Senaste kommentarerna i forumet

Tack för svar! Jag har också upptäckt att jag mår mycket bra av att avstå men önskar att jag i framtiden, precis som du, kan njuta av ett glas eller två utan att det går överstyr. Oavsett så tror jag att alla mår bra av att reflektera över sitt drickande, oavsett om det är ett problem eller ej ❤️

Tack för svar! Jag har också upptäckt att jag mår mycket bra av att avstå men önskar att jag i framtiden, precis som du, kan njuta av ett glas eller två utan att det går överstyr. Oavsett så tror jag att alla mår bra av att reflektera över sitt drickande, oavsett om det är ett problem eller ej ❤️

Ordet acceptans står som spön i backen hos mig. Det är något sorts omfamnande av verkligheten som den är. Inte mer men heller inte mindre. Heja dig Sattva ?

Tack så mycket ? Jo har ju bearbetat andra saker som idag inte ger mig ångest. Kan fortfarande bli ledsen när jag tänker på det men är hanterbart. Ja fy vissa saker var jag jättestressad över och nu är jag stressad över mötet på beroende enheten. Pratat i telefon med den vi ska ha samtal med första gången och hon gjorde inget bra första intryck på mig. Virrig noll koll på tider och förstod inte alls varför soc skulle va med första gången och varför jag inte bara kunde boka en tid där och omgående. Vet ju inte hur soc har de med tider risken är ju man bokar in en tid hon inte kan. Fick sen reda på hon skulle gå i pension så tyckte jag borde få träffa en annan men de de gick inte. Ja ja känns som de mötet är kört inan de ens börjat. Men får väl peta i mig nåt lugnande inan ?

Kom på en grej idag.
I mitt jobb hamnar jag ofta i samtal om acceptans och hur svårt det är att inte jämföra sig själv o sitt liv med hur det var "innan". Slog mig att det är ju precis samma acceptans jag själv behöver uppnå. Livet kommer inte bli som "innan". Jag behöver göra en nyorientering jag också. För jag vill ju inte tillbaka till att dricka för mycket. Och jag vet att jag inte kan hantera att dricka "lagom". Det är som det är. Det kommer bli bra.

...i lunchrummet på jobbet och känner mig tacksam. Nykter och fri en sådan här vacker och solig onsdag i februari! ?

Ja jag tror att det blir bättre som du skriver när du bearbetar det.
Och jag är verkligen imponerad av dig och din målmedvetenhet trots att det inte är så enkelt.
Du har tagit så många beslut som har varit utifrån vad du behöver. Du har varit både rädd och orolig och ändå genomfört en massa förändringar åt rätt håll. Du lever med ångesten, dövar den inte och det är imponerande. Så även om jag inte känner dig alls egentligen så får du en guldstjärna av mig för det du hittills har lyckats med! ?
Det känns hoppfullt tycker jag!

Blir glad av att läsa ditt senaste inlägg Soffi. Glad över detta forumet. Glad över att det finns en "cyberfamilj".
Vi tysta observatörer är ju sällan de som kommer in i nya grupper så snabbt. Vi säger inte mycket ogenomtänkt och spontant. Trots att det jag ibland säga är så genomtänkt som det går så upplever jag ändå ofta att det som kommer ut ur munnen är märkligt och inte alltid får förståelse. Jag har kanske tänkt på ett sätt som inte alltid förstås av min omvärld, på ett djupare plan. Typ som känslan att vara från en annan planet, ett UFO.. :-)

Du är något på spåren inom dig nu, det märks. Du är som du är, du gör så gott du kan och det är ok. Sen ska man kanske passa sig för att inte bli för principfast där och sluta tänka att det är bra att utvecklas. Men på det djupare planet, sina grundläggande personlighetsdrag, där kan de bli till enorma styrkor först när vi accepterar och står för dem.

Att vara allt eller ingen är ett sånt personlighetsdrag som kan vara enormt kraftfullt om vi lär oss att tygla det. Som Andrahalvlek säger, om vi lär oss att gasa och bromsa. Med andra ord, hitta knep för att hålla uppe en lite högre lägsta nivå när vi är i inget-perioder och att lära sig känna igen sina allt-perioder och trycka in den nödvändiga återhämtningen. Låter lätt men jag vet hur det är, i de där allt-perioderna mår man ofta väldigt bra just då, hög på livet. Ostoppbar.

Jag vet att en av mina styrkor är att se helheter i saker. Att kunna se saker som ett projekt och sedan kunna dela upp det i vad jag skall GÖRA för att nå dit. Jag och du Andrahalvlek har pratat om "övertygelser" och det är ett bra ord när jag hamnar i en allt-period. Jag får en övertygelse och sedan använder jag min styrka att bena ut den övertygelsen till ett projekt som kan attackeras från flera olika håll och jag blir extremt effektiv i för att nå målet.

