Senaste kommentarerna i forumet

Dina kloka ord sätter fingret rätt i prick hur man vill leva och känna i ett bra liv!
Så som du beskriver det är lycka!
Jag vet även hur det känns att leva med en person nära som dricker för mycket! Klokt att du försöker släppa det! För jag gissar att du försökt på många olika vis få honom att minska sitt drickande.
Det gjorde jag och det höll på att ta kål på mig! Det slutade med att jag själv drack för mycket även när vi separerat.
Nu vill jag inte skylla på honom att jag drack det gjorde jag så bra själv men jag mådde så dåligt tillslut.
Hur tänker ni kring de personer som säger sig att de inte vill vara utan vin eller öl med procent i för att det är så gott?
Jag själv drack för att det förändrade min sinnesstämning och jag slappnade av på konstgjord väg.
Kram till dig Lim

God morgon alla.

Ja miss lyckad, jag hoppas också han vill det. Å andra sidan orkar jag inte ens gå runt och önska det för det tar också massa energi. Jag har önskat förändring förr så mycket att jag nästan blivit galen och inte har det hjälpt. Jag hoppas men förväntar mig ingenting. Jag tror att om han fortsätter såhär för länge så kommer han ta kål på sin kropp. Han har fått andra hälsobekymmer som inte är kopplat till alkohol. Och de besvären blir knappast bättre av en förgiftad kropp, dålig kost på grund av det, rökningen som ökar när jag han dricker etc. Jag som rör på mig mycket, har bra sovrutiner och varken dricker eller röker kan själv känna mig trött och sliten så om jag levde som han.... då hade jag inte orkat leva. Så för min mans egen skull utöver för min och barnens så hoppas jag verkligen han slutar.

Han och alla som dricker har inget att förlora om de slutar. Det finns bara vinster. Det man tror man förlorar är bara falskt. För om man inte kan njuta av en fredagkväll eller god middag utan vin, så är nåt fel och det behöver ändras. Jag vet att jag själv tror ibland att jag vill ha vin på fredagkvällen men det är en falsk tro. Det är inte vin jag vill ha. Det är sinnesstämningförändring och det kan man få på andra nyttiga sätt. Nu när jag är helt nykter och är det helt frivilligt och har landat i det så kan jag njuta mycket mycket mer av både middagar och fredagskvällar. Jag bara ÄR och låter allt vara vad det är. Jag behöver inte tvinga fram nåt som inte finns. Med vinet ville jag ju göra om verkligheten på nåt sätt. Göra om min egen uppfattning av verkligheten genom att bli suddig och onykter. Istället för att vara i den sanna verkligheten. Och när jag accepterat det så älskar jag det. Älskar att vara klarsynt och klartänkt och att inte må smått illa hela tiden.

När jag behöver ändra sinnesstämning numera så lyssnar jag på musik, tittar på en bra film eller serie, äter nåt gott, dricker kaffe (det lugnar mig ofta), går ut och rör på mig, åker till stan med barnen eller nån annanstans. Men nu när jag är nykter behöver jag det inte på samma sätt. Jag behöver inte fly ur mig själv hela tiden.

Haha när jag skriver såhär känns det som att jag låter så självgod. Men det är absolut inte så jag menar. Jag vill bara skriva ner allt jag tänker om det här så att jag kan läsa det senare när jag kanske är på väg att falla. Jag vill aldrig nånsin förstöra det här för mig själv och då vill jag ha det på pränt.

Jag har ff dåliga dagar men de är så få om jag jämför med för ett år sedan bara.

Ha en fin nykter söndag allihop! Det är ni värda!

Kram!

När man är mitt i något är det svårt att fokusera och se klart.Du lim har hjälpt mig många gånger att se klarare...❤Nu är jag fri från en aktiv beroendeperson i mitt hem..Hoppas jag är helt fri från honom så snart det går..Jag hoppas din partner också vill bli fri från alkoholen...Som du och jag..Varm kram❤

