Senaste kommentarerna i forumet

Knäpp dag idag. Varit mer ledsen än vad jag brukar känna mig. Insåg när jag kollade i min app att jag borde ha mens nu. Kan ju vara den skiten som spökar också. Livet som kvinna va ?

Kände en typ av aggro på tuben, stog och svettades i en bastutunnelbana. Massor av folk. Väldigt varmt. Rusningstid. Humöret sjönk och jag kände för att nita någon. På riktigt alltså ?

Meeeen sen kom jag av tuben, träffade min polare. Vi käkade glass och gick i solen. Stötte på lite gasumusikanter och humöret sken upp en aning. Stockholm är väldigt vackert på sommaren.
Speciellt vi sådanadära små mickromoments, när allt bara är bra. Ljummen vind, solsken, sällskap, musik, glass, glada människor som går förbi och inga problem. Det ger iallafall mig energi. ☀️

Fick tag på min läkare tillslut, sånt morgon startar jag voxra. Fick ställa alla frågor jag behövde, framför allt ska de inte vara beroendeframkallande. ?

Gjorde även sönder toaletten på något magiskt vis idag. Försökte laga den samtidigt som jag bölade. Löv lajf!
Kunde inte laga skiten för jag har tummen mitt i handjäveln. Så en annan polare kommer hem i kväll och ska försöka laga den. Håller tummarna. Allt löser sig. Även toaletter. -_-

Fridens ?

Och bra att du även beskriver svårigheterna. Uppvaknandet av alkoholtankar är egentligen den största anledningen till att jag väljer bort alla ”dricka vid enstaka tillfällen”. För det brukar gå jättebra. Ett tag. Och för att det ska fortsätta fungera behöver nivån hållas låg och sällan. Det svåra är att det då finns ett alternativ till att vara nykter. Ett val. För egen del är det valet som ställer till det och tar energi. Länge.
Jag lägger ingen värdering alls i ditt val att dricka på festivalen, men känner igen det ökade kämpandet efteråt. Eller hur man nu ska beskriva det.
Du verkar klara det bra.
Kram

Tack sommarflickan <3
det där gjorde mig glad. Det samma till dig!

Dagen rullar på, haft några gråtattacker. Men tror jag mår bra överlag.
Ska hoppa in i duschen nu och sen in till stan för att lämna in sjukintyg till jobbet, sen ska jag träffa en polare och tanka lite energi. Tror det blir glass och promenad.
Vackert väder ute också.

Hoppas ni får en fin dag allihopa :)
Tack igen Sm18.

Hej.

Vill bara sända lite värme, styrka och kärlek.

Kram

Känner igen mig i mycket av det du skriver. Fint att du fått hjälp! Jag har inte spelmissbruk så jag kan inte uttala mig om det, men så mycket av mina mentala svårigheter har stabiliserats av att inte dricka (tom så jag efter sommaren vill sluta medicinera mot depression). Du är alltså på helt rätt spår för att hitta en mycket bättre version av dig själv. Låter som du kanske skulle behöva någon psykolog eller liknande att prata med. Har du fått den hjälpen? En i min släkt fick det mot sitt spelmissbruk bla, men du kanske kan få en kombo med alkohol/spelmissbruk?

Häng i, det blir bättre och bättre när man slutar mixtra med kemin i kroppn mha alkohol.

Låter som en plan! Glöm inte att den viktigaste att kämpa för är dig själv. Den inre motivationen är din bästa vapendragare, och den kommer att se till att din familj får den bästa Christer. Måttligt intag, vet inte ens om det finns längre? Många jag känner bara ökar sitt måttliga intag från år till år, som jag själv gjorde, men i lite snabbare tempo.

Kämpa på och låt oss höra mer om hur det går!

