Senaste kommentarerna i forumet

@Lina1234 Det tar tid att komma ur ett beroende. Det handlar om att sluta dricka (hantera sug och allt annat). Men också om att skapa nyktra vanor. Någon här tyckte att det är 80 %...
Andra vanor som fyller ut tomrummet som kan bli.
Har du funderat över om du kan har andra saker att göra när suget sätter in?.
Exvis träning skapar må-brahormoner, men även att sjunga, dansa och framför allt det du själv gillar att göra.
Vad tror du om att skapa nya vanor? Kan det vara något som saknats?

Dricker 1 6 pack folköl varje dag… för att få tiden gå fortsre.. fan

@Amanda L ja jag har varit utan alkohol över tre månader och mått så bra men sen börjar jag igen och gör de dubbelt upp. Förstår inte varför de ska vara så svårt. Tack för stödet ❤

@Lina1234 Det kan var svårt i början med sug och ångest och elände. Men det blir bättre. För de flesta avtar suget ganska fort. Men man måste ha bestämt sig och verkligen lägga upp en plan.
Har du kollat in Alkoholprogrammet under Stöd? Där finns tips och stöd. De rekommenderar tre månaders uppehåll till att börja med.
Och läs mycket här i trådarna.
Om du inte klarar det kanske du bör söka hjälp på annat sätt. Du kan också ringa Alkohollinjen anonymt också under Stöd.
Stort lycka till! ❤️🥰❤️👍

@Adde Så fint att du mår så pass bra trots allt. Ibland måste man haft tur. Jag har också klarat mig utan men, och det ärjag glad för.❤️❤️❤️

@Loppan Grattis till dina drygt 4 månader!🥳 Det är du sannerligen värd! Så fräscht!

Ha det gott!❤️

@Loppan Grattis till fyra nyktra månader! 🥳🥳🥳 Bra ”present” att unna sig, en investering för framtiden!

Kram 🐘

Idag är jag så glad! Jag har firat mina drygt fyra alkoholfria månader med att kosta på mig ett besök hos en tandhygienist. En sån härlig befriande känsla att ha fått bort alla fula missfärgningar från den röda drycken. Det var jag värd nu när jag slutat! 🎉 😀

Jag ÄR Adde (nåja... :-) ) och jag är en stolt nykter alkoholist som är nykter för min egen skull.
Jag är inte min sjukdom alkoholismen lika lite som jag är diabetikern eller astmatikern men jag vill gärna vara medveten om att jag har dem så jag kan hålla dem på mattan.
På sätt och vis är alkoholismen lättare att hantera nu när jag vet att jag inte ska dricka alkohol, det är ju enklaste receptet, diabetesen kan jag kontrollera genom att äta rätt (men fan vad det är svårt för en sockerråtta som jag !!) och astman har jag numera en grundmedicinering för som fungerar jättebra och den kan jag inte vara utan. 3 sjukdomar som var och en är dödlig om jag inte sköter dem.

Men jag ÄR fortfarande en person med eget liv, egna förutsättningar, egna framtidsplaner.....och jag HAR en egen identitet. Jag har skrivit det så många gånger men den insikten fick jag på mitt andra konvent på Gullbranna när en anhörig stod på scenen under avslutningsmötet och sa just det jag behövde höra <3 Där och då insåg jag att jag ÄR inte min sjukdom utan har en egen identitet !! Och jag är fri att utforma mitt liv som JAG vill !!

Jag var inte längre styrd av hur mycket alkohol jag hade hemma, när behöver jag handla så det "flyter" på, var ska jag gömma det ?? För att göra saken tydligare för mig själv så säger jag alkoholist om mig själv men jag presenterar mig inte så av förklarliga skäl om det inte är personer som behöver höra det. Det är lätt hänt att försköna den delen av mitt liv genom att kalla det för nåt mjukare men det sista det var var ju skönare.....

Jag har också skrivit om att mitt liv är uppdelat i 3 olika etapper, var och en med sina fördelar men en med inte så kul grejer... : Före, under och efter alkoholens grepp om mitt liv. Inte så många som har haft 3 liv :-))

Jag är pensionär idag och styr mina dagar helt efter eget huvud och är lyckligt lottad som inte fått några men (vad jag vet än) av mitt hårda drickande. Jag har ingen jätteinkomst men bor billigt så än så länge har pensionen räckt till att göra bra saker för min egen skull och för det är jag väldigt tacksam. Med tanke på hur jag misshandlat min kropp med all smörja jag hällt i den så är det konstigt att jag fortfarande är den jag är.....

Ni som fortfarande tvekar och tror att ni kan "dra ner" på drickandet tveka inte !! Sluta kröka !!

