Senaste kommentarerna i forumet

när jag får läsa hur bra det går för dig?

Känner igen det där med lugnet. Man blir cool helt enkelt när man varit utan alkohol ett tag och det är såååå skönt! Även om livet stormar lite så kan jag luta mig tillbaka lite idag och andas mellan varven. Funkade aldrig tidigare?

Ha en skön måndagskväll✨

Kram?

Jag vet inte när....men när jag gick från ett "normalt" drickande till att det började gå över gränsen..har jag varit medveten om väldigt länge. Man kan tycka att denna medvetenhet borde ha hjälpt mig att minska mitt drickande men på något vis blev det lite tvärtom. Hur ofta har jag inte sett på Facebook eller på Instagram...att någon har lagt ut en bild på exempelvis en tisdag...att man unnar sig ett glas vin...bara för man kan...och hur många hejarop får då inte den bilden. För det är klart att man ska unna sig.....för man är värd det..!! Efter att jag berättade för några vänner om mitt alkoholberoende så slutade jag att lägga ut bilder på vin, bubbel, öl helt och hållet..därmed inte att jag drack...men det kändes så falskt.

Jag vet inte om min medvetenhet kom ifrån att jag läste en kurs om missbruk på högskolan...eller om jag själv reflekterade över att jag drack alkohol där jag tidigare aldrig har druckit alkohol...eller rättare sagt inte känt att jag behövt. Men eftersom det kändes att det var ok att ta ett eller två eller kanske tre glas vin...en tisdag...så när livet blev tufft så fanns känslan där....jag blev ju ganska avslappnad av alkohol...så varför inte dricka ett glas?!?

När jag träffade kuratorn på Rådgivningscentrum för någon månad sedan så berättade jag att jag gärna äter lite ost och kex om jag tar ett glas vin (eller fyra) på en tisdag. Hon frågade mig då om det mer rättfärdigade mitt drickande...istället för att svepa några öl eller en liter vin i tetrapak...inte så himla glamoröst...men samma syfte.

Så vad vill jag ha sagt med detta...jo...jag har inte lyckats med många nyktra dagar i rad...kanske det har blivit fler under en månad....men min medvetenhet har ökat...och jag vet att oavsett medvetenhet så är det så lätt att trilla dit!!

Och till ngt annat men ändå inte...så tror jag att det är som du säger Charlie70...minns inte riktigt nu men lite "tur i oturen". För...jag har nog skrivit lika länge som flera av er om inte längre eftersom jag började skriva i några andra trådar för...men ni som började skriva ungefär då jag började...ni skriver inte jätteofta eller så har ni gått vidare....och nu under rubriken förändra mitt drickande...så är det många nya eller kanske nygamla. Jag vill gärna peppa att man ska skriva oavsett om man lyckas eller inte...men ibland orkar jag liksom inte ...fastän jag vet hur betydelsefullt det är. Har ju även den rollen i mitt yrkesliv...att peppa och att hjälpa. Jag får se hur jag hittar min plats här framöver för jag tycker väldigt mycket om att skriva.

Allt gott till er:)

Idag har jag varit spiknykter i precis 26 veckor, ett halvt år.
Ett halvt ÅR!!!

Så grymt imponerad av mig själv. Faktiskt! :-D

Hej, ja här har du en till som återkommit till forumet pga fortsatt drickande. Du är inte ensam Sattva, vi kämpar ju tillsammans härinne. Ta den hjälp du kan få i kampen mot adjävulen och lycka till. Jullan

Hoppas verkligen dina provsvar kommer tillbaka som något positivt och inte alltför nedslående. Någon annan vet säkert bättre än jag men visst kan väl njurar/lever återhämta sig om man helt slutar med alkohol?

Tack för tipset. ?
Jag har faktiskt gjort precis som du och bokat in mig på en hälsoundersökning. Jag känner såååå igen mig i känslan av att vara en bluff gällande hälsosamt leverne.
Idag finns det inget vin som väntar efter mitt jobb..
Känner mig nöjd med det beslutet men jag vet av erfarenhet att jag kan gå långa perioder utan och klara mig fint på det.
Mitt problem är att jag aldrig får det här himmelska kvittot på att jag lever hälsosammare för jag känner aldrig nån fysiskt skillnad..
Och då är det så lätt att trilla dit igen och på nytt börja belöna mig i perioder.
För hjärnan säger ju att det är så otroligt mycket roligare att korka upp efter jobbet.
Måste hitta en morot så jag får ett kvitto på att min kropp mår bättre utan. Min hjärna vet ju att det är gift jag dricker, men samma hjärna säger ju också att jag mår prima ballerina så varför ska jag inte få belöna mig..
Ja jösses vilket spektakel när min hjärna debatterar med sig själv..