Låter som en plan! Glöm inte att den viktigaste att kämpa för är dig själv. Den inre motivationen är din bästa vapendragare, och den kommer att se till att din familj får den bästa Christer. Måttligt intag, vet inte ens om det finns längre? Många jag känner bara ökar sitt måttliga intag från år till år, som jag själv gjorde, men i lite snabbare tempo.

Ja visst kan det vara hönan ägget? Vem vet.
Jag drack ganska ofta under hösten förra året in till sen höst. Mådde inte jätte bra pga skilsmässan som pågick då. Det blev väl någon typ av coping strategi. Jag bodde inte hemma i vår lägenhet så mycket, utan flöt omkring hos vänner 5-6 nätter av 7, tills jag fick möjligheten att flytta in i denna lägenheten som jag bor i nu.

Där tror jag redan jag var lite deprimerad men kände mig fast i hjulet av jobb, som var väldigt nä jävligt stressigt. Med en chef som inte ville ge rätt resurser. Så jag fortsatte att dricka regelbundet, må bra i stunden och kämpa mig igenom dagarna tills jag kunde komma hem (till någon) igen och kollapsa.

I januari började jag förstå att jag inte kunde dricka så mycket som jag gjort under hösten, så jag drog ner på tillfällena. Mådde fortfarande inte bra. Ledsen tjej var ledsen. Stressad tjej var stressad. Helvete vad stressad jag var. Sen blev jag gravid, abort, mer krav på jobbet, våldtäkt, polisförhör och BAM väggen.

Så jag vet faktiskt inte vad som kom först kriser vs depression eller tvärt om. Det jag vet är att alkoholen hjälpte mig och stjälpte mig mycket under vissa perioder.
I slutet drack jag mer sällan och mindre än vad jag brukade. Men konsekvenserna av mitt drickande gick ändå ut på andra, och mig själv. Samt att det aldrig var tillräckligt. Ett glas är nästan aldrig tillräckligt.

Jag är väldigt skeptisk till mediciner överlag. Har redan gått på ssri i min ungdom. Men aldrig något som påverkar dopaminet/noradrenalin.

Igår grät jag under kvällen igen. Kanske är det ett symptom på depressionen, kanske är min kropp ledsen. Jag saknade honom. Kanske är det ett stadie i att gå vidare. Jag vet inte och det är okej.
Men jag vill ha ett liv där man inte gråter varannan kväll, så nu ska jag ringa till mottagningen igen och försöka få tag på min läkare.

Fridens! ?

Inser att det var ett risktagande att tillåta mig dricka på festivalen och att dricka vin med min man.
Det väckte verkligen mina gamla sommardrinkminnen till liv och nu tänker jag på alkohol varje dag.
Men jag dricker det inte.
Var i Köpenhamn med en väninna och drack en melonsaft istället för drink.
Sen en kaffe istället för ett glas vin.
Det var JÄTTESVÅRT att låta bli, det är så lätt att tänka "bara ett glas".
Men jag gjorde det inte.
Jag gjorde det inte.

Har varit lit bortkopplad under min resa, men nu är jag hemma igen. Blir glad av att det verkar som om du mår bra! Kramar till dig idag!

Har varit lit bortkopplad under min resa, men nu är jag hemma igen. Blir glad av att det verkar som om du mår bra! Kramar till dig idag!

Jag får dricka, men väljer att vara nykter i dag. I morgon tar jag ett nytt beslut. En dag i taget kommer man också framåt på. Ha det gott, alla kämpar. ♡

Alla är nog trötta i början..Vi sover ju illa i alkoruset.Nu behöver din kropp återhämtning..Det är ju en förgiftning som pågått länge..Starkt att börja skriva här?

Att det ska kännas tråkigt att inte dricka. Gör mig faktiskt förbannad. Vet inte på vad eller vem.
Jag kämpar för att det ska bli norm att inte dricka och att då själva händelsen ska bli det roliga. Men under tiden... wtf. Vi biter ihop och hoppas att fake it till you make it faktiskt gäller även oäkta leenden och låtsad rolighet.

