Senaste kommentarerna i forumet

Tack för alla hälsningar. 🩷

Följer diskussionerna kring jobb och ork lite extra, då det känns högaktuellt för mig. Kroppen orkar inte lika mycket som förr. Att dessutom lyssna på den när den varnar på olika sätt blir allt viktigare. Tror jag. Skriver inte så mycket som jag tänker, men det kanske kommer.

Hälsningar från solsängen ☀️

@Se klart Det är min upplevelse också. Vissa tankar ska bara få skramla fritt ett bra tag, för att sen ramla på plats i sinom tid - och då bara vet man vilket håll man ska gå. Ibland är vid nödgade att ta beslut, vilket du gör på jobbet varje dag, men om vi inte är nödgade till det är det fint att låta tankarna skramla fritt ett tag. Inte känna stress över det, mer låta tankarna skutta runt som ursöta lammungar på grönbete.

Kram 🐘

@Se klart Ja, de där koffertarna stör mig sällan. Det som finns i dem finns i dem liksom. De tillhör livets bagage. Och innehållet i dem har lärt mig att snabbt göra en walkaround om det krävs. Det finns nya vägar, andra vägar.

Samtidigt är det tröttsamt att bli påverkad av känslor som jag inte ens upplever att jag känner. Jag är inte medveten om dem, jag blir bara fysiskt påverkad och först då blir jag lite medveten. När hon var yngre liknade jag det med att efter anspänning, när allt gått bra, så kändes det som att bli klubbad i bakhuvudet med ett vedträ. Platt fall. Allt som hänt henne tidigare kom som en spann vatten över skallen vid varje ny incident. Och enorm trötthet brukade bli reaktionen. Nu har kroppen kompletterat med värk i kroppen också, eftersom jag tydligen är lite trög.

Har precis tagit en höneblund. Jag har ett gammalt säg: Varje bra ledig dag innehåller en höneblund. Jag behöver inte ens somna, det är att jag tar mig tiden att ligga i sängen ostörd i en timme som är viktigast. Rast och vila.

Kram 🐘

@Kirskål så bra att du skriver av dig och sätter ord på dina känslor och hur jobbigt det är. Jag minns också alla tonårstjafs, åh så frustrerad jag blev när jag som mamma bara ville väl och de uppförde sig som jävla idioter! Så synd det var om mig då, så tänkte jag och tackade gudarna för att jag hade mitt glas som gav tröst för stunden.

Så bra du är tillbaka hos oss och grattis till dina snart 20 dagar! Jag tror det är jättebra om du lyssnar på mycket poddar just nu, du kan göra det i bilen och i hörlurarna, kör en hjärntvätt bara, det finns många där ute som varit som oss och lyckats!

Det som hjälper mig mest av allt är att faktiskt logga in hit flera gånger om dagen, läsa och skriva något varje dag så blir jag påmind om att jag inte är ensam....det hjälper mig.

Jag är fortfarande väldigt rädd att "ge råd" här i forumet, eftersom jag själv är så ny i min nykterhet och är osäker på om säger rätt eller fel. Men jag vill ändå att du ska veta att jag har din rygg och jag tror på dig.

Du har varit jätteviktig för mig och min resa och jag hoppas jag ska kunna stötta dig med.

Önskar dig en fin lördag. En dag i taget, om och om igen!

Kram

@Kirskål känner igen mig och chips/läsk ÄR bättre en en flaska vin. Konstigt att suget oftast kommer där vid 16 -17 tiden.

Bra kämpat, och hög igenkänning på vad tonåringarna triggade.
Men du, en väldans viktig del i att bli nykter- eller ha ett rejält uppehåll- det är att skaffa sig kunskap och hitta stöd. Jag rekommenderar allt från poddar till Annie Grace, som du säkert redan känner till. Och så forumet! Läs och skriv här. Det är viktigt för motivation och stöd. Det är klart att beslutsamhet svajar, det är grejen med beroende och vinsug. Det måste övervinnas. Man måste bli sin egen chef och inte hoppas eller tro att det ska bli på det ena eller andra sättet.
Tre månader är en väldigt bra start. Det kan också vara bra att gå tillbaka och läsa sina första inlägg här. Heja dig!