...som är självmedkänsla och sinnesro är att förstå vad det är jag saknar. Längtar efter.
Jag saknar förmågan att lita på mina känslor. Hitta känslan av sorg och verkligen känna den. I sammanhang där jag tror att den skulle finnas. Gråten som hittade fram förut har smugit sig undan igen.
Jag kan säga det nu.
Tillsammans med andra kan jag sätta ord på det jag inte kan släppa fram.
-Jag vill egentligen bara gråta, men kan inte.
I orden finns ett hopp om att känna. Att locka fram känslan genom orden.
Och det svåra ordet längtar. Kan säga det till mig själv nu.
Och förstår anledningen till att det är så svårt.
Tilliten. Till mina känslor och tolkningar av omvärlden.
Varför längta efter något om det alltid samtidigt inneburit sorg och just sorg inte fått finnas eftersom trösten uteblivit. Längtan efter tröst som blir sorg som väcker behov av tröst som uteblir och så vidare.
Och längtan efter villkorslös kärlek.
Rädslan för att vara fel, för mycket, tro fel, missförstå, känna skam. Bli avvisad.
Skammen om jag misstolkar, skyddet genom att analysera, ambivalensen mellan rädsla och längtan efter närhet gör mig distanserad och klängig om vart annat.
Är jag innerst inne rädd för att möta den där avståndstagande, föraktfulla, skrämda, oförstående blicken? Mer rädd för den än för ensamheten...

Jag vill inte vara ensam längre. Hur kommer det sig att jag tycks vara så annorlunda? Så intensiv. Har inte andra människor samma behov?
Finns det ens någon som jag?

Och när jag förstår mig och accepterar mig kommer en lättnad inifrån.
Drivet att döva med alkohol är borta nu. Paniken och rastlösheten, till och med uppgivenheten kommer ibland. Den får finnas.

Det vände efter senaste samtalet med min terapeut. Den veckan började jag närma mig tillit till vad jag känner. Med massor av tvekan, javisst, och tvivlet var möjligt att validera. Frustrationen över att vilja känna och uttrycka kan valideras. Rädslan för att det är en tillfällig sinnesro kan valideras.
Acceptans för de snabba svängningarna i humör och energinivå, det är så här jag fungerar. När det går för fort behöver jag vila. Försöker göra det så gott jag kan.
Jag har inte druckit sedan dess. Gjort annorlunda val. Läst massor (som vanligt).
Om självmedkänsla och anknytningsmönster. Desorganiserad anknytning och komplext PTSD. Förstår med känslorna, inte bara huvudet. Det är så här det kan bli när det är så här det har varit. Jag hittar inte på.

Allt väl, är på miniweekend med familjen. Lugnt och skönt. Hoppas allt är väl med dig också. Kram!

Du är en kämpe och det ska du vara stolt över! Bara det faktum att du kämpar mot alkoholen gör ju att du dricker lite mindre och kommer en bit på vägen mot ditt mål. Jag tänker mig att om man bara kämpar vidare så borde det ju vara så att man gör det från en lägre a-nivå efter varje snedsteg. Ps tack för välkomnandet i min tråd. Kram

Ja miss lyckad, jag håller med. Ibland tror jag nog att en del bara är slitna av andra orsaker men nu tänker jag att det kanske faktiskt är alkohol oftare än man tror, även i "måttliga" mängder. Bilderna på mig själv till exempel, jag ser inte alkoholiserad ut men pluffsig, grå, svullen.... Sedan när jag ser bilderna där jag vet att jag inte drack, då har jag lyster i huden och i ögonen och ser även finare ut i håret faktiskt.

Idag är jag lite orolig och ångestfylld. Men jag vet att det är pga att min man drack hemma igår. Känner liksom bakisångest nästan och så oroar jag mig för hur vintern ska bli om det är såhär det ska vara. På sommaren var det ändå lättare när han drack för då var han mindre deppig. Han säger inte att han är deppig men jag vet det för jag ser det på honom. Såg i hans ögon idag att han behöver dricka igen. Och jag mår dåligt av att se det där. Kanske för att jag minns känslan? Även om jag är helt säker på att jag aldrig varit så illa som han. Jag har aldrig druckit lika mycket och ofta som han kan göra. Jag hade ändå nån slags gräns.

Det är åtminstone skönt att jag för egen del mår bra. Vore det inte för min mans problem (som han inte ens anser sig ha) så vore livet väldigt bra just nu. Och det är väl en tröst ändå att känna att mitt eget beteende och leverne är bra för mig. Och samtidigt irriterande att nån annan förstör min inre ro.

Idag ska vi på roligheter i alla fall så min oro försvinner snart.

Ha en fin lördag.

Kram!

Åh, vilka fina ord från dig, än en gång, ADHD. Behöver verkligen få vara liten och sårbar nu. Min man håller om mig och stöttar, men jag förmår mig inte att berätta om det dagliga drickandet. Vet inte varför, då jag vet att han aldrig skulle döma mig - tvärtom! Just nu är det svårt! Kram till alla som vill ha och behöver en ♡

Allt väl med dig?

