Senaste kommentarerna i forumet

@mnat ja det kanske är bättre att stanna hemma, iallafall första tiden, som andrahalvlek sa, dra en vit lögn, diarré, förkylning vad som. Viktigaste är att du förblir nykter! Mys till det med mannen hemma istället!

@Andrahalvlek det är jag som bestämmer - detta ska bli mitt mantra. Funderar faktiskt på att inte gå. Min man gillar inte tillställningar så han blir nog glad över en lugn hemmakväll. Men samtidigt är det mina närmsta släktingar så jag känner mig som en svikare om jag inte går. Usch, så jobbigt! Men jag SKA inte avbryta mitt program. Tänker aldrig mer ha dag 1.

@less12 jag vet att jag vill vakna frisk, pigg och med energi. Men hjärnan försöker övertyga mig om att det är lugnt, du klarar av att dricka ett glas vin. Men alla vi som är här vet ju att så inte är fallet. Ska jag strunta i att gå kanske?

@less12 jag vet att jag vill vakna frisk, pigg och med energi. Men hjärnan försöker övertyga mig om att det är lugnt, du klarar av att dricka ett glas vin. Men alla vi som är här vet ju att så inte är fallet. Ska jag strunta i att gå kanske?

@mnat Tänk att det är du som bestämmer, inte alkoholen. Ett enda glas väcker direkt mersug. Det första glaset bestämmer du över - sen bestämmer alkoholen. Har du bestämt dig för 90 dagars nykterhet så har du, eller hur? Säg att du är sjuk och inte kan komma på kalaset annars, vita lögner är helt okej i början.

Kram 🐘

@mnat Tänk att det är du som bestämmer, inte alkoholen. Ett enda glas väcker direkt mersug. Det första glaset bestämmer du över - sen bestämmer alkoholen. Har du bestämt dig för 90 dagars nykterhet så har du, eller hur? Säg att du är sjuk och inte kan komma på kalaset annars, vita lögner är helt okej i början.

Kram 🐘

@mnat jag skulle tänka, behöver jag verkligen dricka ett glas vin? Får jag ut något av det? Samma sak med om du tänker att du skulle dricka mer, risken blir mycket större att du vaknar dagen efter med ångest och minnesluckor, olycklig och ensam. Det riskerar du inte om du inte tar det där första glaset. Det är svårt ibörjan att gå på tillställningar med alkohol när man försöker vara nykter men det går!

@Bullret Vilket oerhört inspirerande inlägg. Jag är så glad för din skull ❤️

Kram 🐘

@Camilla81 låter tufft, om du vill får du dela med dig mer kring det jobbiga. Blir lätt att man tar till alkoholen i det jobbiga men tyvärr gör det oftast bara att man mår ännu sämre. Tycker att jag klarar av att hantera mina känslor och tankar mycket bättre nu några veckor bara som nykter. Gör så!

Hej!

Har haft ännu en nykter sommar. Det är verkligen inget jag lägger någon större vikt vid längre, det bara är så att jag är nykter. Trivs så jävla bra med det. Det har varit en resa som jag kommer fortsätta vandra resten av mitt liv, det är jag helt övertygad om. Jag är inte en person som behöver alkohol för att mingla, prata med folk eller dansa. Jag gör allt det där som folk gör när de är fulla, även fast jag är nykter. Jag dansar tills jag knappt kan andas, jag går ut och feströker, jag snackar gott med mina polare och jag tar kontakt med okända människor. Jag ser verkligheten för vad den verkligen är och jag mår så jävla bra!!!

Det är så otroligt många bekanta som har kommit fram till mig den senaste tiden och sagt saker i stil med "du ser ut att må så jäkla bra nu, det är så himla roligt att se". Och det är bekanta som säger det, verkligen personer som inte har något att vinna på att säga det om de inte menar det. Jag är verkligen "high on life" just nu, och jag älskar varje sekund av det. Det blir inte så ofta jag är inne här och skriver men jag uppskattar att kunna gå tillbaka hit vid behov ändå och ta del av den resa jag har gjort.

