Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Jag uppfylls ofta av tacksamhet. Tacksamhet för att jag på djupet har förstått vad som på riktigt är viktigt i livet: Relationer.

Jag brukar säga att jag samlar inte på prylar, jag samlar på relationer. Till familj och vänner, men också kollegor och hastiga bekantskaper. Och med er här på forumet! I varje möte kan välja att vara närvarande, i varje beslut kan jag välja att vara inkluderande - bjuda in, ta kontakt. Alla våra viktiga relationer kräver ju att jag anstränger mig lite och vice versa.

Din fina relation med barn och barnbarn gör mig alldeles varm inombords ❤️

Kram 🐘

Torsdag idag alltså.

Snus är inge vidare gott, men det ger väl på morgonkvisten en liten kick och lite mer energi kanske.
Hade jag haft öl, vin, mäsk eller likör i huset, då hade jag säkert suttit med ett ett glas i handen nu och snart varit på väg in i dimman igen. Känner mig lite tom, kall och rastlös på något sätt. Det är väl dags att tanka på näring och vitaminer kan jag tro. Så det får väl bli en kopp med varm choklad och några limpmackor igen.
Förresten, @Såless, kul att du skrev ett par rader.

Ha det gott!

@Natalia Härligt att måendet och energin är på topp idag! Det ska vi fortsätta med genom att skapa en bra torsdag!

Snö och kallt, så vackert (även om jag föredrar värme och vår och sommar).

Har också en bra känsla i dag och det hoppas jag ska fortsätta!

Ha en finfin torsdag mina kaffekompisar!

@Natalia Godmorgon. Jag tycker om ditt språk och dina meningar ❤️ Duktigt av dig att gå och träna. Jag har varit en gång sen min covid och det var flåsigt! Hade du kunnat göra några andra val när det gäller enheter när du tänker på det i efterhand? Önskar dig en bra dag på jobbet 😻 Blir det hemmajobb för dig idag prinsessa? Jag skall på en mindre konferens följt av ett möte imorgon, övernattar i en närliggande stad inatt. Har, och har haft det ganska hektiskt denna och nästa vecka-sen kommer det att lätta lite. En dag i taget. Nu tar vi en nykter torsdag 😍

@Milady Hej "mittiveckan", hur har du det? Här har vintern kommit med mycket snö. Det lyser upp i novembermörkret! För mig har det gått bra, fick ett sug igår av oklar anledning men det var inte så svårt att stå emot. Fortsätter du med vattengympan?

Man missar så mycket i livet och den personliga utvecklingen om man börjar att varje vecka som kanske tolvåring berusa sig med alkohol. Minns ändå delar av puberteten och hur man var rätt så vilsen i sig själv på den tiden. Kommer ihåg när man kroppsligt sett gick från barn till att bli vuxen rent maskinellt liksom.

Det kan ha varit ett tag runt tolvårsstrecket då jag bokstavligt talat växte så att det knakade med nog en centimeter eller så på en natt då och då. Jäklar vilken växtvärk jag hade i benen då. Det var en sån hemsk värk utan att jag klagade speciellt att jag vissa dar inte kunde gå över golvet minns jag. Farsan jobbade då inom sjukvården och tyckte lite synd om mig då som hade så ont. Han tyckte att mor min väl var lite väl oförstående tror jag.

Men min mor förstod nog inte att man kunde växa så snabbt i den där åldern att det kan göra jäkligt ont rent kroppsligt. Detta då hon sade till en att sluta sjåpa sig och resa på sig och inte krypa omkring på golvet och yla.
Hon verkade mest arg för att jag inte kunde uppföra mig som folk.

Vet inte om det kanske var under den tidsperioden som lite av mitt känsloliv på något sätt kanske gick sönder. Slutade ändå helt med att kärleksfullt krama om människor i den åldern. Det glada och oskyldiga barnet inom mig dog nog där och då någonstans.

