Senaste kommentarerna i forumet

Jaa, det är ett kämpande..! Och det betyder mycket att ni ser och förstår? och på olika sätt var och en, bidrar med kraft till mig att fortsätta min linje❣️

Sara_con_experiencia-
Tacksam för din omtanke, fina ord och pepp❣️. Vet inte hur det går just nu.. hemma från jobbet idag, faktiskt. Har sån grym huvudvärk. Illamående. Kan ju va ngn sjukdom på gång med.., men jag tror det är den totala avsaknaden av vettig sömn som ställer till det..

PimPim
jag hoppas också på att det ska vända snart och tack för att du tittar inom här och bidrar med just det -HOPP, om att det kommer att vända?! Vi är ju på samma antal dagar av nykterhet, och även om vår återhämtning är individuell, bidrar dina erfarenheter till lite mer tillförsikt hos mig!
Tack för positiv energi, pepp och grattis?!

Stor-Babs
Detsamma vill jag verkligen säga till dig! Tack för att du dansade in här, och ville dela med dig av dina erfarenheter av "ångest-hantering"??! Var sån energi i ditt inlägg så jag fick lust att upp o dansa med en gång?, men just nu ganska så rörelsehindrad pga huvudvärken.. Jag sparar det i min "lilla verktygslåda"?! Grattis till 2 dagar ✨ och fortsätt dansa mot den tredje..??

Måste lägga undan skärmen nu, innan huvudet sprängs?, men tack till er alla för stöttning, pepp och heja-rop❣️

Hörs snart igen!
Kram/Fibblan?

Men VIN äger inte oss - det visar du ju nu ? grattis! Jag slutade röka för tio år sedan. Var storrökare - tog första ciggen före frukost. Det var tufft att sluta men det värsta var sorgen - sorgen av att förlora sin bästa vän. Helt sjukt men sant. Att avstå från alkohol kan ju inte vara värre säger jag till mig själv. Men även alkoholen är en falsk vän. Som lockar, lurar men egentligen inte ger så mycket tillbaka förutom en kort stunds ångestlindring.
Kram ?Greta

Hallojs! Har läst din tråd och är superimpad av ditt härliga kämpande! Jag har nyss startat om själv och siktar på helnyktert forever. Kan ge ett tips, så som rubriken säger, och det är att DANSA! Ja när man får ett anfall av ångest och ändå inte orkar få sig ut, bara slå på hög musik och dansa fritt i ett rejält tempo. 10 min brukar ibland vara nog. Jag är bara på dag 2 så det blir en hel del dansa. ;) KRAM!

Katten: Äter Citalopram for life. Tror jag ätit det i 7-8 år. Börjat fundera på om det kanske borde testas nån annan variant.

John: det är vad citalopram påstås göra, och kanske även gör, den kapar topparna. Tyvärr även de positiva. Kanske kapat mina för lågt...

Imorgon åker jag med en kompis (hon vet inget om mitt a-problem) till Stockholm i två dagar. Min sambo är orolig för att jag ”kommer passa på” att dricka en jäkla massa alkohol... Men det är det som blir mitt stora prov nu! Kommer jag vakna pigg o utvilad på fredag morgon för att jag inte tog de där glasen med gott vin o kanske kommer få höra att jag har blivit tråkig?? Som NyaSofia skriver; lite tråkigare men 100 ggr piggare..
Svar; JAJAMEN!!! Det ska jag! ??‍♀️? För jag kan sätta gränser o jag bestämmer! Inte någon som börjar på bokstaven A o som slutar med hol... ASHOL-E ?
Styrkekramar till alla! Det går att få kontroll! ????

...att höra ifrån dig! Underbart att få läsa dina textrader som är så fyllda med energi och glädje! Vi hörs när vi hörs! Kram

Så fin och insiktsfull första inlägg!
Hur går det?

Så fint att höra att du mår bra!!! (Det är en lättnad...)

Kramar!

... betyder ju så mycket! Hoppas sömnen rättar till sig snart. Min har börjat göra det!
Njut insiktsfullt och grattis till dina 15 nyktra dagar ?