Skönt med lite cocooning @andrahalvlek, du har ju en enastående förmåga att vända ansiktet efter solen, vara där det är ljust, men såklart hör koffertar sig påminda, det är trots allt inte gratis med storage och förråd, det är min erfarenhet, förr eller senare behöver man gå igenom de gamla koffertarna men det är inte säkert det är så ”farligt” som man tror. Utan att riktigt begripa hur, har man bearbetat och hanterat en massa saker under tidens gång.
Låter som en mysig helg nu har framför er, njut av den. Kram 🤗

@Kirskål Alkoholen är bara ett symtom. Alkoholen funkar både som startgas och fartdämpare. Vi har vant oss vid att dränka alla starka känslor i vin. Liksom trötthet och rastlöshet. Så för att avstå alkohol i längden så behöver vi göra förändringar. Hitta orsakerna - skruva och ratta lite för att finkalibrera motorn.

Av ditt inlägg låter det som att du har fullt upp. Lite väl fullt upp. Kan du stryka något i kalendern? Bereda plats för lite andhämtningspauser. Det låter också som om dina behov kommer i sista hand. Kan du göra en förändring där? Och vikten av måltider och mellanmål har du redan identifierat - bra.

Och slutligen: Om du dricker så destruktivt att du häller i dig två glas vin på stående fot så finns det nog ingen medelväg. Men det viktigaste är att du ger dig själv minst tre nyktra månader. Till att börja med. Så gjorde jag. Efter tre månader tog jag nytt beslut för varje månad. Sen började jag tänka att jag skulle vara nykter inom ”överskådlig framtid”. Nu har det gått 4,5 år. Och det är det bästa beslut jag har tagit. Önskar att jag tog beslutet många år tidigare.

Kram 🐘

@Andrahalvlek så sant och för min del var det också "vart är närmaste toa då!!??" kommer jag jag hinna (lyckligtvis aldrig skitet på mig in public, men jävlar vilken kamp, haha!) och fan så stressigt allt var på alla tillställningar jag egentligen inte ens ville vara på. Tack men nej tack, aldrig mer.

Tack snälla @vår2022 för kloka ord😍. Jag drog ner rejält på tempot under pandemin och av förklarliga skäl, men jag minns att jag mådde väldigt bra då. Så få krav på tillgänglighet, umgänge, som du säger är det ju super att träffa kollegor men det tar kraft och energi. Jag är oftast dödstrött efter en dag på jobbet, orkar absolut inte mycket mer än att lägga mig på soffan. Sen har jag å andra sidan ibland hämt av småbarn efter jobbet och då är jag på gränsen till utmattad- samtidigt som jag verkligen VILL orka.
Det är jätteskönt för mig att höra att den här lite allmänna tröttheten som också kommer i samband med trevliga saker är ”normal”. Ibland tänker jag att det är något fel på mig…
Idag- dag 3 löptur, så skönt, ska hålla i nu!
@himmelellerhelvette jag skulle absolut vilja jobba deltid men jag har en lite knäpp pensionslösningar via mitt företag som baseras på vad man tjänar när man slutar jobba… det är mycket pengar - inte lön alltså- som därmed försvinner. Å andra sidan behöver jag endast jobba till 62 för att denna ”förmån” ska falla ut. Jag tror som du att ibland får tankarna ha sin egen gång, bara låta dem vandra lite fritt är skönt. Och som ofta i livet vaknar man en dag och känner sig trygg i vad man vill.
Det är iaf sällan som beslut värkd fram… tack för goda och kloka tankar 😍
@sattva 💕 jag gör som du säger! 🌸🌸🌸

@B.Å Blir så himla glad för din skull ❤️ Jag brukar tjata om det - man måste uppleva det för att fatta att man kan ha MER roligt som nykter. Man kan fokusera på människor och samtalen och skratten. Man slipper hålla koll på ”nästa glas”. Hur mycket vin finns kvar? Hur snabbt kan jag dricka? Hur mycket dricker de andra? Så mycket tid och energi som kan användas till att leva och skratta och umgås och ha det gött!

