Senaste kommentarerna i forumet

Sov gott Nurture, underbart lugn och rofyllt med nykterhet. Spinner.

och fastnar för "tillgänglighet i ensamhet". Detta kan jag skriva under.

Funderar också på om forumet här gör att jag fokuserar mer på mitt vinbegär.
Men var annars ska jag skriva av mig allt som snurrar i huvudet. Det blir ju patetisk om jag skyller på andra att jag vill pimpla vin.
Hur som helst....allas kommentarer hjälper mej på något sätt....så DU hjälper mej verkligen här och nu. Det är inget som eventuellt sker i framtiden. Det händer nu. Tack.

Regnet knattrar mot plåttaket. En sista cigarill innan sömnen förhoppningsvis kommer.

På västfronten intet nytt.

Sov gott alla fina ?

...är det ett (1) år sedan jag blev medlem här på forumet, vilket jag hittade av en lyckosam slump.

Bland det bästa jag har gjort i mitt liv. Sååå tacksam. ♡

Ha en fin helg!

Kör lite morgon benjympa i sängen innan du går upp.
Sträck upp ett rakt ben i taget mot taket, rotera foten först år vänster sedan till höger.
Kör några höftböjningar genom att dra knät upp mot magen och sedan sträck ut.
Därefter är du klar att gå upp och sätta på kaffe☕?

Kramar
???

Det är det jag tycker är så härligt här, man får hjälp, stöd o peppning av alla här! Vare sig den varit nykter i ett år eller en dag. Jag är 32 år o kan ibland känna att man behöver en "mamma" här inne, sen om den mamman är 20 år äldre eller 10 år yngre spelar liksom inte någon roll. Alla samlade erfarenheter och klokhet är vad som gör detta ställe så bra. Och aldrig någon som dömer en. Där är du bland många andra ett föredöme ?

Att behöva vakna tidigt. Tips för morgontrötta mottages tacksamt.
Fy vad jobbigt det är att vakna ???

Idag ska jag jobba, träffa en sponsor från AA för fika, träffa Elvis. Han bjöd ut mig på bio. Jäkla romantiskt detttadär ?
Hade velat få in ett lättare styrkepass idag, oklart om det kommer gå. Kanske om jag kör hemma ?
Annars blir det vilodag, det är ju najs det med ^^

Gud vad jag hatar morgonar!!!! ??? tacka gudarna att man inte är bakfull nu. Hur fan pallade jag det förut? Jävlar i min låda alltså....

Fridens ?

..jag efter Pelle Svanslös???

Nurture, ditt kattkåseri väcker nostalgikänslor ?

Kramar
???

.. banor och vanor.

När jag tittade ut genom köksfönstret nyss stod Djävulen där.

Djävulen kallar vi rödtabbyn från huset nedanför som inte kommer hit så ofta. Han gillar att slåss med mellangrabben dock och visst, efter nån minut stod svarte björn där och väste åt honom.

Svarte björn är borgmästaren här i vår lilla stad. Han skrämmer ( eller försöker skrämma ) bort andra katter och sedan spatserar han omkring och mallar sej. Det lyckas ofta, men för några veckor sedan hade han en riktigt ful böld bakom örat. Jag och dottern fick göra ett paniksnitt i bölden under kvällen, för den var så stor att jag var rädd att infektionen skulle gå in i hjärnan på honom. Dagen efter blev det veterinär och professionell dränering, förstås. Jag får leva med att de få gånger jag kommer dit, tittar veterinären på mej som om vore jag en dålig mor eftersom jag inte försäkrar mina katter. Betalar vård efter hand, och vid behov. Normerna har förändrats - när blev djurförsäkring ett ’måste’ ?

But I digress.

Äldsteman kommer från ett land nära Afrika, och liknar en ozelot fast han definitivt är bondkatt. Han bär sina erfarenheter på kroppen med. Med mjuk, kort päls, överdimensionerade ögon och kantigt ansikte liknar han ett lejon på savannen. Den ljuvligaste missen som bara är kärlek. Ligger allra helst på bringan och med tassarna om halsen. Han har dock enorma klor som ingen sax i världen kan hålla ordning på, så aldrig någon naken hud under de tassarna, kan man säga.

Herrarna är omgivna åldersmässigt av två kattdamer. Om dessa får jag skriva mer imorgon, annars svalnar mitt starka kaffe.

Godmorgon världen, och kom hem nu svarte björn ! Djävulen kan du låta vara ett tag nu. Huset är säkrat och snart har hantverkarna gjort sitt för i år och testosteronnivåerna sjunker här runt tomten. Jag fortsätter bygga på min lilla stad på kullen, nästa år.