Kram PimPim ?

Din styrka och dina tankar är så rätt i mina öron! En dag i taget fortsätter vi och känslan av att veta att jag vaknar utan oro, ångest och skam imorgon ger mig en sporre att vilja vara nykter den 16:e januari också!

Skönt att höra från dig!

Kram PimPim ?

Vilken medicin käkar du? Kan vara bra att veta. Jag är liksom för hög ofta och sen kommer en dipp som heter duga...
Vill ha mer jämnhet i tillvaron..

John

Innan jag började med antidepressiva. Var inte ”deprimerad” men liksom LÅG och tyckte att allt var jobbigt. Nu tycker jag att det mesta är kul. Så skönt! Har du provat?

??

Förlåt, likt en struts har jag låtsats som att jag inte finns om jag inte syns här. Vet ju själv hur andra forumvänners frånvaro oroar. Tack för era kommentarer, de betyder mycket.

Men... Jag har i alla fall positiva nyheter:

Jag mår bra! Riktigt bra till och med. Back in business. Jobbet, fritid, vänner, aktiviteter, ja, hela livet flyter på. Det är egentligen bara forumaktiviteten som gått på sparlåga.

Alkoholtankarna blir färre och färre, även om de inte är helt försvunna. Tyvärr. Men tankar kan jag leva med, så länge de inte övergår i handling. Drack ju lite i mellandagarna och höll på att gå under av besvikelse. Sedan plötsligt var det över - åtminstone för den här gången. Är otroligt ödmjuk inför den kraft och makt A kan få.

Har läst en del på forumet, men då jag ogillar konflikter - trots att jag tvingas hantera många i mitt arbete - har jag inte orkat kommentera. Det har gjort mig ledsen att så många vill fortsätta att dricka, trots att de skriver att de provat att dra ner gång på gång, men inte kan hantera det. Jag som vet hur fort det kan gå utför får en stor klump i magen. Några säger att de inte har så stora problem som jag har. Nej, inte just nu i alla fall. För bara några månader sedan hade jag själv inte på långt när så stora problem som jag till slut fick.

Mitt drickande eskalerade i rekordfart och jag förstod inte riktigt vad som hände. Jag har skrivit det förr, när jag efter många många år släppte på spärren att endast dricka på helger gick det fort att få vanan att ta ett glas så gott som varje dag. När spärren att endast dricka på kvällarna släppte intogs det första glaset tidigare och tidigare. Till slut fanns det ingen återvändo.

Jag respekterar naturligtvis att vissa vill fortsätta dricka. Var och en behöver nog göra sin egen resa, men jag håller tummarna för att den inte får ett lika dåligt slut som min. (Förresten, den har ju (förhoppningsvis) fått ett bra slut nu.)

Hoppas att mina ord inte tas som ett raljerande över sådana beslut och önskemål, utan mottas precis som de är tänkta att vara - av omtanke. Ingen irritation och inga pekpinnar från min sida, sådant har dessutom oftast motsatt effekt, utan bara äkta forumkärlek.

Tänker på er alla, lite extra varma tankar till mina "gamla" och trogna vänner. Förhoppningsvis är jag snart tillbaka och kommenterar både här och där.

För tillfället njuter jag av tillvaron. Ibland känner jag utan uppenbar anledning ett riktigt lyckorus. Ett "Aha, är det så här livet kan vara". Så tacksam för detta.

? Just i dag är jag stark... ?

Kram på er

Supertrött. Inte fått ngn ordning på sömnen än..
Skittrött på jobbet, handla, laga mat,
Medicin: en timmes promenad ??!
Natta barn och nu stupar jag i säng.
Nykter och nöjd?!
Kram/Fibblan ?

Semestern tog slut och jag har nu börjar arbeta 100%. Let the slicka röv för referenser begin.
Måste därifrån. ?

Möte med chefen och nuA chefen idag. De vill ej att jag tar ut min komp, pga den har blivit för gammal. Ej flextid längre och möjligheten till att arbeta hemifrån är strypt. Jag får gå på ett läkarsamtal per halvår. Alltså... idioter.

