Senaste kommentarerna i forumet

Tack andrahalvlek och se klart!

Jag känner mig verkligen som en annan person. Vuxen för första gången (i mitt 40-åriga liv). Alkoholen lockar verkligen inte fram ens bästa sidor ens på de nyktra dagarna. Uj vad allt var ”alla andras” eller omständigheternas fel att jag drack, var otrevlig, arg, ledsen (you name it). Kommer ju ihåg hur jag tänkte, men känner inte igen mig så som jag tänker nu. Vilken fullständig egotripp jag var ute och lullade runt på!

Hej! ?‍♂️ Kom gärna med en lägesrapport om du vill. Det behöver ju inte handla om alkohol. ? Är du klar med målningen i källaren tex?

Kram

Ja @andrahalvlek det är verkligen en ny fas när barnen flyttar, för mig var det smärtsamt trots att både restauranger och resor stod till buds. Var inte någon enkel övergång. Det har tagit tid att landa och nykterheten är väl det där när flygplanet står helt still och man får knäppa upp säkerhetsbältet...
Jag ångrar inte heller något men jag var inte beredd på vad det skulle innebära när barnen flyttade. Nu har jag på så många sätt fått ett bra liv, (hade kunnat sluta i katastrof) men det gjorde inte det.
Jag vill ju inte ”varna” men mer att reaktioner- både positiva och negativa- kan vara oväntade.
Jag trodde inte jag skulle känna så mycket mening med livet som jag gör trots att inga barn behöver mig för sin överlevnad... men apropå pussel så hr jag pusslat ihop en ny mening, den ligger mer i nuet än sen. Jag upplever också en stark vilja att leva och att finnas, även de dagar som inte är så roliga. Make each day count, jag jobbar på det! Kram ?

Bara ett par veckor kvar så är det nytt år..?..I år känns det väldigt annorlunda pga Pandemin..Jag jobbar en del i Jul, tycker det går fint?..Var ute i skogen och letade efter en gran, men gav upp och köpte en på byggmax för 99:-..Hade jag vetat att det var så billigt och så fina granar, så hade jag struntat i skogen..Men fick rejält med motion..?..Nyårsafton är tänkt att jag ska fira med min ”kille”..Vi ska äta gott, och han frågade om det var okey att han drack lite alkohol..Jag sa Ja..Det är ingen som druckit i mitt hus när jag varit hemma..Min kille har druckit 2 gånger hemma hos sig när jag varit med..Det har känts helt okey..Funderar på vad jag själv ska dricka..?..Framförallt vid 12-slaget..Det är ju festligt med cider..Men vill inte att det ska påminna om alkohol..Kommer nog på något gott..När min kille drack sist så blev han lite mer pratig och mysig..Men avslutade ju kvällen med mjölk!!..På min aktiva tid, på slutet, så kunde det stå ett glas med vin i sovrummet..Kom inte ihåg varför jag ställt det där, när jag vaknade bakfull, men vet att mjölk inte var min nattfösare på den tiden..?..

Hej,
Så hemskt med sorgen över din syster som gått bort. Du kanske aldrig bearbetat det.
Jag har mycket trauman från barndomen och när jag insåg att jag behöver proffshjälp kunde jag börja jobba med nykterheten. Och som totalt nykter kunde jag bearbeta Truman från förr.
Idag har jag varit nykter i snart 1 år.
Och mår bra.
Inte helt läkt (blir man det?) men mår bra.
Så mitt tips är att ta hjälp av professionell samtalsterapeut. Jag hittade en kostnadsfri via kommunen.
???‍♀️

Hva vilken jobbig period ni är i, om du känner dig orolig över maken kan man helt enkelt strunta i vad han vill. Det är ok i dessa lägen?. För övrigt önskar jag er god bättring. Kram

Mycket bra jobbat..Vissa av oss kommer aldrig att komma underfund med oss själva..Varför vi gör si eller så..Andra av oss känner sig själva (självkännedom) redan som barn..Dom behöver aldrig ”hitta sig själva” ..Tror det handlar mycket om uppväxten, och vad man får för stöd i att växa psykiskt..Även att en förälder ”matchar” med något barn, men kan ha svårt att nå ett annat barn..Har man då en, eller ännu värre två föräldrar som är upptagna av sig själva av olika orsaker, som omogenhet, missbruk, psykiska besvär, eller ovilja att vara förälder, då blir uppväxandet jobbigt..Du funderar på Iron Will varför du blev beroende? Förmodligen gener, och eller dåliga vanor, psykiskt dåligt mående? Börja skriv ner viktiga saker om din barndom och bakgrund, så kanske det klarnar..Skulle väl egentligen inte bre ut mig i din tråd..Men glad att se dina ilägg, så fick fart på mitt eget skrivande..?..Kram..