Hej Bullret!
Läste dina tidigare inlägg vad du skrev om det där med att älta saker man gjort när man varit berusad, hur man inte varit den bästa partnern osv. Jag är en sådan som gjort mycket dumt och jag har ältat KONSTANT under flera år. Men det här ältandet har brutit ned mig så mycket och jag har haft så mycket självkritik inom mig. Jag har inte tillåtit mig själv att vara lycklig eller nöjd för jag har hållt min lycka gisslan pga. saker jag tidigare gjort som varit fel. Nu när jag känner mig på rätt väg i nykterheten och när jag kan lita på mig själv pga jag just håller mig nykter så har min självkritik minskat. Alla gör fel i livet. Och dom som inte gör fel har inte exponerat sig för situationer där fel kan hända.. Sen är alkoholen en demon som får en att fatta dessa idiotiska beslut som man ibland har gjort. Men det är ingen idé att älta i all evighet.. Man kan som inte göra mer än att be om förlåtelse - till andra och till sig själv. Och göra allt man kan för att lära sig. I mitt fall har jag äntligen lärt mig att boven i dramat är alkoholen och jag måste lära mig leva utan den.
Jag ville bara att du ska veta att jag relaterar till det du skriver. Du är inte ensam!
Blir glad av att läsa att det går bra för dig och du öppnar upp dig för din umgängeskrets!

Precis så jag känner! Det är den där tomheten när man kommer hem, som att allting bara pausas och det är tyst... Jag saknar så att det finns någon som väntar på mig och är genuint intresserad av att höra om mina upplevelser och hur jag mår!
Det där du säger om att tänka ett steg längre och tänka på hur dåligt bakfyllan kommer slå om man dricker på redan dåliga grunder... Jag hade en period för något år sedan när jag började dricka när jag var ensam och ledsen. Har aldrig tidigare varit så. Men det förstärkte bara, var nog ordentligt nere i samband med det. Var som att bakfyllan förlängde alla negativa känslor så man konstant gick och var nedstämd.
Ljusterapilampa ska jag köpa mig! Har inte så mycket dagsljus i vardagen så det var ett bra tips! Använder du den på morgonen eller kan man använda hela dagen när som?
Tack för stödet! Känns lättande att få läsa det du skriver.
Hur har det gått med ditt resande under 2020 med corona-restriktionerna?

Känns äntligen som man kommit en bit på vägen ! Nu blir det lättare och lättare med sug..
Men oxå en klarhet i vad som varit och vilken skada min familj tagit av det, som gör att jag får ångest och blir så himla ledsen...
Borde vara glad och stolt nu men är väldigt låg.

Fick bla fylla i en blankett, där även alkoholvanor togs upp. Var helt ärlig. Sjuksköterskan pratade länge med mig om det. Menade att ett piller inte hjälper, att jag behöver gå in i behandling...Trodde inte att det var så illa. Har ju bara varit ärlig mot min man, och eftersom vi delar dryckesvanor så har jag aldrig fått något så tydligt. Känner mig lite vimmelkantig o tagen. Hon skulle kolla vad som finns.
Ska på uppföljande besök till läkaren om tre veckor. Tänker ändå någon sorts medicin, även om det inte är hela lösningen.
Får då också provsvar på blodprov, bla levervärden.
Det står helt klart för mig att jag måste sluta, snart. Och ju mer jag tänker på det, behövs nog mycket bearbetas.

Jag har diagnos kronisk depression, den kommer i skov. Tänk att jag inte förstod tidigare att det var alkoholen som var orsaken till depressionen.

Varför har ingen läkare frågat mig om det? Hur kunde de bara acceptera mitt svar ”jag dricker måttligt”? Fast det förstås var en lögn.

Kram ?

När jag känner mig lite nedstämd undviker jag att titta på nyheter om USA-val och naturkatastrofer. Sådant gör bara att jag mår ännu sämre ?