Med depression. Man kan ju undra vad som är hönan och vad som är ägget. Är det alkoholen som gör oss deprimerade eller är det depressionen som får oss att dricka. Kanske de är två kidnappningar av hjärnan som drar tilsammans åt fel håll.

Som jag skrev i en annan tråd så siktar jag på att sluta med medicinen under hösten. Det blev mkt bättre i mitt fall av att inte dricka och träna mer.
Dock menar jag inte alls till att avråda någon att ta det. Det hjälper många, men väldigt svårt att avgöra hur mkt på mig. Men det lär jag märka :)
Det är väl tre anledningar jag har till att sluta:
1.”Grejjen” fungerar sämre.
2. Antidepp kapar toppar åt båda hållen. Även om man blir mindre ledsen så blir man också mindre glad enligt min läkare, dt stabiliserar känslorna. Jag minns inte hur jag var innan för många år sen när jag började.
3. Om jag glömmer någon dag så ”blixtrar” det i hjärnan (känns det som) så det är jobbigt att behöva se till att man alltid har det med.

Men jag kanske får börja till våren igen.

Om hur man kan hjälpa en anhörig som missbrukar alkohol och som är a-beroende..Alla arbetsgivare har skyldighet att hjälpa till om det kommer till deras kännedom att en medarbetare har en beroendesjukdom, så chef kan kontaktas..Är man pensionerad eller arbetslös är det svårare..Det kan finnas någon vuxen närstående som ev. Kan prata med vederbörande om hen inte lyssnar på tex vuxna barn..Man kan ställa frågan, försiktigt..Hur mår du egentligen? Är alkoholen ett problem för dig? Du ser trött ut, sover du dåligt? Man kan också kolla om vederbörande vill gå till doktorn och ta prover för att se hur det står till med vissa värden som brukar vara dåliga på grund av alkohol..Men som sagt, lättare om personen har en arbetsgivare, då har man lagen i ryggen och hjälp ska finnas..En av mina döttrar kontaktade min chef, vi hade ett konstruktivt samtal..Inget fördömande utan jag förstod att hjälp fanns att få..Jag är mycket glad för det..Hela mitt liv har förändrats..Nu kan jag leva, inte bara överleva som det kändes den sista tiden med alkohol...Kram..

Helt klart tunga saker att ta sig igenom som du genomlever. Om man klarar dessa livets svåraste ting så sägs det att man aldrig är eller kan bli starkare
än just vid och efter dessa situationer. Det gäller att identifiera dessa stunder och ta tillvara på den energin som detta faktum ger.
Relationer som skadar är inte bra.
Kan exemplifiera: Håller på med saker som berör människor och ibland löser jag detta med att lösa ut dem/utesluta av den enkla anledningen
att den negativa energin som dessa människor tillför skapar för mycket oreda. Rätt människor= Bra dynamik.Dåliga= motsatsen.
När detta är gjort förlorar man sig själv under viss tid. Man tappar fotfästet. Men det är värt det.Det har jag erfarenheter av.
I dessa lägen brukar det bli A för lugnet. Det är denna ovana som jag har problem med och verkligen måste bryta.
Om du vinner kampen som du utkämpar nu vännen, så blir du starkare än någonsin tidigare.
Visa att du är stark både för dig själv och alla som behöver se att du är stark.
Du låter förtvivlad och det gör mig ledsen. Inte bra med utbrändhet. Gör en handlingsplan över ditt kommande liv
en kortsiktig och en långsiktig. Följ den sedan.

Säger jag som fallerar gång på gång

Men i alla fall. kanske önsketänkande och lite som jag själv vill ska hända :-)

Kram

John

Tack för era kommentarer! det gör mig alltid så glad att läsa när ni skrivit ^^

Fick tillbaka mina provresultat idag från blodprovet.
Hade lägsta resultat på P-asat 0,25, P-alat 0,47 och P-gt 0,49.
Resten av testerna såg fin fint ut, förutom salt som var liiiite över normalt.

