ska orka motivera sig till att starta på nytt varje gång. Men denna gång ska du komma i mål utan någon mer omstart😁. Livet är för kort och för värdefullt för fler omstarter, det finns så mycket annat som ska hinnas med att utforskas och njutas av.

Sov gott!❤️

@Stora Loppan Ja, det där med att dricka måttligt när man väl blivit alkoholberoende upplevde jag som mest plågsamt. Att hela tiden ha koll på hur mycket, när osv. Tar enormt mycket tid och energi av livet. Det sög musten ur mig när jag har försökt. Det för att det skett ett förändring i hjärnans belöningssystem. Att hjärnan vill bli belönad med alkohol och skickar signaler om det pga förändringen. Att bli bakis är abstinenssymptom, kroppen mår inte riktigt som den ska och vill göra sig av med alkoholen i kroppen. Det låter jobbigt med att du måste kämpa på med att hålla suget borta och en önskan om att trösta med vin när du är ensam. Kämpa på!❤️

@Himmelellerhelvette 🥳🥳🥳 Snart 1,5 år i frihet! Det är stort och måste kännas helt fantastiskt 🙌! Ser framemot att själv komma dit och också läkt både kropp och hjärna. Har själv växt upp med psykisk ohälsa i min närhet och det finns en del att utforska på den fronten, ska bara komma liiite längre fram i en stabilare nykterhet. Känslan du förmedlar är magisk och du känns så stabil, hel och lycklig över hur livet ter sig nu. Underbart 😍 att det kan bli så ”bara” man aldrig tar första glaset och parallellt reder ut det som gjorde att man tog till alkoholen. ❤️🥳

@Polerad Härligt och grattis till godkänt prov! Ja, det kan vara lite gambling med att bara smaka, jag har inte vågat. Minns att jag luktade på vin i början en gång och det blev lite stopp i huvudet på något sätt. Lite självplågeri för det satte igång tankar som jag hade noll koll på, men till slut lyckades jag sansa mig. Det gjorde att jag blev lite rädd och osäker så jag höll mig långt borta då det fanns i min närhet. Nu har jag varit nykter så länge och vet precis vad jag vill så alkohol omkring mig bekommer mig inte mer. Det har fått mig att förstå hur kidnappad och beroende min hjärna var av alkohol och att måttlighet inte är något för mig. Jag skulle åka dit på ruta 1 så småningom. Det tar sin tid att komma loss och bli fri. Men fan vad härligt och värt det är att vara fri! Man får ett helt annat perspektiv på livet och där alkohol inte längre är värt ett skit😂.

Bra jobbat med 37 dagar!🥳

Amanda 1.
Försöker dröja på första.
Försöker lägga mej tidigare.
Promenerar.
Försöker hata mej mindre!
Ångesten!

@Hoppfulle Kalle Välkommen tillbaka till forumet! Har läst din tråd och känner igen det där med att vara periodare. Haft långa (enligt mig) perioder med nykterhet och sedan tagit återfall. Upplever att återhämtningen, den psykiska delen, blir tyngre och tyngre. Skammen och hur värdelös man känner sig är enorm. Om du inte läst boken Skål tamejfan så gör det. Just nu lyssnar jag på den återigen. Också Tänka klart av Annie Grace och Beroendepersonligheten av Craig Nakken kan rekommenderas. Nu 😴

@Vinägermamman Äntligen är du tillbaka ❤️! Och utan raketbränsle! Vi ger aldrig upp och det är ju en styrka i sig! Har själv haft det jobbigt och återfallit efter 70 nyktra dagar. Ångesten efteråt var fruktansvärd. Har precis fått näsan över vattenytan känns det som. Jag funderar också mycket vad f-n det ska bli av mig. Känner så igen mig att gå all in i perioder med högt tempo för att sedan i princip krascha. Hoppas du fortsätter skriva så vi kan växeldra varandra för visst vill vi ha ett hanterbart liv, känner att med a kommer mitt liv att bli ohanterligt. Stor kram 🥰

Nu har det bara gått två dagar. Jag känner mig gladare. (Dock lite tröttare).

