Senaste kommentarerna i forumet

Efter alla de gånger man vaknat upp med total ångest och tyckt att hela livet är förstört, vilket det ibland har varit, hur slutar man hata sig själv?

Jag bestämde mig i lördags för att sluta dricka. Jag har sagt många gånger att jag ska ta det lugnt, tänka efter m.m. Men det funkar inte så nu är det slut. Men frågan är om jag någonsin kommer sluta fundera på vad som hände den där timmen som det är totalt svart. Timmen som hjärnan inte registrerade fär man var för full. Kommer inte minnas vad han sa eller vad hon sa. Kommer inte minnas vad som hände ute. Kommer aldrig förstå varför jag började gråta hysteriskt. Hur accepterar man detta och finner värde i sig själv? När man har förnedrad sig själv så fullständigt? Så som jag tycker att jag har gjort

Jag vill bara veta att det finns hopp.

Jag är så sjukt trött och lägenheten ser ut som skit, hinner inte ifatt just nu, detta drack jag på förr, nu gör jag inte det. Känns smått ångestfyllt men vill och kommer inte dricka. Har ingen längtan efter det.

Du är ju fantastiskt som fixat ditt nya liv på 7 månader??
Heja dig och krya på dig?

Kramar
???

Tack för uppmuntran.

Jag vet att om jag hade druckit i denna svacka så hade jag mått ännu sämre. Mycket sämre till och med!

Att inte dricka är fortfarande det bästa som finns, men när man ignorerat sitt mående så länge och trängt det undan med livsdämpande nektar så blir det ibland för mycket, jag kär slut på mig själv, mentalt.

Jag undrar om A gjorde att jag bromsades i min stress, om det gjorde så jag stängde av allt. Kan knappt komma ihåg hur det var, var bara ännu mer trött, gjorde mindre...

Mår ganska bra i dag ändå, har haft några möten men lugnt på jobbet ändå. Fikade nästan 30 minuter, det har inte hänt på... ever typ ?

Styrka till dig och fint att du är på väg// kram Strulan??❤️

Grattis till jämna år och en nykter tillvaro. Så skönt att du fick nog och satte ner foten. Det är egentligen hemskt hur mycket man står ut med. Men när man ställer ett ultimatum måste man verkligen vara bestämd och inte ge efter och det är inte så lätt. Hela ens tillvaro vänds upp och ner.
Som alkoholist har man inte makten i sitt liv. Man är slav under drogen tills man verkligen får nog. Men de anhöriga, medberoende, är på nåt vis ännu mer maktlösa. Man kan inte tvinga nån att sluta. Men om man slutar sopa upp efter alkoholisten så tvingas den se konsekvenserna.
Förhoppningsvis se att priset är för högt.
Härligt att se att ni har det bra nu. Livet blir inte automatiskt lyckligt och frid och fröjd bara för att man är nykter. Men allt går lättare att hantera nykter. Man ser nyktert på livet:). På gott och ont, ibland skulle det vara skönt med lite filter. Lite vin skulle slipa vardagens kanter ibland. Men det funkar inte för den som utvecklat ett beroende. Det är den enkla och svåra sanningen.

Jag har det bara bra. En grundmurad nykterhet och inga problem just nu. Lugnt. Mannen dricker en del vin men betydligt mindre än förr. Han blir inte full och fånig även om jag tycker att konsumtionen är lite väl hög ibland. Påminner om att en box faktiskt är fyra flaskor. Sen faller jag ändå i medberoendebeteende och köper hem en låda när jag ändå är in till stan. Vi bor på stugan och det är fyra mil till systemet. Så det händer att jag är omtänksam och passar på att köpa! Det måste jag sluta med! Det är sjukt på nåt sätt. Men ingen risk att jag börjar dricka.

Jag undrar hur det gått för Holknekt? ;)

Ha det så gott!

Du har så rätt Adde tid är läkning och det får ta sin tid att lära och läka.
Tycker fortfarande att man borde få vara ledig/sjukskriven första året. Bara jobba med sig själv och för att inte falla in gamla mönster.
Jag skulle behöva sitta i ett kloster högt uppe på ett berg utan jobb, telefon och andra måsten.
Ligger hemma i förkylning och stress över att inte kunna jobba, mina cirklar rubbas med träning och min fyrkant som är så viktiga för mig.
Är säkert nyttigt, min mentor brukar säga att det mesta jag tycker är obehagligt är nyttigt.
Så får väl se det så, men dåligt samvete när jag inte kan jobba gnager. Kanske är jag rädd att de skall tro att jag fallit dit.
Är så lätt att trycka ned sig själv, terapeuten frågade om jag inte kan se att jag gör ett jättejobb.
Har på sju månader slutat dricka, röka och lagt om mitt liv men kan bara se det som jag inte gör.
Usch så deppigt det låter, för det är ju bra och jag är på väg.
Väljer idag att vara nykter vad som än händer// kram Strulan ??❤️