I morgon ska jag på mitt första psykologsamtal. Äntligen! Kanske inte kommer kunna gå på fler samtal pga jobbet då ? oklart.

Mår bra i övrigt. Tror jag :)
Har inget val. Slutade röka igen ?‍♀️ Hurra!

Jag hoppas att du finner tid, i tid, Märthan ?

Så oerhört starkt! Du har förlorat något men fått så mycket mer tillbaka!!!!! Jag tycker numera att lyckan är att vakna utan bakfylla o ångest o kunna göra något vettigt av dagen! Ingen behöver fundera på mina vattniga, röda ögon o jag behöver inte dölja andedräkten av surt vin med en jäkla massa tuggummi.
Tänk istället på vad du nu vunnit o inte vad du förlorat. Styrkekramar ???

...i det nya året och det är lite tyst här...må du må bra, vara upptagen med annat bara.

Fint att du lyssnar igen ☝️ för mig är meditation och mindfulness en trogen vän.

Jag kör vidare med att lova andra de saker jag vill förändra här i livet och det funkar bättre än att bara lova mig själv. Mitt nyktra år, som är slut vid midsommar, är förlängt till 8 januari 2020 pga nya löften, till andra människor, av andra skäl ? Lika bra det ?

Men duuuu...ett litet livstecken?
????

Tack för att du tittade inom och grattade?! Som du säger, vi kämpar för vår egen skull, och även om jag är så glad och tacksam för den stöttning jag har irl, så är det en annan förståelse man kan hämta hem här! Tack❣️

Tipset om att fira/uppmärksamma vissa steg, var värdefullt?! Så typiskt mig och sträva och sträva, och aldrig stanna upp och berömma/belöna mig.
(annat än med vin då, vilket var världens bästa belöning tidigare..och världens sämsta i nuläget förstås ?)

Tidigare haft svårt o känna att något är riktigt bra nog.. Men jag har ansträngt mig för att vända på det tänket, sedan jag skaffade mitt inlog här☺️. Nu skriver jag om mina framgångar och när jag lyckas lägga ännu en dag av nykterhet bakom mig, och det gör att jag tar min målsättning, mig själv och mitt mående på allvar. Och det är väl såklart att jag ska ge mig cred för det jobbet - det är trots allt ett jättejobb jag gör..?✨! Tack för påminnelsen ❣️ och right back at ya?!

Efter din underbara dé om att uppmärksamma viktiga steg, käkade vi glasstårta hela familjen för o fira dubbelsiffrigt?! Även om barnen inte visste vad vi firade, kändes det bra att de bokstavligen fick en del av kakan ?! Inte minst eftersom de, hur gärna jag inte vill kännas vid det, också påverkats negativt av mina tidigare strategier att hantera, eller snarare icke hantera, mina issiues..

Imorgon passerar jag ännu en milstolpe, genom att ha hållt mig nykter i över 14 dagar i sträck?! (Eller klarade jag 21 dagar i följd som längst, förra året..??) Hm,- det var ett tag sedan om jag säger så.. och säger väl en del bara det..
Värt att fira är det, alltså?✨!
Hur..(?) Det får jag sova på..

Tack och Kram & godnatt/Fibblan?

Tack virtuella vänner :) för era kommentarer. Undrar hur det känns att vara helt fri från social fobi? Verkar som flera av oss har det som en delorsak. (Och ha ha ostkrokar. Chips duger i kris men allt med ost är ju magiskt :)) Visst har det någon koppling till vad som hände i barndomen och osäkerhet. Säkert lite överlevnadsmekanism också att granska och utvärdera sitt beteende för att passa in i flocken. Synd att det tar så mkt energi bara. Och då över till:

Inne i en period då jag känner mig trött på det mesta. Pendla till jobbet, jobbet självt, ungarna, laga blodpudding (he he), kollegorna, vädret, nyheterna, youtubekändisar, livet och inte minst mig själv. Har svårt att hitta något speciellt som jag ser fram emot. Känns som jag bara traskar på i väntan på döden. Jag har saker som jag borde se fram emot men gör det bara inte. Låter som en depression jag vet. Men jag är ganska bra på att känna igen om det blir ”på riktigt” (ligga på sängen och stirra i taket riktigt). Men kanske att jag har längrd perioder av mini-deppar. Svårare att märka detta tidigare då jag hde toppar regelbundet av rus och sen kopplade melankolin till baksmälla.
Varför ska det vara så jävla svårt att bara ha lite kul? Ibland tar det ett tag innan jag fattar att jag har roligt och sen släpper det ett tag. Men som jag beskrev ovan så är mina känslor ofta över hela kartan och nått som var roligt och positivt förra veckan kan i backspegeln te sig som ”meh”. Men såklart blev ju nästan vad som helst roligare när jag var full. Men trots det så finns det en liten guldåder av spänning eller något i att försöka hitta det roliga även utan alkohol. Då kanske det känns mer på riktigt. Plus att jag kanske kan lagra det ordentligt. Men det krävs mer tid. Det är lättare att vara nykter nu, men jag har en bit kvar innan det verkligen blivt min nya horisont. Vore ändå toppen om det skulle gå om några år att ha en liten mikroskopisk relation till alkohol. Men det är väldigt mycket förtidigt för det i praktiken, men klart att det hjälper och ger en viss trygghet att leka med tanken att en dag...
(Skickar iom det en hälsning till alla som ger hopp i sin kamp att minska och kontrollera sitt intag)

Känner jag dock inte igen. HU. Chips däremot, ja tack.

Jag har inget att skylla på. Mamma och pappa Katt är fantastiska, min uppväxt likaså. Har varit blyg sedan födseln. Sjukligt blyg som barn, som vuxen maskerar jag det. Alkohol är ju toppen till det....
Känner igen mig mycket med den där masken, och hur skönt det känns att bli äldre. Snart 40, men ser betydligt yngre ut (trots allt), så jag kanske också kommer att få äta upp mina ord om 10 år. Men just nu: bara positiv med krympande ego och större lugn.

Jag känner hopp om att jag kan hitta mitt sätt att leva. Det är någonting med trygghet jag aldrig lärt mig, jag har lagt så mycket ansvar på andra att stabilisera mig istället för att lita på mig själv, jag har låtit självhatet sprida sig i hela mitt rotsystem. Jag vet vilka beslut jag fattat, jag skilde mig ju för att göra just det här; jag måste utsätta mig för livet tills jag fattar att det är mitt. Jag tar mig upp, jag försöker igen, det är det här jag gör bäst, alla vi här inne, vi är experterna på att inte ge upp. Det ska gå. Jag förstår någonting om bön eller universum eller mindfulness, det går att tillkalla ett yttre lugn, i korta, korta stunder förstår jag acceptansen. Vi kommer komma åt friden. Jag vill krama er så hårt att jag spricker.

Tror att det i stort handlar om svek från föräldrar i barndomen (som i mitt fall) och att social fobi i grunden handlar om osäkerhet.
Det du beskriver är ganska träffande för hur man gör/mår/agerar när man har social fobi. Jag agerar ganska mycket som som du gör.
Läser av och känner efter o.s.v. Tycker att mitt rätta jag kommer fram mer genom alkohol och att jag är tillkortakommen i viss mån
socialt om jag inte har något A i kroppen. Detta gäller dock mest mingel och stora sällskap.
Tillståndet/fobin förbättras genom alkohol men försämras på sikt av alkohol. Tycker att man trycker ned
sig själv genom alkohol i förlängningen. Fobin blir då värre. Kanske att det beror på att man blir sämre mentalt och i någon
mån till sitt yttre. Osäkerheten ökar då av samma anledning och fobin ökar. Bäst är om man mår bra och känner sig fysiskt
stabil. Måste dock erkänna att jag måste träna på att vara mer social och det i sammanhang som jag faktiskt är osäker i.
Vi ska ikapp vår ålder nu IW :-) Jag är svag för Jordnötter... Som en kontring till dina ostkrokar...:-)