För jag har verkligen inte fått det här gratis, jag har jobbat hårt för att komma dit jag kommit. Det är inte alla som tar sig hit där jag är, där man är trygg i sig själv. Jag är trygg i att vara själv, och jag tänker inte nöja mig med första bästa tjej. Jag har ingen brådska då jag är inte ens trettio år fyllda än. Jag är ett jävla KAP, och människor i min omgivning verkar se det mer och mer. Jag ställer upp för mina vänner och de kan alltid lita på mig. Jag finns alltid där för dem och jag vet att de uppskattar mig för den jag är. Jag har jobbat hårt med mig själv de senaste två åren och jag mår bara sjukt mycket bättre idag än förra året. Och året innan dess när jag precis slutade kröka ska vi inte ens tala om. Det har varit en lång väg att vandra men nu har jag landat i att jag faktiskt, genuint, tycker om mig själv. Det är nytt för mig och det känns som att jag åldrats tio år de senaste två åren, så att min hjärna faktiskt alignar med min faktiska ålder istället för att bete sig som en nittonåring hela livet.

Jag är så sjukt redo att leva mitt liv till det yttersta och jag kommer fortsätta jobba med mig själv i resten av mitt liv. Det kan mycket väl vara så att jag har någon slags odiagnosticerad ADHD och det skulle nog kunna förklara en del av varför jag självmedicinerat med alkohol i tio års tid. Jag har aldrig druckit en droppe för att det är gott, och nu i somras råkade jag ta en klunk starköl i munnen, fy fan vad det smakade skit. Spottade ut det på DIREKTEN, jag är KLAR. Jag är inte ens sugen på att bli full längre, jag får så sjukt mycket mer ut av livet nu när jag lever ett nyktert liv än jag någonsin fick ut av det förr i tiden.

Jag kan fortfarande vara den stökigaste killen på festen, med den enda skillnaden att jag kan stå för allt jag gör. Jag kommer aldrig mer ha vänner som är oroliga för att jag ska bli otrevlig när jag är på fyllan så att de drar sig för att bjuda in mig på grejer.

Och jag kommer aldrig döma någon annan som är full, nästan oavsett vad de har gjort så har jag gjort saker som är betydligt värre. Jag kommer som sagt alltid att finnas där för dem och jag är så jävla glad för att jag tog tag i det här i min ålder och inte tjugo år senare när man förstört sin familj (om man ens skaffat någon). Just nu är jag singel för att jag väljer det själv och det är en skön känsla att släppa stressen kring det där. När det händer att jag träffar någon så händer det. Det är inget jag behöver fokusera och tänka på nu, jag tänker bara på mig själv och trivs jävligt bra med det.

Träffade exet några gånger i sommar och nu i helgen, fick ett jävligt värdigt avslut efter två år. Jag berättade till slut att det här är känsligt för mig och att jag inte kan ha någon kontakt för att jag ju vet att hon aldrig mer kommer vilja vara med mig. Det är mitt livs största sorg att jag söp bort det jag hade med henne, hon hade kunnat vara mamman till mina barn. Jag är ändå helt övertygad om att det var rätt för oss båda att gå skilda vägar, annars hade jag aldrig tagit tag i mina problem på ett så vuxet sätt som jag ändå gjorde. Nu kommer jag aldrig hamna där igen, och tiden får utvisa vad jag gör med mitt liv.

