av Andrahalvlek

Se klart
fre, 2020-12-11 - 12:47

... och massa hurra från sengångaren här. Äsch tänker jag om både steg och choklad. Ha tillförsikt. Du har ju bevisligen tagit det största steget av alla, slutat dricka, brutit en arvssynd om du vill. Du har tagit både stafett- och taktpinne och orkestrerar ditt liv.
Och- dessutom ägnar du åtskillig tid att hjälpa och stötta oss andra, gamla som nya.
Är ingen förespråkare av att sitta i ”nöjdhörnet” däremot är det oerhört viktigt att hitta stunder där man helt enkelt är bra nog. Gör bra nog.
Lite grekiska är det för såna som vi.

Jag har mitt snus men det har jag för avsikt att fortsätta med så länge inte tandläkaren säger att det påverkar mina tänder (förutom att jag då bleker tänderna varje halvår).
Jag har mina glasshantag på höfterna. Helt fine, praktiskt när jag knyter på mig förkläde. ?

Avslutningsvis; apropå diskussionen om anonymitet så är forumet för mig en plats där - oavsett om det skulle gå att ”lista ut” det ena eller andra- ja där rätten att vara anonym är mycket värdefull, till och med avgörande för närvaron här.

Kram till dig!

Andrahalvlek
fre, 2020-12-11 - 19:11

Just idag behöver jag nog lite extra pepp och kärlek känner jag ?

Det onda i fötterna blir bara värre och värre och jag misstänker att jag dragit på mig en inflammation i trampdynorna. En sådan där som strålar ut i tårna så att de domnar, men jag minns inte namnet på åkomman. Fånig tantåkomma. Högerfoten är värst, men jag har ont även i den vänstra.

Har haft ont i trampdynorna från och till under några år och den sista tidens hemifrånarbete, med många fler steg här hemma på hårda golv, har tydligen fått värken att accelerera. Väldigt oväntad arbetsskada ? Dessutom helt hysterisk eftersom jag bannemej inte kutat runt här hemma speciellt mycket.

När jag försöker gå normalt gör det så ont att jag knappt kan stödja på höger fot utan jag haltar. Ridå. Hur fan ska man kunna promenera raskt då? Jag hatar att min kropp blir äldre och sviker mig. Jag har fett så det räcker och blir över på hela kroppen, men just de så kallade ”fettkuddarna” under fötterna behagar försvinna med åldern ? Det borde ju vara tvärtom. Ju äldre man blir desto mer stötdämpande fettkuddar borde det bildas under fötterna.

Suck. Jag tjurar lite, tar en Ipren-kur och kommer igen när jag är på bättre humör. Nu höneblund ? Sen sådan, men imorgon är det ju lördag och sovmorgon.

Kram ?

Se klart
fre, 2020-12-11 - 23:13

Det enda vettiga skälet att gå ner i vikt är att det blir lättare att hålla igång kroppen och behålla rörlighet. Den behöver vi, vi ska leva länge!
Men inte idag, andrahalvlek.
Jag känner starkt telepatiskt att du allra mest behöver vila och vara din egen bästa kompis, ingen slavdrivaren. Tiden är lång.
Ett megajobbigt år har det varit för alla och på ett särskilt sätt för oss som har med människor att göra och vänder ut och in på oss för att vara en sjysst kollega och ansvarig person. Så; höneblundar, sovmorgnar och vila gäller nu. Kram ?

Andrahalvlek
lör, 2020-12-12 - 01:16

Jag behöver verkligen gå ner i vikt för min hälsas och rörlighets skull. Hoppas innerligt att mina fötter piggar på sig snabbt. Ska inte gå en meter utan inneskor mer. Minns att min mormor alltid hade inneskor och jag tyckte att det var så konstigt, men hon uttryckte att hon fick ont i fötterna annars. Nu har jag det likadant ?

Googlade förstås, och det är en vanlig åkomma med så krångligt namn att jag redan glömt bort det. Inlägg är det enda som hjälper. Jag har ortopediska inlägg eftersom jag är plattfot. Just nu hade jag behövt ha supermjuka inlägg framför allt, men jag ska leta fram de ortopediska formgjutna också. Det får nog bli en sväng till skoaffären också imorgon och inhandla nya inneskor, de blir ju utslitna i spänsten efter några år.

