Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Åh nej, vilket elände!❤️ Tydligen så avtar ju vaccinets verkan tämligen fort, men du borde nog inte bli jättedålig hoppas jag verkligen. Du får krya på dig. ❤️‍🩹

Kram

Idag kände jag mig förkyld igen, tog på måfå ett covidtest och det visade positivt.
Trots två vaccinationer.
Så nu ska jag göra något jag i princip aldrig gör. Stänga av min slack- och mail. Vila och bli frisk,
Tror ju inte man blir dödssjuk om man är vaccinerad men jag har verkligen inte varit bra, huvudvärk, hosta idag. Inte orkat springa.
Samtidigt liksom irriterad på mig själv och min bristande ork (lex: om det KAN vara ditt eget fel så är det i första hand det)
Påminns om själv- snäll.
Det var några dagar sen.
Och det kan ni också ta med er- inte sällan en diagnos bakom detta att dricka för mycket. Att ta för lite hand om sig själv.
Jag övar, och blir bättre.
Kram- med avstånd och munskydd! 💕

Nu finns det hopp om livet igen! Sen när blev jobbet hela mitt liv? Skärpning på den punkten, men fullt fokus har faktiskt behövts de här fem veckorna som gått.

Idag fick jag lämna in min dator för ominstallation och sen fick jag låna en laptop som en vikarie haft hela sommaren, med rätt programvaror installerade.

Men det tog förstås sin tid att få över alla bokmärken, logga in överallt osv. Men sen öste jag! Som jag öste, det var som två dagars jobb behövde komma ur mina händer. Tempot börjar komma nu också, när man gör vissa moment automatiskt med sådan hastighet att man knappt hinner se vad som händer. När kortkommandon har satt sig i ryggmärgen och inte kräver aktiv hjärnkapacitet hela tiden. Övning ger färdighet!

Om 40-50 procent kan gå delvis automatiskt har jag mer ork och energi till de andra mer krävande 50-60 procenten.

Precis som med nykterheten alltså.

Kram 🐘

Tack @sattva 😍 @andrahalvlek 😍 och @sisyfos 😍
Man (jag) har så svårt att ge upp tanken på att det ska gå - människor vill förstå, jobba ihop, dra åt samma håll. Och då menar jag inte att en chef ska vara ingenting utan att det är så vi kommer framåt. Känna sig tagen i anspråk, delaktig, allt det där.
Men precis som ni skriver blir det ju ohållbart och framförallt väldigt präglande för de som stretar framåt- de har man ju verkligen ansvar för, också. Blir lite som i skolklasser när de stökiga tog all plats. Det vill jag ju inte medverka till. Har behövt dagen till att tänka och låta det arga landa. Vill inte agera i affekt.
Tänker också på alla kloka människor som brukar förespråka att se sin egen del- och att vända på frågeställningar.
På måndag blir det lite omtag kring strategi och annat- och ännu mer tydlighet: det är hit vi ska. Hela landen i kombination med kunskap om läget.

Igår såg jag en rätt så tråkig serie på tv där de satt och drack öl. Förr i tiden kunde jag få världens sug efter alkohol då. En bit in i nykterheten brukade jag typ titta bort för jag ville inte tänka på att eventuellt bli sugen. Nu kände jag bara sån avsmak,
Alkohol tillhör inte min värld längre.
Kändes frestande som att dricka sniglar.
Kram på er, regnat hela dagen och min kosthållning tillbaka till Se Klart-style just idag! 🥰

@Sisyfos Jag har börjat bekanta mig med de tankarna, att jag kanske inte kan förvänta mig att vara pigg som en ungdom igen? Jag har i så många år haft olika förklaringsmodeller till min trötthet. När barnen var små-småbarnsförälder. När jag hade det dåligt i äktenskapet o sedan skilsmässa-typ utmattning/depression. När jag började dricka mer o mer-say no more, såklart jag är trött!!
Och nu, ja, livet tar kanske ut sin rätt trots att jag sköter mig på alla plan. Eller så tar det bata väldigt lång tid. Allt jag vet är att jag kommer fortsätta försöka maximera min hälsa o välmående. Och acceptera faktorer som är som de är, att jag inte kan göra dygnet längre o att jag inte kan tulla på sömnen tex...