@Liten72 Arg, sur, trött. Allt möjligt sådant kommer efter alkoholstoppet. Men det är en process och det går över och blir bara bättre.
Jättefint att du kämpar på. Så värt det!❤️❤️❤️

@Wellina Det är helt normalt att vara trött, länge. Kroppen återhämtar sig!
Även att livet är grått, det är hjärnan som inte pterhämtat sig. Klistrar in mitt tidigare inlägg här:❤️
”Ja, det kan bero på att din hjärna inte återhämtat sig ännu. Det tar tid. När vi dricker så får hjärnan stora dopaminpåslag, det gör att hjärnan till slut får svårt att tillverka det själv. Det naturliga dopaminet som gör dig tillfreds och lycklig. Det är flera sådana processer i hjärnan som tar tid att återställa. Hur lång tid verkar vara väldigt olika. För mig tog det 2-3 månader.
Alternativet, alkoholen, är dock mycket sämre. Hjärnan försöker få balans när vi får dessa stora dopaminkickar och hämmar det hela med ett ämne som ska dämpa effektera. Det gör att du behöver mer och mer alkohol för att uppnå samma sak.
Alltså: ja, det verkar som många drabbas av att tillvaron blir grå under lång tid, det är en av flera effekter av missbruket.
Så du måste helt enkelt ha tålamod.
Det är absolut värt det. Se fram emot den där plötsliga, naturliga lyckokänslan. Träna och gör det du tycker om under tiden. Tänk på hur länge du missbrukat, att bli frisk tar också tid.😌❤️🙏🏻
I boken Tänka klart, av Annie Grace kan du läsa mer om hjärnan.

En vecka till har passerat. Känner mig fortfarande bestämd i mitt beslut. Det går bra och jag känner ingen lust att dricka alkohol. Idag när jag åkte hem från jobbet kom en snabb flash om fredagsvinet, men det gick snabbt över. Går väldigt bra med något alkoholfritt i glaset. Däremot känner jag mig lättretlig och sur, kanske är det något slags tecken på sug ändå. Även om det inte triggar mig att dricka. Jag ser till att boka in andra saker också, ikväll blir det bio. Har pratat med ett av barnen om alkohol och försökte försiktigt komma in på hur hen har uppfattat det hemma. Hen såg inget som helst problem och tyckte inte jag behövde be om ursäkt. Vi har fin och nära kontakt och har varit igenom lite tuffa tider tillsammans, så jag tror hen vågar vara ärlig, men säker kan jag inte vara. Oavsett så påverkar det inte mitt beslut och jag tänker inte låta rösten i huvudet intala mig att det inte är så farligt. Jag har bestämt mig. Punkt. Ser fram emot att vakna utvilad och pigg imorgon bitti.

Fint att höra att det går åt rätt håll, ta hand om dig!

mina förändringar har också gjort att ja helt enkelt inte tål som innan. toleransen har minskat,

drickandet är just nu samma gällande pauser emellan, dock har ja hållt mig till 2 dagar per gång istället för tex 4 lr 5 . också färre mängd per gång. veckodagar har varit förbjudet. de har ja hållt mig till. så är pigg o jobbar varfagar o tränar. så det är ännu bättre nu. hållt detta. sen senast ja skrev. känner inget behov av o ha mer. livet är enklare bara jag förändrat det på de här sättet. mindre stress mindre ångest , inte ont i högersida osv. har gått bra o hålla den här balansen hitills ska dock försöka dra ner till 1 dag per gång

Jag upplever precis samma sak. Har inte druckit någon alkohol på 17 dagar. Mestadels har jag inget sug och inser att det hade blivit en vana och att både min man och jag drack av slentrian. Jag frågade både min man och mig själv i går; När ska jag bli så där pigg och stark som jag tror man blir av att inte dricka? Känner mig minst lika trött som innan och är rätt irriterad mest hela tiden och lättkränkt. Känner inte igen mig själv. Har dock en tuff period på jobbet och mycket runt omkring mig privat, men trodde jag skulle orka allt det här lite bättre nu.
Men det är bara att hänga i och hoppas att det vänder, för jag vill verkligen inte hamna där jag var när jag bestämde mig för att nu får det vara nog.

@Jonas_M Läs om din egen tråd också. Och ”det gick inte att inte dricka”???? Var det någon som tvingade dig?
Jag tror att du byggt upp för att det var ok.
Nu gäller det att fundera på varför och att komma på banan igen. Kanske var det de nyktra, roliga vanorna som saknades?
Eller som du måste jobba mer på?
Upp i sadeln igen. Du kan göra det!😎👍😎❤️

Hej li lo vet ej om du är kvar här efter 5 år jo det gick bra i början tills jag fick reda på att den krockade med en annan medicin jag åt hmmmmm inte ens det har läkare koll på så den andra slog ut campralen till slut. Tar ett bra tag för dom och börja verka en nackdel 6 om dagen hmmm det va ett helvete och hålla reda på. Men för mig va dom bra drack Max 2 bärs sedan va det inte lika kul längre. Alltså dom tar bort det grymma suget. Idag äter jag naltroxen har även kört antabus men va fan är ju skit drick 3 starköl på raken så slipper du effekten av antabus. Ja hej på er igen tråden är gammal. Men kul att se att den ligger kvar.