På grund av detta, och tidig alkoholdebut samt kanske en del andra grejer. Så blev det tidigt att jag nog kom att se mig som en maskin utan att jag berättade för nån om hur jag inuti då mådde och tänkte liksom. Minns att min mormor ofta sade, du måste ju lära dig att tycka om någon, ja, att jag åtminstone borde kunna lära mig att krama om en katt eller nåt.

Tror att någon slags yrkesvägledare i slutet av högstadiet även var inne på den linjen, att det inte var bra att jag bara tydde mig till äldre människor utan att ha några jämnåriga kompisar. Det blir ensamt och trist i längden annars sade han. Minns inte i detalj allt från från tolvårsåldern till arton års-strecket egentligen.

För det var väl egentligen bara alltid ett planerande och konstant jagande efter folköl och snattande av sånt i butiker, restauranger, hotell och diverse lastkajer i berusningssyfte. I stort sett varje lördag satt man väl själv på nån offentlig butikstoalett och drack sig berusad. Men ändå så fick jag saker och ting att fungera praktiskt på nåt sätt, lärde mig även sånt som väl många tycker är viktigast.

Alltså det här med pengar, aktier och optioner, placeringshorisont, riskvärdering och allt vad det inom det området heter. Hade aldrig något egentligt mål än att bara samla pengar på hög. Trodde alltid liksom att nästa år skulle bli mitt år på något sätt, och att jag till sist kanske då skulle kunna börja att vara mig själv liksom om jag bara hade tillräckligt med stålar på banken.

Det är mycket man missar när man börjar med droger eller alkohol tidigt. När jag fick mitt körkort som artonåring var det en del som var rätt så förvånade över det. Kanske även jag själv utan att jag sade det till någon.

För egentligen kände jag mig som en liten grabb, som av någon outgrundlig anledning fick köra bil. Jag var inte korkad utan kunde lära mig det mesta jag behövde för att väl klara mig själv. Men rent känslomässigt sett så var jag fram tills för nåt år sen kanske mest att betrakta som ett barn.

Har lärt mig så oerhört mycket om andlighet, filosofi, psykologi, känslor och såna grejer. Borde väl ändå kanske så här när man nu har passerat åldersstrecket 56 år med några månader och ännu känner sig som en tjugoåring på något sätt kanske ta och bekanta mig med det viktiga här i livet, som är att kunna känna, ge och ta emot en äkta och sann kärlek bortom det rent sexuella.

När man ständigt är mer eller mindre grundberusad som jag varit, då går det inte att engagera sig på djupet i relationer. Känslor de är i mycket helt avstängda då. Man lever och andas, man jobbar och gör sin grej och är väl på det planet eller sättet liksom fungerande som medborgare, men det ger inte så värst mycket i längden.

Ha en nykter och fin dag!

Ett bra beslut
Det kommer att bli bättre och bättre för var dag som går.
Jag är inne på dag 21 , det har varit/ och är en bergochdalbana.
Har fått ett bra stöd i denna grupp.
Alla här sitter i samma båt och med olika historier.
Stor kram🌷🌷🌷

Vilka konstiga meningar det blir ibland 🙃

Godmorgon!

Sitter ute med kaffekoppen inlindad i filt och stor jacka med kaffekoppen ☕️ Mörkt, stilla och mysigt. Fick god sömn och det är jag glad för då dagens pass kommer bli lite mer aktivt. Kissarna väckte mig tidigt, dock inte alldeles för tidigt men jag har gott om tid för en lugn morgonstund innan jobbet. Energin och måendet är där jag vill.

Nu skapar vi en ny bra dag ❤

Grattis @flarran du är grym!
Tänk om du skulle skriva en bok , då du är bra på att utrycka dig!