Man kunde träna fötterna också stod det, men just nu känns det som höger fot svällt till dubbel storlek och det gör ont bara att vicka på tårna, så några övningar är inte aktuellt. Isbad hade varit skönt.

Chill helgkram ?

Torn
lör, 2020-12-12 - 01:59

Det är ju grymt jobbigt att ha så ont så man knappt kan gå.❤️ Jag led av gikt de sista året innan jag blev nykter. Alkoholen som orsakade det. Det gjorde fruktansvärt ont i foten och den svullnade upp, helt omöjligt att gå om jag inte hade tagit två st voltaren. Det hängde kvar lite ett par månader även när jag blivit nykter, men nu har jag inte haft en enda känning sedan tidigt i våras. Så otroligt tacksam för det.

Gött med en höneblund! ? Jag har jobbat sent skift denna veckan, nackdelen är att jag nu i princip har vänt på dygnet, så jag får se till att gå upp hyfsat tidigt nu på morgonen, för att vända tillbaka.? Skulle vara skönt att jobba ren dagtid, men då blir det ju inga ledigveckor.?

Ja, skaffa ett par bra inneskor, och så håller jag tummarna för att värken ger med sig.

Kram

Andrahalvlek
lör, 2020-12-12 - 12:17

Jättestort tack för omtanken. Högerfoten känns lite mindre svullen idag. Kör direkt till skoaffären. Det är en liten privat skoaffär där innehavaren själv har fotproblem på alla möjliga sätt och jag hittar alltid bra skor där. Kan betala nästan vad som helst för bra skor. Kan det vara gikt jag har?

Jag har alltid haft problem med fötterna ? Men att jag skulle få problem nu när jag typ inte motionerat någonting övergår mitt förstånd. Men även om jag inte precis kutar runt här hemma så har ju tiden då jag har bra skor på fötterna minskat radikalt den tid jag är till fots, eftersom jag mest är hemma. Så bra inneskor är tydligen ett måste!

Tyvärr måste jag traska åtminstone några steg idag, även om jag mest tänker köra bil. Hämta hem hyrgranen Julius, köpa inneskor, lunch på McDonalds (dottern har kommit) och sen ska dottern få köpa julklappar. Jag föreslog Claes Ohlsson, men hon har listat sådant som vi nog kan leta upp på Maxi. ”Pappa: kalsonger, farfar: mössa” osv.

Förr om åren reste hon med sin gymnasiesärskola till Ullared och köpte julklappar varje år. Lycka ? Att kunna köpa julklappar helt självständigt är inte alla förunnat, men genom att hon åkte med skolan blev julklapparna en hemlighet för alla mottagare. Hon är precis som jag - älskar nästan mer att ge bort julklappar än att få. Att köpa, slå in, skriva etikett med någons namn är otroligt fint.

Jag tänkte att vi skulle förnya inriktningen på julklappar i år och därför välja Claes Ohlson som inköpsställe, men det tycker inte dottern. Hon vill ge bort ungefär samma saker som hon brukar ge bort. Storasyster brukar få ett armband, och jag brukar få vantar. Farfar får en mössa, keps eller halsduk, så där varierar hon sig lite. Pappa får alltid kalsonger ? Hon är så skönt inrutad ibland, allt ska vara som det alltid har varit. Får se om jag kan påverka hennes inköpsbeslut på plats i affären. Vi åker till en megastor Maxi, där finns allt.

För några veckor sedan åkte hon med sin pappa till en möbelaffär för att beställa en säng till det nya hemmet. Det fanns nog åtta olika färger på sänggavel att välja på, men hon valde svart. Inte det snyggaste enligt mig. Grått eller plommon såg snyggt ut. Men om man som hon har ett begränsat liv där väldigt mycket bestäms över ens huvud så måste man få bestämma helt själv i vissa lägen. Så svart blev det.

Av samma anledning får hon välja sina kläder själv. Ibland ser det ut som hoppsan hejsan, i mina ögon, men om hon tycker att det är fint så är det fint. Jag kallar henne queen-of-missmatch ? Den enda gången jag och hennes pappa har synpunkter på hennes klädsel är om kläderna inte matchar vädret. Så jeans till klänning är vanligt tex. Hon får inte heller ha onepiece och Foppa-tofflor till skolan/jobbet. DÄR går min gräns.