Vaknade tidigt efter knappt 6 timmars sömn. Jag har fibromyalgi och värken gör att jag sover dåligt och för lite. Försöker undvika socker och gluten. Äter EN hembakad brödbit till frukost ibland men ofta en (spenat, grönkål, avocado,blåbär, collagen) smootie. Jag mår som oftast bra på morgonen men på eftermiddagen kan ångesten krypa på mig. Tänker att jag ska ta mina promenader på em iställer för på fm och samtidigt lyssna på en bra podd. Jag tror att värken i min kropp kommer från allt som jag stängt in genom åren. All stress, PTSD, alkohol, sorg, förtvivlan, maktlöshet har sitt pris. Nu lever jag ett lugnt liv och det finns tid för tankar och det är stundtals smärtsamt och sorgligt. Men det är mitt liv och så här blev det. Nu ska jag göra mitt bästa för den tid jag har kvar.

Det är snart höstlov och då ska jag mysa med mina barnbarn. Jag ska få rå om den en hel vecka. Ser fram mot att huset ska fyllas med liv, skratt och glädje.

Det kanske inte behöver vara fel att peka med hela handen. Ibland är tydligheten nödvändig. Som jag fattar det du skriver är det främst ett par individer som bromsar. Och de bromsar hela gruppen. Att ingå i en sån grupp är skittråkigt för de som vill framåt, men svårt också eftersom det smittar. Och det är skittråkigt att vara sån.
Jag tror att du kommer att hitta en lösning tillsammans med coachen och att den kommer att gagna alla inblandade. Ibland är ”tuff kärlek” det enda som hjälper. Ett sätt är ju att bygga på det som faktiskt fungerar bra hos de här personerna. Det är lättare att ta kritik om man får konkret återkoppling på det som fungerar bra.

@Se klart Ibland finns det bara en enda lösning: Splittra gruppen. Inofficiella ledare får näring ihop med vissa andra individer och du kan snabbt få ett dysfunktionellt arbetsklimat där de positiva krafterna inte vågar komma till tals. Men det är ett stort steg att ta. Tuffa förhandlingar med facket. Även om arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet.

Peka med hela handen är kanske det första du ska göra just nu. När du provat en massa andra vägar. På ett icke konfrontativt sätt. Snarare viskande spänna ögonen i vb och tydligt deklarera var skåpet ska stå. Punkt. Om inte annat visar du för de positiva krafterna i gruppen att man inte får bete sig hur som helst.

Och sen är det bra att ha i åtanke att vb inte ska målas in i ett hörn osv. Som med tonåringar. Men det finns gränser.

Kram 🐘

@Se klart Jag är inte personligt berörd alls, jag är inflyttad. Men det var verkligen en annan tid då, så det är fascinerande att höra om det. Det är närhistoria som är viktig att berätta. Historian behöver återberättas för att vi som mänsklighet ska lära oss något, och sen är det väldigt underhållande också.

Minns från min ungdom att jag fick höra berättelser om tiden i gbg och på bohuskusten under andra världskriget, hur modiga folk var och vilket civilkurage de visade trots att den politiska ledningen var neutral. Jag uppskattar verkligen lokalhistoria och gärna i hyfsad närtid.

Ser också fram emot att se avsnitt 1 av Virgil ikväll, den starten gav verkligen mersmak.

Kram 🐘

@Se klart Har inga bra råd, men tänker på dig o hoppas att du får stöd av coachen!😍