@Självomhändertagande ❤

Jag försöker vara stark, men hjärna känns så Fucked up. Jag planerar in aktiviteter som ger mig extra energi, men när min man och jag pratar så låter jag som en idiot. Allt han säger verkar vettigt och allt jag säger låter motsägelsefullt. Jag älskar dig, men jag vill flytta....
Arbetslösheten har gjort att han dricker mycker mer nu. Torsdag... lördag...tidag..igår. Han har ett telefonmöte idag hos en läkare på beroendecenter angående eventuell medicinering. Men jag känner att han INTE gör det för sin egen skull, utan för att jag inte ska flytta. Igår kväll efter vi gått och lagt oss började han diskutera igen, han vill verkligen inte att jag flyttar. Tyvärr slutade diskussionen vid att han tycker att OM JAG flyttar, så betyder det att JAG inte vill vara med honom samt att vi då tar ut skiljsmässa. Jag upplevde det som ett ultimatum från hans sida- att om jag flyttar så skiljer vi oss... Ännu en natt utan sömn. Jag vet inte hur jag ska förklara för honom så att han förstår varför jag måste flytta. Tungt....

God gryning,
Igår gick jag och la mig tidigt, vaknade kvart över fem- utvilad.
Har en grej att förbereda (jobb) så det passar bra att lägga 1,5 timme på innan dagen börjar på riktigt.

Glad för det mesta, nästan aldrig på dåligt humör. Slipper ju pms numera och då är måendet inte så cykliskt och det är rätt skönt att inte vilka skiljas en vecka varje månad. För att inte tala om hur baksmälla-ångest kunde göra livet ytterst grått. Svart.
Vitt utanför mitt fönster, men mörkt. Kanske är det lite så överlag?
Påverkas mer än jag brukar av världens krig och konflikter.
Glädjs mycket över människor runt mig, kollegor, vänner, familj. Pratade länge länge med min syster igår. Ikväll ska jag till småbarns-huset och laga middag.
Har sagt att jag bara kommer om de är friska. 😷😷
Ha en fin torsdag alla vänner, kämpar och räkmacka-glidare (inte så många… men nån dag ibland kan det väl känna så?)
Kram 🤗

Hej mormor, jag tittade också förbi här för jag tänkte på dig. En torsdag till klarar du ❤️

Jag skickar massor med styrka och mod till dig!

Hoppas du vaknar och känner dig stark som ett lejon imorgon ❤️

@ptc hej du! Det går fortfarande. Imorgon vaknar jag upp till dag 22. Nykter!

Jag mår så bra. Har hittat helt nytt lugn och människor runt mig har börjat märka att något är annorlunda. Sover hela natten, vaknar utvilad och kan se folk i ögonen. Jag börjar tycka om mig själv och håller på och skapar nya vanor i vardagen.

Jag blir sugen ibland men lyckas övertala mig själv när tankarna ”kom igen, ett glas kan du ta” skriker i mitt huvud. ”En dag till, bara en dag till – gör det bara!” så resonerar jag. Det blir bättre för varje dag – tänk att jag håller på och lyckas med en HEL vit månad och fler ska de bli, jag klarar mig alldeles fint utan alkohol och blir det tråkigt så kommer det fler dagar jag kan sabba. Bara inte just idag, idag ska jag vara nykter. Så tänker jag när ”suget”
(eller vad man nu ska kalla dessa djävulska tankar för) dyker upp.

Det blir julbord med jobbet imorgon - glad att det är på en torsdag. Jag och många fler kommer ta bilen så inget konstigt med det. Jag har dessutom en roll som gör att jag absolut inte hade druckit på en fest där hela företaget samlas…i vanliga fall hade jag åkt hem tidigt och hällt i mig när jag kommit hem. Haha, patetiskt eller hur!? Det kommer inte hända imorgon :)

Konstigt ändå (kan jag tycka) att tankar om ETT glas dyker upp…jag har aldrig i hela mitt liv gillat att ta mig ett glas. Har aldrig varit en finsmakare när det kommer till viner. Dricker inte vin till mat ens utan jag dricker tills det börjar dunka i huvudet och jag däckar med kläderna på. Fy fan säger jag bara, så skönt att jag vågade och klarade de första dagarna.