När jag växte upp på 70-80-tal var det otroligt viktigt att inte avvika vad det gäller klädseln. Vi hade dock inte råd med dyra märken, så jag avvek en hel del. Men jag var inte ensam om att avvika, och jag överlevde. Detta har fått till följd att jag struntar fullständigt i märkeskläder, även om jag har råd att köpa det, och det är en inställning som mina barn anammat. Den äldsta säger ofta: ”Hellre fler plagg och billigt”.

Nu när hon är student köper hon nästan aldrig kläder. Hon kan även använda en tröja hon köpte i åttan utan problem, om hon gillar den fortfarande. Hennes stil är mer klassisk, raka linjer och basala färger. Men den yngsta är som sagt helt vild. Glitter och glamour, mönster, starka färger, tröjor med tryck och nu i jultider ska det helst blinka också. Jag eldar på och köper både tröjor och mössor med renar, tomtar och blinkande led-lampor. Hon tycker att hon så fin, och det är hon verkligen. Hon är som ett vandrande lyckopiller ❤️

Kram ?

Torn
lör, 2020-12-12 - 12:56

Jag vet inte, men det låter nästan så. För min del var det så jobbigt att jag faktiskt masade mig i väg till läkaren. Hon konstaterade snabbt att det troligen var gikt. Och det visade sig stämma efter analys av ett blodprov. För min del var det garanterat alkoholen som utlöste det, men man kan ju få det om man äter för ensidigt eller för mycket av fel saker också. Det kom i perioder, sk giktanfall. Däremellan var det lugnt. Du kan ju ha det i åtanke i alla fall, i fall det inte hjälper med skorna och är återkommande. Det finns tydligen mediciner att ta till, men det orkade inte jag bry mig om. Alkoholen var ju min medicin mot allt. ?

Kram

Andrahalvlek
lör, 2020-12-12 - 21:25

Ett par Reiker inneskor och nya vinterskor till dottern inhandlade. Som hon slipper knyta, eller rättare sagt VI slipper knyta dem. Mannen i affären var så hjälpsam och sprang och hämtade perfekta skorna till henne. Visade hur hon skulle göra med dragkedjan utan att den fastnar. Hon har precis som sin mamma stora fötter, och hon har dessutom hallux valgus på båda fötterna, så det funkar INTE med vad som helst. Hennes omdöme efteråt: ”Världens bästa skoaffär” ??

Och inneskorna var helt underbart sköna, så jag är supernöjd ?

Dottern handlade sina julklappar på Maxi, och jag fick faktiskt påverka en hel del. Äldsta dottern får inte ännu ett armband utan ett topcoat eller vad det nu heter till naglarna, som hon önskar sig. In och ut på 20 min. Alla julklappar inhandlade. Hon är lätt att shoppa med, velar inte ett dugg. Mammas dotter ?

Hyrgranen Julius följde med oss hem också ???? Nu är den klädd och klar, med mini-kulor i rött och guld och en stjärna i toppen ⭐️ Står på ett bord bredvid balkongdörren, som står lite på glänt så den inte får en värmechock tänkte jag. Ljus från fönstret är viktigt också, och vatten förstås.

Lite gles precis på mitten kanske, har växt pyttelite möjligen, men den är verkligen jättefin ? Är så glad att den överlevde för det är ju återbruksidén som jag älskade från början. Hälften av fjolårets hyrgranar på den plantträdgården överlevde inte insektsangreppet i somras, men Julius är en fighter.

Kram ?

Andrahalvlek
lör, 2020-12-12 - 22:42

Idag när jag kört hit och dit har jag lyssnat på avsnitt #73 KBT, det vill säga kognitiv beteendeterapi. Otroligt bra avsnitt om relationen tanke-känsla-göra. Det här är BRA grejer - steg 2 i nykterhetsarbetet!

Jag har ju jobbat med det här tidigare i mitt liv, i samband med utmattningsdepressionerna. Jag har ju gått till en KBT-psykolog hyfsat regelbundet i 12 år, och jag tror att det tänket hjälpt mig mer än jag förstått även i nykterhetsarbetet.

