Senaste kommentarerna i forumet

Jag har inga problem alls med att andra i min närhet- som kan- njuter av sin fredags-GT, vin eller en öl. Min man dricker mindre sedan jag slutat så ibland kan jag t om vara ”jamen klart du ska ta ett glas vin om du känner för det”
Jag slutade röka för 25 år sedan men tycker fortfarande om när det luktar lite rök. Knäppt men sant.
Jag menade mest att jag själv inte vill gå på systemet!
Kram.

All-in

All-in är ett epitet som väl beskriver mig… 1 eller 0, allt eller inget, antingen så gör jag det, eller så gör jag det inte, inga mellanting, och om jag gör det så gör jag det bra. Detta förhållningssätt har varit till stor nytta i livet, det har tagit mig långt och fått mig att lyckas med mycket. Dock har det visat sig att all-in inte är någon särskilt lyckad strategi i förhållande till alkohol… tvärtom faktiskt, helt kass. Och inte nog med det, för första gången i mitt liv har jag hittat något som inte framkallar det där all-in, nämligen att SLUTA dricka alkohol, i det avseendet är jag istället en karaktärslös medioker medelmåtta som med offerkoftan i högsta hugg tänker ”ja men bara idag också”. Nog för att jag säkert behövde uppleva den känslan någon gång men det hade varit trevligt om det varit i något annat sammanhang än just detta.

Valde att börja med Antabus, all-in-på-burk, världens bästa lösning. Tyvärr tog nyfikenheten överhanden, det var inte ens suget just då, och jag var tvungen att prova effekten… dessvärre hände absolut ingenting, det där obehaget jag hade behövt uteblev. WTF? Jaha, så fick jag lära mig att det är extremt ovanligt men det finns individer som det helt enkelt inte funkar på. Så nu är jag tillbaka på att försöka snoka reda på den där inneboende, nåja, den tycks ha flytta ut utan adressändring, all-in-kraften som uppenbarligen minskat i direkt proportion till antalet glas som intagits.

Sen vill jag framhålla att det är extremt ovanligt att inte få effekt av antabus så prova absolut INTE, det kan ge både farliga och obehagliga konsekvenser. Se det som all-in på burk, ett lås på barskåpet, en stängt-för-dagen-lapp på systemet – det måste ju vara världens bästa grej att faktiskt inte kunna dricka tills man vant sig av med det och inte längre vill dricka.

Jag känner verkligen som du beskriver att all guldkant kommer att försvinna. Det känns just nu så iaf. Jag tar liksom till alkoholen för att förhöja känslan i allt, om vi skall göra något mysigt så tönker jag att det blir mysigare med lite vin. Nu det sista har jag även druckit i princip direkt när jag vaknat och för stunden har det känts bra men sen kommer tröttheten och dagen är förstörd. Jag fattar egentligen inte hur min sambo inte kan märka att jag dricker som jag gör, det är inte så att vi har det dåligt eller att vi inte umgås så det borde märka, lukta. Men jag är ju bra på att dölja det såklart. Jag skulle inte kunna berätta, då är jag ganska säker på att det tar slut.

Ja, nu är kl iaf 15 och för första gången på säkert 2 år har jag inte druckit en droppe och mår relativt ok, ni anar inte vad det hjälper att skriva här! Tusen miljoner tack ?

.

"Varför skriver jag här?"
Där har du troligen själv formulerat ett lämpligt koncentrat att nysta vidare i.
Något skaver uppenbarligen i ditt liv.
Du är på ett bra forum för att hitta kärnan i vad det är.
Genom att reflektera, få peppning, värme och ibland lite nyttigt mothugg :)
Kan bara hålla med om de kloka inläggen ovan, och din resa har i alla fall börjat.
Spännande!

