Senaste kommentarerna i forumet

... som skickade det där meddelandet till mig så hade jag bara undrat varför du inte berättat tidigare och erbjudit min hjälp om du ville ha den. Jag hade blivit känslomässigt berörd och tyckt synd om dig som har fört din kamp ensam. Jag hade velat veta om jag var din syster.

Nu vet jag iofs inte vilka andra konflikter/besvikelser ni har bakom er, men jag hoppas och tror att din syster ser att du försöker och att hon stöttar dig i det. Kram!

Jag tycker din text är vacker i sin nakenhet. Den visar en människa som för en desperat kamp, visst. Men en människa som faktiskt tar kampen och är på väg mot livet så som hon vill leva det. Det är mer än man kan säga om många Svenssons där ute... Var och en med sina hemliga laster, och sitt hemliga lidande. Jag tror din syster tänker sig för många gånger innan hon gör något alls med detta. Hon kanske inte enns tar upp det med dig. Beror helt på hur mycket råg hon har i ryggen. Förvånansvärt många skyggar för naken, brutal sanning och låtsas hellre som ingenting... Men jag hoppas ändå att hon ska visa sig vara av en annan sort. Att hon ska visa sig vara en sådan syster som kommer till undsättning, för att lindra plågan och hålla dig under armarna när du är som svagast. Det önskar jag dig. Kram

Jag vill bara visa igen de jag sms:ade av misstag till min syster.Jag delade detta här (30/4) och igår skickade jag det till henne!

Nu är Tina igång igen.Inget stopp.Och giltigheten om j dricker eller inte finns inte.Så jag dricker. Hade inte kvar något stark vin/öl nu ikväll så va i affären och skulle handla.Tanken va ju självklart att köpa hem folköl.Som jag gjorde.Men jag bråkade med mig själv hela tiden i affären.Gud vad jag är trött på detta!! Jag orkar fan inte med detta mer.Hur länge ska jag fortsätta nu? 1-2-3-4-5-6-7-8-9 år. Nu kan jag jämföra livet med alkohol och utan.Och HUR kan jag välja detta.Jag är så satans arg på mig själv. Den härliga befriande känslan jag hade under mitt 1/2 år som nykter hur kan jag bara glömma !! och VÄLJA detta.Började dricka när jag va ca 13 år. Efter det så tror jag de längsta utan va ca 2 veckor.Men det har nog legat ca 1 vecka om ens det efter jag var 20. Och sen blev de fler dagar per vecka osv osv. Och när jag var 27 så tog jag min "riktiga" återställare pga jag mådde dåligt och pga jag inte orkade med abstinensen (minns den dagen) och sen har jag druckit varje dag sen dess.(Någon dag där och då utan, men då aldrig frivilligt) tills 2017-09-21.
3 dagar innan jag fyllde 34 år.Och sen var jag nykter 5 månader, 3 veckor och 4 dagar!Men nu sitter jag här ingen.Och INGET har förändrats.Förutom att nu vet jag hur det känns att INGET eller INGEN kan styra mig. Att bara få vara sig själv och den man är. -Den känslan är otrolig.Ren lycka!!
Så det gör så ont nu och hopplöst att man gör detta igen när man vet. Varför?

För mig när jag läser de nu och vet att min syster har läst detta.Det känns som livet har stannat.Och OM hon visar detta för min mamma eller pappa!! De klarar jag inte.Mitt liv var långt ifrån perfekt.Men jag levde de på mitt sätt så gott jag kunde.Och nu har j ingen kontroll! Helt ärligt jag vet inte vad j ska göra..

Nej det kanske är nu som det börjar livet på rätt sida. Där ni kan vara ärliga med varandra.
Är det inte då när man är oförbehållsamt ärlig som man verkligen kan börja om börja på nytt med sej själv och andra nära.
Jag vet inte vad du avslöjat för din syster men visst försöker alla hålla masken och dölja sina bristet och tillkorta kommande för hela världen.
Till och med för sej själv försöker man hålla garden uppe jag mår bra ?????
Se hur bra jag är hur bra jag mår man spelar spelet lurar sej själv först sedan alla andra som VILL bli lurade.
För visst finns de andra symtomen de på att allt inte är så bra.
Om du nu har berättat en hemlighet som har belastat ditt liv gjort det tungt. Något att dölja.