Satan vad hennes låtar berört och berör mig. "Rygg mot rygg" gick på repeat när jag och exmaken flyttade isär. Och hennes "utan dig", den gick på repeat i januari. Flera nätter vakna, massor med flaskor av rödvin. Högsta volymen i lurarna och titta upp i taket. Sjunga med, gråta. Släppa och släppas fri.

Hennes konsert var skitbra. Jag och flickvännen dansade sönder.
Älskar verkligen musik?. Ska nog gå på fler nästa vecka. Melissa horn spelar på torsdag, om jag inte minns fel. Och hov1 och 30 sek to mars (de har jag sett 3ggr live ?, bra skit bra skit)

Anyhow, nu protteshake och mysa ner mig i sängen. Elvis poppar förbi snart. Fan vilket jäkla guldkort den mannen var/är.
?

Fridens ?

Trots att du inte har varit nykter jättelänge. Ett stort stöd och en inspiration!

Och jag kan lova dig efter en längre tids nykterhet så händer magiskt bra skit med ens psyke.
Man hittar extrem glädje och lycka, styrka, självförtroende. Jag ser världen med helt
andra ögon än när jag drack. Jag hade en period när jag var så lycklig i mig själv
att jag nästan upplevde som om jag gick på någon form av uppåt drog.

Måste vara något hormon som drar igång. Vet fler som upplevt detta. Bara en
varm bubblande lycka. Man glider fram på små rosa moln.

Det kan vara i detta skede som en del nyktra alkoholister blir troende.
Det är en nära-nåntingdäruppe-upplevelse. Andlighet? Gudomlig tacksamhet? Högre makt?
Förmodligen bara oxytocin eller seratoninet som skjuter i höjden.

När jag upplevde detta så fattade jag hur avstängd jag har var i många år av alkoholens verkningar.

Nu är det bara vardag. Lite trist på ett sätt. Tror det var Lim som också upplevde att den där ny-nyktra euforin var magisk.

Den biten saknar jag - du har den framför dig.

Kör på.

MM, mitt senaste inlägg var svar på ditt första i kväll.

Tack för dina, som vanligt, goda råd. Så mycket värt. ♡ Skrev för någon timme sedan i någons tråd att den största motivationen är just att slippa morgonen efter en onykter kväll.

Tack än en gång, vad vore forumet utan erfarenheten från dig och andra som har varit nyktra ett tag. ♡ En dag sitter jag kanske här och hjälper andra. Ja, så kommer det att bli!

Kram till dig

Tack, du förstår precis vad jag vill uppnå, en okomplicerad vardag.

Har inget som helst sug nu, behöver inte fundera på om jag ska dricka eller inte, för det finns inte på kartan just nu. Den kampen slipper jag för tillfället iaf.

Däremot har jag så många funderingar kring A:
Hur skönt det är att inte behöva kämpa.
Hur livet kommer att se ut om ett år.
Hur fin nästa vecka blir nykter.
Hur bra jag har det som slipper skiten.
Hur ljuvligt det kommer att kännas när jag slipper tänka så mycket på A.

Så många tankar kring det jag inte längtar efter!

Håll i den känslan du har nu. Du vaknar upp, Mår oförskämt bra. Ingen bakfylla ingen ångest.
Skriv ner din känslor på en liten lapp. Ha lappen med dig. När nästa sug kommer.
Ta fram lappen fort. Läs. Ta två minuter till att fundera på hur du vill må när du vaknar
dagen efter.

Vill jag må oförskämt bra och ta en kaffe i lugn och ro med mig själv, kanske se solen gå upp?
Eller vill jag vakna alkoholsvettig med ångest och stapla ut efter vattenkranen (i värsta fall - spritflaskan) ?

Jag liksom du och många andra, tycker att det är den största befrielsen att få
vakna pigg och fräsch. Uppleva morgonen utan alkohol i blodet.

Bestäm dig när suget kommer hur du vill att morgonen därefter ska se ut.
Ställ frågan högt till dig själv. Hur vill jag må när jag vaknar imorgon?

Det har funkat för mig många gånger att tänka så.

av fniss, Vinäger. Nu är jag ju avslöjad ? !

Oh, ja. Var som en skållad råtta på jobbet, handlade på vägen hem och gjorde nyttig mat höll jag på att säga men det senare är inte sant, ju..

Det är, om jag ska vara helt uppriktig, en effekt av att jag får tillkbaka mina energinivåer då jag inte druckit på några veckor nu.

Känner att jag planerar bättre, är mer systematisk och mår så bra av att jobba med klar blick och lugn hjärna. På alkohol blev jag antingen sömnig eller speedad. Nu blir jag speedad utan och sedan sover jag som en baby; sömnen är bättre än på åratal.

Tar inga mediciner alls längre.

Och det är skönt att vara ’fri’, att inte smyga, att inte ha dåligt samvete eller ångest.

Kanske lite fredsförhandlingar ägt rum i min hjärna ?

