Senaste kommentarerna i forumet

Nöjd efter att ha varit och träffat behandlare vid Råd och behandlingsgruppen. Det blir alltmer tydligt för mig att alkoholen inte är det stora bekymret. Däremot påverkas framförallt min ångest negativt av alkohol. Det kändes bra att prata med någon som är väl insatt i problematiken kring alkohol. Ha det fint allihop😊

Tack för alla svar!
I min mans svar handlar det till stor del om skam, han skäms för sitt beteende, och då inte bara när det kommer till alkoholen. Vi ska börja nysta i det där, prata om det och se vart det leder. Ärlighet är viktigt för mig, för vår relation och för att jag ska må bra. Att alltid ha en "plan b" om han skulle ljuga om något viktigt, falla tillbaka till alkoholen eller vara otrogen, är inte riktigt hållbart. Det sliter.

@thompa90 Hej 👋🏼
Jag har druckit måttligt en eller två dagar i veckan men någonstans på vägen med slentrianmässigt drickande tagit ett extra glas eller två - smugit i mig ett tredje - valt drycken med högst alkoholhalt- blivit full och ramlat ner i fyllediket och inte klivit ur på ett par dagar. Kanske 1-2ggr/år men det är för ofta.

Jag bara slutade! Fyllde i alkoholkalendern och berättade för de närmast mig som stöttar mig till 100%. Jag har druckit måttligt nu ett tag utan sug eller lust efter rus. Hållit min budget. Men hela tiden har jag sagt att mitt snedsteg som föranledde min närvaro här var mitt sista. Annars stänger jag dörren till alkohol för alltid.
🩵

@Åsa M Tack för ditt svar! ☺️Det är nog en bra idé att skriva upp händelser/situationer för att också göra det tydligt för honom (och mig) då man lätt glömmer.

@Carisie vad hade du för dryckesmönster och vad kom du fram till efter 2mån? Ett uppehåll hade klart vart bäst men det är väldigt svårt!!

......Och tog mig en 3 enheter till räkmackan.
Det blev inte så mysigt....jag blev som stressig och rastlös i kroppen och huvudet.
Note to self: Man har det faktiskt mysigare utan A

@Carisie Jag önskar att jag bodde där :-) Men jag är en riktig badtjej, älskar att bada. Skulle säga runt 20, 21 grader.

@Varafrisk Hej 👋🏼 Åh så roligt att läsa att du piffar med dig själv! Jag älskar att sminka & piffa själv så jag ville tipsa dig om en mascara som funkar superbra för rinniga ögon "Sensai 38 grader" - den kostar iofs 300:- men är värt det. Har hört att Idun har en liknade men den har jag inte provat. Gällande ögonskugga så har NYX "jumbo pencil" i flera färger.
Lägg en smal rand med en ljus penna nedanför ögonbrynet innan du målar brynet och en liten rand i inte ögonvrån om du känner dig modig. Ta en neutral och sätt ett streck på ögongloben och stryk ut den lite lätt. Välj en med färg vid respektive franslinje - den är slät och ger bra färg utan att bli för krämig eller klumpig. Superlätt att använda och kostar ca 100:-/st. Det ger världens lyft!

Slut på meddelande 📣
🩵

Låter fint @varafrisk- jag har ju klippt håret långt 😊med mina extensions. Håret är så viktigt.
Kan man inte vända på det där med ”måsten”- menar att det är ju något bra att hjärnan signalerar att det här måste åtgärdas? Jag tänker ofta på att vi genetiskt är savann-människor. Samlargrupper var liv såklart var och är fullt av måsten- men också stor tillfredsställelse.
Man kan möta måsten antingen genom ”nej, det här är inget riktigt måste”- det går bort från måste-listan.
Eller så är det ett viktigt måste. Något som man behöver åtgärda. Det finns ju, vet vi som slutat dricka, en enorm tillfredsställelse i att göra det som måste göras.
Om man ser det som en helt rimlig del av livet.
Det blir ju en sorts självbestraffning att låta sig ständigt ”misslyckas” med sina mål. Fundera på vilken strategi som fungerade för att sluta dricka? Använd samma strategi för mat och motion, det är inte raketforskning och nu finns tid att laga goda sallader och hund att promenera. Du har lyckats- du kan. Inget snack om saken! Kram.