Kollat på Lerin på Lofoten i kväll - igen.
Gripande och bra, och lite mer förståelse till mitt "förståelsekonto" ...
Så bra med sådana här program, både för missbrukare och anhöriga.
🌺💜

@Andrahalvlek Tack snälla andra halvlek för pep och ditt tips. Ska kolla upp detta imorgon. Törs inte tänka i termer av att vara nykter i åratal men jag vet ju att för varje dag jag lägger bakom mig så kommer det en vacker dag att bli till år. Jag kan faktiskt inte önska mig något som är i viktigare för mig än livslång nykterhet. Inte ens för alla pengar i världen. Det är inte värt det. Jag har mått så otroligt mycket bättre när jag haft längre uppehåll. Jag är dödstrött på att vara kronisk periodare. Det är nästan ännu värre än att dricka dagligen. Man hinner liksom återhämta sig en hel del. åtminstone fysiskt, men smällen blir desto större när flaskan åker fram igen. Min kropp och knopp har nu fått nog. Jag är tacksam för att få fortsätta skriva här och jag ska kämpa på alla sätt jag kan. Nu måste jag alldeles straxt gå och lägga mig. Det har inte blivit många timmars sömn de sista tre-fyra dygnen. Allt gott och kram/Hoppfulle Kalle

@Polerad

Grattis till din nykterhet och grattis till provresultatet! 👊

Det där med att kunna dricka måttligt är något som också jag önskar mig. Har förstått att vi är många som vill kunna det, men något som bara få klarar av när man väl blivit alkoholberoende. Starkt av dej att ta tag i februari och fortsätta din nykterhet!

Heja dej!

@has ƁRA jobbat! Att lära sig lyssna på magkänslan är ett stort första steg.

Försöker mig på att skriva lite och sammanfatta den senaste tiden.
Jäklans! Det var så otroligt roligt att komma igång och jobba igen. Men det är svårt att få till en lagom belastning. Och rätt som det är befinner man sig där igen när man inser att orken inte finns för tempot som krävs…
Ska försöka förklara/analysera.
Oavsett A eller inte kan jag inte jobba som förr. Har inte orken/uthålligheten men saknar förmågan att bromsa/ta i lagom. Jag blir superengagerad och full med positiv energi och full fart och allt är toppen. Det är sådan jag är och alltid har varit. Jag kan inte jobba långsamt och halvengagerat. Då
Dessvärre tar energin slut for nu. Jag märker det inte när jag jobbar, men efteråt får jag numera en brutal mental baksmälla. Antar att det är en konsekvens av mina tidigare utmattningar, i kombination med att man blir äldre och att jag när jag jobbar fokuserat inte mäktar med att vara ordningsam med annat, typ bra mat och motion. Som uppenbarligen blir viktigare ju äldre man blir. Det i sig blir en enorm stress för mig, får nästan panik av det, fr a vad gäller mat, plocka undan mm. Nu tappade jag alla goda vanor totalt och helt plötsligt var det raketbränsle som gällde på eftermiddagen när jag jobbade hemifrån. Jag var mycket medveten om hur galet det var men kunde inte hantera det på något annat sätt. Visste att det rörde sig om en begränsad tid och att jag måste bryta snarast och för tillfället inte ta på mig något liknande. Så nu sitter jag här. Mår rätt OK nu. Men funderar vad F..n det ska bli av mig.
Hade de senaste veckorna alla möjliga känslor/upplevelser. Eufori, nyfikenhet, nöjdhet, nervositet inför mottagandet av mitt arbete när jag väl jobbade, blandat i en berg-och-dalbana med total utmattning, både mentalt och fysiskt. Ordentligt med oro, så där när man nästan låser sig kroppsligt. Förmådde inte gå utanför dörren på en vecka.
Nåväl, idag blev det en morgonpromenad med hunden. I och för sig har ju vädret den senaste tiden varit gräsligt (skyll på den du🤣).
Vet inte om jag blev klokare av det här inlägget, kontentan är väl att jag upplevde stora svängningar, vilket jag tyckte var obehagligt, och som den analytiker jag är vill jag förstå varför. Ålder, att det var ett mycket viktigt uppdrag, att alkoholens effekter blivit allvarligare, (som skrev tidigare, jag var inte ens nu i närheten av de nivåerna jag hade för 2 år sedan. )
Och nepp, inget raketbränsle idag heller✅