Jag kan gå runt i mitt hem i mina inget-perioder som jag ofta upplever som väldigt övertagande och undra hur sjutton har jag fått gjort så mycket här hemma. Men det har jag och det visar att allt eller inget fungerar också för att uppnå mycket saker även om det blir mycket PANG-PANG-KRASCH och sitt psykiska mående tar mycket stryk.

Vad jag dock kommit till insikt med senaste tiden som fått mig att må så mycket bättre är att det här projekttänket faktiskt inte fungerar på alla plan i livet utan vissa grunder måste byggas mycket lugnare, genom regelbundna rutiner för att sakta skapa en ny livsstil. Just de rutiner som gör att lägstanivån höjs och topparna blir lugnare.

Ja jag tränar på det! Det stämmer, jag är jättesnabb av mig. Lär mig mer och mer att fundera en vända till innan jag agerar.
Vet 100% att jag inte kommer att falla dit på alkohol i helgen, jag vill verkligen inte det. Var uppe inatt på toa o kände då lite illamående (vet ej varför), men mindes då att "just det, såhär känns det att vara bakfull". Nej, inget jag vill ha!! Jag vill ha närvaro, livet som det är. Få känna stolthet att jag orkar svackor utan att fly.
Jo jag behöver energipåfyllning. Är ledig på måndag så jag har 3 lediga dagar. Ska verkligen vila!
Tack för era kloka ord. Jag uppskattar verkligen avsaknad av förmaningar kring återfall etc, och istället ett annat resonemang som känns värdefullt för mig!

Oron känner jag igen.. Vad jag förstår är det vanligt att känna oro när man slutar dricka, det är en del av abstinensen. Jag tänker det som att när beroendet inte fått som det vill med fysiska symptom så drar det oro- och ångestkortet istället. Men det går också över. Jag tycker du är klok som tar tag i drickandet medans tid är. Vi är många härinne som plötsligt kännt att vi måste sluta utan att ha nått den absoluta botten. Men att vi varit på väg mot något riktigt dåligt och vänt i sista stund, lite som djur som vädrar brandrök och fattar att de måste fly direkt om de ska ha en chans. Så ta din instinkt på allvar och kämpa vidare!

Tålamod är min sämsta gren, men om man orkar ligga lågt ett tag så blåser en del onödigt skit över av sig självt. Jag lever sällan som jag lär på den punkten, men när jag lyckas inser jag att mitt vanliga sätt, att alltid agera direkt, inte alltid är det bästa. Får en känsla av att du funkar lite på samma sätt.. Hoppas allt reder ut sig och att du får en bättre dag idag. Och att du får vila till helgen, låter som att du behöver fylla på energin..

De fysiska abstinensbesvären är över. Men jag känner mig orolig. Ont i magen.

Dags för dagens första möte på jobbet.

Jag drack vin igår och nu är jag så fruktansvärt besviken på mig själv ?
Varför kan jag inte låta bli?
Ny ångest och börja på en ny nykter period. Kommer jag aldrig att klara av det här?

Samma lika här! Bra insikt men på ett sätt kanske svårare ”vana” att bli av med?..
Kram till oss som kämpar på ?

Dag 4 och det var länge sen jag kände mig så här bakis. Spränghuvudvärk, sand i ögonen och helt slut i kroppen.

Kan det vara all pepsi max jag drack i går? ?

Håller med om att all-in är en del av personligheten, så också hos mig. Det är en gåva man behöver vårda. Tricket är att lära sig gasa och bromsa växelvis ? Det har jag blivit mycket duktigare på, och det håller du på och lär dig också!

Himmel så gott jag skrattat sen jag blev nykter. Jag må vara ilsk som sjutton ibland, men glädje och nöjdhet är ändå de känslor som dominerar i mitt liv. Och jag kan skratta så jag kiknar, och det håller på och håller på. Ibland ger jag mig själv en skratt-boost genom att kolla på tex Johan Glans på tv, eller AFV (amerikan funniest video). Skadeglädje du vet ?

Kram ?

En månad i taget är ett lagom långt beslut tycker jag. Så har jag gjort i snart 1 år, tjoho!

Kram ?

Bra jobbat Sattva!
Jag har ju 5 månader nu, du är hack i häl. Det som är skönt nu är att inte tänka på alkohol. Att alltid vara närvarande med barnen. Och det är intressant att se hur man mår och vad man har för lösningar när a inte är ett alternativ. Det kändes verkligen som om du var lika less på a som jag när du slutade. Jag har inte tagit ett livslångt beslut, men just nu är jag utan och vill inte ha det på något annat sätt. Flykt med alkohol funkar verkligen inte långsiktigt. Förresten... min ilska mot sambon gick över... tog inte så lång tid innan humöret stabiliserades.