@thompa90 Hej 👋🏼 Jag håller med @seklart
Gör ett längre uppehåll. Jag körde 2 månader utan alkohol- men jag hade ett annat dryckesmönster än du. Jag tror inte det finns nån universallösning som hjälper på alla beroendetyper utan du måste hitta ditt sätt. Att dra ner tror jag dock är en dålig idé eftersom du fortsätter att mata beroendehjärnan då.

Du vet att du kommer att må bättre utan
🩵

Hej @thompa
Det finns lika många skäl som det finns missbrukare- men det man till att börja med behöver fokusera på är inte varför man hamnat där- utan hur man tar sig därifrån. Sen finns hur mycket tid som helst att sortera kring allt möjligt.
Vi är olika känsliga genetiskt, våra hjärnor programmeras till att vilja ha alkohol, vi kan ha en falsk föreställning om att vardagen är tråkig.
Men ta hellre en längre paus, 3 månader brukar rekommenderas för att få balans i kropp och knopp- och ta sedan nya beslut.
Att sluta dricka kan låta omöjligt men läs här på forumet, kanske i Det vidare livet, så ser du möjligen att livet utan alkohol är allt annat än omöjligt. Tvärtom är det rikt på känslor, upplevelser.
Du kan också testa självhjälpsprogrammet här. Lycka till!

@danisa Hej 👋🏼 Ja det är samma här. Sa just till maken att det är på grund av det här vädret som jag prompt ville åka på solresa förra sommaren. När man har kort sommarsemester så "måste" jag ha lite sol på ledig tid - men jag får väl bärga mig till i vinter 🏝️ ☀️

@prinsessa TACK 🙏🏼 Det känns fint. Fattar inte hur jag skulle ha så svårt att komma ur en destruktiv loop 🔁 Men det känns som att det flyter på fint. Badat. Bor du på Costa del Sol? 😂☀️ Skojade bara. Måste kolla badtemperaturerna i närområdet. Hur varmt är det i vattnet hos dig?
🩵

Sov nog nio timmar i natt men lika trött när jag vaknar. Får inte ro inom mig. Känner stress. Stress inför så många måsten. Måste ha fysisk aktivitet i mitt liv. Jag vill och behöver det för min hälsa men känner hela tiden ett tvång. Vill verkligen äta bättre. Inte tycka att mackor är gott. Vill tappa iaf några kilon nu. Men hjärnan säger ” å vad gott m pizza, m glass, med än det ena än det andra”. Vill få hjärnan att sluta tänka på allt och alla.
Men framför vill jag få min älskade kropp till att bli lättare mer medgörlig. Jag fixade ju att bli nykter varför är detta så svårt?? Varför vill inte min hjärna jobba tillsammans med mig? Faktum är att jag tänker att jag behöver hjälpa min hjärna att skala av det mesta. Testa under en vecka. Vad kan jag förändra?? Släppa taget!

I tisdags pratade jag m min kuratorskollega vet knappt vad jag sa men jag gjorde det. Pratade även med min kollega som jag tycker har dränerat mig med negativt prat. Jag skrev t henne men kände någonstans att det landade inte så bra. Så jag bad om ursäkt och vi pratade länge. Jag kan fortfarande tycka att hon pratade mycket negativt vilket även jag gjorde men för mig var det viktigt att inte ha något som gnagde.

Jag vill inte gå i pension ännu men jag vill hitta något annat jobb. Jag vill ha fler möten m människor. Jag vill jobba med mer socialt utsatta familjer.

