Senaste kommentarerna i forumet

@aeromagnus Hej 👋🏼 Din SSK i cyberrymden tycker du borde ringa VC iaf. Ta hand om dig.
🩵

@Blidenjagvillvara77 Lyssna på "en beroendepodd" avsnitt 68 med Markus Enochsson och begreppet livssafari - tänkvärt.
🩵

@blomblim Hahaha...bra tänkt! Alla gillar vi lite olika. Jag gillar ju att lyssna till livshistorier även av människor som haft substansmissbruk. Jag tror man kan lära sig av vem som helst som tagit sig ur ett missbruk.

Hur går det för dig idag?
🩵

@Molnet tack för pepp! Det är svårt och den största utmaningen är att ersätta alkoholen med något annat som kan fylla samma funktion. Å ena sidan vill jag å andra inte, rädd för att misslyckas så lika bra låta bli kan jag tänka ibland…. Insikten har jag, måste bara finna acceptansen till att det är som det är. Inte göra så stor sak av det utan acceptera att jag inte kan göra annat än kapitulera och ge upp försöken att vara en normaldrickare. Jag VET att nya försök till måttfullhet inte kommer leda nån vart. Bara tillbaka till ruta ett. Får tänka att alkoholen är som en allergi som jag inte ska utsätta mig för, men det känns sorgligt ändå. Ja upp på hästen var det, och så får jag knyta näven i fickan. Just nu vacklar jag i mitt beslut men insikten har jag.

@Ursus Hej 👋🏼 Nu när du studsat i den här riktningen - vad har du för plan? Målbild? Kort/långsiktigt? Strategi för att ta hjälp på ett plan där du inte behöver be om den?
🩵

@Carisie Jag har lyssnat på poddar som du har tipsat om nu och det är verkligen värmande att lyssna på, tyckte både My Skarsgårdavsnittet och H. Hellquist-avsnittet var jättebra. Gillar verkligen Rebecka Åhlund också. Jag kommer att försöka skicka ungdomar i familjen till My om jag ser dåliga tendenser. Kanske även andra personer.

Hoppas det går bra för dig och stor kram!

@LAO Du ska vara väldigt stolt. Det är faktiskt inte så lätt.
Jag var och handlade idag, gick jättebra. Jag var sugen på att dricka efter min föreläsning jag hade idag men det var inte så svårt att stå emot i o m att jag känner mig lite äcklad av tanken att jag skulle gå och ta en öl eller ännu mer utstuderat, köpa hem och dricka nu när jag har investerat flera dagar och det jag har jobbat med på alkoholhjälpen nu.

Känner lite "faan... var jag tvungen att sätta mig i den här sitsen?" ibland när jag tänker på att jag troligtvis aldrig kommer kunna dricka igen.

Jag har varit väldigt fokuserad på detta nu och jag kan inte riktigt få mig själv till att plugga dessvärre. Men det kan hända att det löser sig i sista minuten.

Jag har sökt hjälp faktiskt för mitt mående och hoppas att det kommer att leda till något bra.

Gött att höra att det går bra för dig :)

Jag har ju agerat studsboll här i två år, eller mer. Tror jag var inne efter en snedfylla 2021 redan.

Ja, är det en sak jag lärt mig är att detta fixar man inte själv och är van att göra allt själv. Det och vara redo att ta emot hjälp, två områden där jag har svårt. Vi har nog alla liknande områden är min tanke. Vad drack man på och hur gör man för att bryta det mönstret liksom?

@Blidenjagvillvara77 Nu har det hänt.Upp i sadeln igen & återgå till de goda vanorna du hade under de 4 mån du var nykter.Vägen mot nykterhet är sällan spikrak.Det går lätt ibland & det är svårt.Skippa skammen.Fila lite på & reflektera kring.Vad behöver du göra för att inte hamna i tristess.Nu kör vi!

Sedan i fredags har jag mått ganska så dåligt. Feberkänningar och enligt min fru har jag tappat uppfattningen under korta stunder, kanske 30s eller ja 15s. Jag tror det beror på att jag haft problem att sova. Hoppas det inte är något allvarligt. Kan bli som en dagdröm typ. Det är nu 11 månader sedan jag drack sist.

@Ursus Härligt.Du har ett mål.Att leva alkoholfritt.Du har en plan.Kan rekommendera alkoholprogrammet här på forumet.Sen är det viktigt att jobba fram nya rutiner med.Vi är många som startat,fallit tbx & återkommit.Nu kör vi.