@Jonas_M Det allra mest förrädiska med återfall är att det direkt väcker mersug. Det första glaset bestämmer du, sen bestämmer alkoholen. Sen finns det en annan förrädisk del av återfall också. Det kanske går rätt bra, man mår rätt bra, så jävla farligt var det väl inte att dricka ibland bara? Man har glömt ”skräckbilderna”.

Back to basic. In och kolla alla avsnitt med Craig Beck på youtube. Sök även på ”alkohol och hjärnan” och ”intervention”. Lyssna på Alkispodden och En beroendepodd. Lyssna på böckerna ”Skål ta mig fan” och ”Alcohol Lied To Me”. Utan och spring varje gång du blir sugen, tänk: ”Jag får dricka, men först ska jag springa en km”. Då lägger sig suget. Jag lovar. Och du blir hurtig på köpet 🤗

Och glöm inte att alkoholism är en progressiv sjukdom. Den blir stadigt värre och värre. Det finns ingen återvändo - sluta dricka eller dö till slut. De allra flesta dör av sitt drickande förr eller senare. Du vill inte tillhöra dem.

Kram 🐘

@Amanda L Tack för dina tankar. Det börjar bli bättre för mig nu efter en sommar med vila också från stressigt jobb osv. Det intressanta är att min mans humör kraschade under sommaren och orsakade en äktenskapskris. Men vi jobbar på att rädda relationen och samtidigt dricka mindre. En sann utmaning.

@hgk Tack för uppmuntran. Ja, vi kämpar på.

Hjälp. **Skiver detta onykter, inte full/berusad men ändå** Med sex veckor nykterhet i närmande så kom lördagen där det av olika skäl INTE GICK ATT INTE DRICKA A. Så även om jag inte ville (gick t o m på kräftskiva nykter i fredags) så blev lördagen dagen då jag bröt min a-fria svit. OK, bara att hoppa upp i sadeln igen tänkte jag men nu sitter jag här på söndagen och har snart druckit en flaska vin. Igen. Halva hjärnan älskar vinet och lugnet men halva undrar vad fan jag håller på med efter sex veckor utan a. Vet inte riktigt hur men har under dessa a-fria veckor lyssnat och tror på ideen om att ställa om hjärnan så att den förstår att a är ett gift och att man därmed inte skall vilja dricka/känna sug. Intellektuellt köper jag in på detta men upplever ikväll att 1. Om jag drack igår kan sjag väl dricka lite till 2. Oj vad skönt det är att drick och koppla av lite. Nu behöver jag a-hjälpens samlade intelligentia för att fatta hur jag skall återgå/fortsätta utan a, för just nu förhandlar jag redan med mig själv om nästa helg osv. Hjälp!

@Liten72 Jag tycker absolut att du ska ta den pratstunden. Mitt råd är att ta den i portioner. Inte ”nu ska vi prata ut”, utan mer ”hur tänker du kring att jag…” och sen får det bli så kort eller långt som passar där och då. Sen kan man ta upp tråden igen vid ett senare tillfälle.

Den första nyktra tiden är liksom överväldigande när man inser vad man gjort och inte gjort. Man måste landa i faktumet att gjort går inte att göra ogjort. Och att det enda vi kan göra är göra bättre. Vara bättre förebilder för våra barn. För barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör.

Kram 🐘

Lördag eftermiddag och en riktig slö dag. Barnen hemma och så lycklig över att inte ha druckit någon som helst alkohol! Visst kände jag lite sug igår när jag kom hem, men det gick ganska snabbt över. Det som jag känner mig lite störd över är att maken tog några öl och även om det inte är några mängder så märker man ju typ redan efter 2 öl att han har druckit. Jag känner att jag blir rätt sur och lite avståndstagande, inte för att han tar några öl utan mer att jag tycker han blir lite jobbig att prata med. Jag ska prata med honom om det. Men jag mår så dåligt över att tänka på alla gånger vi har tagit 2-3 glas vin, inte mer, och jag har tänkt ”att detta är ju helt lugnt” men ändå måste våra barn ha märkt det. Inte full, men definitivt påverkad. Fy vilka dåliga förebilder vi har varit för våra barn när det gäller alkohol ☹️ det gör mig just nu rätt bedrövad. Barnen är i övre tonåren, på väg ut i sina liv och jag funderar allvarligt att ta en pratstund för att höra hur de tänker kring det här och för att be om förlåtelse helt enkelt. Dom är skötsamma och jag har aldrig uppfattat att någon av dem dricker speciellt mycket. Det enda jag tröstar mig med att helgdagar, jul, midsommar, studenter etc har varit i stort sett vita. Men fy för dessa helger hemma i TV soffan. Jag skäms. Men nu gäller fortsatt framåt!

@Lavendelblomman Kan vara så att det funkar nu? När man är ” mogen” kanske man tar till sig saker på ett annat sätt?