blir klart bäst när det är blandad seriositet och humor ! Tyvärr är många arbetsplatser så trista så det smittar av sig på alla, hög som låg.
Och en trist arbetsplats skapar utrymme för olika typer av beroende för att "lätta upp" livet. För mig synes en del arbetsplatser mer utsatta för beroende än andra och då ofta en förmåga hos arbetsledningen att blunda för eländet. Det krävs mod att Våga Fråga och att följa upp och inte minst hjälpa så gott det nu går. Tyvärr är det så att många är chefer men väldigt få är ledare.

Jag gillar humor men inte när folk ramlar och slår sig. Idag finns inga komiker som kan få mig att dra på munnen. Tyvärr. En riktig torris på fler sätt :-))

Skickar lite omtanke till dig ???
Lyssnade på på podden ”min nyktra resa” och hon pratade just om att livet händer ju även när man är nykter dvs man har bra o dåliga dagar. Skillnaden är bara att man inte dricker för att ta bort det. Och det är ju klart jobbigare än det man är van vid. För mig var detta ett bra sätt att tänka. Vet inte alls om det är så för dig. Hoppas du får en fin tisdag trots allt och heja dig som väljer att vara nykter idag ?❤️

Förstår att du inte kommer gå "bananas" på resan, du har ju liksom "kniven på strupen" eftersom du inte vill förstöra dina vita dagar helt och hållet. Bet4räffande din helg är det ju otroligt vad hjärnan kan snacka med en, typ: Fibblan, nu har ju du tänkt dricka lite nästa vecka och under flygningen. Varför inte provsmaka redan nu?

Hur som helst! Hoppas du får det underbart i Frankrike (tror jag)! Kraaam

Vaknar. Sträcker på mig. Njuter av att ha somnat nykter. Ännu en kväll. Många i rad nu.

Sover hyfsat, sover dåligt, sover riktigt bra. Det varierar. Men det är ju så det är.

Mår ganska bra, ibland riktigt ok, någon dag ångest. Men det är ju så det är.

Ja, det är ju så det är. Livet. Och det är så det måste få vara. Både upp-och nedgångar hör till. De är svåra att komma ifrån. Men en sak är säker:

Med alkohol blir nedgångarna både flera och kommer oftare. Så skönt att få känna skillnaden.

Life is ganska good just nu!

-----

Tack alla för fin respons på mitt förra inlägg. Som jag skrivit tidigare, kan jag bara få en enda att tänka till lite extra är det värt allt.

Snart är jag tillbaka och orkar kommentera hos er andra. Måste bara hitta energin först. Ännu så länge får jag nöja mig med att hjärtgilla.

Kram på er

Vad tråkigt att du är i en svacka just nu och inte mår bra. Men försök att se det just så, att det är en svacka, och de kommer ju emellanåt oavsett om man dricker eller inte. Kommer alltså inte att hjälpa dig ett dugg att ta till flaskan!
Om du stannar kvar här så finns det ju också många som kan hjälpa dig med påminnelser om du skulle råka glömma - använd det!

Ha en bra dag och gläd dig över ett nytt kök. Såå kul att få nytt och fräscht!!

Iväg till jobb och ekorrhjulet. Just i dag känner jag mer för att sitta kvar i soffan här hemma, men det gör jag inte.

Jag har ingen tanke på A just nu, det är som att jag förträngt känslan av vad A gör med mig. Men jag är rädd, när det närmar sig 3 månader/100 dagar att jag trots min vilja nu, bara ger upp, ger hän till A. Att jag helt plötsligt glömmer bort allt det ajg gått igenom och bara... jag vet inte. Är nog i en period av grubbleri och mår inte toppenbra, mår inte superdåligt eller så. Men hittar fel, fastnar i saker, känner mig allmänt arg och stressad :( Ingen kul känsla.

I dag väljer jag att inte dricka. Istället ska jag ÄNTLIGEN beställa köket till nya lägenheten, och så jobba lite såklart ;)

...att bara sova på saken. Sov gott :) Ny dag imorgon.