Sorry dubbelpost 💕

Jag har en UR-jobbig process med ett av mina team på jobbet. Jag har varit chef rätt så många år vilket gör att jag sällan hamnar i lägen där jag blir vill-rådig. Men nu kliar- sliter jag faktiskt mitt hår. Jag kommer ingen vart alls med alla mina ”vanliga” sätt.
Jag tänker att motsträvighet ofta handlat om osäkerhet. Som kan hjälpas med; information, transparens- så här ser våra strategier ut (har bolagets vd bestämt och jag är förankrad i dem och känner tillit till min ledning.)
Eftersom mitt jobb är att skapa kraft och framåtrörelse i organisationen blir de här klackarna i-och därmed tvär BROMS mycket svårt att hantera. Dels för andra som traskar eller springer på. Åt rätt håll. Och för mig som nu har slut på fantasifulla omtag.
Jag har aldrig löst den här typen av situationer med att sätta ner foten och neka med hela handen. Jag tänker inte att det frigör energi. Men nu funderar jag ändå på om det är vägen fram. För att tydliggöra.
Men jag lever i en egen och stark önskan att med bra nog underlag. Väl formulerade mål. Att känna ”jag är med” är huvudsaklig bytta för alla människor.
Jag har kommit 1 enda millimeter på ett halvår. Med den beprövade processen.
Imorrn ska jag ringa en coach som jag gillar mycket och se om hon har tid.
Annars blir det hårda nävar i bordet för att jag känner mig ARG över att samarbetsviljan är så låg på ett par ställen.
Att inte se vägen fram i sådana här situationer är väldigt ovant för mig. Sover dåligt. Imorrn ska jag agera- inte vara stressad och orolig kring om jag utför mitt jobb på fel sätt. Kram på er. Nykter- skänkt alkohol NOLL tankar idag. Verkligen min trossbotten numera. Vilar mot den, mitt livets fundament. Men jag känner mig misslyckad som chef åt alla håll och kanter idag.

Jag har en UR-jobbig process med ett av mina team på jobbet. Jag har varit chef rätt så många år vilket gör att jag sällan hamnar i lägen där jag blir vill-rådig. Men nu kliar- sliter jag faktiskt mitt hår. Jag kommer ingen vart alls med alla mina ”vanliga” sätt.
Jag tänker att motsträvighet ofta handlat om osäkerhet. Som kan hjälpas med; information, transparens- så här ser våra strategier ut (har bolagets vd bestämt och jag är förankrad i dem och känner tillit till min ledning.)
Eftersom mitt jobb är att skapa kraft och framåtrörelse i organisationen blir de här klackarna i-och därmed tvär BROMS mycket svårt att hantera. Dels för andra som traskar eller springer på. Åt rätt håll. Och för mig som nu har slut på fantasifulla omtag.
Jag har aldrig löst den här typen av situationer med att sätta ner foten och neka med hela handen. Jag tänker inte att det frigör energi. Men nu funderar jag ändå på om det är vägen fram. För att tydliggöra.
Men jag lever i en egen och stark önskan att med bra nog underlag. Väl formulerade mål. Att känna ”jag är med” är huvudsaklig bytta för alla människor.
Jag har kommit 1 enda millimeter på ett halvår. Med den beprövade processen.
Imorrn ska jag ringa en coach som jag gillar mycket och se om hon har tid.
Annars blir det hårda nävar i bordet för att jag känner mig ARG över att samarbetsviljan är så låg på ett par ställen.
Att inte se vägen fram i sådana här situationer är väldigt ovant för mig. Sover dåligt. Imorrn ska jag agera- inte vara stressad och orolig kring om jag utför mitt jobb på fel sätt. Kram på er. Nykter- skänkt alkohol NOLL tankar idag. Verkligen min trossbotten numera. Vilar mot den, mitt livets fundament. Men jag känner mig misslyckad som chef åt alla håll och kanter idag.

Jag förstår verkligen @andrahalvlek och tänkte inte på det såklart.
Framförallt tycker jag att skådisarnas är så bra, så tajt inte bara som i klaustrofobiskt. Men koppling till verkligheten gjorde jag inte. 🥺

🤗

Hej Pi. Hälsning från mig, för att din tråd är så bra, och jag vill hitta den lättare när jag läser. 🌺..Varm Kram, fortfarande Miss Lyckad. 🍃

PS. ”Firar” är fel ordval. Uppmärksammar menar jag förstås.

@Se klart skrev:" Tipsar om serien Virgil på SVT, tror du skulle gilla."

Började kolla, inledningen var verkligen spännande! Stängde dock av innan handlingen tog fart, resten sparar jag till imorgon kväll. Kändes nästan lite kusligt att titta på en ubåtsfilmserie just nu, i mina hoods firar vi en speciell årsdag i dagarna och just nu uppslukar det många av oss på jobbet.