Kan tipsa om ”Bäst i test” på SVT-play om du vill skratta. Lättare promenader funkar även om man är krasslig. När skallen är trött behöver kroppen jobba.

Kram ?

Hej!

Två veckors nykterhet avklarade! Känns bra och knappt något sug alls. Men haft en lite tuff period psykiskt och fysiskt. Hosta och huvudvärk i dag. Inte det man helst vill ha i dessa tider. Å andra sidan ingen feber och jag kan jobba hemifrån. Kanske bara bra att åka på en mild Covid-19 och sedan få antikroppar. Om det nu är det, jag vet inte.

Psykiskt är det lite nedstämt. Jag gör inget vettigt alls förutom att jobba.
Följer kalabaliken i USA-valet, man vet inte om man ska skratta eller gråta åt eländet.
Allt det här med Corona också samtidigt som vi går in i en kallare och mörkare årstid, det gör väl de flesta människor lite nedstämda. Men jag tror att jag klarar mig ifrån depression. Även om mycket är grått just nu har jag en viss optimism om framtiden. Att det var ett väldigt bra beslut av mig att sluta dricka helt under 3 månader. Jag behöver bara rycka upp mig lite och komma igång med fler aktiviteter som träning och träffa kompisar och familj oftare. Jag tror starkt på att framtiden kommer att blir bra.

??

Är ingen bra kombination.
När jag är deprimerad har jag ingen ork att ta tag i problem, eller visa omtanke varken till mig själv och andra . Jag bryr mig inte. Allt är meningslöst. Och jag har fyllt på meningslösheten, verkligen gött den med vin.
Det skrämmer mig nu när jag efter 4 veckors nykterhet kan se tillbaka på hur det var. Hur jag själv har bidragit till jag att mår som jag mår. Såväl fysiskt som psykiskt
Idag har ångesten slagit klorna i mig. Jag försöker andas. Djupt. In och ut...
Någon längtan att döva den med vin finns inte. Tack och lov ?

Hej Svenne!
Jag läste din tråd om att du sover och äter sämre efter tio veckor som nykter. Detta kan jag skriva under på! Jag äter sjukt mycket mer godis efter tio veckors nykterhet. Jag funderar på om jag har ett slags sockerberoende... Men jag ska hålla i och hålla ut - i alla fall tre månader som jag sagt - för att förhoppningsvis komma dit som många vittnar om är en underbar plats med bättre sömn, mer energi och gladare i sinnet. Hur känns det nu för dig?
Kram

Dina inlägg handlar visst om alkohol, eller snarare om avsaknad av alkohol. Din inlägg ger alla här på forumet ett hopp om ett riktigt bra nyktert liv ❤️

Du skriver att det är helt otänkbart att dricka, för det vore i så fall det sista du gör i livet typ. Sen skriver du att du är nykter ”ofrivilligt om än nödvändigt”. Men du menar väl att du är nykter frivilligt? Fast det är nödvändigt.

Stort tack för dina söndagsbetraktelser ??

Kram ?

Hej Jenna!
Har också alkoholen som något att se fram emot efter jobbet. Då dsgarna känns som en enda lång uppförsbacke finns vinet där som en morot. Varje dag i stort sett. Har gjort massor av försök att sluta. Ska idag på hälsoundersökning som en del i att hitta ett sätt att komma vidare.
Lever ett hälsosamt liv i övrigt och jobbar med hälsa, så känner mig som en bluff varje dag...

Inte för alkohol och bakfylla men för jobbet. Den minns jag! Så många nätter jag hade sällskap av dig, delade tankar och oro. Kram till dig, forumbrorsan ? / mt

imorgon börjar jag en vit månad!

Vår dotter fyllde 20 och lyxmaxnjutit - och jag VET att det kan låta konstigt och det är ju samma symtom men ändå den långsamma njutningen av goda franska viner och har druckit Bollinger (wow). Vilka smaker. Läppjat. Middagen gick bra, njöt och mkt vatten men drack två eller tre glas efter ( när jag städade o fixade). Det som gör mig rädd för mig själv är rovhungret som kommer efterpå, då kroppen okontrollerat signalerar att den behöver mer. Och mer, o mer. Och då spelar smaken ingen roll. Skulle så gärna varit som min role -model: en sekreterare i Italien: urtjusig i sitt gråa hår, extremt kompetent, och hon berättade för mig att hon följde sin läkares rekommendation och drack två glas vitt till lunch och två glas rött till middag. Men aldrig mer än så. Även om hennes konsumtion vida överstiger den rekommenderade svenska hade jag velat ha det så. Följs gärna åt utanför detta forum, behöver pepp!!

