Senaste kommentarerna i forumet

@sorgsen72 Det låter enkelt och bra. En föreställning man kan ha är att det är andra som har "makten" att välja eftersom man själv sitter på så många tillkortakommanden. Men sanningen är ju att du har lika stor rätt att välja bort folk tex för att du inte vill umgås med folk som dömer.

Jag hoppas iaf att allt blir toppen i slutändan
🩵

@mumbojumbo Hej 👋 Det är superlätt att sluta - men att fortsätta sluta - låta tid passera mellan tillfällena är desto svårare.

Hur vill du att det ska se ut. Är du medveten att du kan förlora din ADHD-medicin? Hur var det för dig för tex två år sen?

Med bästa välmening
🩵

@roppåhjälp God morgon 🥰
Ja vad ska jag säga. Tacksam för allt skit som lett mig hit 🙏🏻 Mitt medberoende ledde mig dock in på en stig av högre alkoholkonsumtion och nu har jag som mission att få bukt med det för att kunna fortsätta det bästa livet jag ändå har med min älskade make. Det är därför jag är beredd att stänga dörren till alkohol helt - utan maken - inte ett alternativ.

När vi ändå pratar magkänsla...ser du ett mönster? Vet du vad som är på gång men försöker slå bort det eftersom han bara kommer att tycka att du är löjlig eller förstorar upp saker eller tom hittar på scenarier som bara finns i ditt sjuka lilla huvud? Allt det är ju gaslightning. På den tiden det hände mig så var det inte ens ett fenomen och jag trodde jag var ensammast i hela världen.

Jag hoppas du får en fin dag och att du kan finna både ro och styrka
🩵

@sorgsen72 Ja man måste verkligen anstränga sig! Min strategi ska nog vara varannan vatten/alkoholfri, och kanske planera in alkoholpaus.

Jag ska på ett firande som jag misstänker ban bli riktigt stökigt.. men min pojkvän har lite samma inställning som jag, att han också vill försöka ta det lugnt. Men vet att båda av oss helt plötsligt kan ”få feeling” och helt glömma bort det. Livsfarligt

Hoppas det går bra och att du får en fin midsommar 🌸☀️

@Andrahalvlek Tänkte på det här med traumaterapi. Jag har berättat om några händelser när jag var barn för min terapeut. Händelser som hon bedömer har varit traumatiserade för mig men som jag aldrig skulle tänkt vara ett trauma. Jag tänkte att trauma är mer övergrepp av olika slag och som du skrev krig mm. Jag har även kroppsminnen från min dotters olika maniska perioder. Som tex när jag ser ett 010-nummer i displayen. Jag får katastroftankar och på endast några sekunder har pulsen stigit….Jag tänker att nog skulle väl du kunna vara i behov av traumaterapi både när det gäller din barndom/uppväxt/ditt yngsta barns födelse/starten på hennes liv/sjukdomsperioder. Du ger till så många men var rädd om dig. Allt gott t dig❤️

Kram🌺

@sorgsen72 God morgon ☕️
Själv är jag oförtjänt bakis av att bara sovit extremt dåligt helt utan att dricka en endaste droppe. Jag måste ju villigt och glatt erkänna att det hjälper mig att inte vilja vara bakfull "på riktigt" eftersom det förstärker det dåliga måendet genom att lägga till ångest och självförakt också - vilket jag inte känner idag. Det är väl skönt att inte vara bakis? Kanske du kan hitta nån strategi för att luras tillbaka nästa gång? Har du tittat på sugdelen? Jag sätter också nollan för idag 0️⃣ och ska ladda batterierna för att klara av de sista tre kvällspassen före min lilla semester 🥰

@prinsessa Vi har alla våra resor att företa oss. Vi är olika individer med olika mål och jag skulle se det som bekymmersamt om vi dömde varann här inne, där vi träffats pga vår enda genensamma nämnare - alkohol, för att vi inte följer samma stig. Hur ska vi kunna göra det? Det vi har gemensamt är att vi vill dricka mindre eller inte alls och då tycker jag att det rätta är att vi stöttar varandra.🥰

Jag hoppas alla får en fantastisk dag oavsett vad den består i
🩵

Hej Bollibomoa. Välkommen hit. Jag bestämde mig i mars-april i år. Känner igen det där börjar man är det svårt att sluta. Har haft ett återfall men varit nykter i snart 5 veckor. Ångrar inte beslutet. Mått jättebra men idag är en sämre dag. Antar att det är så men här får man massor av stöd. Skriv gärna mer så stöttar vi varandra. 😊