Kram 🐘

Dag 19 - jag har tagit mig hit till denna dagen men det har varit så svåra dagar/kvällar och jag har känt en stor sorg, en tomhet och ett enormt sug flera eftermiddagar/kvällar senaste veckan.

Tacksamt nog har jag haft fullt upp med arbete, aktiviteter, familj och husdjur vilket gjort jag "inte hunnit" ta det där första glaset vin ...
Målmedvetenheten jag hade i början har varit som bortblåst och är idag väldigt vacklande. Var så bestämd över alkoholfritt vid tillställningar men inte alls lika övertygad idag. Jag har festligheter som Kräftskiva och familjesammankomst på gång kommande helger - och jag vet faktiskt inte om jag kommer klara det - men jag ska ta ett steg i taget och idag är suget, just nu, hanterbart - tanken finns där men jag har inte känslan att jag behöver rusa iväg till Systemet för att inhandla det där vinet.

Jag har inte haft tiden att vara här inne på forumet - men bara vetskapen om att ni finns här har gjort att jag fått styrka från den insikten att ni är här - häftigt!

Jag vet inte varför känslorna varit så upprörda den här veckan, jag reagerar starkt på framför allt tjafs med min tonåring - det gör mig sååå frustrerad och upprörd, första tanken har varit - JAG BEHÖVER ETT STORT GLAS VIN! Dessa tillfällen har varit vardag för mig tidigare, jag har inte småsippat på glaset med vin utan dragit i mig det som om det vore ett glas vatten. Ibland har jag faktiskt tänkt att "Fy, f-n vad äckligt, det är ju inte ens gott!" men varit i stort behov av ångestdämpning och ruset varför jag genast slagit upp ytterligare ett stort glas och efter en stund känner man inte smaken ... (här pratar vi inte några standardglas inte, mitt favoritvinglas rymmer 3,5 dl ... GALET!

Jag är glad över det faktum jag är på min tjugonde nyktra dag, men förälskelsens rus har lagt sig känns det som och jag står svajigt. Även matbiten har vacklat och jag har, för att dämpa suget, ätit och druckit alldeles för mycket läsk, godis och chips ... Men tänkt att det är bättre det än några flaskor vin ... Får se om ork, lust och inspiration infaller här i helgen för att få till matlådorna inför nästa arbetsvecka. Det är ganska ofta som suget faktiskt varit hunger, jag behöver de vanliga målen OCH mellanmål - speciellt det där melliset på eftermiddagen - annars kommer suget galopperandes vid halv fem-tiden ...

Idag s k a avsätta tid till självhjälpsprogrammet och titta på lite klipp och lyssna på lite poddar som ni tipsat om här.

Idag ska jag inte dricka det där första glaset vin.

@Hjärnklar jag hade nog ställt det på vinden eller i ett skåp på jobbet ifall jag inte ville slänga.

Jag fick en flaska lite "finare" vin i sommarpresent den står kvar på jobbet och jag tänker att jag kanske kan slå in det och ge bort när någon fyller år eller så.

@mittilivet84 Åh, stor igenkänning! Jag fick också ett ultimatum av de mina, fyyy vad jag skämdes. Skammen var hemsk! Dagen efter gick jag in hit och det är tjugo dagar sedan idag, och jag har inte druckit det där första glaset vin dessa dagar. Men det är så skört, jag var urstark i början och så bestämd, motiverad och fokuserad. Denna vecka har jag snubblat fram känns det som - det har varit en kamp flera eftermiddagar/kvällar. Det här forumet hjälper verkligen, inte hunnit hänga här så mycket som jag önskat men bara vetskapen om alla peppande AH-kompisar har gjort att jag klarat liiite till.
Nu hjälps vi åt - idag ska vi inte dricka det där första glaset.