Jag måste släppa taget lita på att det ordnar sig. Har köpt flera klänningar m färg. Har inte velat ha klänning så gärna för jag har känt mig så tjock. Nu försöker jag se den färgstarka fina Varafrisk. Klippte håret väldigt kort i veckan och med mycket blonderade slingor. Älskar det! Sminkar mig inte så mycket längre med mascara och ögonskugga för jag har så tåriga ögon. Men…foundation, måla ögonbrynen, rouge och lackerade naglar…det förgyller.

Så jag övar och övar …skitsvårt…men övning ger färdighet eller??

Kram🌺❤️

@Katten om natten
Jag har försökt ta ett steg tillbaka och reflektera över vad som hör till beroende och inte gällande lögner, manipulation m.m. Inte lätt alltid att se vad som hör vart, men detta har jag jobbat lite med ...
Genom kunskap om beroende har jag ju också insett att vissa lögner har haft att göra med skammen hos exet gällande missbruket, och mängden alkohol han drack, vilket han i omgångar erkänt att han inte varit stolt över ...

PS, jag separerade från min man och är fri från alkohol sedan 2015. Ej heller tagit något nytt beroende, vilket är vanligt. X- mannen dricker fortfarande. Ännu mer, oftare osv, precis som det blir om man inte slutar dricka. DS

Det finns många ” sanningar” om beroenden. Vissa saker försöker den beroende skylla på som att det tillhör när man missbrukar. Vi är alla olika. Att tex lova att sluta dricka, gör inte alla med missbruk heller, det kan vara manipulativt. Både jag och min x-man är a-beroende, men väldigt olika. Han undanhöll ofta sanningar, ljög dock sällan, och lovade mig aldrig något, som att sluta dricka tex. Jag är och har alltid varit ärlig. Klart att jag inte ville att mina barn skulle bli ledsna av mitt drickande, men dom märker det ändå, även fast man försöker dölja lukt osv. Visst finns lögner hos många med missbruk, men inte hos alla, oftast för att få sin substans, eller för att man skäms. Lita aldrig på en missbrukare, har jag hört, men som sagt alla är inte likadana oavsett missbruk eller ej. Ärlighet i ett förhållande är A och O för mig. Jättesvårt att inte kunna lita på den som står mig nära. Lycka till. 🌼

Jag har som de allra flesta alkisar provat att medicinera bort min sjukdom utan resultat.
När jag första gången ramlade igenom och försökte få hjälp på TNE så fick jag sparka mig in och för de ville inte släppa in mig. Jag ville ha Antabus men se det gick ju inte för då måste en läkare undersöka mig först !!!! TNE låg då inne på det stora sjukhuset fyllt med läkare.......Jag vägrade att gå ut och då lyckades de hitta nåt som skulle likna en läkare och jag fick min Antabus och tips om ett ställe inne i city där jag kunde få Antabus av en personal. Jag kommer inte ihåg hur ofta jag skulle gå där men nån samtalsterapi fanns inte. Så efter nån månad så fick jag ett recept på Antabus och så var den behandlingen klar.

Några år efter det så läste jag i Aftonbladet om en mirakelmedicin som heter Campral. Den skulle ta bort suget......Ok, nytt tjat om att jag ville ha den och jag fick verkligen jobba för det !
I artikeln stod det att Campral inte fick ges ut utan samtidig samtalsterapi men det hade de ansvariga inte en susning om. Det gick några månader så hade jag tjatat mig till det också. En helt värdelös soctant satt med mig en gång i veckan och det gav precis noll för hon kunde inget om beroende, märkligt nog eftersom hon jobbade på en beroendeklinik.

Från det att jag tvingade till mig Antabusen så tog det ytterligare 10 år innan jag nådde min absoluta botten och skrev in mig på behandling. Försökte först få soc att hjälpa mig ekonomiskt men soctanten svarade : Du kan ju inte vara alkoholist! Du har ju fina kläder, bor i hus och har familj.
Jag undrar hur många liv den kärringen har förstört.