Man kan inte påverka sina känslor, knappt vad man tänker, men man kan påverka vad man gör. Och inte gör. Jättejättejätteintressant diskussion mellan poddägaren Bengt Renander och KBT-terapeuten Manda Rydberg.

Ska nog lyssna på just det avsnittet igen, bra budskap behöver tas in fler gånger.

Kram ?

Vjlo
sön, 2020-12-13 - 08:06

Rätt form av positivt tänkande tror jag är bra - inte det där "lyfta sig i håret/skägget", men det går ändå välja lite i tankarna, men som du säger - framförallt går det välja vad vi gör.

I en pod jag hörde förra veckan tror jag det var, att få en alkoholist att sluta tänka på tidigare fyllor, eller nästa fylla, det kan vara ett enormt stort arbete - men då missbrukaren så småningom börjar bläddra i en bok och finner den intressant (eller något annat intresse) så är en stor seger vunnen. Då allt intresse inte längre är fokuserat på bruket och missbruket.

Charlie70
sön, 2020-12-13 - 09:37

Så fint med Julius! Hade också velat ha en Julius, men mig veterligen har vi inte så fiffiga initiativ här. Och fina dottern som kämpar på med julklappsinhandlingen och förväntningar inför julen...

Kram på er!

Andrahalvlek
mån, 2020-12-14 - 00:40

Min nivå för hektisk blir verkligen lägre och lägre, men det känns som om jag har haft fullt upp. Dels har jag äntligen fått tvättat efter sju sorger och åtta bedrövelser. De senaste två gånger har jag antingen inte hunnit eller inte orkat, och tvättberget har växt. Tur att man inte använder lika mycket kläder så här i hemifrån-jobb-tider.

Sen skulle jag filma mig själv när jag sjöng en julsång. Det är ett mitt bidrag till den enorma digitala kören som de håller på och skapar. Undrar om de vet vad de har gett sig in på? Hur ska de få ihop ett sådant gytter av röster som låter hellre än bra ? Jag har tränat på låten hela veckan och idag var det dags att filma. Sista dagen att skicka in filmen - och jag gör alltid saker precis innan deadline.

På filmklippet skulle det bara vara min röst, ingen musik. Så det krävdes två enheter. En som filmade och en som jag lyssnade på med hörlurar. Padda och mobil. Mina hörlurar passade inte till mobilen, som tydligen bytt ingångshål sen jag fick en ny jobbmobil. Suck. Mina trådlösa hörlurar var urladdade. Suck. När jag väl skulle börja filma så började jag hosta en gång, andra gången plingade en pushnotis till, tredje gången missade jag timingen totalt. Suck. Spelade säkert in tio gånger. Helt trött på min egen röst.

Sen var filmen för stor för att skicka som det var tänkt, och jag fick göra en ny inspelning med lägre kvalité. Suck. Som också var för stor visade det sig sent nu ikväll - så nu har jag laddat upp fanskapet på youtube där de får hämta den.

Och som jag lät sen då. Utan musik och körkollegor. Himmel, det gjorde nästan fysiskt ont i mig att lyssna på eländet. Och som jag såg ut ? Ja, fåfängan sattes på hårt prov idag minst sagt. Vet inte hur många gånger jag tänkte ”ett-två glas vin hade underlättat det här enormt”. Men det var inte allvarligt tänkt, mest ett konstaterande.

Så var det ju ofta. När något kändes läskigt styrkte man sig med några glas vin, då kändes allt mycket lättare. Undrar hur många deltagare som skickar in filmklipp där de tydligt är lite i gasen? Det kom jag att tänka på just nu. Nu när filmklippet är ivägskickat, eller snarare uppladdat, så känns det otroligt bra. Jag var modig som gjorde det - och trots alla förbannade motgångar så fullföljde jag. Jag gav inte upp halvvägs.

Jag har chattat ikväll också. (redigerat av admi: Då vi värnar om anonymiteten på forumet har vi valt att ta bort delar av detta inlägg då det finns risk för en person att identifiera sig själv.)