Hej och välkommen hit! Bra att du har insett att du vill få till en ändring. Nu gäller det bara att du bestämmer dig för det du vill. Ord som kanske, borde och hoppas måste du skippa. Man har inte en chans mot alkoholdjävulen om man använder de orden. Ska,är ordet som gör nytta. Det är viktigare än man tror att ”tänka” rätt genom att skriva SKA inte dricka, i stället för, ”kanske” inte dricka.

Det går att klara sig jättebra utan alkohol, och det går att förändra sitt drickande, men man måste bestämma sig.

Lycka till!

Jag fattar inte varför det blir dubbla svar i tråden. Jag ser inte dubbelt... än.

.

Jag kände precis som du beskriver att jag blev glad när jag druckit lite, och tänkte att all guldkant skulle försvinna utan alkohol. Vill bara säga att jag till min glädje upptäckt att det inte var sant. Första veckorna utan alkohol kändes tomma, men sen börjar hjärnan att repa sig och livsglädjen kommer tillbaks. Nu njuter jag av så mycket, av morgonkaffet, en promenad, god mat. Förut var ju fokuset på att man skulle få sätta sig med det där vinglaset, och beroendet gjorde att det var det enda man uppskattade, så då missade man allt det andra. Men det finns så mycket att må bra av utan alkohol, det kommer du snart att märka!

Tur att vi även tog stöd på hemmaplan. ? Hade varit svårt för mig annars.

Ser att vi har exakt samma strategi för vår nykterhet.
Det kunde vara jag som skrivit det.
Det var det bästa jag gjort att jag berättade för min sambo.
Hade inte förväntat mig det 100 %-iga stöd jag får. Han kör vit månad själv nu för att både underlätta för mig men också för sin egen del. Bör dock sägas att han är supermåttlig med alkohol. Har aldrig ens sett honom berusad.
Ett steg som saknas dock är att berätta för omgivningen om vidden av mitt tidigare drickande. Tids nog kanske jag är redo för det med.
Ha en skön tisdag!

Välkommen hit!
Du har hamnat helt rätt om du vill få stöd, råd och vänner att hålla i handen på din vandring.

Jag har precis som du kommit fram till att min alkoholkonsumtion inte funkar. Har bestämt mig för att hålla upp en längre period för att komma fram till vem jag är utan alkohol. Ska den ens få vara en del av mitt liv?

Goda råd och tips kan du få i massor om du läser de olika inläggen här. Det har hjälpt mig en hel del. Det finns tips på böcker och poddar.

Det som funkat bäst för mig under dessa dagar:

Hålla ut första tiden, det blir lättare och lättare.
Berätta för min man som också väljer att avstå, trots att han är måttlig.
Hitta nya vanor. Inte följa samma rutin som jag tidigare gjort med alkohol.
Läsa på om hur alkohol faktiskt påverkar kropp och själ.
Följa hur mycket bättre jag mår dag för dag, och påminna mig om detta.
Skriva och läsa här.
När jag har känt sug har träning varit en räddare.

Skriv gärna mer om dig och ta hjälp av oss andra här.

❤

...förstår att du känner en mättnad gentemot alkoholen som skapat sån oreda för er. Ta hand om dig (er)!

Jag är nykter och det är det viktigaste och dessutom riktigt positivt. Tack AH! Men... Tålamod? Vad är det? :-S

Synder? Nej du, Mic, här syndas inte. Skrev jag inte att jag tillåter mig att ge efter för sockersug? ;-)

Idag har jag iaf ätit en stadig frukost och en rejäl lunch. Det är en bra start för att få ordning på småätandet, hjälper inte det så - strunt samma så länge jag inte dricker!

Nej, den här gången ska vi inte ge upp. :-)

Kram!

Pixie, jag behöver göra som du! Tar gärna tips på poddar, böcker och andra stöd. Har haft en lång period där alkohol har varit min självmedecinering... behöver bryta och antagligen bryta helt. Behöver råd och tips för att klara mig ur detta vinpimplande i smyg.

Behövde lite pepp.

Löpningen känns helt nödvändig för mig just nu. Stor hjälp för att ersätta "lyckan på botten av ett glas vin".

