Senaste kommentarerna i forumet

-Doktorn, det gör ont när jag gör så här.
-Gör vad då?
-...
-Existerar

Ångesten ligger på en hanterbar nivå idag. Fyllan igår var planerad och blev som en vanlig fredags fylla för mig. Mina bromsar är fortfarande dåliga. Känslan av att få det bekräftat ännu en gång är bra. Jag måste hitta en strategi som funkar bättre för mig. Om jag vill kunna bli en normal drickare. Hade planerat in en mängd som jag skulle dricka. Vaknade i morse och inser att jag öppnat ytterligare en vin flaska ur mitt förråd. Nu börjar jag räkna vita dagar igen. Känner mig inte redo för att bli helt torr ännu. Har inga problem med att inte dricka alkohol. Vill bara få bättre koll när jag väljer att dricka alkohol.

...och jag har slutligen mött en sådan situation som jag vart orolig för att möta, orolig om jag skulle klara det utan att dricka - då den förut hade fått allt att rasa och allt hade vart igång igen - alkohol som ångestlindring och som "enda utväg", och jag klarade den. Jag drack inte.
Dagen har vart tuff och jag smärtsamma minnen har gjort sig påminda och när jag kom innan för dörren efter jobbet sjönk jag ihop på golvet av utmattning och ångest, satt och gungade fram och tillbaka, ville skrika och fanns inget jag ville mer än dricka...
Vad gjorde jag? Tvingade på mig träningskläder, satte på mig hörlurar med hög musik och gick ut och sprang. Försökte springa av mig ångesten. Orkade inte så långt, blev bara en tio minuter innan jag vände men - det hjälpte!! Kom hem och kände mig lättad och stolt över att inte ha druckit, härdat ut och försökt en annan metod för att bli av det den rivande inre smärtan - och lyckats!

Jag mår inte bra, jag känner mig fortfarande ängslig - men det är nu helt hanterbart! Jag har för första gången klarat av en sån smärta jag på många år inte kunnat hantera på annat sätt än att dricka.
Imorgon kommer jag vakna till ännu en dag utan bakfylla, ännu en nykter dag, och snart har det gått tre veckor.

Alla dagar denna vecka, nykter morgon och dag! Inga ”återställare”, tanken har funnits men NEJ. Kvällarna har varit lite blandade, totalt mindre än vanligt men ändå känner jag att där måst jag börja jobba.

Torsdagen = konferens. Drack lika mycket som en manlig kollega, han kräktes hela förmiddagen idag, jag var ”pigg” som vanligt. Det är en varningsklocka. Han är längre, tyngre, Yngre... han pallar inte men det gör jag, av vana gissar jag. Inte Ok.

Gör en. A-dagbok, för att få en annan översyn, det väcker absolut tankar. Inställning är superviktigt för mig, det blir bra! Snart Idol, sooova (blev supersent igår) och sen nytt hår imorgon, köra barn till träning, nykter som fan hela dan, kvällen vet jag inte än men NYKTRA DAGAR! Som en god start...

Dagen började med ett spinning pass 06.45. jobbade fram till lunch på kontoret. Drog hem och hade dagens sista möten via Skype. Hum jag stannade på bolaget i Fruängen under min hemfärd. Jag har städat typ hela huset sen jag kom hem. Belöning = nån bira och lite vin. För mig känns det som en Lagom nivå varannan helg

"Jag kan expandera senare. Det finns tid"

Tack för de orden?
Denhärgången?!

Lämnar ikväll en månads nykterhet bakom mig och det känns förstås bra. Sliter med ångest och jobbar på med att möta alla känslor jag tryckt undan, tidigare dövat med alkohol. Det är ett hårt jobb, men såklart värt det.

Ikväll, är det en ny känsla som förvisso är lugn, och därmed lättare att hantera än "rivet", som jag kallar det där värsta ångest-påslaget, när det känns som varenda cell i kroppen ska gå sönder..
Så är det inte nu.

