Senaste kommentarerna i forumet

@Ny dag Har läst igenom din tråd i helgen. Känner igen mig i mycket av det du skrivit. Fick du läst i veckan som du tänkte? Var det hjälpsamt? Hoppas du mår bra idag! Stor kram

@fröken_fri Hej! Ja, jag känner själv att det blir lite jobbigt nu när värmen börjar komma.
Det är nu man får stålsätta sig och kämpa emot!

Hur tänker ni kring alkoholfri öl etc? Är det bara att dra ut på lidandet, kommer det trigga igång ett större sug när hjärnan inser att den blir lurad eller har det hjälpt er att ändå kunna ta en alkofri dryck?

@Ny dag Ha en riktigt fin dag🌞❤️

Idag vaknar jag och kommer somna nykter✅!
@vår2022 🥰

Hej och välkommen hit! Bra beslut att skriva här. Du skriver att du tyvärr inte har några negativa effekter av alkohol. Vi som har slutat med alkohol och som kanske inte heller upplevde så många negativa effekter av att dricka, har upplevt väldigt många positiva effekter av att sluta dricka. Ibland saker som man inte ens satte i samband med alkoholkonsumtionen. Läs Torns tråd t.ex i Det vidare livet, Eller SeKlarts första tråd. Du hittar dem genom att klicka på deras nick.
Alkohol gjorde mig initiativlös. Jag fick svårt att få något gjort. Hade ibland jättemånga planer i huvudet som aldrig blev av. Jag tänker att det gäller att komma ihåg hur det var när man mådde bra för alkoholen påverkar mer än man tror. Du behöver antagligen höja dina dophaminnivåer, alkoholen bidrar till det. Kanske är det därför du blir nedstämd om du vet att du inte får dricka. Motion är ett annat sätt att höja dem. Kan kännas tungt att komma igång, men jag tror att det skulle göra dig gott.
Det finns ett annat liv, hoppas du hittar rätt.

Tack snälla🙏🏼@Torn känns så skönt att höra att det lättade efter ett halvår. Känns så nu för mig! Placebo? Kanske det, men hursomhelst väldans skönt!❤️
Ingen aborre. Inte ens bottennapp...

Hej,
För mig var det mest i början på sommaren det var svårt. Men när man väl kört de första grillkvällarna med alkoholfritt i glaset så blev det lättare och lättare. Så mitt tips är att ta ett tillfälle i taget och unna dig någon god efterrätt eller choklad istället.

@Kebne1 Stort grattis till ett halvår!🤩 Jättebra kämpat, och du har verkligen visat att det krävs tuffa tag för att bekämpa A-monstret! För egen del ser jag just 6 månader som en stor milstolpe. Det var då det lättade ordentligt, och skavet om att det var ”något som saknades” försvann. Helt klart beroende på att många nyktra vanor hade fallit på plats då. Så här i efterhand så ser jag det som om ”grovjobbet” då var avklarat, och jag började må riktigt jäkla bra.😃 Hoppas du fick några fina abborrar i dag! 🎣 Ha det gött!

@Ny dag Förstår att du kan känna oro för framtiden med all ångest och att mående skiftar så tvärt. Antar att bulimi/anorexi, shopping och alkohol har någon slags gemensam nämnare, att de alla ge någon slags kick samt att ätstörningen och alkoholen har det gemensamt att det sker i smyg och att ha kontroll. Att man vill vara ifred och få utlopp. Att det finns en beroendeproblematik i alla dessa beteenden. Du har mycket att tampas med. Förstår att det är lätt att ta till alkohol för att slippa känna och bara fly bort. Men som du själv säger ökar det just endast på ännu mer ångest och skam. Det som skulle vara hjälpsamt är psykologsamtal för att reda ut i allt, vad som orsakar din ledsamhet och din ångest. Att försöka få tag på det inom dig, undersöka det, ta upp det på ytan, då blir det inte är så farligt längre. Att ”se faran i vitögat” är många gånger tungt och tufft, men det oskadliggör dess kraft som förgör och skrämmer. Min erfarenhet är också att det blir en oerhörd lättnad att komma åt det som skaver och ger frid och medkänsla med mig själv. Ledsamheten och ångesten känns inte lika skräckslaget och hopplöst när den träffar den inkapslade kärnan, den spränger muren som omgärdade den. Om jag minns rätt har du kontaktat en psykolog.