@Amanda L Ja, så är det helt klart också. Att inte ha koll på läget och att det kan bli filterlöst. Jag kunde även känna skam om jag sade saker nykter på dagen men drack på kvällen, helgen, även när jag hade koll på läget. Och det för att jag var skamsen inombords och i en alkoholbubbla. Självkänslan var sargad av alkoholen och det kändes som att det syntes, att man kunde se igenom mig. Det var först när jag blev nykter på heltid som självkänslan ökade och skammen försvann tillsammans med alkoholen. En så härlig känsla!

@Påvägmothälsa Hej! Låter som att du har det kämpigt nu❤️ Minns att du hade en kämpig period i augusti då du ville dra dig undan. Ibland kan det bästa vara att ändå skriva här och inte dra sig undan helt. Ta stöd och hjälp här. Det finns en fara med att dra sig undan och att då släppa på alla spärrar och börja dricka för mycket. Jag minns också att du lyckades att hantera den jobbiga situationen. Läs i din tråd, du kan hitta verktyg du använde då. Det är hjälpsamt att skriva av sig och sätta ord på sina känslor. Skriv gärna även om det känns tungt, om du vill, vi finns här och lyssnar. Kram❤️

@Amanda L såklart det finns massor av saker men det här är nog en existensiell fråga. Jag reser lite ensam på min väg vilket är tråkigt. Men tror jag kommer hitta mina personer…. Håller i och håller ut.

Hej! @Lora, När man betänker att olika läkare inom öppen-psykiatri man träffat genom åren har kommit fram till olika delar inom. ADD, GAD och Bipolär och att jag har svårt att hålla fokus längre stund i sammanhang med fler än en person åt gången. Inte kan sitta i väntrum utan att bli orolig inom mig och sånt. Svårt att tala i mobil bland folk till och med och då får gå undan i nåt lugnt hörn då. Så är det väl inte konstigt att man upplever det lite lättare att kommunicera via skrift som på detta forum liksom.

Brukar inför inför läkarbesök även skriva hur jag tänker, känner och mår, för annars skulle väl inte nån blivit klok på hur man fungerar. De har väl även tidigare bedömt mig som färdigbehandlad inom psykiatrin, då de testat det mesta vad de har haft att erbjuda. Har provat på KBT-träning i miljö som att tala med personal på bibliotek, matbutik, pizzeria, åka buss och sånt.

Det går bra att tala med en eller två personer åt gången, är det fler inpå mig då tappar jag fokus och får en krypande ångest inom mig. Får stresspåslag, tappar fokus och blir utmattad. Om det är under resa på buss exempelvis, då får jag fokusera på att bara klara av att med lätt hjärtklappning sitta tyst under resan tills man är framme. Förstår att en del kanske inte blir riktigt klok på hur man fungerar. Får ta ett lugnande piller som inte förslår det minsta mot oro, så det kanske man borde skippa helt...

Men det som jag själv upplever som allra svårast funktionsvariant om man så säger, det är Dystymi med daglig lågintensiv nedstämdhet, låg energinivå samt att jag blir så himla tungsint mörk plötsligt utan påtaglig anledning. Det värsta självskadetänkandet har väl minskat rejält nu när man har varit alkoholfri i över tre månader. Men idag har det varit svårt. Jag lyckades då till slut riva morötter som jag hade tänkt. Men sen var jag för slut för att äta, så det får väl bli fest på råkost imorgon. Men är nykter trots allt. Orkade inte åka till bolaget ens, vilket ju var bra. Kämpar nu vidare. Förresten @Andrahalvlek, kul att att du tittade in här. Ja, det finns många doktorer...

Ha en fin kväll mina vänner!