@vår2022 Vilka härliga morgonrutiner du har 😊

Ja jag hade gissat att det var nåt sånt med enheterna. Jag har inte fått någon tillsägelse iaf. Jag är fullkomligt på det klara med att det inte är några strategier som läggs upp för att inte dricka och jag använder det, precis som du uttrycker, som träffpunkt. Jag försöker sprida lite glädje och hopp i tillvaron. Men att omskriva alkohol till enheter, blomsklossar och gud vet vad tycker jag distansierar mig från kärnan vad som ledde mig hit - alkoholen. Jag kan inte heller se hur det kan trigga enbart..det borde ju kunna avskräcka likväl. Väcka minnen varför man ska vara försiktig. Jag menar inte på något sätt att sätta mig på höga hästar - jag har stor respekt för vad som ledde mig hit.🥰 Så jag skriver en snutt i stugan som lite trivsel - och sätter nollan - för att det ska vara på riktigt. Annars kan jag möla min tråd full av ord som ingen skulle läsa 🤣

Jag har kollat till mina odlingar på ägorna här (balkongen -det tog max 2 min) jag har tomat, chili, morötter, rädisor, ruccola, zucchini, gurka, sockerärtor och "morning glory" jag importerat helt själv från Thailand. Ska försöka ta mig ut på en promenad och skingra tankarna och lufta hjärnan. Känner mig bakis idag. Drömde otäcka drömmar hela natten bla att jag och min systerdotter hittade hennes mamma knivmördad 😭😱😨 Jag har så lätt att bli påverkad av drömmar långt in på hela dagen och ibland i flera dagar -det är så hemskt.

Hoppas du får en fin löptur i skogen
🩵

Ny här! Vill inte dricka mer. Det får vara nog nu.

@Cissi_81 om vi bortser från vad du vill hjälpa honom med - vad behöver du själv? En relation där man fungerar som barnvakt för en vuxen person är djupt osund och den sätter spår i dig som person. Vad får du ut av att vara i denna relation om inget förändras? Vill du ha det så här om ett år, tre år, fem år, tio år? Jag tror du måste se dig själv i spegeln också. Han är inte den viktigaste personen i er relation. Du är också viktig.

Vad vill han själv? Om han inte tycker drickandet är ett problem blir det svårt att motivera till en förändring.

Mitt ex kunde dricka 9 glas vin på en kväll men problem med alkoholen,det hade han förstås inte och någon hjälp behövde han givetvis inte heller. Det gick som man kan förvänta sig.

Jag tror det är viktigt att du har en realistisk syn på hans missbruk. Han kommer inte trappa ner eller söka hjälp förrän han får sjukdomsinsikt. Alkohol är så omhuldat som socialt smörjmedel att han lär försvara drickandet med näbbar och klor. Det är ju så kul! Och är det inte så att du är lite tråkig som bara klagar på hans drickande jämt och letar fel på allt han gör? Osv osv.

Det som kan fungera, utöver sjukdomsinsikt, är konsekvenser. Ni är båda unga och att ha grova problem i den åldern leder sällan till ett friskare beteende längre fram om det inte kommer konsekvenser som känns.

I mitt fall så pratade jag med exets chef. Mitt ex har supit i åtminstone 25 år. Han blev av med sitt chefsjobb, omplacerades, blev inlagd på sjukhus. Hans chef tog tag i det direkt. Det är ett tips till dig som kan fungera. Annars skulle jag rekommendera parterapi.

Hej
Du är ung och har hela livet framför dig- kanske vill du bilda familj längre fram och du kan inte skaffa barn med en alkoholist.
Du kan inte förändra honom. Tänker även att det är inslag av manipulation och psykisk misshandelsfall.

Välj ett annat liv och bryt denna relationen direkt.
Det blir inte bättre och inte lättare att lämna.

PS. Traumaterapi känns kanske överdrivet. Jag tänker på att folk levt i krig och misär liksom. Fast jag kan inte hjälpa alla andra. Men jag kan kanske hjälpa mig själv. Att inbilla sig att livet framöver blir orosfritt är ju en utopi.

@Se klart Jag håller med. Oron måste ju försvinna inåt i kroppen på något sätt. Att det är så vi gör med oro och stress, sen barnsben. Idag är det svinsvårt att bearbeta både de känslorna och beteendet eftersom jag inte minns min barndom. Ytterst få glada barndomsminnen har jag, någon skolavslutning, somrarna hemma hos morfar etc. Jag minns verkligen inte allt det jobbiga.

Men när jag lyckades bli ihop med, och till och med bli sambo med, en alkis så kom klumpen i magen tillbaka. Då fick jag flashbacks från barndomen. Den orosklumpen i magen levde jag med för jämnan. Jag gick på nattgammal is i ett halvår medan sambon gick på antabus. Min psykolog sa: ”Du har två val - leva med oron för återfall eller bryta med honom.”

