Senaste kommentarerna i forumet

Gjort är gjort och det är en ny dag i morgon, så då kommer en ny chans. Så jag hoppas att du får sova och så får vi ta nya tag i morgon//Kram Kalla

Tog en vinare i kväll! Trodde att behövde ett glas men det känns inte bra nu!
Suuuck:(

Tog en vinare i kväll! Trodde att behövde ett glas men det känns inte bra nu!
Suuuck:(

Visst är det en skön känsla när man vinner över spöket, hoppas du är riktigt stolt över dig själv//Kram Kalla

Är ensam hemma hela helgen då barn och man är på annat. Var och handlade och gick förbi bolaget och tänkte att det vore ju mysigt med en flaska vin i kväll.... Men jag kände att nej, det vore det inte, det vore mer omysigt när jag slukat den och går vidare på folköl i kylen eller bara sitter och längtar efter mer.... Så jag gjorde som någon sagt och spelade filmen till slut och kom fram till att det var inte det jag ville! En sådan härlig känsla, och nu ser jag fram emot min filmkväll med te och stickning! Kommer sova gott och vakna gott!!

Skall till jobbet och jobba en natt, skall bli rätt skönt om det blir en lugn natt. Mannen smiter nog över till grannen men det unnar jag faktiskt honom.
Kan ju inte vara lätt för honom heller, inte bara det att jag inte dricker längre utan att jag vill göra så mycket mer av livet.

Känns nästan som om jag vill ta igen allt jag missat när jag varit i dimman, men försöker inser att jag måste ge honom tid också.

Blir mycket att fundera över i natt, hoppas att ni alla har det bra//Kram Kalla

Fick några bra ord på FB och tänkte på dig och dina barn " Det bästa sättet att förutsäga din egen framtid är att själv skapa den"
Så nu knallar vi vidare på den lilla stigen//Kram Kalla

Talade om livet med min dufva! Du är så klok - och rå - så visst skulle jag lära mig mkt. Skönt skulle vi också ha det. Kanske simma lite. Istället sitter jag i ett 38 gradigt (enl en termometer på väggen här) Firenze. Smokfullt med turister och konststudenter. Skulle väl vara ok men jag är iförd "powersuit" och har varit magsjuk inatt. Har dock uträttat mkt. Nu har jag och ongar en schysst möblerad lya för ett halvår. Gott om tid att hitta ngt riktigt...så jag ÄR lycklig. Men längtar till havet.

Ska bara få i mig lite dryck och salt här på uteserveringen...sen tutar jag och kör...rakt ner till stranden. Livet är gott. Jag vet inte om jag lurar mig själv...men just nu är jag verkligen lycklig. Önskar dock att killarna vilje följa med till byhåla på måndag. Tror de kommer ångra i höst att de inte ens förskte träffa sin mamma. Men jag kan ju inte tvinga dem och J verkar ju inte heller redo. Men Strawbwerry vågar...komiskt nog är hon nog den som är tuffast i familjen. Brukar väl vara vanligt...med tjejer?

Nu ska jag käka. Hoppas alla har det bra! / Er Firenzebo :)

Mera sömn nattetid :)

En tanke... Du Stigsdotter, jag tror du har tagit ett stort kliv nu, du vågar, du rannsakar och ser troligtvis livet ur en ärligare synvinkel utan alkoholen. Du ifrågasätter både dig själv o andra i o m det "nya" liv du lever. Kan det inte helt enkelt vara så att du växt förbi honom, mannen. Ni levde kanske ok när du såg det hela ur dimmigare perspektiv så att säga.
Jag tror att man lätt växer när man slipper alkoholen, och jag tror man väldigt ofta växer ifrån den som inte håller ens takt, som kanske inte ens är intresserad av att följa med på resan.