Bra jobbat Sattva!
Jag har ju 5 månader nu, du är hack i häl. Det som är skönt nu är att inte tänka på alkohol. Att alltid vara närvarande med barnen. Och det är intressant att se hur man mår och vad man har för lösningar när a inte är ett alternativ. Det kändes verkligen som om du var lika less på a som jag när du slutade. Jag har inte tagit ett livslångt beslut, men just nu är jag utan och vill inte ha det på något annat sätt. Flykt med alkohol funkar verkligen inte långsiktigt. Förresten... min ilska mot sambon gick över... tog inte så lång tid innan humöret stabiliserades.

Ditt inlägg kom nog när jag skrev för jag läste det efter att jag skickar iväg mitt inlägg.

Alltså du är toppen! Du möter mig precis där jag är och det är så betydelsefullt för mig...och jag tänker att jag kan och jag tänker...fram med dig nu...göm dig inte i träsket...ta fram den person du är...med allt det positiva????

Kram❣️

Hitofude, Miss Mary Poppins och Se klart...tack för era inlägg??
Så betydelsefulla för mig❣️

Onsdagsmorgon....jag är väldigt trött...skulle vilja krypa ner i sängen igen ...men nej det är bara att fixa till sig och iväg t jobbet. Och när man väl är där så brukar energin smyga sig på....

Jag kan göra massvis av förändringar ( nu gör jag dock inte det....) som äta mindre, motionera, lägga mig tidigare...men alla förändringar börjar med alkoholen.
För alkoholen är en stor stor del till allt som påverkar mig negativt...som visar fel väg....är så otroligt trött på detta liv...ska fixa att bli nykter...och kommer fixa det....det är snårigt och det är som ett träsk...men jag ska fixa det!!

Så nu blir det lite föning av håret, smink och därefter t jobbet för att ta på mig den blå smurfdräkten utan passform och munskyddet som gör mig andfådd .. slipper som tur är visiret då jag inte har besök..men har en digital föreläsning med en kollega i em...få se hur det går!

Ha det fint❣️

Det värsta med alkohol som jag tycker är att det faktiskt förstärker precis alla de där känslorna som du har just nu. Jag förstår egentligen inte riktigt varför men usch vad jag känner igen mig.
Jag tycker att det är fantastiskt bra att du har blivit ordinarie, att dina kollegor inte kommenterar eller gillat kanske beror på att de inte sett ditt inlägg. Eller haft tid just då, men det är såna där små små saker som börjar skava när man dricker. Å så känns det som man är misslyckad både för att man dricker och för att man blir ledsen för utebliven respons. Jag tycker att du är högst mänsklig! Jag kan också hänga upp mig på så fåniga saker som likes, vi är säkert fler så du är i gott sällskap.
Ibland tänker jag såhär... om ingen annan ger en beröm så får man göra det själv!!! På mitt jobb är cheferna rätt dåliga på att ge positiv återkoppling. Vi som jobbar får boosta varandra lite, det är bra, men jag har en kollega som har otroligt svårt att ta beröm. Ibland skulle jag vilja ställa mig och hoppa på hen för att det ska sjunka in ordentligt. Men varje litet beröm tas emot med en harang om att det ändå inte är tillräckligt bra. Kanske har hen svårt att fokusera på en sak och tänker in allt.
Just nu frossar jag i min egen förträfflighet (lite lagom utåt givetvis). Jag menar inte att du ska bli olidligt självbelåten, men ta tillvara dina bästa egenskaper och frossa i dem. Du skrev i början att du trivdes så bra på ditt jobb. Återvänd till de känslorna och vad ni gjorde då och återskapa detta.
Sömnbristen du har, har stor betydelse för hur du mår och den eländiga sömnkvalitet man får av alkohol hjälper inte till alls.
Så alla nyktra dagar räknas,
Du duger som du är
Du hör absolut hemma här!
Hoppas det känns bättre idag!

Har snart gjort fem nyktra veckor. Igår upptäckte jag ännu en trigger, nedstämdhet, ledsenhet o oro.
Tankar på ett planerat återfall till helgen kom, men jag kommer inte agera på det. Barnen/ ungdomarna är här och de ska slippa det. Nästa helg är de inte här, men då mår jag säkert bättre och suget är över. Flykt...ja jäklar vad jag längtar efter det just nu! Men jag vill rida ut detta, se vad som händer med mitt mående om jag inte dövar/ flyr...

Det du skriver riktigt sprutar kraft och styrka! Härlig energiboost att få läsa!
Känner igen det där att ha långt till skrattet i perioder. Och att hela livet kämpat med sig själv. Men som du säger, man kan vara helt ok som man är ändå!
Ska bli så spännande att följa din utveckling!

Jag tror på dig.

Styrkekram!