Om ångest är förknippad med baksmälla kan hjärnan associera till detta så du rent fysiskt känner dig bakis när du har ångest. Speciellt om du precis vaknat och är lite sömnig i tankarna. Kanske har du även drömt om någon tidigare dryckesperiod utan att komma ihåg det.
Har hänt mig också, men jag kan känna mig glad och lättad när jag kommer ihåg att jag varit nykter. Tar det mer som en påminnelse om hur det skulle kunnat vara och tackar mig själv för att det inte var sant.
Ångest hör ju livet till så den kan du ju få leva med då och då, men kopplingen till baksmälla försvinner nog med tiden så länge du fortsätter vara nykter.
Kram

Lägg dig istället platt för dig själv och din mänskliga sårbarhet. Det är i sprickorna som ljuset tar sig in❤️
Täta inte med bedövning. Du är värd att få lov att vara liten också

Åh, vad jag - som så många andra - slits mellan "Ska jag eller ska jag inte?". Har helt tappat motivationen och är så besviken på mig själv. Jag, den starka och duktiga, lägger mig platt för Mr A. Fy, usch och blä!

... men gick och lade mig tidigt åtminone. Ångrar mig självklart i dag, men det blir ju inget bättre av, så ska försöka blicka framåt. Tack AlkoDHyperD åter en gång. Trevlig fortsättning på helgen! Kram

Sänder tankar med styrka till dig.
Om du är inne och läser här på forum vore det fint med ett litet livstecken från dig. Jag tänker ofta på dig.

...då skulle du haft min lilla krigare där, han väger 4,8 kg men bangar inte för någon, oavsett storlek ;)

då min hund får en tapperhetsmedalj. Han har många goda kvalitéer, men mod är inte en av dem. Kanske hade jag en tanke åt det hållet när jag skaffade honom; en försvarare, någon som får mig att känna mig trygg på gator och i skog, men ack vad jag bedrog mig. Igår kväll tittade vi på tv, jag i min favoritfåtölj och han liggande på golvet, strategiskt placerad mellan vardagsrummet och köket. Plötsligt kommer en liten mus springande över golvet framför våra fötter/tassar och försvinner in bakom tv'n. Måhända såg hunden något jag missade, kanske var det en zombie-mus, eller en liten vampyr i muskläder, hursomhelst tillbringade han resten av kvällen sittande bredvid mig, ängsligt bevakande det ställe där musen försvunnit. Fegis. Fast å andra sidan; han är inte särskilt stor, min hund, men jag kan livligt föreställa mig den förödelse han hade kunnat åstadkomma bland möbler och hemelektronik om han hade tagit upp jakten. Så det är nog bra som det är.

Ha en bra dag!

Jag ser direkt på folks utseende om dom dricker för mycket numera. Det kan hända att jag missar några men många syns det på. Jag själv såg också ut som en med a-problem. Mina arb.kamrater visste inte mer än vad jag talade om.. Idag så är min blick klarare och det finns ingen skam i min blick.. Vad bra vi är lim.. Krya på dig och ha en fin kväll..kram

Hoppas du får en fin kväll och kan hålla dig till bara lite.
Kram

Wow tack instagram! Kollade igenom alla bilder som jag är med på flera år tillbaka och jag kan se EXAKT när jag hade nykter period vs drickperiod. Det syns så väl i mitt ansikte. Jag får ett hallelujamoment nu alltså! Jag är så glad att jag lämnat den där skiten. Aldrig igen ska jag se ut sådär (eller må sådär).

Sannah och miss lyckad, tack igen för era ord.

Idag har jag varit så himla trött och förkyld att jag mådde väldigt dåligt på jobbet. Borde gått hem men jag härdade ut. Helt slut när jag kom hem. Tog ett bad och skickade barnen på en halloweenfest.

Min man dricker öl. Jag vet inte om jag ska sätta mig bredvid eller hålla mig undan som jag gjort hittills. Fy vad jag hatar ljudet av burköl som öppnas.

Jag kollade nyss på en bild av mig från i maj och en annan från i somras. Alltså jag ser så tydligt att jag var nykter redan då. Jag ser på nåt sätt annorlunda ut i ansiktet än vad de bredvid mig gör på bilderna. Låter det helt självupptaget av mig? Jag menar inte att tycker att jag ser snygg ut men jag menar att jag tycker att det syns skillnad på nån som dricker och nån som inte gör det. Särskilt ser jag det på bilder av mig själv.