Du ligger ju några år före mig men jag känner också väldigt tydligt att en ny fas i mitt liv står i farstun och stampar. Tiden efter barnen. Yngsta dottern flyttar ju april - om allt blir som vi vill. Jag hade tänkt dela tiden efter barnen med en man. Resa, gå på teater och konserter, äta och dricka gott och bo på hotell ofta. Det var vad jag hade tänkt mig ? Jävligt ytligt kanske, men jag ligger liksom väldigt mycket på minus när det gäller sådant, och jag älskar wow-känslan ?

Sen kom min nykterhet som en oväntad skänk från ovan, och med den slutade jag fiska i dejtingträsket helt. Gjorde mig av med två beroende på en gång. Två beroenden som jag inte saknat en minut sen dess faktiskt.

Sen kom Corona och resande, teater och konserter blev en ouppnåelig dröm blott. Jag tror att det tar evigheter innan sådant blir sig likt igen. Kulturarbetare skolar om sig till vårdpersonal istället kanske. Och flyga utomlands kändes redan innan Corona tveksamt för min del av klimathänsyn.

Så nu vet jag inte riktigt vad som ska ske när tiden efter barnen tar vid. Det enda jag vet är att det generellt inte brukar bli sämre. Jag har aldrig ångrat ett beslut. Vägen till beslut är allra svårast, sen är det bara att köra. Det får ta sin tid helt enkelt. Livet är ett megastort pussel att lägga. De bitar som till synes passade ihop, passade visst inte alls. Jag får tänka om, tänka nytt. Men jag har ingen brådska, det får ta den tid det tar. Tålamod.

Kram ?

Du känns jättestabil ?? Ett riktigt bra förebild här på forumet!

Kram ?

Gick in och läste början av din tråd, som om det var en annan människa som skrev då. Så härligt att du mår så bra, underbart att läsa!
Hejar på dig, kram ?

Röjde hela söndagen, mannen spikade i renoveringen.
Snart klara, tålamod, som jag får öva.
Försöker vara här och nu.
Tycker att mörkret är helt okej.
Jag har haft det mörkare.
Längtar mycket efter barn och småbarn som jag träffat så lite denna höst och vinter. Har inte vågat då pappa varit så sjuk att jag varit rädd för minsta snuva. Även om jag inte får hälsa på, så tänker jag att jag behöver vara frisk och stark.
Mitt minsta barnbarn är ju en riktig bebis nu, inget spädbarn. Det känns sorgligt att vi setts så lite, men jag är knappast ensam om såna umbäranden, mest att livets första månader är så fint att få vara med om på nära håll.
Dagarna forsar förbi nu.
Försöker tänka tillbaka till för ett år sedan men minns inte just de här dagarna. Jag vet att jag var trött som alltid när julfester och sista jobbstressen avlöst varandra.
Men en tanke har funnits i mitt huvud de senaste åren.
Och den är ungefär: jag är inte klar än.
Kanske har det rört jobb och karriär mer än livet men helt klart hade jag rätt- jobbet känns mindre viktigt i sammanhanget. Men livet.
Jag var inte klar. Jag är inte klar.
Jag är i en ganska liten båt i en ganska strid ström, men jag styr och ror och har fart. Det är väl själva essensen av alltihop, om det nu finns någon. Kram på er. ?

Har inte saknat alkohol i någon situation hittills. Konstigt ändå, med tanke på hur länge det var min följeslagare och tröst, medel för att både pigga upp och varva ner.

Så vad gör jag istället då? Kommit fram till att jag går och lägger mig i tid, tränar mer och gör mer hemma. Funderar helt enkelt inte över det och har inte bytt det eländiga vinet mot något substitut i nån tafflig alkoholfri variant. En dag i taget, räknar inte dagarna (kollar ibland här på alkoholhjälpen hur länge jag varit reggad).

Sedan jag nådde min botten har den mentala besattheten inte funnits med i bilden. Jag bävar inte för den dagen det blir en guppigare väg framåt. Jag tänker att jag tar det när det kommer. Verktygen är slipade och förberedda för detta, jag har under dessa månader skapat ett bra och nyktert nätverk att använda mig av. Och tack alla fina människor här inne som delar sina erfarenheter ❤️

Snart får du börja gå dina rundor igen ska du se..Du får ta en dag i taget nu med..Skönt att du ändå börjar bli bättre..Varm kram..??????