Och förhoppningsvis, ger jag mig chansen med fortsatt nykterhet, att bit för bit och undan för undan, möta mig själv som jag är. Hur jag än är. Med allt vad det innebär.
Det får ta sin tid - expanderar det gör jag, om jag fortsätter min linje.

Jag vill blomma?!

Och ska man få ngt att växa, så får man liksom vårda det ömt, även på vägen.
Just nu bara ett litet frö. Bara mörk, lite lätt illaluktande jord (gödsel..?) på ytan nu, men där under händer det redan fantastiska saker..

Det syns inte än, men det är på gång.
Så tänker jag nu.

Så tacksam för detta forum?!
Surfat runt här ikväll i hopp om att finna lite mer förtröstan, även om jag kom långt bara på ditt inlägg, Grönablad??!

Tillåtande.

Det känns helt fantastiskt att vi kan hjälpas åt. Att vi genom att dela med oss av vår egna resa, kan stötta varandra i både med- och motgång..?

Och tack till er, som läser här. Som kommer med tröstande ord och omtanke när det behövs. Pepp glada tillrop, uppmuntran och uppskattning!
Guld värt ?!

Jag mår redan bättre.

Kram och godnatt/
Fibblan?

Varsågod. Ja, det kan vara svårt att veta om det beror på det tidigare alkoholbruket eller ej. Jag hoppas att du mår bättre imorgon eller om några dagar. Jag har läst att träning har en antidepressiv effekt. Fortsätt gärna med dina promenader så blir dalarna förhoppningsvis färre.

Hur ofta blir du tillfrågad alkohol? Jag har också funderat på det. Du behöver inte berätta allting och hur pass allvarligt det har varit med ditt alkoholbruk. Du kan säga att du blir trött dagen efter och att du därför vill avstå från alkohol. Det är en utmärkt ursäkt från måndag till torsdag. Det kan dock bli problematiskt på fredagar och lördagar. Du kan säga att du har en tidig morgonaktivitet med familjen på lördag eller söndag och därför vill avstå från alkohol.

Alkohol är starkt beroendeframkallande och 1 000 000 svenskar har ett riskbruk Det är betydligt bättre att inse att man har ett problem och därefter försöka göra något åt det. Det låter bra. Du har barn och familj vilket kan vara tidskrävande. Det är bäst om du eftersträvar balans och satsar på det som håller i längden.

Kram

Fibblan här..
Jag ville bara säga att jag läst mkt i din tråd här ikväll. Mår inte så bra och surfar runt för att hitta förtröstan. Jag fann lite av det här hos dig..??
Så jag ville bara tacka dig, för allt du så naket, öppet och ärligt har delat med dig av.
Vilket mod och framförallt, vilken styrka du besitter. Den är imponerande!

"Jag kan expandera senare. Det finns tid"

Tack för de orden??!

Hittade själv en ölburk, starköl, urdrucken bland strumpbyxorna i går morse.. och tänkte att jag kanske skulle ta ett ryck här hemma.. Trodde jag hade röjt undan spåren av det förgångna, men tydligen inte alla..

Lämnar ikväll en månads nykterhet bakom mig och det känns förstås bra. Också slitit med ångest och jobbar på med att möta alla känslor jag tryckt undan, tidigare dövat med alkohol. Det är ett hårt jobb, men såklart värt det. Ikväll, är det en ny känsla som förvisso är lugn, och därmed lättare att hantera än "rivet", som jag kallar de där värsta ångest-påslaget, när det känns som varenda cell i kroppen ska gå sönder..
Så är det inte nu.
Och förhoppningsvis, ger jag mig chansen med fortsatt nykterhet, att bit för bit och undan för undan, möta mig själv som jag är. Hur jag än är. Med allt vad det innebär.
Det får ta sin tid - expanderar det gör jag, om jag fortsätter min linje.
Jag vill blomma?!
Och ska man få ngt att växa, så får man liksom vårda det ömt, även på vägen.
Just nu bara ett litet frö. Bara mörk, lite lätt illaluktande jord (gödsel..?) på ytan nu, men där under händer det redan fantastiska saker..
Det syns inte än, men det är på gång.
Så tänker jag nu.