Nu har du inget att dölja längre korten på bordet.
Du skämms gör inte det. Bara du är chef
över ditt liv.
Om hon vill kontrollera dej.är det säker av kärlek men det är lika jobbigt och ocharmigt för det.
Du har aldrig känt dej lägre / mindre/ ovärdigare än nu.
Och den syster som inte älskar dej nu /då när du behöver det som mest är inte värd din kärlek tillbaka.
Denna dag är bara en dag just nu snart är den historia.
Glömd
Kram

Min barndom var ju inte som mina barns. Min mamma drack aldrig alkohol när våi var små..Däremot en pappa som både jobbade mycket, och drack mycket..Mamma lämnade min pappa på grund av hans drickande. Jag blev a-beroende i stället känns det som.Hade nog lämnat mitt ex tidigare om jag inte börjat dricka själv..Kram

Allt är inte förstört. Att du inte har delat ditt hemliga lidande gör dig inte till en annan person. Du ÄR allt det positiva du visat omvärlden. Den bilden är inte en lögn. Du är just så duktig, glad, skämtsam, rättskaffens, ytlig och livlig som du har visat. Man måste inte färdas genom livet helt transparent. Alla döljer vi något nära våra hjärtan. Av integritetsskäl. Av omtanke för andra. Det gör oss inte till andra personer än de vi utger oss för att vara. Oavsett hur din syster ställer sig, dömande eller ej, så är du samma person hon har haft framför sig hela tiden. Det är tragiskt om hon inte inser det, men det kan du inte lasta dig själv för. Det ligger i så fall hos henne. Dina positiva sidor och allt positivt du har åstadkommit i ditt liv tillhör fortfarande dig. Kram

Behöver verkligen det nu.Men just nu så vill jag helt ärligt bara försvinna.Paniken bara växer. Inte velat läsa det jag hade skrivit.Men gjorde det precis.Vare sig hur jag än vänder och vrider på det så kan jag inte komma med någon lögn eller bortförklaring.Allt står där öppet
som en jäkla bok .Det är SÅ specifikt..
Och självklart dricker jag nu.Och nu vill jag verkligen inte sluta. Ångesten är fruktansvärd.

Jag älskar min syster.Hon har haft ett svårt liv.Och pga det så hade jag kanske önskat att hon hade varit mer förstående.Men tyvärr är hon inte det.Hon har blivit en kontroll freak.Rätt dömande osv, Även om hon har det tufft fortfarande idag. Jag skulle förstå om hon blir besviken och lite arg pga att jag har levt i en lögn. Visat en fasad som har varit falsk och då sagt och beteet mig falsk inom mycket ! Hela min livstil.Den är absolut inte något märkvärdigt.Men ändå prövat visa en "duktig" person som gör rätt för sig och gör det man ska göra!! Att allt är bra och okey! En fasad som -Duktig,livlig,skämtsam,glad och "ytlig" ..

Allt är förstört..!

Inte gjort samma sak själv men däremot så anförtrodde jag mig åt en person som jag trodde att jag kunde lita på och som lovade att inte berätta något men trots det har hen berättat för många andra.. Ledsamt och tråkigt att man inte kan få ha privata saker och kunna berätta det till de man vill när man själv vill.
Oavsett så tänker jag på dig och hoppas att det kan kännas bättre snart igen! Kanske kommer det något bra ur situationen på lång sikt, även om det inte känns så just nu?
Kram

Du förstår ditt eget drickande..Det gör det hela bättre och ”enklare” Du/vi har redan försökt massor av gånger att minska, byta sorter, festliga tillfällen, osv..Det funkar ett tag, men inte i längden..Ta hand om dig på bästa sätt..Du är inte ensam om att känna dig usel..Vi har alla haft den känslan..Men vi vet också att det går över..Håll dig nykter och upp på hästen igen..Varm kram till fina dig..