Bland de bästa besluten jag tagit var att börja prata med en samtalsterapeut för ungefär ett år sedan, det har verkligen hjälpt mig att vara mitt bästa jag. Jag är ofta på topp och mår helt ärligt bra. Jag har börjat göra många saker för min egen skull och det har gjort mig till en lycklig man. Jag har ridit häst, tagit skoterkort, pluggat jägarexamen, läst en termin företagsekonomi parallellt med jobbet, tränat kontinuerligt och öppnat dörren för tantra. I somras tog jag helt utan erfarenhet en semestervecka på en tantrafestival. Jag har knappt ens mediterat eller yogat innan. Tog mig dit helt själv och trivdes verkligen som fisken i vattnet. Vilken jävla upplevelse!!! Det var bland det bästa jag gjort för mig själv i livet, jag har verkligen växt som människa de senaste åren. Det är helt sjukt, det hade ALDRIG hänt om jag fortsatt kröka. Jag ser mycket positivare på min omgivning och har ett mindset som är i grunden förändrat.

Jag älskar livet och lever det verkligen till fullo. Jag maxar verkligen min potential!

@less12 Tack! Mitt liv har vänts upp och ner nu pga sambons idiotiska snedsteg med en kollega. Jag kommer må dåligt varje dag nu framöver när han är på jobbet och träffar kollegan.
Jag ska kontakta vc i morgon, för detta kan jag inte klara.

@Camilla81 det låter ju helt sjukt men våra rädslor är ju varken logiska eller särskilt verklighetsförankrade. Tror verkligen det kan hjälpa dig att kontakta vc, kanske kan ge dig lite hjälpmedel och vägar att hantera ångesten/oron. Såg att du drack idag, det händer, viktigaste är att du ger dig fan på att vara nykter imorgon istället. Jag tror på dig!

Och jag kan erkänna att jag har druckit idag också, trots att jag inte skulle göra det.
Var så inställd på att vara nykter idag, men så hamnade jag i ett jättebråk med min sambo, kan säga så mycket som att det hade med otrohet att göra.
Jag kunde inte hantera detta själv, utan styrde mot det förhatliga systembolaget. Som dessutom ligger på gångavstånd från vårt hem.
Jag handlade inte så mycket som jag brukar, för om det råkar finnas något vin kvar nästa dag så ser jag alltid det som att jag får skjuta upp nykterheten till nästa dag osv.

@less12 Ja, jag ska ta tag i att kontakta vc.
Tack för att du delar med dig, faktiskt var jag också livrädd för HIV/AIDS när jag var i yngre tonåren, fick faktiskt gå till psykolog pga rädslan.
Det låter ju helt sjukt nu i efterhand, särskilt eftersom jag inte var sexuellt aktiv.
Men jag var övertygad om att jag blivit smittad ändå på något sätt.

@Andrahalvlek Tack för boktipset!
Och grattis till nykterheten!

@Adde Så skönt att läsa! Tack för att du delar med dig!

@AkillesU Grattis till alla dina dagar!🥳. Så härligt att det känns så lätt att avstå alkohol. Det är verkligen värt att avstå alkohol för att få känna sig pigg, starkt och att må bra. 5 minuters avslappning med påföljande fylla är inte så mycket att hurra för.

Ha det gott!❤️🌞

@Ny dag @majken_r Japp, känslan ska sparas. 🥰

@AkillesU Grattis till snart 6 mån som nykter! 🥳🥳🥳 Det är så skönt när man landat i att det faktiskt inte är värt det.

Kram 🐘

Hej Camilla81 och varmt välkommen hit!

Du har tagit ett stort modigt steg och startat en tråd här där du reflekterar högt kring vilken plats alkoholen tar i ditt liv och hur den bidrar till att upprätthålla onda cirklar i ditt mående över lag. Du har redan fått flera fina svar här och jag ville bara kika in och skicka med en tanke och välkomna hoppas att det är okej.

Jag fick en tanke utifrån det du skriver om att söka hjälp via vården, det som hindrar dig nu låter som att det mycket handlar om ditt ex och din nuvarande sambo och vad dem skulle tänka, tycka och hur det skulle landa i slutändan hos dig, om jag förstår dig rätt. Samtidigt låter det som att du tidigare fått lite hjälp och ändå verkar önska att det kunde vara ett alternativ.