Tack för dina ord. De hjälpte mig komma hit.
Du väckte viktiga tankar och känslor av hopp och förtröstan?! Hoppas du känner det är okej att jag tog så mkt plats i din tråd..(?)?

Kram/
Fibblan?

Tack?! Ja, egentligen ska man väl inte ta ut det i förskott, men det är åtminstone ngt positivt på min annars dystra himmel - att jag känner mig säker på att jag somnar nykter ikväll.

Funderar just på hur mkt eller lite det har med alkoholbruk att göra, så som jag mår nu menar jag. Jag är ju lite sån som person, känslosam och rätt så "berg-och-dal- banig" i mig själv. När jag åt antidepressiva, var det topparna jag blev utan och det blev mest brunsås av alltihopa. Så därför valde jag att sluta med dem. Och kom lite mer överens med mig själv om att stå ut med dalarna om jag kunde få uppleva topparna. Såklart ställde alkholen till det för mig och förstärkte bara det som jag redan kände oavsett mood. Och efterhand blev det knappast några toppar att tala om alls..
Tänker oxå att det säkert tar sin lilla tid att återhämta sig efter det bruket jag låg inne med..
Och med tanke på det, är kanske en månad inte så lång tid..
Jag ska ju fortsätta min nykterhet men i den sinnesstämning jag är i nu, hjälper det inte att försöka inta ett långsiktigt perspektiv..
Jag ser mest det jobbiga i det.. främst i de sociala sammanhangen. Hur ska jag förklara flera nej tack. Vit-månad-skälet är förbrukat fr.o.m imorgon. Man kan ju säga, äsch jag kör på med en månad till.."jag mår så bra av det" typ. Men det känns bara så genomskinligt. Som om jag i o m det erkänner att jag har problem med det.. vet inte varför det ska vara så svårt.. är det skammen att behöva tillstå det..(?) Antagligen.
Har oxå funderat på och sluta snusa och bara börja äta vegetariskt, öka på träningen eller liknande, för att ha det som ursäkt, ngn slags hälsohets överlag. Det hade mina vänner köpt. Eftersom de känner mig som en allt eller inget person.. samtidigt är det just det som gjort att jag misslyckats tidigare. För mkt på en gång. Och att jag nu ville ta en sak i taget och lugnt för att ge mig själv en ärlig chans att det håller i längden..

Kram/
Fibblan?

Grattis till din nyktra månad i förskott! Det är tråkigt att höra att du känner dig sorgsen. När jag känner mig sorgsen brukar jag titta på en rolig komediserie eller stand-up comedy. Jag kan varmt rekommendera det. Ett annat förslag är att krama någon länge.

När jag hade en hög alkoholkonsumtion blev jag trött och deprimerad. När jag skar ner på drickandet mådde jag bättre. Det kan ta tid för kroppen att återhämta sig från ett alkoholbruk. Det är bra att du promenerar regelbundet eftersom det frisätter må bra hormoner.

Kram

Det där "ps.;et" betyder hur mkt som helst..?!

Att få höra det, och att du påminner mig om att jag är okej hur jag än är. Även sån som jag är nu. Det kändes så himla skönt.
Tack för dina trösterika ord..?❤️!
Du fina vän.

Kramar tillbaka?
/Fibblan ?

Va låg och låt dig vara det. Kanske ta ett bad o tyck synd om dig! ❤ Jag försöker tillåta mig att vara ledsen o låg ibland eftersom jag vet att det går över. Hoppas att du snart känner dig bättre! Cyber-kramar om dig! //Gröna blad
Ps. Jag tycker att du är bra!!!

Borde tjoa och tjimma, hoppa högt av glädje att jag fixat en månad! En HEL månad av nykterhet blir det, när jag vaknar nykter i morgon. Och jag vet att jag kommer göra det. Vakna nykter alltså.