Jag har en förälder som söp ihjäl sig när jag var tonåring. Jag har alkoholism i mitt DNA och merparten av mitt liv har jag varit en medberoende person som tagit hand om och fixat för alla andra. Märkligt ändå att det spårade för mig när jag äntligen brutit mig loss från allt och alla som missbrukade och förpestade mitt annars ”perfekta” liv. Att jag själv blev en sån som jag föraktat…fast i smyg då…svårt att erkänna sånt för sig själv. Ännu svårare att erkänna för andra…

Hoppas det går bra för dig med. Och tack du för din omtanke ❤️ en dag till klarar vi allt 🥰. Så glad att jag hittade hit.

@vår2022 Jag läser en bok om trauma nu, orkar bara ta in lite i taget. Den heter ”Kroppen håller räkningen” av van der Kolk. Väldigt intressant om hur hjärnan förändras av trauma. Har inte kommit igenom hela men den ska vara bra. Kanske något för dig om du inte läst den?

@LindaB23 oavsett vad du väljer så ge inte upp ❤ det blir bättre.

Det går över förväntan & jag är glad!
Idag efter kursens avslut mötte syrran upp mig i stan. Vi tittade på julskyltningen, handlade lite julklappar och åt god mat tillsammans på restaurang. Så mysig kväll! Å det sköna var att jag hade noll stress hem för att få dricka mitt vin. Det hade jag haft innan. Jag hade avrundat tidigare, satt mig på tåget tidigare bara för att få komma hem och korka upp. Idag kände jag inte det alls & det kändes så fint! Jag hade tid till min syster, till långa djupa samtal och till planering av jul.
På vägen hem när jag vid tågstationen tog bilen hem de sista 25 minutrarna så ringde jag älsklingen. Vi pratade om Mr A igen och jag gick ännu längre i mitt beskrivande av hur förhållandet med honom är. Hur jag behöver en paus och varför, vad Mr A gör med mig och hur stark den känslan är. Även min älskling öppnade upp om hur han kände och det blev ett mycket fint samtal.
En bra dag helt enkelt!! Å jag blev dessutom godkänd och fick diplom på kursen! Superkul!
Dag 5✅

@Smillans Fördelen med att köra är ju att man kan åka hem när man vill. Sitta och vänta på att andra ska sitta kvar och dricka vill man slippa. Det kan du gott säga åt dem som vill åka med, det hade jag gjort.

Kram 🐘

Vet inte riktigt hur jag får till inlägg här.
Idag har jag bestämt mig: mitt destruktiva alkoholbeteende måste få ett stopp! Dag 1…

@Flarran Jag kan tänka lite likadant. De var barn och förstod inte bättre. Och de som betedde sig värst hade det nog väldigt jobbigt hemma, och tog ut ilskan på oskyldiga. Jag betedde mig också illa mot vissa, vilket jag skäms för idag. Så då skäms jag en stund. Klappar lugnande på lilla mig, som finns inom mig.

Kram 🐘

Konsten att åka tidsmaskin vid ett rumsbord har praktiserats. Letade efter en del prylar i en låda i ett skåp som man sällan plockar i och drog ut en låda och såg sparade prylar från den tid man var liten grabb för längesen. Farsan och morsan hade sparat prylar man gjort i lekskolan, och vipps så åkte man tidsmaskin bakåt i minnen, och känslor från en svunnen tid. Mindes bland annat hur man från lekskolan nån gång kom hem med muffins som man hade bakat där och då fick beröm av morsan och farsan och kände sig så stolt. Kanske därför man än idag gillar muffins...

Bläddrade sedan i en hög med diverse papper och hittade ett fotoalbum med klassfoton man inte tittat på sedan skoltiden och det sista året i högstadiet. Trodde att fotomappen ifråga sedan länge var riven i småbitar och kastad i soporna då tiden i högstadiet i mycket representerade en tid av allmän oro, psykiskt utanförskap, mobbing, stress och att det var få klassmedlemmar man gillade det allra minsta så att säga. Minns att det för några år sen inbjöds till en klassträff för att fira skoltiden...