Bäst vore ju förstås om din syster gjorde som du bad henne, så att du får be om hennes stöd den dagen du är redo istället. Tänker på dig! Kram

Jag blir också rädd när jag läser... Rädd för att hamna i samma sits. För det är ditåt vägen hand i hand med A bär, iaf efter att man passerat den där gränsen, som ingen riktigt vet var den är. Du ska ta dig ur det här Vinäger. Och jag hänger med dig åt rätt håll. Jag behöver verkligen inte gå samma väg där du redan varit, bara för att kolla om det verkligen är så illa som det låter. Jag tar dig på orden! Kram

och genomtänkt är din hållning, Vinäger! Du har förutsättningar att lyckas med det du åtagit dig, tror jag.

Tror att du behöver det lite extra nu. ♡ Hoppas att det ordnar sig med syrran. Kram

Jag håller på dig enda in i benmärgen... :-)

Har haft en klump i magen sedan jag skrev det tidigare inlägget. Är sedan uppväxten så rädd att göra fel och hamna i konflikt.

Vet att du har en annan problematik och respekterar det fullt ut. Alla kämpar vi på olika sätt, som sagt.

Just nu är jag i ett mörkt hål och famlar efter ljuset. Det finns där, jag vet, ska bara ta mig upp. Min psykiska baksmälla är tusen gånger värre än den fysiska.

Fortfarande vill jag mycket hellre vara duktig, rolig och peppa istället för att klaga. Men just nu är det väl det jag behöver, skriva av mig mina mörka tankar.

Nu tar vi nya tag! ♡ Stor kram tillbaka, John.

Det bli kortare nu. Men tack för att du ger mig ett personligt svar. Stort tack!
Vi har olika sätt du och jag och varierande tillstånd beroende av A. Jag är ju här för att må mindre dåligt eller
för att få ett bättre förhållningssätt till A. Är skör som alla andra här.
I förra inlägget skrev jag att jag hade en tår i ögat. Jag har det nu också..
Inget du skriver har sårat mig. Jag hoppas att du kommer att må bättre snart.
Björnkram...

John

Väljer att skriva ett eget svar till dig. Upplever dig som en mycket sympatisk och peppande man. Hoppas att du inte tar illa upp av mitt inlägg nu. Självklart ska vi fortsätta stödja varandra här...

När det gäller synen på A-problematiken står vi dock långt ifrån varandra, mycket långt. Jag var inte "busig" i helgen, jag var ledsen, uppgiven och skräckslagen.

För mig handlar det inte om att fasa ut A, jag vill och kan inte dricka skiten.

Jag vill absolut inte räkna enheter och försöka mig på ett så kallat normaldrickande. Jag kommer ändå aldrig att klara det, som så många andra.

Någon "terapeutisk fylla" existerar definitivt inte för mig. Kanske för någon annan, men inte för mig.

Jag vill leva, inte bara med nöd och näppe överleva, det är det enda som räknas just nu. Jag vet också att jag inte är ensam om känslan.

De senaste återfallen har som sagt gjort mig skräckslagen. Det handlar inte om ett par glas vin, det har eskalerat de senaste åren och nu finns det ingen återvändo. Jag dricker inte längre, jag bara super.

Jag vill så förtvivlat gärna bli nykter, helvit. Att det går har jag sett flera bevis på här och jag ska klara det. Självklart ska jag det, jag måste. Det finns helt enkelt inget alternativ!

I'm back! Jag bara är så illa tvungen. ♡

FinaLisa, vilka tänkvärda ord. Så viktiga och helande. Tack för att du delade dem just i dag. De bär jag med mig länge nu.

Jasmine, tack ännu en gång för stöd. Förstår självklart att alla när på erfarenheter och utkämpar sina slag, men det här beteendet skrämmer mig. Har alltid druckit mycket när tillfälle getts (typ alla helger...) Men att börja på morgonen har inte varit en helgvana förrän för kanske ett par år sedan. Tidigare gjorde jag som många andra, tog en drink eller ett glas vin/öl under matlagningen. Ihåg inser nu att jag är farligt ute...

Inteengångtill, jag uppskattar din omtanke. Verkligen! Vi måste komma igen, hur ska det annars gå?