När han tog ett återfall fick han flytta nästa dag. Tack och lov att han hade flyttat hem till mig! Det tog ytterligare några dagar, sen försvann klumpen i magen. Han drog hemåt igen, cirka 15 mil. Jag blockade honom i alla kanaler. Ett halvår efter den incidenten kraschade jag i utmattningsdepression för tredje gången.

Oron för min yngsta dotter och henne diagnos, mående, framtid osv har givetvis fått mig att oroa mig massor. Långt inombords. På ytan har jag satt upp ett happy face och snudd på trollat för att få allt att lira. Hemma, på jobbet, skola, vård osv.

Jag har hjärntvättat mig själv så mycket i att tänka positivt och göra det jag kan, och strunta i det som inte kan göras, så att oron har gått och gömt sig. Långt därinne finns den, och den nöter liksom på mig inombords. Och när oron antingen kulminerar eller släpper kraschar jag mentalt. Det är som om någon slår mig med att bollträ i bakhuvudet. Krasch.

Jag har funderat på traumaterapi. För att komma till rätta med den stackars oron som finns där långt inom mig och gömmer sig. Inte ens när det inte finns något att oroa sig över kommer den till ro. Och den kan vända upp och ner på hela mig på en millisekund.

Just sjukvård är jobbigt tex. Yngsta dottern, och jag, låg på sjukhus hennes första fyra månader. Varje kvadratcentimeter av henne är undersökt i jakt på diagnos. Med åren fick hon fler diagnoser, och så har det hållit på. Blodprovstagning var en mardröm när hon var liten, men det lärde vi oss att klara av riktigt bra. Krävde mycket jobb.

Men om det krisar riktigt rejält, som när hon fick hjärtmuskelinflammation för två år sedan och hamnade på IVA i två veckor, samtidigt som jag hade det kämpigt på jobbet, så accelererar min oro så till den grad att till slut är det som att rycka ut kontakten. Hela kroppen reagerar med ångest 24/7. Jag slutade sova, tappade alla mina förmågor, och blev till slut sjukskriven för fjärde gången med utmattningsdepression. Allt vi har varit med om tidigare kommer tillbaka, som om man häller en spann vatten över skallen på mig.

Hmm, jag ska kanske lägga pengar på just traumaterapi framöver. Ska kolla vad Mindler kan erbjuda.

Stort tack för din input ❤️

Kram 🐘

@sorgsen72 Jag förstår att det är ett stort steg på din resa. Jag är inte heller den som sätter nolla efter nolla. Men jag ser till min resa, och jämför mig inte med andra för mycket.

Nu skapar vi en bra söndag!

@Cissi_81
Samtal brev och space hjälper tyvärr inte.
Tyvärr tar inte ett missbruk hänsyn till din oro heller…

Varför vill du fortsätta?
Du måste förstå att detta är destruktivt o du kan inte förändra - bara ta ditt ansvar för dig och lämna

Stor risk att du sitter i samma läge än mer förtvivlad i framtiden annars..

Idag började helt galet. Bakade tunnbröd igår. Missbedömde storleken på degen. Det blev 7 timmars bak, så kompisar som tittade in på kvällen. Visst det var kul och jag klarade av att hålla 0:an. Var inte sugen. Men det blev sent. Vaknade på morgonen med huvudvärk som jag varit på värsta fylleslaget. Glömde att äta och dricka under baket. Den som provat att baka tunnbröd i vedeldad ugn vet att det är värsta träningspasset. Man behöver vätska. Skrämmer mig lite att tankar på alkohol finns trots att det varit så positivt att låta bli i över 1 månad. Blir man aldrig kvitt den där rösten...
Såå trött. Allt har gått fel på morgonen. Vill bara ge upp. Tack och lov har jag ingen alkohol här för då hade det nog varit svårt att låta bli.

@Ros @se klart ja! Känner igen mej så!!
Jag ska på stödsamtal om oro o ångest! Förhoppningsvis hjälper det mej att enklare avstå alkohol!
Vi hjälps åt !!!! Ta hand om er! 💪😍

@Carisie Verkligen morgon lördagsmys att få valda delar upplästa högt av maken❤️. Mitt morgonmys på helgen är alltid densamma. Upp och släpper ut mina två hundar på tomten för morgonpink. Knäpper på kaffekokaren som jag laddat kvällen innan. Går själv på pink😂. Fixar frukost till hundarna som sitter ute i givakt till jag kallar in dem. Sedan tar jag mitt kaffe till sängen och hundarna galopperar efter mig och vi kör morgonhälsningar. Sedan lägger de sig tätt in till för att sova lite till och läser nyheter/DN och kikar in här och planerar min dag. Så nice!😁