Jag vet det bl.a. därför att jag inte har något hemma, och är för håglös och låg för att ta mig ut..
och jag vet ju att jag innerst inne INTE vill.

Men jag känner mig ledsen utan att riktigt veta varför. Inget hemskt har hänt. Ändå rinner tårarna..
Kanske är jag bara trött. Men även om jag har lätt till tårar så känns det inte som den typen av tårar.
Så himla skum känsla är det i alla fall. Är inte uppriven. Inte ångest som river runt. Men en klump i magen och en i halsen. Tårar som vill ut, ngt tryck som vill släppa..
Två glas vin hade känts skönt, men jag ska inte och vill ju egentligen inte. (Ett glas har aldrig existerat, så ingen mening att skriva det..)

Vad vill jag egentligen?
Känner mig så förvirrad. Känner mig rätt så lugn mitt i allt samtidigt. Alltid ngt.
Ville bara skriva av mig lite, för o se om det gjorde ngn skillnad..typ.

Kram/
Fibblan?

Jag har rensat ut det gamla. Kartongförpackningen till de fyra julfolkis jag tryckte i mig sista gången jag drack i oktober, som jag knölat in längst in i ett köksskåp. Jag drack för att vi hade bråkat och han hade gått; jag gömde flaskorna ifall han skulle komma tillbaka.
Tre kassar pantburkar i förrådet, nästan bara folkis, från en svunnen tid. Jag skampantade, precis som förr, blixtsnabbt och med handen för, snälla gud låt ingen se att jag satt i mig allt det här.
Flashbacks. Allt detta smygande, smusslande. Kassapersonalens blickar när man köper folköl till frukost, slänger på en limpa för att det ska verka normalt, försöker att inte skaka, stinka, ramla.
Gud så skönt att inte ha ett spår av det där kvar i mitt liv. Tack tack tack tack tack tack tack tack.

Jag har redigerat bort kommentarer om kontakt för stöd. Vi har skrivit en del om vad som är bra att tänka på när det gäller att hitta behandling eller annan hjälp för alkoholproblem på https://alkoholhjalpen.se/karta. Där finns även en karta över enheter i Sverige som är från ett register framtaget av SKL.

Vi har inte möjlighet att förmedla kontakt med eller rekommendera enskilda terapeuter på alkoholhjälpen. Alla är välkomna att dela med sig av sina kunskaper och tankar här. Om det blandas ihop med att professionella marknadsför sig så riskerar forumet att ändras i grunden och det vill vi undvika. Eftersom vi är en offentligt finansierad verksamhet kan vi inte göra undantag från detta ens för personer som har bidragit med mycket bra på forumet.

Vänliga hälsningar

/magnus
alkoholhjälpen

Jag har inte varit här och skrivit på ett tag. Är fortfarande nykter, mitt nya mål är mindre anspråkslöst, 444 dagar totalt, d.v.s. 51 dagar kvar.
Går till psyk och ska fortsätta göra det för att ta Antabus 2 gånger i veckan, det känns helt okej, inga bieffekter vad jag har märkt.

Nu funderar jag i samma banor, ni vet...kanske kan jag kontrollera drickandet? Hmm...kanske det. Men hur skulle det bakslaget kännas sen, efter över ett år? Något att tänka på. Därför fortsätter jag med Antabus. Jag har riktigt fina Iittala whisky-glas som inte ens är invigda, vad synd...man kanske skulle... - Antabus som sagt - rekommenderas för er med lika dålig karaktär som jag, balansgången är brutal, och jag som redan hade dålig balans innan.

Allt fungerar hjälpligt, går på humörstabiliserande medicin och antidepressiva vid sidan av Antabus, det behövdes, nu ser jag både klarare och grumligare - står lite fastare på marken, någonting att luta sig mot. En dag i taget och fler klichéer...nästan allt är sant, utan det som inte är det, och allt är olika sant för olika människor. Här kryper jag omkring.

Tack för era svar!