Ladda ner Rockylåten ”Eye of a tiger” (är det va?) på din låtlista och kör den på repeat! Musik är bra för humöret ?

Kram ?

Skriv precis det. ”Jag var inte ute efter en ursäkt, jag vill bara att ni tar itu med det här problemet så jag slipper drabbas fler gånger.”

Vad som är problemet vet de nog redan. Man ska ju inte behöva hota med att lämna som kund bara för att få igenom helt acceptabla förändringar.

Slentrianmässiga ursäkter ger jag inte mycket för, men jag uppskattar verkligen ett genuint förlåt. Med tillägget att personen beskriver vad som blev fel, så vi har samsyn om grundproblemet.

Sen ger ett genuint förlåt en bra öppning för vidare diskussioner. Ibland blir det bara helt fel i stundens hetta.

Kram ?

Lyssnade på avsnitt 26 i "2 fyllon och en sanning". Fick såån energi av killarna - och Rocky Balboa ?
Nu j-vlar, nu är det dags att stänga den där dörren..

Nu ska jag lyssna på podden från början ?

Usch, stackars dig och maken... Vad gäller att ringa 112, så ska man inte lyssna på vad sjuklingar vill. De vill bara bli lämnade ifred. Krya på dig, långsamt och försiktigt. Det där eländet är segare än segast att återhämta sig från. Toppen att det är kaffe och inte alkohol i koppen. Kram

Jag brukar inte vara den som lätt blir arg eller upprörd när någon annan människas misstag påverkar mig på ett negativt sätt. Åtminstone inte så länge misstaget skedde på grund av grov nonchalans eller liknande. Jag irriterar mig t.ex inte på småfel andra gör i trafiken. Jag blir inte upprörd när jag som kund hos ett företag blir påverkad av ett av deras misstag. Jag är inte noga med en ursäkt heller utan vill mest bara att det som går att rättas till ska fixas. Visst, ibland när jag redan är på dåligt humör kan det ju hända att det förstärks under en stund när jag kommer hem och inte upptäcker förrän då att ena pizzan jag hämtat upp inte alls är den jag beställt, men ganska snart lugnar jag mig och inser att det är ett ärligt misstag som jag själv skulle kunna ha gjort om jag var pizzabagaren.

Sen kan det ju vara en liten annan sak som sagt om jag upplever att misstaget inte är ett så kallat ärligt misstag utan kanske har föranletts av nonchalans. Nu kommer jag inte på något bra exempel bara för det.

I alla fall. Jag har varit långtida kund hos ett företag. Jag är i det stora hela nöjd, men har under senare tid råkat ut för en del misstag från deras sida. Det jag har noterat dock är att det tycks som att misstagen i sig till stor del kunde ha förhindrats genom en bättre kommunikation, både internt och gentemot kund. Alltså, min uppfattning är att ett av misstagen taget för sig självt inte är något konstigt, utan sådant som händer. Men ett antal tillsammans under ett förlopp på ett par månader känns som något som skulle kunna avhjälpas av ett förbättringsarbete internt med avseende på kommunikation.

Jag hade egentligen redan funderat på att författa ett mail till dem angående detta då det var en ytterligare incident i förra veckan. Denna påverkade mig en del mer och denna gången var jag initialt ärligt talat lite arg, men jag lugnade mig. Det var återigen ett misstag. Men denna gången satte jag mig ner och författade ett mail. Jag skrev det kort efter att det hade hänt, men var redan lugn när jag skrev. Jag förklarade att jag förstod att misstag sker men att det sammantaget kanske kunde tas upp i deras egna förbättringsarbete för att se om något kunde göras för att minska på antalet misstag.

Jag fick ett svar från någon ansvarig redan tidigt morgonen därpå där jag fick en ursäkt och en förklaring på vad som hände som gjorde att misstaget kunde ske. Den mänskliga faktorn togs upp som orsak och man lade till att det är lätt hänt och förargligt men olyckligt för den som drabbas. Jag tackades också för den konstruktiva kritiken.

Det var inte en ursäkt jag var ute efter egentligen. Misstag sker ju, det förstår jag också. Det jag ville var ju egentligen att de skulle ta det till sig och kanske titta på vad de kunde göra för att förhindra detta i framtiden. I efterhand känns det väl lite sådär. Jag har funderat på om jag skulle svara dem igen och tacka för ursäkten, men att jag hoppades mer på en förändring än en ursäkt.