Du är jätteduktig som håller dig nykter och du kämpar på så hårt. Ta hjälp av din man så du får stöd, det är lättare att vara två om det och du behöver inte hålla en fasad uppe som att så mycket energi.

Massor av kramar❤️

Jag var livrädd innan jag sökte hjälp. Skämdes som en hund osv. Men vet du: de är proffs inom vården, plus att vi är långt ifrån ensamma att söka hjälp för alkoholmissbruk. Jag var så lättad efter att jag tagit steget dels att berätta för mina närstående och att söka hjälp. Sen krävs det lite jävlaranamma och pannben. Jag skrev varje dag här första tiden och tog rygg på andra som började sina nyktra resa samtidigt. För mig var det ovärdeligt. Kämpa på!@less12

Ja, så himla läskigt att blotta sig så bara, men det behövs, behöver göra förändringen och ta steget. Såg att du varit nykter i 6 månader, grattis!

Jag gjorde också det. Och jag fick så bra hjälp! Campral hjälpte mig; tog bort suget helt och hållet! Kämpa!@less12

Yes, nu ska jag bara att ta modet till mig och ta hjälp av sjukvården också. Insett att jag inte kommer klara det annars.

Bra gjort, ett stort steg att berätta! Kämpa på!🙏🏼

Har brutit tystnaden och berättat för en familjemedlem att jag har problem med alkoholen, var väldigt skönt och som att en stor tung Sten lyftes från bröstet. Vet inte vad som gick fel denna gång, om det var suget som inte släppte som gjorde att jag gav in, om det var för att alla andra drack?

Grattis till 11 månader! 🎈

Först så tack till er alla som kommenterat :) Härligt att se att någon läser även om jag inte skriver så ofta.

Idag har jag varit nykter i 11 månader, känns verkligen helt galet tycker inte det känns så länge sedan jag tog mina första stappliga steg och bad om hjälp och började skriva och framförallt läsa här. Just läsa här jag nästan dagligen det hjälper mig att minnas hur det var men mest ger den värme och omtanke som finns här.

När jag slutade dricka så var det inget beslut som kom från en dag till en annan utan en rätt lång process. Det var rätt tufft i början men när jag började förstå att men ångest och stress bara blev värre av alkohol så började det vända. Jag var en person som drack egentligen vad jag än skulle göra tvätta, städa, laga mat, före middagar/fester osv.
Det är en livsstilsförändring att sluta dricka och lära sig att göra allt detta nykter mitt senaste test var att åka utomlands och det gick hur bra som helst men visst kändes det konstigt men så skönt att kunna må bra hela semester och inte tänka på när får jag dricka igen. Det jag försöker säga att iaf jag behövde vänja mig vid att göra saker nykter och inte tänka på vad andra skulle säga om det. För min del har ingen ifrågasatt varför jag vill dricka alkoholfritt. Kanske är det så att människor med riskbruk beroende helt enkelt fokuserar mer på alkohol än vad andra gör och har en tro att det är viktigare än vad det faktiskt är ?

Men det viktigast har varit att reda ut varför jag drack och arbeta med den det. Det är något jag gör dagligen och jag tänker fortfarande en dag i taget med ett morgonlöfte varje morgon som hjälper mig genom dagen.