Utifrån det får jag tankar om att, om du själv skulle önska ta emot det stödet utifrån kanske det skulle väga upp för det du befarar hända, att den slutgiltiga vinsten ändå skulle bli större. Vad tänker du själv om det? Kanske finns det något som skulle kännas som ett lättare steg att ta, nu har du ju sökt hit och berättat hur det är för dig så steg är redan tagna förstått (bra gjort!) men om du skulle ta ytterligare något steg vad skulle det kunna vara?

Hoppas du hittar mycket här som blir hjälpsamt, ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

5 mån, 25 dagar

Tittar in för att säga hej! Här går allt bra. Jag känner mig pigg och stark och inte alls sugen på någon alkohol. Trots att alla runt omkring dricker. Känns himla bra bara!
Visst ser ett kylt glas vitt vin gott ut!! Men det är bara inte värt det. Den där stressade känslan som kommer när man börjar bli påverkad. Men som gör en typ avslappnad i 5 minuter. Sen vill man bara ha mer….
Nej tack!
Jag håller mej till min Cola zero eller Lemonad.
Har tagit en alkoholfri öl i sommar. Den var ok, till maten. Men inget speciellt egentligen.

Tusen tack @Se klart❣️ Underbart att läsa dina rader🥰

Det är ju bara här jag kan tanka upp att jag är ”duktig” kan ju inte få höra det någon annanstans eftersom jag inte erkänt för någon.
Att jag klarar det så bra är det ingen som vet, ingen som frågar hur det går så detta forum är verkligen guld där jag kan skriva och läsa, utväxla erfarenheter m.m.
Det hade nog faktiskt aldrig gått såhär bra om jag inte hade skrivit in mig i detta forum.

@vår2022 Ja det är verkligen som om jag fått ett nytt liv, en ny chans. Som om jag blivit kvitt en hemsk sjukdom (det har jag ju men en självförvållad sådan).

Jag är så tacksam! Tänk att jag kan göra allt alla andra gör utan att behöva lida för det dagen efter (ja inte vinprovning och sånt såklart) men hur ofta har jag gjort det liksom😆

Tack @Andrahalvlek 🥰

Jadå jag är uppmärksam, tänker nästan varje dag på alla dåliga fyllor, bakfyllor, ångest, dålig sömn, dåligt liv och jämför med hur bra jag mår nu❣️

Tänker på HALT om jag känner mig nere och har oftast hamnat i trött och då tänker jag på vad som gjort mig trött och accepterar det.
Nu den senaste tiden har jag hamnat i trött emellanåt inte som det var för ett tag sen då jag var ständigt trött i ca 2veckor.

@Camilla81 låter som att det hade varit perfekt för dig att få fortsätta med samtalsterapi för att reda ut vartifrån den här hälsoångesten kommer ifrån.

Vet inte om den här lilla historien kommer hjälpa dig men kanske gör att du känner dig mindre ensam. När jag var cirka 10 år såg jag på en dokumentär om HIV/AIDS på SVT och blev livrädd, blev helt övertygad om att jag hade det(var ju inte sexuellt aktiv eller hade ens några riskfaktorer för att bli smittad) Gick sålänge att när jag var vuxen och tänkte bli blodgivare så skulle dem ju testa för HIV, var livrädd att få veta att jag skulle ha det så sköt upp på besöken och provtagningen under en lång tid. Här gick jag ju också i terapi för andra saker som tur var. Jag minns att jag tänkte att om jag nu har HIV så är det bättre att inte få reda på det utan bara dö i ensamhet utan att veta av vad typ. Tillslut gick jag iallafall och tog proverna, kallsvettades i flera dagar inför provresultaten, sen kom dem och alla var negativa, vilken lättnad det var. Såhär i efterhand förstår jag inte riktigt vad jag oroade mig för, jag var väl ett barn med mycket ångest och så bara helt plötsligt så var det den sjukdomen min hjärna bestämde sig för att ha ångest över.