Jag har ju också varit tokdeprimerad. Jag har också tänkt tanken, flera gånger. Aldrig gått vidare från tanken till mer konkreta planer dock, av hänsyn till min familj tack och lov. Det fanns en källarvåning till i det helvetet att åka ner till tydligen, och den våningen slapp jag uppleva. När inte ens hänsynen till familjen är tillräckligt skäl.

(redigerat av admi) Det är nödvändigt för oss jourare att vi också är anonyma och inte binder upp oss känslomässigt på någon stödsökande, men det är bannemej inte lätt. Ikväll önskade jag innerligt att jag hade suttit bredvid personen, hade kunnat hålla om och tröstande viska ”det blir bättre”.

Men jag hoppas att jag med fakta och empati ändå sådde några frön. Mer kan jag inte göra.

Kram ?

Andrahalvlek
mån, 2020-12-14 - 07:47

De är verkligen som gjorda för mina fötter ? Jag har inte gått en meter inomhus utan inneskorna sen jag köpte dem och mina fötter har piggat på sig. Svullnaden har gått ner och värken har klingat av hyfsat. I morse, efter att jag hade lämnat dottern på jobbet, blev det en rask morgonpromenad.

Det är mörkt fortfarande, men det förvånar mig faktiskt att fåglarna är så högljudda. De beter sig nästan som om våren är i faggorna, även om det är två-tre månader tills dess. Eller inte, det känns som om det inte är ordning och reda på några årstider längre.

Jag saknar snön jättemycket. Allt blir vackert som ett julkort med lite snö som täcker allt det bruna, grå och smutsiga.

Kram ?

Emmy123
mån, 2020-12-14 - 18:33

Lyssnade på avsnitt 26 i "2 fyllon och en sanning". Fick såån energi av killarna - och Rocky Balboa ?
Nu j-vlar, nu är det dags att stänga den där dörren..

Nu ska jag lyssna på podden från början ?

Andrahalvlek
mån, 2020-12-14 - 20:12

Ladda ner Rockylåten ”Eye of a tiger” (är det va?) på din låtlista och kör den på repeat! Musik är bra för humöret ?

Kram ?

Andrahalvlek
tis, 2020-12-15 - 21:48

Fick telefonsamtal ikväll och blev erbjuden en lägenhet till yngsta dottern i LSS-boendet som vi har hoppats på. Vi skriver kontrakt efter nyår, tjoho!!! ????? (Riktigt säker känner jag mig inte förrän jag skrivit på kontraktet.)

Vi har beställt en ny 160-säng till dottern och nu är det dags att inhandla resten. En riktigt bra bäddsoffa behöver vi ha, så att vi föräldrar kan sova hos henne tills hon vant sig vid sitt nya hem. En riktigt häftig vår kommer vi att ha, åh så roligt det ska bli ? Jag är så glad att allt är invant och lugnt nu på hennes dagliga verksamhet, så att vi nu kan ta den här enorma omställningen i lugn och ro.

Jag vill ta med mig dottern dit och titta på lägenheten, först då blir det konkret för henne, men det är fortfarande en byggarbetsplats. Chefen på boendet sa att hon ska ordna ett studiebesök så fort det bara är möjligt. Vi måste fotografera så att hon får visa lägenheten för alla hon känner. Häromdagen sa hon spontant till de andra på sitt jobb att hon ska flytta till våren, så lite i taget processar hon allt.

När hon var på Elon med sin pappa pekade hon på ett kylskåp och sa ”En sådan behöver jag”. Hur ska hon veta att ett kylskåp ingår i hyran? Hon vet inte ens vad hyra är för något. I hennes värld använder man pengar till att köpa cola, chips och godis. När pengarna är slut på hennes bankkort säger hon till mig att kortet är sönder. Sötnöt ❤️ Att denna goa, kärleksfulla och väldigt naiva varelse ska flytta hemifrån är nästan ofattbart.

Chefen på boendet, som är en person som verkligen brinner för att de här ungdomarna ska ha ett så bra liv som möjligt, sa att personalen är handplockad. Hon ska anställa en sjuksköterska på halvtid som tar över det medicinska ansvaret för dottern (hon har en massa mediciner).