..märks.
Och gör orosanmälan till socialtjänsten, så de kan hjälpa dig och barnen. Alkoholmissbruk är något som hela familjen måste då hjälp med att hantera.

Det går inte att veta om han kommer lyckas bli nykter. Han måste göra jobbet själv, inte bara söka vård utan aktivt ta emot behandling, och kanske också fundera på VARFÖR han dricker.
Det här är också en fråga om dig och barnen, inte bara om honom. Har orosanmälan gjorts till socialtjänsten? Om inte, gör det. Det gör att ni kan få mer hjälp som familj. Barnen måste skyddas och du behöver stöttning.
Att han har lyckats hålla näsan ovanför vattenytan kan både uppfattas som bra (han har förmåga till kontroll) och dåligt (han kan dricka kopiösa mängder innan det

Vilken glad och positiv tråd. Är gärna med :)

@tvillingmamma så tufft! Känner verkligen med dig och förstår din oro.

Din man verkar haft stunder av insikt, så kanske kan han komma dit på riktigt nu när allt har fallit.

Jag tycker du gjort helt rätt som öppnat upp för de människor som står er nära. Det är väldigt tungt att bära på ”hemligheten” själv.

Om din man nu kommer att klara av ett nyktert liv är förstås omöjligt att sia om just nu. Du har gjort det du kan för att försöka nå fram till honom.

Så fast det är svårt, tänker jag mig att det kanske skulle vara mer hjälpsamt för dig att fundera på vad du och barnen behöver nu?

Det är så svårt när det känns som hela ens värld plötsligt rämnar. Kanske behöver du lite tid att landa i allt.

Det allra viktigaste är att du ser till att du och barnen mår så bra som det går och fattar beslut utifrån det längs vägen framåt❤️

Skit och ... framtidshopp.

Jag sa upp mig från jobbet sista juni och har levt minimalistiskt sedan dess. Poängen var att få kontroll över alkoholen, vilket gick helt åt fel håll. Men en sak hände i fredags, nytt jobb blev klart och ett problem som legat över mig länge och var närmast omöjlig att göra något åt själv, löste sig på några timmar. Var en gammal hobbyverksamhet med skrymmande saker som legat i malpåse i flera år som helt plötsligt försvann.

Ser en lysande chans till nystart nu. Först tiden upp mot terminsstart i januari och sedan en rejäl omstart. Ser fram emot att flytta också, har bott i en alldeles för liten lägenhet länge och det är här 98% av all alkohol jag konsumerat intagits. Jag har försökt bli nykter genom att leva som förr, men det är ett liv jag inte ville ha. Ett liv med för mycket jobb, för lite relationer, för mycket alkohol och för få vänner.

Nu ser jag chansen till något helt nytt. MEN hur ska jag då undvika att falla i gropen igen? Vanor är svåra att bryta men nu vill jag verkligen!

Och menar verkligen! :)

@Andrahalvlek Det är ditt mantra jag gjort till mitt. Och tack vare detta mantra jag nu uppnått tresiffrig nykterhet. 🥰🥰🥰

Man kan allt om man bara ger sig fasen på det och inte känner efter hur man mår utan bara traskar på rakt fram om man bara är envis som en röd gris alltså. Har nu suttit här i köket och pustat ut en bra stund efter kraftprovet som jag under promenaden knappt trodde skulle vara genomförbart att klara av stundtals. Men allt går med Herrens hjälp om man har tro som väl kanske ibland är lite tilltagen i överkant. Något som väl kanske ändå behövs för en trött dysterkvist som en själv.

Var tvungen att nästan piska mig själv till att gå utanför dörren idag då både mjölk, bröd och hushållspapper med mera var totalt slut alltså. Kollade blodtrycket när jag kom innanför dörren och det var väl rätt okej och temperaturen får väl också ses som någorlunda normalt för att vara jag. Men nog har man då nån slags feber i kroppen det känns då utan tvekan. Men att gå iväg till nån stafettläkare av nåt slag, det gör jag då inte om det inte känns som direkt livshotande alltså.

Brukar aldrig störa folket på VC i onödan liksom. Man får ju ändå bara ett standardråd som att dricka mycket vatten, vila sig och ta sig en panodil eller nåt sånt. Har man sen otur så pumpar dom i en nån konstig sorts vaccin och så kanske man blir sju resor sämre om man har lite otur. Man har väl liksom varit med förr alltså. Har då nu hällt i mig ett extra glas vatten och även ett extra glas med kosttillskott med C-vitamin med mera och ska väl snart gnaga i mig en röd grapefrukt också.