Vi har firat, trivsamt och nyktert. Nu plötsligt kommer jag att tänka på att för tio år sen firade jag hans födelsedag med huvudet fullt av planer på att lämna. Dagliga genomgångar(jo, flera) av bostadsmarknaden. Fylld av känslor; ilska, förtvivlan, oro, vankelmod, beslutsamhet.. ibland hopp om ett lugnt, eget liv. Det skulle ännu dröja ett år och tre månader tills jag gick. Det bästa jag gjort!
Livet blir inte statiskt lugnt och harmoniskt trots nykterhet. Fortfarande förändras allt på olika sätt hela tiden. Lugna tider, irriterade tider, besvikelser och utmaningar. Glädjeämnen, förtrolighet... framförallt sinnesnärvaro. Det går inte att grälla med en berusad människa, särskilt inte en berusad partner men det går jättebra att gräla med en nykter... inga hot, ingen risk att åka ut och köra desperat i fyllan.
Vi har det bra idag. Lugnt liv. Nya gemenskaper. Och kärleken mer genuint grundad än nånsin.
Tack forum som varit min tummelplats för tankar, oro, villrådighet och bearbetning under så många år.
Det ÄR möjligt att ta makten i sitt eget liv! Allt gott till dig som läser / mt

Jempa123, ja stress och beroende hänger definitivt samman, tog jag inte till A förut så åkte snacksen fram och hamstrandet var ett faktum.

På tal om stress, jag har kommit på, att jag är så sjukt stressad över att jag stressar så mycket. Jag vet helt ärligt inte om det syns på mig att jag är stressad, men ibland säger mina arbetskamrater till mig att ta det lugnt, det händer dagligen när jag tänker på det. Jag är ingen neurotisk person tror jag, men jag vet faktiskt inte.

Just nu så går mycket stress åt denna lägenhet och hur sjukt jävla dyrt allt blir. Renoveringen kommer gå på hälften av lägenhetens köpeskilling. Visst, det kommer höja värdet då jag fick lägenheten till ett skapligt pris, men ändå. Och då är inte badrummet inräknat som också måste fixas framöver.

Ska till terapeuten om en vecka, ska definitivt ta upp detta, har bara sett det tidigare som positiv stress, men det är ju inte sant. Bara för att jag inte känner stressen och ångesten som jag kände för 10 år sedan då jag blev paralyserad (kunde inte röra mig) så innebär inte det att dessa "light-varianter" inte är jobbiga.

Samtidigt som jag ofta känner mig så chill till så mycket så undrar jag om det bara inte är en fasad jag byggt upp att visa för människor runt omkring att jag verkligen inte är stressad och har kontrollbehovet from hell. Jag undrar om det kan vara så att jag har kompenserat så mycket för att dölja det att jag visar det motsatta? Kan det vara så i flera delar av mitt liv? hmm... definitivt!

Sen ska sägas att jag är väldigt varm och kall, svart/vit, jag har inga mellanlägen. Bara för att jag skriver och känner detta i dag, eller denna timme, innebär inte att det är detsamma i morgon. I morgon kan jag känna mig som en chill person. Jag är inte chill!

Jag blir så trött! Så trött att jag går och lägger mig. Natti på er!

tack för att du tog dig in i min tråd!

Bästa sortens humor ? tätt följt av när folk ramlar och slår sig ? Kan vi enas om att jag slipper känna mig eländig när jag slutar ta mitt jobb på så blodigt allvar ?

snigeln"......hahaha !!

kommer längst om man skyndar långsamt !
Vi har haft åratal på oss att nå botten i vår sjukdom och tyvärr är det inte en quickfix att återgå till ett "vanligt" liv...vad det nu innebär.
"Ta det lugnt" står det på 3 skyltar utefter vägen till det behandlingshem som jag tillbringade en månad på. När jag åkte där första gången trodde jag att det bara var vanliga, vänliga, trafikvarningar innan jag lärde mig den djupare meningen.

Ibland behöver jag tid på mig för att fatta !

Ta hand om dig !

Försöker aktivt intala mig att det är ett gift. Vi dricker bensin. Än så länge funkar det, men är bara på dag 46. Om du åker på tjejresan och är nykter, tänk så fräsch du är när du vaknar på morgonen. Hur du kommer att komma ihåg allt du sagt och gjort. Inte ha kemisk ångest. Inte må dåligt. Du fixar det! ?

...skulle vara intressant och höra från någon som varit nykter typ 6 månader, ett år eller så. Hur länge tänker man så? Alltid? (hemska tanke) Nu är jag bara på dag 8 men satt och funderade på det idag....

Tankarna på ”bara två glas vin” dyker upp vid alla möjliga och omöjliga tillfällen. Varje gång har jag valt nykterheten, men vissa gånger är det mer arbetsamt än andra... Jag börjar surna till över att det är så. Ska man aldrig få vara ifred?

Heja dig som kommit så långt :) Undrar hur det kommer vara för mig om/när jag kommer dit. Stress och oro känner jag igen. Undrar om det inte är ganska vanligt vid beroendeproblematik? Att man har haft behov av att lugna sig med yttre substanser?

Det är rätta takter! Upp på hästen igen bara. Jättebra att du klarar av att stoppa här. Det är bara en helg av många många många helger. Förpassa den till runda arkivet och ta nya tag :)