Kram 🐘

@TappadIgen Jag hoppas verkligen det! Resten av veckan ska sitta som en smäck tänkte jag. Att åka till kontoret känns dock sådär, det är några veckor sen sist. Gud nåde den som babblar högt i min närhet. Då plockar jag fram min skarpa blick och skärpa i rösten. Jag må ge ett vänt intryck, men skenet kan bedra ibland. Det vet dock mina kollegor om, allra helst min chef 😉

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det bästa med att vara systemutvecklare är att alla kollegor har tittat på en och sagt "Aha, du programmerar, då kan du allt om datorer" och så har man blivit en first-line IT-support :)

Men jag delar din frustration om när tekniken krånglar. Men nu har du väl haft dina beskärda skitdagar den här veckan så att det bara är att glida igenom resten av veckan?

Stjärnorna verkar stå i samma position över våra respektive datorer, jag har också en dejt med it imorgon- gått in och ut ur så många möten pga svajande teknik att jag höll på att bli tokig. Ska också köpa lott 🍀
Kram.

S K I T D A G. Två i rad nu faktiskt. Öken. Kanske läge att köpa lott till helgen, någon gång ska väl min tur vända?

Som vanligt var det en uppdatering som behövde göras i morse. Hej och hå. Och givetvis ska vi användare upptäcka alla fel. Hej och hå.

Först försvann en programvara i yttre rymden. När supporten väl hittade den var den sönder. När jag fått en ny sådan blev en annan programvara seg som sirap, och när jag övergick till att enbart jobba i en tredje programvara så blev jag utkastad 12 gånger på tre timmar. (Jag räknade.) Mitt i arbetet!

Att jag ens hann jobba och slutföra mellan varven var inget annat än en jävla bedrift. Imorgon måste jag åka till min jobbstad och drämma min dator i skallen på supporten.

Nä, det gör jag förstås inte, men jag ställer nog ner den väldigt bestämt på IT-killens arbetsplats. Och jag vet, det är inte hans fel heller. Jag skäller inte på honom, vi gråter ihop en skvätt istället.

Igår var det min hjärna som saggade, idag var det tekniken som strulade. Det var en himla tur att min hjärna var pigg mellan varven i alla fall. Klara blev vi, inom normal arbetstid dessutom.

Kram 🐘

Funderar på att ta kontakt med psykologtjänsten Mindler. Är det någon av er som provat? Jag tror att det skulle passa mig att ha psykologen på telefonen, att få sitta hemma och samtala.

Charlie70, Miss lyckad, MM och FinaLisa. Alltid roligt att höras i våra trådar.

Jag försöker hålla mig sysselsatt med olika projekt här hemma. En stor del av tiden tillbringar jag ute eller i köket. Tycker om att baka matbröd och bullar. Maken är väldigt nöjd och äter gärna hembakat. Idag gör jag chokladbollar (med brynt smör i) som gärna slinker ner vid kvällsfikat framför tv´n. På fredag ska jag på middag och funderar på vad jag ska säga -tack men jag dricker inte, eller -tack, jag tar gärna ett glas kallt vatten. Jag tror att jag ska be om ett glas vatten. Jag måste iaf vara förberedd och ha plan a, b och c redo. Det är flera som inte dricker då de kör, men jag är passagerare denna gång. Kan även säga att jag blir så åksjuk av alkohol och erbjuda mig att köra hem.

Jag har känt mig lite omskakad hela dagen idag. Läste i tidningen i morse att Cathrine Schuck avlidigt hastigt av ett hjärtstillestånd. För mig var hon en renlevnadsperson. Jämngammal med mig och så dör hon hastigt. Det fick mig att tänka till. Vad gör jag med mitt liv, mina dagar? Hur behandlar jag min kropp egentligen?

Sänder en virutuell kram till din FinaLisa :)

Varmt tack @Rehacer! Är lättad och tacksam över att kommit en bit på vägen, allt känns mycket stabilare.
Har tänkt på dig och är så glad att du är tillbaka igen! 🤗

Härligt @FinaLisa 💪🏼🤩❤️!!