Idag vet jag att det inte finns några som helst kemiska preparat som hjälper mot beroende !
Den enda vägen är att acceptera att jag är maktlös inför alkoholen och att jag behöver ändra mitt sätt att vara. Jag fick lära mig att tömma min ryggsäck inför andra så jag lättade mina ångestkänslor och i dag vet jag att jag måste göra en daglig inventering för att kunna släppa sånt som skulle kunna växa i min hjärna och bli stora spöken av. Att ha sinnesro har blivit en del av mitt liv nu.

Jag har nu kommit upp i en ålder där folk runt mig börjar dö av div olika orsaker och jag är fortfarande så fundersam över att jag klarat mig så bra fast jag misshandlat min kropp så mycket.
Ålderskrämpor ? Javisst! Men än så länge inga allvarliga sjukdomar. Kroppen är otroligt tålig !!

Den kommande helgen är det AA-möte bredvid en av Sveriges vackraste/mäktigaste utsikter och jag har tänkt i många år att jag skulle deltaga men det har aldrig blivit av. Det är väl ca 2 dagsetapper att ta sig dit så bara det är ju ett hinder :D

Idag ska jag vara nykter hela dagen oavsett vad som än händer !

@Carisie Hej! Du är så duktigt med dina nollor. Heja dig!
Jag har druckit gott kaffe idag, badat och nu kollar jag lite serier nu när det är sämre väder. Det är så skönt att vara pigg och fräsch!

Är det någon mer som inte fattar varför man är fast i den här skiten? Mitt liv är egentligen toppen och jag har ingen anledning att trycka ner någonting eller så. Bästa ja kan komma på är att jag är uttråkad eller bara fast för känslan av berusning.

Vad ska man göra för att bryta? Byta ut med annat?

God morgon allihopa! Nu har man sovit några timmar och sitter och gäspar här vid datorn. Dricker ett stort glas vatten och är väl faktiskt rätt tacksam för att få vara nykter och alkoholfri. Det är inget roligt att vara fast i ett slaveri. Tänk hur kunde man tro att tvångstanken att ständigt berusa sig för att inte känna av verkligheten och liksom springa iväg från sig själv var en frihet.

När jag läser om andras erfarenheter kring alkoholproblematikern här på detta eminenta forum så är jag då glad och tacksam över att jag kom mig för att börja skriva av mig lite och kan då säga att jag ännu har rätt mycket att lära mig än om rätt så mycket.

Brukar tänka att skaparen han är snäll och tålmodig han. Nog är jag väl fysiskt sett rätt så isolerad, men skulle som det är nu inte orka med några närmare relationer. Man behöver ibland utrymme och tid för sig själv för att kunna sortera intryck och bli i takt med tiden och sig själv. Då har man inte någon tid för störande moment som påverkar ens tänkande i negativ riktning tror jag då bestämt.

Ska man klara av att lägga om livsstil till en bättre så måste man normalt sett lämna vissa delar av sin tidigare tillvaro bakom sig. För när det gäller det här med skadligt beroende och beteende som att ständigt förgifta sig med alkohol så får man ibland noga tänka till i förväg så att man inte upprepar tidigare misstag och dåliga mönster är då i stunden en övertygelse.

Har inget alkoholsug nu och känner inte för att hälla i mig en massa onödiga drycker för att stänga av mig själv så att säga. När jag läser något ord här och där i skriften som skrivits av de i historien som andligt sett har gått före så förstår jag som nykter lite bättre orden om att man inte ska stanna för länge vid vinet i alla fall. Kroppsligt sett mår jag idag bra mycket bättre än vad jag gjorde förra året den här tiden.

Men psykiskt sett så har det väl inte skett så värst stora grejer då jag ju ännu har att släpa på ett lite negativt feltänk som väl poppar upp då och då. Det är då så sant som det är sagt att det inte är så lätt att vara människa alla gånger. Det var väl det som den högste där uppe, alltså skaparen väl förstod när han en gång beslutade att sända sin son till denna jord kanske.

Materiellt sett har det hänt mycket här i världen på två tusen år, men den mänskliga naturen är väl i mycket sig lik kan jag säga. Det är samma typ av problem i vardagen med relationer och känslor som styr den enskilde på sätt som kan få en andligt kännande varelse att gå rätt så vilse stundtals. Men om man vandrar vägen fram med ett nyktert sinne så blir det då lite lättare att få grepp om helheten på nåt sätt tänker jag alltså.