Ha en trevlig kväll alla - nu måste jag sova, zzzzzzzzz

Man kan inte känna sig säker men det kommer en dag när
nykterhet är en vardag. Man lägger energin på annat än
att tänka på alkohol.

När man har accepterat. Det finns ingen annan väg
att gå. Behöver inte fundera på ett glas? eller inget glas?.
För det är inget glas som gäller. Man behöver inte kompromissa
med sig själv.

Och den insikten ger på något vis också trygghet. Det finns inget
alternativ. Behöver inte fundera. Det är 100% nykterhet som gäller.
Stabilitet.

Så enkelt livet blir när
"det bara är så"

Undrar om du hunnit skapa fred i Mellanöstern eller någon annan fredspristagargrej under dagen, med tanke på din aktiva morgonstart. I vilket fall som, härligt att du är piggare. ♡ Kram

Detta fixar du. Grattis till 16 dagar!
Du har fixat det tidigare..
Fortsätt så min vän..
En månad så är du tebax jag lovar. Håll ut.

John

Tack MM för dina kloka tankar kring periodisk beroende. Håller med om att det är svårt för andra att förstå. Själv vet jag varken ut eller in. Kopierar en text jag skrev den 13 maj:

"Multialkoholist

Känner mig vilsen i A-träsket. Hör liksom inte hemma någonstans. Förstår självklart att allas alkoholproblem är individuella, men tycker ändå att det går att kategorisera några till viss del. Vinlullare, festprissar, periodare, ensamdrickare... Jag upprepar och betonar att allas problem är individuella, men lite grovt går det att hitta en del gemensamma dryckesmönster hos ganska många. Inte sällan läser jag hur folk känner igen sig exakt i olika inlägg.

Dock är jag nog lite multi, då jag inte känner igen mig riktigt någonstans, eller - rättare sagt - nästan överallt. Vet snart inte vad jag ska göra. Famlar och försöker hitta samband och sammanhang, men förgäves...

Tycker och tror absolut inte att det är mer synd om mig än någon annan, men känner mig så förtvivlat fel i allt jag företagit mig för att få ordning på detta. Under ett halvår har jag hittat så många olika lösningar på mitt A-problem och lika många gånger har det dykt upp ett annat.

Min absoluta svaghet är, som jag nämnt många gånger, tillgänglighet i ensamhet. Jag KAN F-N INTE låta bli, det går inte. Känner mig usel som har så dålig karaktär. Det gick ju så lätt de första månaderna... Jag blir tokig snart. Har inte druckit sedan toa-tetrorna och innan dess tio dagar, men A-hjärnan "går med på det" bara för att den vet att den får vad den vill ha en annan gång, nästa gång tillfälle ges.

Det handlar inte om tristess, tycker inte att det är tråkigt utan alkohol. Det handlar inte om stress, får tvärtom ofta hjärtklappning när jag dricker numera. Det handlar inte om återställare, har ingen abstinens. Det handlar inte om att det är gott, dricker precis vad som helst som innehåller alkohol, ju högre, desto bättre.

Så vad handlar det om då? Jag vet snart ingenting längre. Det sjuka är att jag egentligen inte mår dåligt just nu. Har haft en helt underbar helg, förutom ovan nämnda tetror.

Fokuserar jag för mycket på A? Från morgon till kväll tänker jag på att jag inte ska dricka. Analyserar allt jag gör utifrån A. Hur det än är har jag ju varit nykter den allra största delen av de här sex månaderna, vilket jag ofta helt glömmer bort. All fokus ligger på återfallen. Den berömda inre hårda domaren, ni vet...

Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Kanske bara vara och sluta att konstant tänka på A ett tag kan hjälpa. Törs jag det? Har en stress-så-in-i-helvete-vecka framför mig. Och nej, det mesta av det kan jag inte undvika. Vet inte vad jag vill med detta inlägg, det skrevs nästan av sig självt...

Hälsningar Fröken Rådvill"

Förtydligar att detta inte är mina känslor i dag, Även om texten är relevant för att beskriva hur destruktivt jag druckit under lång tid.

Fina Ler, Jasmine och MondayMorning ❤❤❤ jag har läst era svar flera gånger. Miljoner tack för ert stöd och eran pepp och motivation.

Vi har haft en semesterresa hela familjen nu som var helt ljuvlig. Och ingen alkohol följde med. Det var otroligt rogivande. Jag behövde det. Ofta längtar jag hem mot slutet av resor men inte denna gång. Hade gärna stannat. Det var som att min hjärna tog en paus. Från allt. Jag har varit vid havet och känt en inre frid.