/M

Så här långt ner på listan har väl aldrig din tråd varit! Fick leta ett tag för att hitta dig.
Kram på dig

Den här veckan tar jag det lugnt, ägnar mig åt självrannsakan och sätter upp mål inför arbetsåret.
Jag mår så bra när jag orkar stanna i nuet, se mig själv. Ibland drar korta vindar över mig: jag har gjort de förändringar jag skulle. Det här är livet precis som jag vill ha det.
Mitt nyårslöfte är att jobba med jämförandet. Jag vill så gärna hitta ett sätt att finnas till utan att vara i relation till något, bli glad över andra utan att det förminskar mig. I nuläget har jag istället isolerat mig och utvecklat en fobi mot att höra hur andra har det. Har inte kollat FB sen mitten av december. Det är lättare då, här i skuggan kan jag ganska lätt hitta självförtroende. Jag är stolt över mitt jobb, jag vet att det jag gör är värdefullt. Jag ska hitta ett sätt att behålla det här i relation till andra. Sen. Så småningom. Så länge kan jag ju faktiskt fortsätta låta bli. Jag fortsätter skala ner mitt liv, ner till den minsta kärnan: barnen, kärleken, skrivandet. Jag kan expandera senare, det finns tid.
Jag ser fram emot att börja jobba; lugnt, kreativt, tacksamt, ensamt.

Håller tummarna för att du fixar det här.
Din viktigaste resa..Kämpa på. Det är bättre på den nyktra sidan :-)

kramen

John

Var på gymmet tidigt i morse. Körde ett pass och börjar känna mig väldigt pigg och energisk. Tänk va skönt det är att leva när man har fått ordning på alkohol djävulen. Vill inte falla in i mina gamla osunda vanor igen. Det är faktiskt bara jag själv som kan förhindra detta. Alla pengar som gått till alkohol är inga små summor. Hur knapert det än var fanns det alltid pengar till A.

För tipset Pianisten! Det ska jag kolla in.

Virvla du kan hitta min gamla tråd i forumet ”Förändra sitt drickande” under samma namn Sannah. Där kan du läsa min historia.
Kram?

Duktigt... Alla snackar om Yoga.. Kanske ska prova fast jag är ju också är "mindre ung" iofs.
Lite stel här och där...Skönt att hitta något. Allt behöver inte vara förknippat med alkohol..
Så var det för mig förut.. Folk som inte drack såg jag som töntiga. Nu är jag värsta tönten
själv som inte dricker :-))
Du gör det bra Mrx. Inspirerande att läsa om dina framsteg..

John

Det är ju helt otroligt - tänk att vi fixat 4 veckor?!
Jätte jättestort GRATTIS tillbaka❣️❣️❣️

Du förmedlar sån styrka och övertygelse! Den hjälper mig, när jag hälsar på hos dig!
Tacksam för det - att få lite draghjälp när det känns tungt..❣️

Tre fantastiska veckor har du haft
och fler ska det bli..?!

Den falska vänninan kan slänga sig i väggen ?!
Väl kämpat?!

Ännu en kväll vi lägger oss nyktra och vaknar desamma!
Kramar och god natts sömn till dig ?!

/Fibblan?

Grattis till dig med ? !!!

Det gör mig så glad och än mer pepp att du kände så! Och tack för att du ville förmedla det❣️

Nu jävlar är det vi som styr, JA?✔️!

Så gott o höra att ångesten känns mer hanterbar utan alkoholen! Att få bygga sådana erfarenheter är verkligen guld värt och en stor hjälp på resan!

Heja dig?!
Heja oss!

Massor med kramar/
Fibblan ?

..och uppskattning!
Du är.så go som tittar inom här, med dina stärkande ord❣️
Det känns så gott att du vill dela med dig av gläjde för min skull och bekräftelse i det hårda jobb, som det är att hålla sin linje. Jag vet att du vet..!
Tack och sänder dig styrkekramar i massor tillbaka ???❣️

/Fibblan?