@Kirskål åh så glad jag blir att se dig här. Jag har saknad dig, min kompis.

@Sattva Ja, det ska bli spännande att prova på lite olika saker. Få se vad han brinner för. Jag hoppas att det inte blir agility, för det pallar nog inte mina ben. Men vi får se vad det blir. Än så länge är det sök som han har svarat med bäst intresse på. Värsta talangen på det.

Med min förra hund började jag träna agility. Han var 7 år och hade aldrig provat något liknande innan. Han bara glodde på mig först, men lärde sig snabbt ändå. Han var långsammast av alla men gjorde hindren felfritt. Också en bra taktik! Men vi höll bara på två-tre terminer.

Kram 🐘

@M-2023 nu har jag hittat din tråd, ska bli roligt att ha dig som resesällskap på denna resa.

Önskar dig en fin helg.

@M-2023 åh så bra att du hittade tillbaka då, jag visste inte att du hade en tråd där (är så ny här så jag tänkte inte på att klicka på ditt användarnamn) då ska jag gå in där och följa dig :)

Hela veckan har det gått bra med mina nya utökade aktivitetsmål: 90 min träning (promenader), förbränna 900 kcal, stå upp minst 12 gg på 12 tim (en gång per timme alltså). Jag har varit omväxlande ledig och jag har jobbat 10 tim i sträck, men jag har ändå uppnått målen. Och styrketränat 15 min innan jobbdag (mån, tis, fre). Det ska kännas i kroppen att den har använts, men när man vaknar nästa morgon ska den kännas okej.

Igår kväll fick jag rejält ont i hela kroppen, i morse likaså. I onsdags hände en olycka med min yngsta dotter, hon ramlade med cykeln och fick ett djupt sår som krävde 9 stygn. Jag såg bilder, såret var jättestort 😱 Jag var bara inblandad på distans, personalen på boendet och hennes pappa skötte det praktiska, men känslomässigt blev jag förstås påverkad. (Hon är okej, jag hälsade på henne i torsdags. Hon var nöjd och glad över att sjuksköterskan ”lagat” henne.)

Samtidigt är jag van vid att saker händer runt henne, vi löser det bara. På ytan är jag cool, för det måste jag vara gentemot henne. Inombords är jag nog inte lugn alls, men jag kan inte fiska upp känslorna. De är nertryckta i en koffert i ett låst utrymme långt ner i källaren.

Jag har tidigare tänkt att jag reagerar med värk i kroppen på känslomässiga saker. Som om min kropp skriker åt mig: Nu tar du det lugnt! Jag tycker ju att jag tar det lugnt. Men ibland kopplar den på värk som en påminnelse. En värk som får mig att vara lite mer självsnäll. Det kan vara så, jag är osäker, men jag ska fundera över det lite mer.

Fysiska krämpor som svar på känslomässigt ont? Har jag något trauma i livet så är det resan med henne, som pågått i 25 år. Just att vara cool och handlingsför inför henne, samtidigt som det är kaos och storm inombords är smärtsamt. Kluvet. Och att inte ens vara medveten om att det är så gör det svårare att ta itu med det på något sätt.

Idag blir det umgänge med yngsta dottern, hon ska sova hos mig en natt, och jag ska hämta henne strax. Vi ska gå på allsångsuppträdande ikväll och sen äta på hennes favvopizzeria. Titta på film och cocoona. (Visst var det uttryck som hette så?) Lillprinsen får korta kisspromenader, inte mer än så. Min aktivitetsklocka får ticka bäst den vill några dagar. Ipren ska jag köpa också.

Kram 🐘

Ser nu att jag skrev mitt inlägg i fel tråd. Suck. Jag ber om ursäkt. Kopierat över till min tråd.

Kram 🐘

Dag 26

Så lyxigt det känns att ännu en gång få vakna utvilad och utan ångest.