Förr om åren var jag en riktig hemmaperson men jag har insett att jag inte är det längre. Inte lika mkt i alla fall. Jag vill gärna åka på utflykter. Vara utomhus! Bada, upptäcka, bege mig ut. Hela semestern har varit så nu. Vi har hittat på roliga saker varje dag. Och det känns lite sådär nu... jag måste ju kunna ta det lugnt hemma också. Man kan ju inte vara på språng hela tiden. Det här är ett nytt dilemma för mig. Att försöka hitta ro hemma... det hade jag inte speciellt svårt med förut. Men jag har så mkt energi. Och lust att fånga dagen. Plus att jag vet ju hur trött jag kommer vara i höst och vinter när jag jobbar. Då är denna energi antaligen long gone ?

Jag tror jag ska försöka mig på en hemmadag imorgon. Kanske bra för barnen också att bara vara hemma. Jag kan greja på baksidan. Plocka lite inför den stundande hösten. Så får det bli. Min baksida är verkligen en naturoas. Precis vid skogen. Full med växtlighet. Det är rogivande att greja där.

Haha. Jag är ju knäpp. Häromdagen ville jag flytta in till stan. Nu vill jag bo vid havet utan grannar. Kanske bäst att landa lite och se vad jag verkligen känner. Jag har kollat jobbannonser också fastän jag inte orkar byta jobb ens ?

Var det kanske all denna röra i hjärnan som jag dövade med alkohol förr? Då slutade jag ju tänka på alla alternativ livet har att erbjuda. Då nöjde jag mig med en soffa att sitta i och ett glas att dricka ur. Det vill jag ju inte hellre ha precis.

Jag tänker rätt ofta tillbaka på vintern 2014/15. Då drack jag så mkt folköl. Jag pluggade mitt sista år. Mkt hemma. Ganska uttråkad men stressad. Jag hade i princip alltid en öl öppnad nånstans. Jag mådde så dåligt. Jag minns det som en mardröm. Jag är så glad att jag inte är där nu. Jag är så glad över att jag har lyxen att ha vanlig frisk ickealkoholiserad röra i huvudet istället för en svart sorglig klump i huvudet och bröstet. Man måste våga se tillbaka på de värsta stunderna. Det gör en tacksam över det man lyckats komma vidare till. Jag är ju som en levande boll av energi jämfört med då. Då var jag en grå massa. Även om jag var det i perioder... Och nykter däremellan... så var livet grått varendaste gång jag började dricka igen. Utan undantag föll jag ner i depression. Varje. Gång.

Varje gång.
Varje gång. Och det började alltid med ett glas. Sedan grå massa igen.

Jag kommer aldrig att ta ett glas igen. Och jag ska fortsätta minnas hur det var. Hur ofta jag provade dricka igen. Även om jag lyckades dricka rätt lite så smög sig depressionen på. En halv flaska vin i veckan räckte för att väcka ett monster. Som tog över mitt liv.

Jag kommer att kämpa mot det monstret så länge jag lever. Och jag måste komma ihåg att det är okej och normalt att livet är överväldigande ibland men det är inget man ska försöka döva med gift.

Kram till alla som behöver en kram ❤

Jag tuffar på och skriver visst 16 dagar i dag. (Det tog mig en stund att inse att jag räknade min första dag den första i månaden... Lättare för en virrhjärna att hålla koll på.)

Allt flyter - utom spriten - och jag mår oförskämt bra. Visst tänker jag på A alldeles för mycket. Men inte för att jag vill ha utan för att jag inte vill ha. Om ni förstår hur jag menar... Längtar tills jag inte behöver ha så mycket tankeverksamhet kring skiten. När det vita livet så småningom är naturligt. Och jag vet att man aldrig någonsin kan vara helt säker, men ändå...

Som vanligt, tack för all respons. Känns skönt att någon läser mina spretiga tankar. De kommer från hjärtat. Jag har sagt det förr, för en gammal f d svensklärare är det otroligt befriande att vara anonym och kunna skriva och skicka i väg kommentarer utan grammatikångest (ett nytt ord?).

Jasmine: Tack för att du informerar om att du ska vara borta. ♡ Marys tråd är borttagen, har för mig att hon mådde bättre. Mirabelles tråd finns kvar. Hoppas att hon mår bra. Saknar dem båda, mycket skratt och klokhet i en härlig mix blev det. ♡

Bemöter MM:s funderingar med ett nytt inlägg kring mitt dryckesmönster.

Ha det gott alla kämpar. Det har jag väl iofs skrivit i snart varenda aktuell tråd. Ja, jag erkänner, jag har spammat igen...

Kram

...att du tar hand om dig själv bättre nu. Skönt att du kan släppa tankarna och det lite dåliga samvetet som så ofta försöker tränga sig på. Helt onödigt om man ändå inte kan göra något. Du är så klarsynt. Önskar dig lite extra medvind nu. ♡ Kram

Tack ska ni ha! :)

Grymt bra jobbat!