Tack för dina uppmuntrade hejarop, jag blir verkligen rörd, och visst det sätter kraven på att fortsätta skriva.
Absolut, men ibland också så vet jag ju inte om det är några som läser mina rader...
Frenetiskt kollar jag antal hjärtan längst nere till höger, för att få reda på om det var ett bra inlägg, eller inte.
Om det inte som du, kommer med glada tillrop, det glädjer mig, verkligen.

Det som händer med en ganska så lång nykterhet, är att det inte finns lika mycket att skriva om just alkoholen.
Den finns ju inte lika mycket i mitt liv längre, jag får leva genom andras dryckenskap för att ha något att skriva om alkoholen, och min egna erfarenhet bygger ju på en ganska så gammal historia, som nu känns lite inaktuell.
Jag lever lite på minnena som tyvärr långsamt börja tyna bort bit för bit.
Det finns en del ”ryggmärgsminnen” som lever kvar, de som gav mig nattliga kallsvettningar och våndades.
Jag minns mer känslan av dem, än händelsen, hur ont de gjorde mig.

Och vänder man på det, hur är livet utan alkohol då?
Tja, mycket enklare, jag har ingen ångest som håller mig vaken om nätterna, inga klibbiga sängkläder som fastnar när jag försöker vrida mig runt i kvädningar.
Jag vaknar inte längre av att jag pratar högt för mig själv, oftast med ett ....NEJ!
Svettpärlorna i pannan är borta, det bultande hjärtat hörs inte i mina öron, inte heller pulsen i halsgropen.
Jag har inte gjort något dumt, eller ja något riktigt dumt på länge, grodor och fadäser trillar jämt ur min mun.
Men inga i klass med de som man gjorde på fyllan, samvetet är många pinnhål i en högre klass.

Jag har också i och med min tidigare depression lärt mig en massa nya saker, många deviser som redan florerar runt på forumet, det viktigaste först, en sak i taget, osv...
Har också mina egna tankar om ödet, det man inte rår på ska man låta vara obearbetat, typ sinnesrobönen.
Att lägga tankar på sådant som ger mig energi istället för sådant som tar energi och äter upp mig.
Jag är politiskt fri, röstar olika varje gång, har ingen religös tro, ingen ska trycka i mig sin övertygelse.
Jag vill vara fri i mina tankar, lyssnar gärna på vad andra har att säga, men tjata hål i mitt huvud får ingen göra.

När alkoholens tvångstankar långsamt ebbade ut blev det som ett vakuum i mitt huvud, jag behövde något nytt som gav mig livsglädje och en mening med livet, och det skulle gudarna veta, var fasiken inte lätt.
Jag försökte leta upp gamla intressen, men de hade blivit lite inaktuella med ålderns rätt.
Jag tvingade mig till att göra nya saker för att få upp ögonen för något annat, som kunde ge mig glädje.
Har alltid haft ett teknikintresse som ligger djupt rotat, och vilket behövs i mitt yrke, men som mer kanske har gått över i någon form av elektroholic, jag köper elektroniska ”leksaker” om man frågar frugan.
Någonting som gav mig en stark upplevelse var en tur i skogen, ”egentid” med mina tankar.
Och en massa synintryck som ingen människa har skapat, jag är fascinerad över det som naturen ger mig.
Född nyfiken, och kommer troligen dö sådan också, jag frågar ofta mig, varför är det på det här sättet?
Naturvetenskap är intressant.

En annan sak som växt sig otroligt stark är gemenskapen med andra människor, att värdera vänner, inte de som bara vill umgås tillsammans med alkoholen, utan de andra.
Min familj är min stöttepelare och närmaste det viktigaste som finns, jag lever för dem.
Mina barn har fått mina värderingar och de förvaltar de med all heder, jag kan inget vara än väldigt stolt över dem.
Min fru är vacker som få fortfarande och hon håller reda på mig på alla sätt, säger ifrån när jag spinner loss.