Sen kom jag att tänka på kopplingen med en anhörig som lever med en alkoholist. Den anhörige har förmodligen också sällan någon nytta av en ursäkt om den inte kommer med en förändring i beteendet. För det är väl klart att alkoholisten inte hade för avsikt att göra det där som nu föranledde ursäkten dagen efter, vad det nu än var. Men kan ju knappast hoppas på förbättring, om inte alkoholkonsumtionen förändras.

Så det har väl fått mig att fundera lite på det där med att säga förlåt eller att be om ursäkt. Betyder det någonting om man inte gör någonting åt det som gav upphov till ursäkten från första början? Ja, såvida det inte finns något att göra åt det.

Så jag vet inte om jag ska skriva ett mail och förtydliga. Jag är ju inte arg eller något på dem, men det känns ändå som att jag riskerar att låta som en sur gammal gubbe. Jag vet i alla fall att jag själv ska tänka på det mer nästa gång jag känner att jag behöver säga förlåt eller be om ursäkt. Finns där något jag kan göra för att förhindra att hamna i samma situation igen?

Vad tycker ni?

Just det där med att vissa saker är uppenbart orimliga i drömmar men att man ändå inte reagerar är väl en sak. På något sätt kan jag förstå det. Alltså, ser man en vän kommande flygande till synes endast med hjälp av sina flaxande armar i verkligheten så hade hakan slagit i golvet. Men i drömmen tänker man bara vad häftigt det är och man lär sig själv snabbt hur man ska göra.

Men att tänkande kan vara så olika. Utan att kunna specificera dem med ord så kände jag ju alla de där känslorna jag brukade ha när det vankades alkohol. Det är ju inte bara det att man upplever saker på ett annat sätt i drömmar. Man kan ibland reagera på ett sätt man aldrig gjort i det verkliga livet och göra val som känns väldigt främmande. Fast det gjorde väl alkohol också. In vino veritas sägs det ju, och det är kanske sant att många med alkohol i blodet vågar säga saker man inte vågar säga utan, t.ex. Men jag tror inte att man under påverkan av alkohol eller i drömmen är mer den person man hade varit om man bara kunde/hade vågat.

Tack så mycket Vinäger. Ja, det finns mycket att glädjas åt i väldigt små saker man tyvärr oftast har för givet idag. Idag är det extremt svårt att hitta den glädjen och det hänger ihop med den där balansen som snart är omöjlig att ha. Stimulans av alla olika sorter finns alltid mindre än ett stenkast bort. Högbelönande snabbmat, kaféer, godis, läsk, energidrycker, alkohol, mobilspel, sociala medier, youtube klipp, nöjesplatser, lekparker, snabba bilar, el-skotrar osv, osv.
Idag vet inte människor i vår del av världen vad det innebär att ha tråkigt. Eller ens vad det innebär att vara riktigt hungrig. En sån enkel sak som att längta finns inte längre. Vi vill ha allt och vi vill ha det nu.

Jag känner att ju mer jag håller tillbaka av stimulans i vardagen, ju bättre mår jag. Det skapar en grundkänsla av längtan och det är något väldigt, väldigt viktigt och härligt.
Längtan till de där små sakerna man idag tar för givet kan vara den där meningen som många tappat. Förr fanns längtan naturligt eftersom inte allt fanns i överflöd. Idag får man skapa den längtan på konstgjord väg, genom disciplin i återhållsamhet av egen vilja. Det går och jag har börjat förstå det.

Han har en ljusterapilampa vet jag. Tror inte man ska välja det billigaste, kolla effekten. Går också i sådana tankar själv. Mår inte bra av mörkret.

Kram ?

Känns mycket bättre idag med ryggen, men beslutade mig för några dagar sjukskriven. Kan behöva lite paus från min pressade arbetsplats. Jag ska tillbringa dagen med mig själv och katterna. Titta på serier, ta en promenad, stretcha kroppen lite, tänker att jag har tagit i för mycket på gymet därav ryggontet. Ja en dag i stillhet blir det, och nykter är självklart. En dag i taget.

Sugeri mig lite julkänsla ?

Jag satt och funderade på att köpa en ljusterapi lampa igår kväll. Jag såg att det fanns att köpa för typ 500 spänn och uppåt. Tänkte att det skulle ge mig lite mer energi om jag körde ljusterapi. Är det någon här inne som har erfarenhet och vill dela med sig?

Måtte det vända snart för er båda ❤️

Kram ?