Kör hur som helst alkoholfritt vidare även denna sommardag fast man ibland i tanken väl skulle vilja ta den enkla men ack så svåra vägen för att slippa tänka så mycket. Nog har man rätt mycket att lära sig under en livsresa. Men tar man bara allting steg för steg så blir det nog bra till sist om man gör sitt bästa och även andligt sett vårdar sin själ och nyktert håller i och håller ut så att säga. Förresten, @Se klart, det var kul att du tittade in en sväng här kompis, sånt uppskattas.

Ha en fin dag!

Glömde skriva…inte viktigt men det fanns i mina tankar….jag stickar ju raggsockor! Och nu har jag stickat tillräckligt många så det flyter på…kanske ska testa sticka vantar🤔

🤗🌺

@Se klart Jag tänker att det är lite för dig som för min chef. Hon odlar massor och det är så olikt chefsskapet…kanske som att gå in i en bubbla. Jag är ju inte chef men att jobba som kurator är att möta människor där målet är mer långsiktigt därför när man ser resultatet av att odla det är ngt helt annat. Det är som när jag tar en paus på jobbet för att plocka ur diskmaskinen i köket. Så skönt att göra ngt praktiskt däremot tycker jag väl inte att plocka ur diskmaskinen hemma är lika kul fast det blir ju resultat. Kanske jag inte kommer bli så stor odlare intresset kanske inte är så stort. Det kan lätt kännas lite tvångsmässigt vilket jag tänker har med min uppväxt att göra. Mamma odlade massor men det handlade kanske inte endast om intresse utan att vara självförsörjande.

I början var det mycket viktigt att vara anonym. Det är inte lika viktigt numera men det är viktigt utifrån att jag skriver inte endast om mig själv utan om familjemedlemmar och då i synnerhet min dotter. Jag är ju inte anonym när jag går på möten fast på ngt vis är jag ändå det. Jag träffar ingen utanför mötena. Har inte behov av det men många har ju kontakt. På NA är de flesta betydligt yngre än mig vilket för många innebär att de har aldrig varit drogfria i vuxen ålder. Det blir ett helt nytt liv för dem. Här på forumet finner jag fler vänner i min ålder och med mer liknande erfarenheter. Jag tycker om att skriva då lämnar jag liksom ngt ifrån mig.

Nu kapade jag din tråd @Se klart…ursäkta mig!

Kramar 🥰

Hej, tiden går framåt men kampen bakåt känns det som! Vet inte varför man hamnat i denna onda cykel. Har kommit fram till att mitt mönster är typ 3-4 långburkar varannan dag.. dagen efter man druckit känner man ”aldrig igen” men dagen efter det mår man ju ganska bra och börjar om igen.. på totalen blir man ju helt klart en sämre människa. Trött, sliten, ont i magen hela tiden o ja orkeslös blir man. Just nu tror jag aldrig jag kommer bli helt fri men steg ett är helt klart att dra ner, sen hitta någon slags inre frid att sluta helt. Hoppas det går bra för er andra! Ska försöka skriva lite mer här

Godmorgon @flarran
Jag var väldigt sträng och rätt hård mot mig själv när jag drack. Missnöjd, ofta.
Nu är jag väl inte alltid nöjd men jag har acceptans för att jag inte orkar med allt- eller för mycket. Jag låter mig själv mer bara vara, utan så mkt krav. Det är en övningsfråga. Skönt att höra att du tillät dagen bli som den blev. Ha en fin dag idag, kompis! 🤗

Härligt Carise
Solen slåss med molnen om utrymme. Vinden är kall, det känns som en höstdag, inte en dag i början på Juli. Skönt att höra att du håller O:an.
Tänker ta en biltur till ett vildmarkscafe och skämma bort mig med kaffebröd. Hoppas du får en bra dag. 😊