När alla dessa saker faller på plats så kommer man till insikt, alkoholen får inte plats i mitt liv längre.
Den skulle äta upp allt detta och lite till, ta över mitt liv och sätta mig i handfängsel.
Ett återfall får inte förekomma, det är så uteslutet att det skulle med största sannolikhet vara det sista jag gör.
Jag orkar inte med ett sådant liv igen, jag vet hur det skulle utveckla sig, och det finns inte på min karta, alls.

Så just där är jag i mitt liv, nykter ofrivilligt men alldeles nödvändigt, jag står och faller med detta.
Det är min ryggsäck att för evigt att bära, och det är upp till mig själv att bestämma hur tung den är.
Ibland är den som en liten midjeväska på en tågluff, ibland när jag saknar berusningen och jag-skiter-i-allt känslan så väger den över 30 kilo, och visst blir det tungt att gå på livets stig då...

Den här veckan har precis som jag har skrivit tidigare, innehållit allt, och på samma gång ingenting.
Det är ryckigt på jobbet och lugnt hemma, det har känts konstigt att bara laga mat till två på vardagarna.
Helgerna tvärtom är som vanligt fullspäckade, jag har somrat av baksidan och stängt till inför vintern.
Fågelmataren är uppsatt, ljuskedjan tänd på lekstugan, utemöblerna under tak osv.
Jag älskar att sitta i uterummet och bara blänga rakt ut på....ingenting, ibland regnar det så det smattrar på plasttaket.
Idag bytte vi däck på tre bilar, men det blev lite hetsigt, låsmuttrarna höll på att gå sönder på frugans bil, iväg till det stora bilvaruhuset och köpa nya...
Grabbens bil är högre än våra andra, pallade upp en massa klossar på domkraften, den stod och gungande oroligt och illavarslande, så iväg och köpte en ny och kraftfullare, ja det är ”bara” pengar, och det får en att låta som om jag vore dryg, men jag har kommit på att ibland är det bättre att förekomma, hellre det än förekommas.
Om grabben hamnar under en fallande bil skulle jag aldrig förlåta mig själv för, istället för att göra rätt från början.

Skitigt och lerig om knäna, blöt långt upp byxlinningen var det en härlig känsla att slänga allt i tvättkorgen och ta sig en varm och helande dusch, fräsch kunde jag påbörja matlagningen, det blev en mustig burgundisk gryta.
Snart väntade invasionen från barnen, och vi skulle som vanligt umgås runt ett dukat matbord.
Det konstigaste känslan är när barnen åker hem till sitt, de har nya egna hem nu.
Jag och frugan trampar upp till sovrummet och går och lägger sig som ett gammalt pensionärspar.
Snart så, inte så många år till, så är det en verklighet, både älskar och hatar det, tänk att inte vara eftertraktad längre.

Men den dagen, den tanken, inget att slösa energi på just nu.
Klockan slår snart nytt dygn, jo den stämmer, jag har flyttat om den till vintertid, så egentligen har måndagen redan börjat, men inte förrän jag slagit upp mina blå.
Vintermörker omsluter oss snart, men jag är förberedd, allt är avsomrat nu, jag också, dags att gå i dvala.

Berra

Jag skrev Tidigare att de inte brukar bli fulla, jag har nog inte märkt det när jag förmodligen ledde promilleligan själv redan innan middagen. De drack ”normalt” för att vara dom men vad fort det går att se en skillnad på hur någon beter sig, intressant ? - ”full” är också en definition men rent kliniskt så är de nog inte körbara på morgonen och har en del ”symptom”. Jag ansåg tidigare att det var omöjligt att bli ”full” det fanns alltid plats för lite till.

Lukten på Systembolaget är vidrig när man inte varit där på några månader ? Det har väl krossats för många flaskor i golvet för att stanken ska gå ur lokalerna.

Riktigt bra att dricka fanta ihop med fulla vänner. Men deras beteende kan vara väldigt avskräckande också ?

Kram ?

Nä, tålamod är inte alkisars bästa gren ? Men tålamodet blir bättre när man är nykter. Lugnet inombords större och rastlösheten mindre.

Kram ?

Du går verkligen från klarhet till klarhet snabbt. Keep up the good work!

Kram ❤️