Jag tror att även de som dricker ett par glas i veckan förstör återhämtningen av kroppen och huden etc. Kroppen får ta hand om alkoholen när den egentligen behöver vila.

Nu känner jag mig visseligen risig och grå men det är ju pga ett virus. Och det viruset kan min kropp bekämpa snabbare tack vare att jag inte tillsätter gift. Men lite Ipren och nässpray ska jag ta som fredagsmys ?

Trevlig helg alla! Kram!

Just nu njuter jag av (lite) vin till maten. Vet förstås att det lilla kan omvandlas till det stora - och det fort!

Min motivation går verkligen upp och ner. Kan vara utan A under förhållandevis lång tid för att sedan falla tillbaka i rasande fart.

Skadar ju endast mig själv vilket innebär att ingen annan blir drabbad. Samtidigt gör det mig lite ensam i mina tankar, då ingen annan vet. ♡

Hur du vill leva ditt liv är ditt val..Det är underbart för dig och barnen att du är nykter.Separation innebär mycket förändringar för familjen.I mitt fall ville jag inte se supandet.Inte ha en svag partner som förebild för barnen.Jag vill visa dom styrka och handling.Nu slickar vi alla såren och försöker hitta balans i det nya.Min framtid känns ljus, trots en del uppförsbackar.Din framtid bestämmer du över..Bara du..Stor Kram❤

... komplimangen!

Har hamnat i nån slags mentalt vacuum. Försöker komma på vem jag är som nykter.

Vet ju vad jag vill, och skulle kunna göra, med mitt liv. Men måste hitta mod och styrka att ta tag i det. Bryta med destruktiva tankar.

För tio år sen köpte vi gården vi bor på, planerna var många och stora och entusiasmen var på topp. Verkligheten kom ikapp och jag hanterade alla krav och förväntningar (verkliga och inbillade) genom att dricka.

Ju mer jag har druckit desto längre från mina mål har jag kommit. Spiralen neråt blev snabbt självgående. Drack för att jag var ledsen, deprimerad, ensam, hade ångest, självömkan över mina ouppfyllda mål och visioner om livet.

Fokus blev på saker utanför mig själv. Jobb, barn, hus renovering, människor runt om kring mig. Tappade helt balansen och gick in i nån slags offerroll där min enda ärliga relation verkade vara mellan mig och flaskan.

Naturligtvishar jag länge vetat att det är alkoholen som är problemet, det som hindrat mig. Men relationen blev så stark och "äkta" att jag ville inte se det.

Nu börjar jag känna ett nytt hopp om att ta upp tråden där jag släppte taget för tio år sen och börja om.

Alla dom här åren har inte varit bortkastade, verkligen inte. Barnen mår bra (4 & 7 år), frun är klar med en lång utbildning (5 år), gården nästan färdigrenoverad, ekonomin är helt ok och jag är fylld av erfarenheter och insikter om livet som jag kanske inte kunde fått utan att gå igenom detta.

Min inspiration och självkänsla börjar så sakta komma tillbaks.

Hoppas och tror att spiralen börjar vända uppåt.

Kärlekssorg kan se olika ut..I ditt fall trodde du nog att han skulle klara sig bättre från alkoholmissbruket.Jag trodde det ett kort tag.Kände exets sug många gånger under månaderna han inte drack..Det fanns ingen bearbetning eller förståelse från hans sida varför han inte skulle dricka..Försökte få med honom på det tåget, men han stod kvar på perrongen om man säger så..Kram..

Kanske kommer senare? Vi grät ihop jag och exet innan jag flyttade.Han full och jag nykter.Jag kände sorg över att vår kärlekssaga tog slut.Trodde att han grät över det också, men vet inte.Han kanske grät för något annat..Metafor: Att bearbeta sin separation eller bara rusa vidare till nästa person...Det är som att om man ligger i havet och båten har kapsejsat.Så kan man välja att sakteliga blåsa upp sin egen flytväst, och sedan flyta av egen kraft. Eller att haka på någon annan som har blåst i lite luft i sin, den håller inte för 2, och man är tvungen att släppa taget annars druknar båda. Flummiga tankar men jag tycker det stämmer..Det där med att vänta in sin själ som indianerna säger är viktigt...Solig morgonkram❤