För köpte då ett gäng sådana fast de var löjligt dyra i kvartesbutiken idag. Men ingen alkohol alls i form av folköl blev det idag heller trots att tanken på starka drycker väl varit ovanligt närvarande då och då denna fantastiska grådaskiga måndag. Denna veckas första underbara dag som väl även bjöd på lite regn en stund faktiskt.

Men jag gav hur som helst på ren jäklar-anamma i matbutiken liksom långfingret i tanken åt alkoholdjävulen idag med när jag passerade läskavdelningen. Kämpar alltså spiknyktert vidare och njuter av min tillvaro så att säga. Det var då trevligt att ni @B.Å och @Carisie tittade in en sväng. Sånt piggar alltid upp, mina vänner.

Ha en fin kväll!

Hej! Vad rara ni är som hejar på mig. Jag är kvar och är på dag 23. Det går bättre än förväntat. Kommer att göra en liten presentation av mig lite senare. Kram till er och jag hejar på oss alla

Jaha… tillbaka på ruta ett igen… jag klarade över 4 månader innan jag började om igen… orsaken? Tristess…jobbiga känslor… tomhet… Ursch och blä. Det var liksom enklare att linda in allt, sudda ut de hårda kanterna med vin istället för att ta itu med det som var jobbigt. Det var i sig inget sug utan mer en känsla ”äh, jag orkar inte med det här tråkiga livet”… det har inte spårat ur i den bemärkelsen att det varit någon karatefylla eller att jag ställt till med något elände… bara tillbaka till exakt hur det var innan stoppet. Jag KAN inte dricka lagom. 8 av 10 gånger misslyckas jag. Jag tycker inte om det jag ser i spegeln och jag skäms. Det känns som att jag inte bara svikit mig själv utan alla er här inne också! Nåväl, nu är jag här igen i alla fall. Jag vet inte var jag står än, men steget är taget.

@Ny dag Grattis till 100 nyktra dagar. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

Vi har varit tillsammans i tjugo år. Vi har tre små barn tillsammans. Jag har aldrig upplevt att min man har druckit för mycket/på ett konstigt sätt. Absolut att han har blivit för full ibland när vi var yngre men det blev ”alla” då och då, så jag tycker inte det har varit problematiskt.

I våras kom han till mig och sa att han tycker att han dricker av fel anledningar. Att han känner att han har ett problem med alkohol och därför ska sluta. Det kom som en överraskning för mig men tyckte att det lät sunt och klokt om han kände så.

Sedan var han helt nykter i ett par månader. Efter sommaren började han dricka igen, inte i hemlighet. Men jag kände då direkt att han inte hade koll. Han drack sig olämpligt full i olika situationer, var ute halva natten och betedde sig i allmänhet ganska oskönt. Jag har känt ett något är allvarligt fel men han har sagt att allt är som det ska. Han har tagit hand om barnen bra etc men varit liksom frånvarande.

I helgen bröt allt samman. Då ringer vår barnvakt mig och säger att jag måste komma hem omedelbart då min man är för berusad för att ta hand om barnen. Vi har ett barn med en allvarlig diagnos som alltid behöver vuxen tillsyn. Jag åker hem direkt (detta var på kvällen) och min man är helt redlös. Dagen efter får jag honom att söka vård och han menar att han nu förstår att han har ett problem.

Jag har ringt hela våra familjer och alla våra vänner. Men det jag oroar mig så mycket över nu är; kommer han verkligen klara att bli nykter? Han har ju inte bett/sökt om hjälp själv utan blivit påkommen kan man säga. Jag är så orolig. Och så ARG.

Får inte slarva med att uppdatera forumet. Genom att skriva här varje dag har jag 100 dagars nykterhet. Jag satsar på 200 dagar så jag fortsätter uppdatera.

@Flarran Instämmer med föregående talare. Du kanske ska ringa VC & kanske kunna få hjälp 🩵

@Himmelellerhelvette Det har jag också upplevt, på riktigt roliga tillställningar. Jag blir sprallig och pladdrig, lite yvig och högljudd. Jag har flera gånger tänkt: ”öh, har jag råkat få i mig alkohol av misstag?” Men det har jag inte, jag är naturligt ”hög” på dopamin 😍

Kram 🐘