Kosten handlar nog mer om vanor och vilja. Får ta tag i det. Blev nog lite lätt fixerad av att ersätta vin med smågodis. ?

Tack för att du lästa och kommenterade. Håller med, det blir bra det här.

Pixie

Hej!

Stort och varmt välkommen hit till forumet ? Som andrahalvlek skriver så har du ju tagit ett stort steg att börja skriva hör. Det har hjälpt mig jättemycket. Kanske är idag den dagen som du förändrar ditt förhållande lite till alkoholen, t.ex. skippa sista ölen på puben som du planerat ovan eller varför inte bara sätta på en serie och idag helt skippa puben? Idag iallafall, imorgon är en ny dag med nya beslut.

Kramar till dig!

Du har hittat hit, och du har satt ord på vad du tänker och känner. Svinbra start! Skriv och läs mycket här på forumet så ska du se att det klarnar så småningom och att pusselbitarna faller på plats en i taget. Här är du bland vänner, som vet precis hur ambivalent du känner dig just.

Kram ?

.

Det är viktigt för dig att minnas förstås, men det är lika viktigt för oss att påminnas. Efter en tids nykterhet, många år i ditt fall, känns det lätt och otvunget. Man glömmer vilken kamp det faktiskt var, och det behöver man påminnas om ibland. För att aldrig hamna där igen. Aldrig ta första glaset.

Kram ?

Ungefär samma, minst. Har klarat mig bättre, dvs med mindre alkohol sen strax före nyår, det går lite upp och ner, någon dag med riktig svacka, några riktigt bra dagar. Ingen egentlig fysisk abstinens men däremot ett stort sug efter alkohol. Det är en process att vänja sig vid tanken på att alkoholen måste uteslutas för alltid, för min del åtminstone, tror aldrig jag kommer att klara ett måttligt drickande igen. Har dock insett att det är lättast att avstå om man inte har tillgång... då får man hinka hejdlösa mängder the istället.
Vi hjälps åt på vägen!

så hade det gått 2 veckor av min tid på behandlingen.

Från att vara i kaostillstånd invändigt så började jag att landa och kunde mer och mer ta in, och lära mig av, vad andra sa. En grupp på ett behandlingshem är ju en ständigt föränderlig grupp eftersom en del skrivs ut, andra tillkommer, och vissa bara drar iväg ut i kylan. Rekordet var mannen som drog dagen före han skulle skrivas ut !!

Den förändringen stämde utmärkt för mitt tillstånd eftersom det alltid blev nya bekantskaper och nya erfarenheter från vitt skilda ställen i livet. Jag hade dock ett litet problem : Jag insåg inte alls kraften av att tillhöra en grupp med allt vad det innebär. Jag, som alltid styrt och ställt helt själv, skulle helt plötsligt lita på att andra kunde fixa sina liv utan min inblandning. Det var en aning obekvämt om jag säger så.....

Som "straff" (fel ord, jag vet men...) blev jag ålagd att gå ner till det som kallades Bubblan och sitta där själv i nån timme (eller fler, kommer inte ihåg !) per dag. Jag klarade inte ett enda tillfälle !! Jag insåg snabbt att jag ville tillhöra gruppen och jag behövde gruppen och det var en lättnad att inse det. För mig var det ett stort steg !

Vi hade möte en gång i veckan när nån, eller några, skulle redovisa sin life-story och det sågs fram emot med skräckblandad förtjusning !! I dessa historier fanns allt mellan himmel och jord som personerna skämdes för, skrämdes av och gett dem svår ångest men det viktiga var att få ur allt som trängdes i hjärnan så att den liksom nollställdes.

Jag insåg mer och mer att när det var dags för min life-story så fick jag inte gömma/"glömma" nånting utan allt måste ut ! Vilken jävla dag det var men så oerhört skönt det var efteråt !! Efter det har jag lärt mig att min absolut bästa medicin är i 3 steg :

1) Prata
2) Prata
3) Prata

Jag påminns om det nu när jag ser en bok som givits ut av KSAN och heter "En liten bok om stora känslor" !