Du kommer nog till insikt med det här när du är redo. Du har många bra tankar tycker jag. Och du vill ju livet...
Det blir bra.
Kram Tilde

och sitter en stund i rummet som kanske känner sig lite tomt och övergivet i väntan på sin ägarinna. Vädrar, som vanligt, slänger de vissna blommorna och tror att det snart är tid för levande ljus. / mt

att du blir glad! Kanske också hoppfull? Det här som sker nu hade jag faktiskt inte kunnat föreställa mig. Jag vet inte riktigt hur jag föreställt mig att det skulle kunna vara/bli men förändringsprocessen hos oss båda och även i omgivningen är komplex och mångfacetterad. Jag brukar skriva att det här är ett livsforum och i kongruens med det är jag nu på en livs-äventyrs-resa... Men, med tanke på vad jag skrev nyss (adress Leo), vad är det för en som var med och hängde i almarna på den tiden det begav sig:) Kram till dig / mt

Jag har skrivit ngt liknande förr. Men magkänslan när du ska sova/vila. "Är detta den människa jag vill vila brevid?"... Resten tror jag ger sig. Visst kan man ha ett syskonliknande äktenskap/partnerskap med kanske även skilda sovrum. Men förtjänar vi inte mer? Hur långt liv får vi? Precis som Leo så vill jag poängtera att stressa/pressa vill jag inte. Men känn efter vännen...när du orkar. Visst är din man en bra man...men är han DIN man? Kram/R

Jag har skrivit ngt liknande förr. Men magkänslan när du ska sova/vila. "Är detta den människa jag vill vila brevid?"... Resten tror jag ger sig. Visst kan man ha ett syskonliknande äktenskap/partnerskap med kanske även skilda sovrum. Men förtjänar vi inte mer? Hur långt liv får vi? Precis som Leo så vill jag poängtera att stressa/pressa vill jag inte. Men känn efter vännen...när du orkar. Visst är din man en bra man...men är han DIN man? Kram/R

Adde. Just den scenen väckte sån avsky i mig. Den ligger långt ifrån vad jag upplevt med mannen - eller kan relatera till med honom - men den ligger nära bilden (den sorgliga bilden) av min far:(
Ha en fin dag! / mt

Att läsa om dig och gubben gör mig så glad, vill också segla, äta kräftor//Många kramar till dig och gubben

En helt underbar morgon, sådana här stunder kan man bara känna lycka. Vi går mot 7 månader och jag är så glad att jag tog steget att göra den här förändringen i mitt liv. Lätt har det inte varit och jag vet ännu inte om mitt äktenskap klarar denna förändring. Jag känner att jag kräver så mycket mer av livet nu än innan och det känns som vi drar åt olika håll.

Men jag skall inte göra några förändringar ännu och även ge honom tid till att förändras, men det är otäckt att se hur långt ifrån varandra vi är ibland.

Hoppas att ni alla har det bra där ute//Kram Kalla

från nyhetsreportaget om pillret mot drickande sitter kvar i skallen på mig. Det är den bildsekvensen när en man lyfter en Absolut till munnen och klunkar i sig.

Hela min kropp påmindes om hur underbar den första (FÖRSTA !!) klunken var, hur den spred värme och frid inombords. Det var en underbar igenkännande känsla. Kroppsminne kallas visst det där :-(

Men jag kom också ihåg hur den första klunken på morgonen envist vägrade att stanna kvar innan jag lärde mig att bottna med öl.

Jag har en vän som berättar hur skakig han var på morgonen när han skulle till Bolaget för att hämta dagens ranson. Ni vet sådär fint skakig så det är svårt att knäppa knapparna eller lägga i mynt i p-mätaren. Första ciggen är ett rent helvet att få att träffa munnen och livet känns bara pest.

När han kom ut från Bolaget med sin påse var allt förändrat, han var lugn, säker och småleende och då hade han ännu inte ens smakat på innehållet i påsen. Han tände en cigg och njöt av att veta att spriten nu var i hans ägo och han bestämde över den, ännu en stund, innan den tog över hans liv igen.