Igår var en bra dag. Jag var på en fest med delar av släkten och var inte hemma förrän vid midnatt. Tog min egna bil, hittade på lite ursäkter för att inte behöva åka med någon annan (nej jag har lite ärenden innan och kommer lite senare, åk ni så kommer jag, bla bla bla :))

Jag hade så roligt! Vi grillade, pratade och spelade musik i den fina sommarkvällen.

Jag kände mig så glad och även fast det bjöds på a (ni ska veta att i min familj spottas det inte i några glas, haha!) kände jag inget sug alls. Istället njöt jag av att bara vara, så konstig känsla var det, jag bara var och njöt.

Pratade med allt och alla kände sån enorm lycka över hur fint livet kan vara. Till och med när musiken började höjas lite (90 tals spellistan gick varm hela kvällen) och alla blivit så där salong, då kände jag mig ännu gladare och faaaan vad länge sen jag var ute och dansade så det blev lite dans med för mig i går. Helt underbar kväll var det.

När jag skulle åka hem, först av alla som vanligt, frågade en släkting om hon om hon fick åka med mig. Så klart hon fick. Och nu ska ni få höra, när vi satt i bilen sa hon plötsligt: "Vad är det med dig då, vad är det för "glow" du plötsligt går runt med, man skulle kunna tro du var gravid...eller något....har vit månad eller något, har du det... det är något med dig!

Jag var absolut inte beredd på denna kommentar och kände mig nästan blyg, som när jag var barn och fick en komplimang. Men jag lyckades skratta och svarade: "nej verkligen inte, jag är femtio plus och vita månader är inget för mig, det vet du.

Vilket är sant, jag har ingen "vit månad" och är 100% för gammal för att bli med barn!

När jag kom hem kände jag mig mallig och stolt. Jag reflekterade över kvällen, alla samtal och skratt och hur närvarande jag var i allt som hände. Förr var jag alltid stressad, antingen ville jag hem för att kunna dricka på mitt sätt i lugn och ro eller så var jag den som blev "den fulla på festen", gjorde och sa saker som jag dagen hade ångest över fast jag kanske inte mindes allt så bra. Usch på mig!

Ja ni, det börjar kännas (och tydligen märkas) att jag börjar bli en bättre version av mig själv. "Bra jobbat" tänkte jag när stod framför spegel och tvättade ansiktet när jag kom hem. Jag tycker om mitt nya jag och kommer fortsätta jobba på.

Nu ska jag ta bilen och åka till havet. Mitt obligatoriska "ett dopp i havet varje år" ska genomföras idag...sen får jag se vad resten av denna dag ger mig.

Tack alla ni som är med mig på denna resa. Livets resesällskap, det är vad ni är!

Fin lördag önskar jag alla oss.

@Ingesmart Fantastiskt! Bra kämpat - jag vill också dit! Men svårt nu på min tjugonde dag ... MEN idag ska jag inte ta det där första glaset vin.

@Himmelellerhelvette Det ska bli en fröjd att följa dig på den resan 🥰 Det är som jag brukar tänka: Kan jag sluta dricka så kan jag fan göra vad som helst. Som min fysik tillåter 🤣

Kram 🐘

@Ny dag Jag tänker också att det är jätteviktigt att om kan och orkar finns kvar och skriver i forumet fastän man inte blir nykter. Jag tänker att det handlar inte om kunskap utan just att vi har en beroendesjukdom. Människor dricker, knarkar, röker, snusar, äter för mycket, äter för lite, spelar mm och inte handlar det om att vi inte förstår och kan utan att vi är beroende. Jag vet att du läser en del jag gjorde det till en viss del men för mig hjälpte det inte. Jag vill verkligen vara tydlig med att för många hjälper det och jag fick med mig en del men en dag var det nog…jag var där. Jag tänker att det blir kanske så även för dig..och kanske det är denna gången🙏🏻

Allt gott t dig❤️

Kramar 🌺

Bästa @B.Å TACK för att du uppmärksammar mig! Guld värt!