Idag vet jag ju att om jag inte rensar mitt ångestförråd i skallen så bygger trollen bo där ända tills det spricker. Att tömma ur sig regelbundet är så viktigt för att få behålla min sinnesro så jag inte bara lallar omkring med vita knogar och är spritfri. Jag vill ha en nykterhet med sinnesro och den kommer inte av sig själv, jag måste jobba för den.

Nåväl, nu hade det alltså gått 2 veckor och jag var fortfarande skakig av alla känslor och nya intryck men jag visste inte då att jag hade det absolut bästa framför mig ! Men jag hade ju redan lärt mig att ta en dag i taget så det var ju bara att knalla på :-)) Jag kan faktiskt än idag känna saknad över mitt liv på behandlingen ! Inte minst de där goa nattamackorna med starkt kaffe och limpa med riktigt smör och leverpastej :-)) Och sen sova som en stock !!

Under min nykterhet så har livet varit helt kaosartat ett par gånger och jag är så otroligt tacksam för att jag haft folk jag kunnat ringa till och som klarat av att jag vräkt ur mig mina snurriga känslor. Utan dessa personer hade jag inte levt idag ! En av dessa personer är faktiskt en kvinna som var med här på forumet i tidernas begynnelse och jag är för evigt tacksam för hennes stöd <3

Så skaffa er pålitliga kontakter som ni kan häva ur er hos och var inte rädda för att ta emot hjälp ! Eller be om hjälp !! Ni vet inte hur mycket det kan betyda i framtiden !

Kram på er !!

Vin Santo. Hälsningar från "andra sidan" ? För min partner får jag dricka, "jag som kan" så att säga. Dock har jag dragit ner på det rejält då jag sett de följder alkohol har.

Skulle inte förvåna mig om jag blir nykterist snart, emellanåt har jag sådan avsmak mot alkohol ...

Ha det fint!

?

Hur mycket drack ni och hur ofta? Jag drack/dricker i snitt en vinflaska om dagen men vissa dagar i veckan tappar jag kontrollen och det blir mer. Jag når liksom inte upp till berusning på samma sätt. Såklart toleransnivån och sedan ångest. Jag drack dock bara 1 glas igår och tänker att jag skall försöka vara utan idag men kommer att köpa hem en liten flaska. Känns lättare att avstå om jag vet att jag har, annars blir det nästan panik. Och sedan det att jag tror att jag skall dö av abstinensen när hjärtat rusar iväg. Men oavsett hur lång och krokig denna resa blir så måste jag sluta, det är det jag önskar mest. ????

Tror dock att ni kanske missförstod mig lite... Jag har inget problem med att min fru eller vem som helst ibland njuter av vin ibland, känner bara att hon kanske inte skall ta för givet att jag ser till att det hela handlas in och bli sur när det inte görs - det är ju bara att se till själv att det handlas in.
Jag har läst mycket här på forumet kring partnerns beteende när man skall försöka sluta och jag har nog en annan inställning där än de flesta här:
För mig är det viktigt att mitt drickande inte spiller över och blir någon annans begränsning eller fundering. Jag känner att jag vill sluta och det räcker - andra människor får göra som dom vill. Söker de min uppfattning eller råd berättar jag gärna vad jag tycker men jag är noggrann med att detta är mitt problem och jag reder ut det utan att begränsa andra. Jag förstår att jag är skör men alkohol kommer alltid att finnas runt om mig och alla andra så det är lika bra att förhålla sig till det tänker jag. Igår kom dottern på besök och käkade och det blev ett par glas vin för hon och frun framför brasan medans jag tog en "ginger beer" (tips härinne ifrån) - jättemysigt. Boxen står kall och god i kylskåpet och det får den gärna göra för min del just nu iallafall - känns bra att kunna se den där och tänka "nej, inte idag iallafall..." HA det fint alla!