Det är hela det konceptet jag är rädd för när det bjuds "alkoholfri"-nånting och mitt inre kroppsminne drar igång på gammalt välkänt mane´r. Det där känner jag är att leva på min yttersta gräns för vad jag klarar av således håller jag mig borta från det.

Och sen blev jag också helt klart skrämd över vad min kropp talade om för mig när jag tittade på TV.

Jag vill inte missta mitt fria val.

- forumet skapar vi tillsammans!

Ler åt din bld av mig - har några kilon extra men inte många. Kan baka bullar men gör det numera sällan. Tycker om att laga god mat och ha många runt bordet. Har ägnat (alltför) mycket tid åt studier och arbete och för lite tid åt barn och hem - dvs kämpat den vanliga kampen att räcka till åt flera håll samtidigt. Något av en relik från 1968- 1970-talets revolutionära tid - har gått i många demonstrationståg för Vitenam, Grönare stad, Atomkraft Nej tack osv... och blivit mer nyanserad med åren. Troligen äldst här på forumet men ung i hjärtat. Ler stort och lyckligt medan jag skriver - nån av våra ungar tipsade om filmen Tillsammans och sa att "det är till och med samma mönster på påslakanen som vi hade!". Det är nog mer än påslakanen jag känner igen men familjelivet har varit ordnat:) Numera också helt nyktert:))
Ha en fin dag! / mt

Tydligen hur lång som helst. En del var vackert...annat bara trist. Men jag höll ut till det bistra slutet. Såg att de valt Paul McCartney (heter han så?) till slutsångare. Det land som gav oss just G Michael. Hur fan tänkte man där? Dessutom är ju GM både grek och utövar dessutom grekisk kärlek/brottning. Grekerna som gav oss olympiska spel! Hur kunde det bli så fel? Kanske är det för att Sir Paul är född i samma årtusende som det första spelen hölls?

Vad duktig du är med allt kroppsarbete. Och visst infinner sig det en skön trötthet efteråt? Sover bra gör man dessutom. Jobba på du så får vi se vem av oss som dör smalast. Tror min farmor håller på att matförgifta mig. Magsjuk för andra gången på en vecka.

Jag är alltid redo för samboförhållanden men vis av erfarenhet så tycker jag nog att giftermål får vänta. Vi har ju alla gjort så bra ifrån oss första gången ;-).

Kram på dig starka kvinna! /R

fin - medan vi seglade, umgicks och åt och drack talade vi om (alkohol)drickandet och det känns som relationen med den här familjen kommit över puckeln hur man umgås naturligt med-och-utan-att-dricka.

Ikväll ska vi träffa vänner där alkoholen varit en central del av umgänget. Initiativet kom från dem. Mannen vill och avser att klargöra hur han numera förhåller sig till alkohol FÖRE vi träffas. Det här känns verkligen spännande men på ett gott sätt eftersom mannen och jag gör det tillsammans.

Annars måste jag säga - vilket jag också sagt till honom - att det han upplevt sedan 1 juli, dagen för hans avgörande insikt, går bortom förnuftet. Han berättade igår för en vän hur det är att var nykter "med vita knogar" och hur han kommit till SIN insikt "att allt finns kvar". Jag bara lyssnar. Lite förundrat. Tackar och tar emot. Vi talar sinsemellan om våra kopplingar till olika situationer - han beskrev igår hur han såg de som satt på uteterassen i solnedgången och drack öl när vi seglade in i hamnen, hur han tidigare skulle varit fylld av självömkan över att det är någor som fråntagits honom och att nu, nu finns allt kvar - "utom alkoholen och det gör inget". Vi talar om mina reaktioner på att han dricket nollöl - ölburk = obehagligt och att det är mitt problem.