Det blir nog störst omställning för oss föräldrar att släppa taget. I över 21 år har vi levt med ett barn som aldrig blivit äldre än 5-6 år mentalt. Ett ständigt pass och logistik för att få ihop det. Otaliga läkarbesök, periodvis ett i månaden. Vad fan ska vi göra med all tid vi ”får över”? Först blir det en tuff men rolig vår för oss alla, sen får det bli som det blir. Men det blir svårt att släppa taget. Man blir lätt överbeskyddande av ett sådant barn.

Arbetsdagen har varit sådär, så det här var verkligen en trevlig avslutning. Promenerat har jag gjort idag också.

Kram ?

Kaye
tis, 2020-12-15 - 22:35

Vilka härliga nyheter, och vilken bra attityd du har till flytten.
Jag vet flera som bara hade ojat sig och oroat sig.
Och precis som du berättar så kommer ett sådant beteende bara göra dottern orolig.

Drar en parallell till min mamma som ska sälja huset och flytta till nybyggd lägenhet.
Vad mycket tid Jag kommer att få över?
Men gud vad hon oroar sig för allt som ska göras.
Men det är ju Jag som får göra allt?
Kram⚘

Andrahalvlek
tis, 2020-12-15 - 23:19

Tack för grattis ❤️

För fem år sedan flyttade jag min mamma från Gbg till min hemstad, 30 mil. Hon bodde visserligen inte i hus, men lägenheten var inte utrensad på 47 år. Shit vad vi slet. Den långa resan gjorde allt ännu värre. Vi rensade och slängde under en massa helger den våren och slutligen gick flyttlasset veckan efter midsommar.

Samma dag som vi skulle resa ner med flyttlasset insåg vi att vi inte fick plats med allt i det täckta släpet, som vi hade trott. Äldsta dottern och hennes pappa körde tur och retur totalt 60 mil under kvällen/natten och var tillbaka i Gbg kl 5 på morgon. Efter några timmars sömn kunde vi packa det sista och köra. Pust.

Det var en prövning, men gud så skönt det var för oss alla når det var klart. Min mamma stortrivs i sin lägenhet, och hon är så tacksam över alla saker hon slipper. (Vi slängde massor, och 14 flyttkartonger körde jag till Röda Korset.) Nu kan jag promenera till henne på 3 min och kan hjälpa henne med allt hon behöver. Kan stanna en timme och sen gå hem. Flytten av min dotter blir bara rolig i jämförelse ?

Min mammas ständiga oro över allting är helt hysterisk. Det tillhör kanske åldern?

Kram ?

Andrahalvlek
ons, 2020-12-16 - 08:53

Jag har Annie Graces ljudbok ”The alcohol experiment” som insomningsljudbok. Lyssnar 30 min varje kväll. Är nog inne på femte-sjätte genomlyssningen. Det fastnar nya grejer varje gång.

Igår kväll snackade Annie Grace om hur alkoholen påverkar endorfinerna (må-bra-hormon) positivt. Kruxet är att hjärnan då reagerar med att sända ut anti-endorfiner (minns inte namnet nu) och därför mår man sämre efter en stund och behöver fylla på med mer alkohol, och då sänder hjärnan ut ännu mer anti-endorfiner och så vidare.

För varje gång det sker blir lägstanivån i måendet lägre och lägre. Därför kan en bra utekväll sluta med gråt och tandagnisslan.

Som om inte detta vore nog kan hjärnan efter en längre tids drickande sätta igång endorfinerna redan INNAN man börjar dricka. Av förväntan. Då krävs ännu mer alkohol inledningsvis för att ”må bra” - och det är så tolerans uppstår.

Dessutom krävs det oerhört häftiga saker för att frigöra endorfiner av annat än alkohol. Mat, sex, umgänge och andra vardagsnjutningar blir inte längre tillräckligt.

Det är därför alkoholen tar ifrån oss förmågan att må bra och känna glädje i vardagen. Livet blir endast en enda lång transportsträcka till nästa fylla.

Och det tar lite tid för hjärnans kemi att stabilisera sig när man har blivit nykter. Det finns inga genvägar. Det är bara att hålla i och hålla ut. Träna på sitt tålamod.

Men shit vad det är värt det när man kommer ut på andra sidan ? När grundtillståndet är att man mår bra, och det inte krävs speciellt mycket för att må jättebra!

Kram ?