Kram till er! ♡

När jag drack var jag expert på olika saker(försökte i alla fall), hälla upp vin i glas så tyst som möjligt, svepa ett glas vin på ett par klunkar, sminka över ett fyllerött ansikte, öppna ölburkar så tyst som möjligt med öppen vattenkran på, hitta nya gömställen för alkohol, hitta på ärenden i olika städer för att gå på olika bolag, dölja alkoholandedräkt, kompensationshandla åt barnen för mitt dåliga samvete...mm, mm..Idag bor jag i eget hus, glada och nöjda barn både stora och mindre, kan svinga en yxa elegant när jag hugger ved(eldar med ved numera) fixar och donar med hus och hem, umgås endast med folk jag tycker om, känner mig oftast nöjd både till kropp och själ, tittar folk rakt i ögonen utan att skämmas, har inga alkoholrelaterade krämpor..Slutförgiftat med substansen alkohol för gott hoppas jag..Varför drack jag när livet är friskt och ärligt härligt som nykter..Sinnesförändrande medel som ger så många ett beroende..Och ett jobbigt liv..Tur att det går att sluta, jag trodde det skulle vara mycket svårare.. kram

Suverän signatur! :-))
I morgon skulle vara en bra dag att börja igen med nykterhet. Ska vi inte göra det tillsammans?
Hur många hänger med? Kanske kan vi ge styrka till varandra under resan.
Skriver till dig men även övriga (oss) som inte riktigt kan härda ut och trillar.
Visst kan vi läsa om de som har lättare här på forumet och de som verkligen har förstått.
Vi som inte riktigt vill förstå och fasa ut A än... Vi måste reducera A men det kommer att ske på villkor som vi själv bestämmer eller?
Själv tänker jag fasa ut och göra detta men min följeslagare sedan många år måste få tillträde och befria mig ibland. Så är det.. Skäms givetvis. men ändå..Någon myntade: en terapeutisk fylla kan rensa. Men då utan ångest dagen efter för då blir fyllan inte särskilt terapeutisk.
Man ska må bra 100% av tiden. Om inte så har man agerat fel.. Bra måttstock eller hur?.....
Jag är på nyktra tåget i morgon... någon som hänger på?

John

... att kopiera inlägget från min tråd. Det var ju fantastiskt bra! Kanske go viral i massa trådar??

Har också trillat dit igen. Men är nu på väg upp igen. Nu slutar vi med den här skiten och tar ledigt från drickandet och allt smusslande. Fr.o.m.imorgon så ... Hoppas det går åt rätt håll för din man. Det är så himla lätt att ta till A för att lindra smärta och jobbig oro.

Jag förstår om du blir rädd! Jag har ingen förklaring och känner (i alla fall inte ännu) inte igen mig i situationen, men det låter obehagligt att bara trilla dit ”utan anledning” om jag förstått det rätt. Är det här något nytt eller har det här hänt tidigare? Kram?

Jag kan lita på henne! Vi är nära men ändå inte nu för tiden (komplicerat relation).Vi har haft det kämpigt båda två.Hon vet eller säkerligen misstänkte att jag drack väldigt mycket för några år sen.Pga då va jag i ett väldigt destruktivt förhållande.Fysisk som psykisk misshandel.Då va hon där och stöttade mig så gott hon kunde.Men hon vet absolut inte att de är/har blivit som jag skrev i mitt förra meddelandet. Känns som jag tappar fotfästet nu.Som du skrev - avgrunden öppnar sig under mina fötter..Paniken i mig är så hög just nu..Hon skulle aldrig medveten skada mig.Men detta kan absolut påverka vår relation.Jag kommer backa.Både pga skamen och sen ilskan om hon har läst de även om jag har bett henne att inte göra det.Sms:att henne för en stund sen.Men har inte fått en svar än.Jag skulle inte gett mig medans vi pratade i mobilen då bad jag henne redan då att radera det men hon visste inte hur hon skulle göra det medans vi pratade..! Allt bara snurrar..?

Jag vill citera ett stycke ur boken "Ångest" av Christer L Nordlund.
På sidan 135 i kapitlet om Tvångsmässigt drickande:

Ett återfall betyder mycket litet om jag inte blir besviken och ger slaget förlorat. Förberedelsen bör bla innebära att jag ställer in mig på att avbryta drickandet så snabbt som möjligt, och inte fortsätta "eftersom jag ändå trillat dit"
Dessutom bör jag berömma mig själv för varje dag utan sprit och vid återfallet betona hur duktig jag varit som klarat mig så många dagar."