Detta gör mig jätte glad. Delvis för att jag inte skadat min kropp och inre organ, men även som ett bevis för mig själv att "HA! jag kan".
samt om någon ifrågasätter att jag tjuvdruckit (varför de nu skulle göra det vet jag inte, men om...) så finns det svart på vitt att nej, jag är helt nykter.
Funderar på om jag ska be om ett nytt test om en månad eller två för att se om ja kan få ner värdena till minimal där också. Vi får se ^^

Det gjorde mig iallfalla glad och trygg och lugn.
Mitt inre mår bra. Tack kroppen, du är fantastisk.

Fridens!

... knäppt alls! Klassisk försoning och självläkning.
Låter som ett fantastiskt fint och uppmuntrande tecken från ditt undermedvetande. Så tröstande. Så hoppfullt!

I natt har jag hälsat på
Mig själv i 3e person.
Ni vet de där jobbiga situationerna man utsatt sig själv för? Jag vet en tydlig situation. Var ute och dansade, träffade ett sällskap som bjöd på massor av vodka redbull under kvällen/natten. Livet lekte, bra musik tills jag ska gå hem. Då kollapsar jag. Folk blir oroliga, någon ringer efter ambulans. Jag ligger på marken, kämpar i huvudet att vakna till. Vet inte om jag bara är sjukt full eller om jag blivit drogad. Men jag ligger på marken iallafall.
Henne hälsade jag på i drömmen, ställde mig brevid mig själv. Tröstade. Sa att det kommer bli okej. Snart vänder allt. Klappade på huvudet. Berättade att den situationen redan hänt, den hände antagligen av en anledning. Gav ovillkorligkärlek.

Sen fortsatte natten så. Massa situationer som skapat ångest åkte jag och hälsade på. Stod brevid, som en "vuxen" och tröstade. Stod som stöd brevid mig själv.

Hur knäppt är inte det?

i det du skriver ang suicidala tankar. Faktum är att jag tänkte mycket på det fram till för bara några veckor sen. dvs när jag fortfarande drack. Men jag har faktiskt inte haft en enda riktigt allvarlig menad suicidal tanke sen jag slutade dricka och jag sammankopplar de två. Utan alkoholen existerar inte viljan att inte vilja leva. Jag kan fortfarande få in en tanke i huvudet när ångesten slår till att jag inte vill leva men den försvinner lika snabbt som den kom, eftersom den inte är sann och har blivit mer ett tankemönster än något jag faktiskt vill.

Jag vet inget om Voxra men det finns ju en uppsjö av antidepressiva mediciner. Kanske finns det någon annan medicin du kan testa som inte är för adhd och som inte harsubstanser som liknar amfetamin?

Ok, nu gick jag in och läste FASS och jag undrar, har du berättat för din läkare om dina alkoholvanor och dina tidigare ätstörningar? För då avråds man från att äta Voxra eller så måste iaf läkaren känna till det. Bra att kolla upp.

Hoppas du fick sova gott i alla fall och att du får en bra dag.

Kram

Och planera för de dåliga tiderna. Men se för sjutton till att njuta av framgången!

... också oavbrutet ! Det är så tankeväckande.

Nykter sedan 4 juli. Inte vidare svårt, bara trist ibland. Bonjour tristesse, je t’aime ? !

Trevligt att ”träffas” igen. Du kan verkligen vara stolt över dig själv och vad du har lyckats med. Jag tycker det är toppen och jag är övertygad om att du fixar detta galant.

Så bra gjort med 200 dagar! Och ännu bättre gjort att vända på perspektivet, och se din insats i ett positivt ljus, istället för snålt och begränsat.
För mig och många andra är just det en stor utmaning, och jag anstränger mig jättemycket för att - på dag 3 - känna att jag har gjort något bra.
Dag 200 - det ÄR verkligen bra!