Läste din tråd. Känner igen mig i veligheten du beskriver. Jag har trots veligheten inte ramlat tillbaka till drickandet. Längtan efter att kunna dricka normalt poppar upp då och då och jag har en arsenal av olika strategier som jag tar hjälp av. En är att säga det till min man, bara att höra orden sagda får mig att hoppa till. Han är
Min stöttepelare och kommer då med olika förslag på saker vi hittar på istället. Behöver inte vara så avancerat; kramas
t ex. Skriv en lista på strategier du tror kan hjälpa dig, titta på den när du börjar förhandla med dig själv. Det har hjälpt mig mycket. Och att läsa i forumet! Kämpa på!

Det var svårare än jag trodde att hålla sig borta från alkoholen, insett att jag behöver ta hjälp från andra. Bryta skammen och ta modet att be om hjälp.

Du är långt ifrån ensam! Känner igen mig i din berättelse. Blir en helt annan person när alkoholen går in i kroppen, ångesten efteråt är hemsk. Känner också att det räcker nu, bra att du insett att du behöver stöd av andra, ensam är inte stark i att bryta ett beroende.

Du är inte ensam! Jag tog all hjälp jag kunde få, här i forumet och från läkarvården. Första dagarna kan bli kämpiga med tanke på abstinensen och sedan mot vanans makt. Kämpa på. Det är så värt det!

Hej 👋 @Nummer5
Hur har helgen gått för dig?
Här har det varit lugnt och skönt och framförallt nyktert 😁

Ja, bättre att inte testa alkoholfritt ens om du känner det minsta osäkerhet. Nu är vi 6 månader nyktra. Fatta?!🙌🏾❤️🇸🇪@Tikka

Vaknar nykter och kaffet smakade gott. Natten varit fylld av uppvaknanden och konstiga drömmar, känner mig ganska matt men kan ta det lugnt idag. Idag är jag också nykter✅

@vår2022 (Skrev en lång text först som försvann och ska nu återge så gott det går) Jag känner stor oro inför framtiden och det är främst kopplat till alkohol och mina återfall. Men också att jag i min personlighet har ett destruktivt beteende och är otålig dvs har svårt att tänka långsiktigt och är i behov av direkt belöning/resultat. Jag har då ibland noll konsekvenstänk och det är vid dessa tillfällen återfallen kommer. Det är som jag inte längre styr över mina handlingar, tänker att imorgon… och blir ett offer för mig själv… Jag har på olika sätt hanterat detta i mitt liv. Jag har samma beteende med shopping och skulle med lätthet falla i sms-lån fällan om jag vill köpa något. På gott och ont (!) har jag god ekonomi så det är inte aktuellt men mitt sparande till exvis pension skulle kunna vara väsentligt högre. Detta beteende skapar rädsla och osäkerhet inför framtiden, hur f-n ska jag klara det långsiktigt? Därav min ledsamhet tror jag.

Jag kan heller inte lita p mig själv i mitt mående. Många dagar när jag vaknar har jag förlamande ångest/oro/panik och kommer knappt ur sängen, har svårt att genomföra saker jag föresatt mig (tack och lov kan jag ännu sköta mitt arbete vid dessa dagar men det är i princip det enda). Sedan helt plötsligt är jag ”normal” igen, kan känna tillförsikt och då brukar jag kompensera för de andra dagarna… I självtest för adhd får jag höga poäng, likaså hsp och gad. Jag har haft både anorexi och bulimi (ganska svår och djup, ca 15-18 år och blev fri mycket på egen hand även om jag hela tiden hade kontakt med psykiatrin som då dessvärre inte förstod mekanismen med sjukdomen utan fokuserade på symptomen). Ätit SSRI under perioder men känner inte att det hjälper som avsetts, mår iofs lite bättre..

Jag vet att alkohol förvärrar detta tusenfalt och att jag måste ha lång, nykter period för att veta vem jag verkligen är. Vad gäller alkohol i sociala sammanhang dricker jag inte utan bara destruktivt i smyg och har ingen botten känns det som även om jag aldrig tappar ”kontrollen” hur knasigt det än låter… Idag är jag nykter ✅