Kommer ihåg exakt hur man kände och tänkte då man höll i inbjudningskortet och läste om tidpunkt och plats.
Bara tanken på att än en gång sitta i samma rum som många av dessa vedervärdiga skithögar – fy faen...
Det var den tanke som spontant då bubblade upp ur det inre sinnet. Först tänkte jag inte öppna mappen med bilderna utan bara riva itu skiten liksom.

Men sedan slog det mig som nykter att det här kanske vore ett gyllene tillfälle att friska upp minnen och känslor kring skoltiden innan man klev in alkoholträsket. Ja, alltså granska klassfotot med helt nyktra ögon och sätta saker och ting på plats i rätta sammanhang. Psykodynamisk terapi ur olika synvinklar vid rumsbordet för mig själv om man så säger alltså.

Numera har man ju samlat på sig lite erfarenhet från det psykologiska området så att säga.
Jag satte mig ned och funderade ett tag innan jag öppnade mappen med bilderna på avgångsklassen. För min inre syn tänkte jag på vilka elever som jag mindes tydligast och vilka jag ogillade minst. Det var lite märkligt att känna att fast det gått så många år så fanns det ännu utan tvekan klara spår av negativ energi kvar gentemot vissa individer jag mindes varit extra jobbiga.

Hur som helst så bläddrade jag fram till klassfotot ifråga, och nog kände man igen en del där. Det som direkt slog en var att, hur sjutton har man i alla år kunnat gå och inombords hysa negativ energi riktad mot ett gårdagens minne angående ett gäng fåniga ungdomar. Som numera väl har fullt upp med att ränna fram och tillbaka till nåt trist brödjobb för att väl betala sina lån på villa och bil...

Tänka sig att vissa av dessa elever en gång i tiden fick en att må så psykiskt illa. Missnöjeskänslan kring skolgången har nu lagts i ett tankefack där ingen koppling till någon negativ känsla existerar. Möjligtvis ett fnitter över deras korkade fånighet är väl allt de kan vara värda om ens det.

Den som går omkring och bär på negativ energi angående gårdagen blir bara trött och deppig vilket är helt onödigt. För drygt en månad sen skulle man inte ha funderat så här alls utan väl bara suttit med en nappflaska med vin eller sprit och tyckt synd om sig själv som man gjort i så många år. Varje dag som nykter är en seger eller ett mindre litet stordåd som man ska vara stolt över.

Ha en fin kväll!

@LindaB23 Det kan vara så att kroppen trodde att den skulle få alkohol - och sen fick den inte det och reagerar med ångest. Avvakta med alkoholfri öl ett tag. Tonic water med olika smak är gott, och lite ”vuxet”. Googla på ”medveten andning”. Den mesta ångest går att andas sig långsamt igenom.

Kram 🐘

@Surkärring Ja jag har börjat fundera på om jag ska vara jobbig och åka till akuten igen, men det känns pinsamt och i våran lilla stad jobbar minst hälften av invånarna på akuten känns det som ”lätt överdrift” men det är många kända ansikten och jag skäms för mitt tillstånd.. och samtidigt som jag vill ge upp är jag så glad att jag klarat en vecka idag trots allt , trodde inte det skulle vara möjligt! I morgon är det dag 8 och jag ser fram i mot den dagen trots att det känns jobbigt just! Kram ❤️

@Surkärring Ja jag har börjat fundera på om jag ska vara jobbig och åka till akuten igen, men det känns pinsamt och i våran lilla stad jobbar minst hälften av invånarna på akuten känns det som ”lätt överdrift” men det är många kända ansikten och jag skäms för mitt tillstånd.. och samtidigt som jag vill ge upp är jag så glad att jag klarat en vecka idag trots allt , trodde inte det skulle vara möjligt! I morgon är det dag 8 och jag ser fram i mot den dagen trots att det känns jobbigt just! Kram ❤️