Igår hade en av mina bekanta skrivit på fb att de ätit blåbärspaj, druckit bubbelvatten och fört goda samtal i trädgården. Då var jag snabb att *gilla*. Mycket sällsynt att någon berättar på fb att man druckit bubbelvatten - värt att gilla. jag har ju slutat gilla allt vin-, öl- snaps- och ciderdrickande.

Såg My Skarsgård i Aktuellt igår med anledning av "den nya medicinen" - jag tror inte heller att det handlar om en tablett, åtm inte enbart. Den verkade för vrigt inte helt olik naltrexon.

Nu kokar mannen kräftor (också tidigare = ölburk). Jag ska göra paj till kvällens begivenhet i sittbrunnen. / mt

London blir bra! Finns mkt att se och göra där. Dessutom ska du ju vara där under OS. Ska du gå ngt på det? Tittade lite på invigningen igår. Stundtals pampigt/massivt. Stundtals tappade de mig helt. Men det vore kul att se 100 meter live och känna publiktrycket på riktigt.

Att maken dricker mer nu...tycks ju hända var och varannan här på forum. Att när de slutar/trappar ner så trappar partnern upp. Jag tror att du kan han lite rätt. Han slappnar av mer nu...men jag tror faktiskt även att de testar; "Menar du allvar med att sluta?". Testet kan vara helt undermedvetet från deras sida...eller ibland bara på rent trots/jävelskap; "Ja, men låt se om du verkligen fixar detta". Hur kan annars förklara den totala glömskan när en partner kanske köper hem vin...för att fira ngt. Trots att man kommit överens. När partnern glömmer?

Vänner ja...alla i min bekantskapskrets dricker också. Men undantag av några barndomsvänner. En vid Riksgränsen och en annan här i Italien. Men hemma i byn/Gävle...ja, då drack alla. När jag blev nykter så blev det en naturlig avtrappning på vänskapen. Men det stör mig inte. Kanske borde det göra det...kanske kommer sorgen en dag. Kanske var de inga riktiga vänner?

Ha det riktigt bra nu Bella på din resa. Varm brittisk öl lär väl knappast locka dig? Eller söt cider, avslagen shandy? Finns mkt snusk man kan få sig serverat om man hamnar på fel ställe...vilket du inte kommer att göra :-)
Ser fram emot ny reserapport!
Kramar till dig /R

vill krama My för hennes svar !!!

http://www.svt.se/nyheter/sverige/#./en-tablett-loser-inte-alkoholism?&…

För era kloka inlägg, jag tror umgänget vi har nu kommer försvinna, som jag ser det så har jag inget gemensamt med dem när alkoholen är borta och att umgås utan alkohol finns nog inte i deras världsbild. Maken tycker jag överdriver men han dricker ju vin med dem när vi träffas. Han dricker förresten mer nu på fester än vad han nånsin gjorde när jag också drack!. Tror även jag vet svaret även om jag inte frågat honom rakt ut. Förut kände han sig nog tvungen att hålla sig skärpt eftersom jag drack som jag gjorde, han litade inte alls på mig och var orolig över vad jag kunde hitta på.
Det har ju helt försvunnit nu och därför kan han tillåta sig att dricka mer nu. Eller vad tror ni? Kram

Hej igen!

Efter viss eftertanke vill jag komplettara min kommentar med följande:

Du och din make har levt ett flertal år ihop och har delvis fastnat i vardagen med städ, barnomsorg m m. Du måste känna efter djupt i ditt hjärta om din man fortfarande är den du vill leva med. Om så är fallet är jag övertygad om att ni behöver hjälp utifrån i form av samlevnadsexpert eller vad det nu heter. I annat fall är det nog bara att gå vidare med en separation. Alternativet är att ni fortsätter ett frustrerat liv som innebär att när barnen är i tonåren osvikligt leder till skilsmässa (hur mänga vänner imkl mig själv som har erfarit detta).

Stigsdotter, vill dej all gott och inte pressa dej men fundera på detta. / Leo