Det finns historia i varför man säger ”enheter” i ”kaffestugan”. Om jag minns rätt så har det funnits medlemmar som blivit lite upprörda av att det där tidigare nämndes olika sorters alkoholdrycker som skulle drickas, mängd eller hade druckits och att det kunde trigga andra kämpande medlemmar till att dricka. Synpunkter på att man lätt i kaffestugan mer ”underhöll” sitt beroende och drickande än att diskutera och skapa strategier för att vara måttlig. Även admin var inblandad då det blev lite hett och rörigt. Därför kom ordet enheter till som jag minns det. Kaffestugan är väl kanske mer som en träffpunkt, där man checkar in kort om hur det går/gått med en kaffe och man går inte in så mycket på djupet och ber om stöd. Alla träffpunkter är viktiga och vi har olika behov av hur vi vill prata/hur mycket och djupt om alkohol och vi har olika sätt att ta oss an vårt alkoholbeteende. Jag nämner också gärna saker vid sitt rätta namn för att inte gå in i ett undvikande beteende. Summan av kardemumman blev ”enheter” för att även ta hänsyn till övriga medlemmar. Det är vi själva som skapar innehållet och trivseln i detta forum och det verkar som att detta blev ett resultat som accepterades och godkändes i kaffestugan.

Idag blir det löptur med hundarna i skogen och lite trädgårdsfix. Har odlat ätbara saker och ogräset vill växa ikapp! Ha en fin söndag!🌞💕

@Se klart Så sant det du skriver om. Stämmer på mig🤗

@mumbojumbo välkommen! Jag antar att du skriver här som så många andra av oss för att vi vet att alkoholen sätter käppar i hjulet 💕 Finns mycket stöd att få, många med erfarenheter på detta forum. Hur tänker du själv? Har du något mål?

Ps. Tänk att jag varje varje dag har förmånen att känna stor tacksamhet över det faktum att jag inte dricker. Wow!

Ja oron och ångesten- vilket lur att man trodde man drack för att dämpa den. När det var drickandet som skapade en stor del av de känslorna. Och samtidigt effektivt höll undan både tacksamhet, glädje och good-enough. Alkohol är ett stort lur för oss. Jag minns att jag kunde ”jobba upp” stressen så att jag fick skäl att dricka en vanlig tisdag.
För NÅGRA människor är alkohol möjligen ett utmärkt komplement i livet. För de allra flesta är det en flykt från känslor eller händelser. En farlig materia, jonglera brinnande klot och hoppas på det bästa.
För NÅGRA av oss är alkoholen livsfarlig. En kronisk och dödlig sjukdom som vi inte på förhand kan veta hur hårt den drabbar. När vi fattar att vi tillhör den sista gruppen då har vi kommit väldigt långt. När vi agerar utifrån den insikten vinner vi våra liv tillbaka.
Kram 🤗

Godmorgon del 2 😊
Lunchgäster kl 11, upp och hoppa efter kaffe och lite funderingar i sängen denna morgon.
Vädret är mulet men alla mina plantor mm hade överlevt veckan. Det är så fint här nu! Mitt första år med köksträdgården- spännande. Potatis, lök, ärter, fänkål gurka och tomat. Och massa blommor. Och kål! Och broccoli. Ja vi får se hur det blir med allt.
I stora perennrabatten tampas jag i hjärnan med en stor iris som skymmer en nyplanterad ros. Hm.
Sen håller jag på och flyttar runt mina krukor för att få dem liksom i nån harmoni. Jag köper ju blommor som jag gillar när jag ser dem- sen är det inte säkert att de passar ihop..
Ett dygn i vilsamt tempo väntar. Imorgon är det tandläkare i stan- och jobb.
Jobbar även veckan efter midsommar sen blir det (minst) 4 veckors helt ledigt. Det var väldigt länge sen! Ska välkomna ett nytt barnbarn, det blir sommarens höjdpunkt. Fira en 30-åring och åka på lite kortare resor. Det blir bra.
Kram på er och njut av dagen nu 😍

I fredags hände det igen. Det blev för mycket. Alldeles för mycket. Cyklade en bra bit till mina föräldrar och stal alkohol tidigt på morgonen. Cyklade omkull och skrapade upp ansiktet. Mamma skickade ett sms på morgonen och var ledsen. Får flashbacks titt som tätt men minns inte allt. Något om nått bråk, varför pratade jag med henne? Och vad sa jag? Börjat kombinera min adhd medecin med alkohol också. Känns som det går utför. Lite rädd. Vet inte varför jag skriver det här