Senaste kommentarerna i forumet

Återkoppla gärna efter

Upp och ner, ner och upp! Jag föll av vagnen till slut. Skulle sammanfatta det som att det ”blev som vanligt” med alkoholen från sommaren och framåt. Och det blir alltid det. Oavsett hur långa uppehåll jag har så måste jag inse att det inte går. Jag skulle inte säga att det spårar ur på nåt sätt, eller att jag varit på botten och krälat. Men som alltid annars och i så många år så kan jag inte dricka måttligt. Det sorgliga i sången är att i princip allt triggar. Oavsett årstid. Jag är ju en sådan som mest dricker hemma, sällan ute eller på fester med andra eftersom jag oftast kör (vilket är ett aktivt val för att undvika att misslyckas). Jag kan ju inte flytta från mitt hem liksom?

Vanans makt är stor och ibland häller man upp ett glas på autopilot trots att man tidigare samma dag sagt att man inte ska göra det. Red flags på den!
Någon del av mig har ju insikt i att jag inte kan eller ska dricka alkohol medans en annan del inte vill erkänna det. Förstånd till förändring finns, men viljan och motivationen är inte där den borde vara. Samtidigt är jag så less på den här alkoholcirkusen. Helg efter helg, de ser likadana ut med skillnaden att jag byter soffan inne till solstolen ute på sommaren. Tristess och rastlöshet är mina största fiender. Jag måste helt enkelt bryta mina gamla, invanda mönster. Men jag kan inte lägga till mer träning, poddar, böcker eller promenader för det gör jag redan dagligen. Jag måste ändra en vana, byta ut en vana i taget. Hur gör ni andra?
Jag vet att det är hjälpsamt att skriva här, men när jag trillat tillbaka känns det lite som ett svek mot er andra som ger så mycket pepp och goda råd! Men jag är i alla fall här igen ( fast jag var inte helt borta heller eftersom jag varit innemiljö läst här då och då). Så nu kör vi. Många säger att Man misslyckas flera gånger innan man lyckas så det är väl bara att kämpa på och inte ge upp!

Ok det är efter kontorstid - testa 112 och begär socialjouren i din kommun!
♥️♥️♥️

Fortfarande svårt men finns vissa positiva inslag.
+
1. Sonen har jobbat i restaurangköket 7 dagar. Fixat all mat och allt runtikring. Anställd kock blev arg för han fick inte lön den 25 utan skrev till vår son att han inte skulle komma dagen efter den 26. Vår son blev arg när han läste det på natten och svarade att då behövde han inte heller komma alls i fortsättningen. Fick sin lön den 26. Ringde mig när jag var i Spanien halv två på natten och helt upprörd. Han skulle minsann jobba själv och det har han gjort. Jag kom hem i tisdag och har nu hjälpt honom 4 dagar. Han fixar matenbra men idag var det inte bra! Darrade lite när han pratade med gäst. Var stel och lite hukande och jag vet inte om han var onykter eller hade abstinens. Vet att de har ögonen på honom. Ser att några tittar extra på honom och jag vet att ryktet har gått. Han har varit sjuk sedan september när han fick skrumplever. Han driver en personalrestaurang och de har sagt upp honom.

2. Vi hade ett fantastiskt samtal igår kväll. Såg att han tog en klunk och efter det pratade vi mycket bra och ärligt.

Men idag efter samtalet igår var han sämre än jag någonsin sett. Har aldrig sett honom full.
Kan ju inte stå för att han är onykter på jobbet! Idag i eftermiddag nekar han att prata alls. Lagt sig att sova! Vägrar prata.

Han vägrar absolut att ta hjälp och avgiftning. Han har sagt att han ska göra avgiftning själv men det funkar ju inte. Igår kväll pratade vi också om det och då var han lite med på att ta hjälp.

Mycket svårt. Vägrar gå till läkare.

@Rike
Har precis försökt att ringa men ingen svarar, jag mår så dåligt nu.

Mår så dåligt försökte ringa alkoholhjäpen men ingen svarar, hon är full igen och jag har extremt ångest. Hjälp!

@Andrahalvlek, ha ha jo du ingen alkohol, inget röka och snusa, inget kött och inga fortkörningar! Man kan undra vad sjutton man lever för? 🤗 men:
”Det är ju aldrig för sent att ge upp”

https://m.youtube.com/watch?v=3feGIBECAIA&list=RD3feGIBECAIA&start_radi…

Hej Markus! Fint att du har hittat hit. Jag såg ditt inlägg och kände att jag ville höra av mig till dig. Så starkt av dig att du har startat en tråd här och berättar om hur du har det. Vilken otroligt tuff och komplex situation du befinner dig i med din sambo.

Du har fått flera fina hänvisningar men skriv gärna direkt till oss rådgivare om du behöver stöd. Det gör du här: https://alkoholhjalpen.se/fraga

Med värme Sofie, Alkoholhjälpen

16/3 mår underbart med att vara nykter.
Inte en droppe sedan LUCIA 2025,vissa stunder har varit knepiga men ej farliga.
Har inga problem med att andra festar i min närhet nu.
Men inser själv att jag aldrig har festat utan jag söp.
Hoppas lyckan att vara nykter håller i sig.
Jag ser fram emot midsommar och mina vänner som kan festa,fördelen att vara nykter är att mina vänner dricker mindre.
Lycka till alla andra.

@Tjej82
Hej,
Då din profil inte är nyreggad så antar jag att du kämpat i några år. Det är en jättebra insikt du har och att söka hjälp är jättebra. Du kan även ringa alkoholhjälpens telefonlinje, där kan du få rådgivning av proffs. Min erfarenhet av att få hjälp är från regionens beroendevård samt kommunens alkoholterapi. Båda fyller sin funktion, där jag bor så får man från regionen medicin/piller (antabus, naltrexon och liknande). Jag provade Naltrexon men det var ingen höjdare ch jag ville inte ta antabus så jag "skrev ut mig själv" och får givetvis komma tillbaka om behov finns. Kommunen hade en erfaren alkoholterapeut som jag träffade 5-7 ggr. Det tog ett tag innan det klickade men vi pratade om ditten och datten runt alkohol, några konkreta råd såsom att vara förberedd om du blir erbjuden alkohol på en fest eller andra tillställningar(ha några intränade svar "jag kör bil", "tack men nej tack jag ska upp tidigt i morgon", "jag försöker gå ner i vikt" osv). Jag fick ven göra en undersökning om vad mina triggers är för att dricka, vi har ju olika triggers en del har ångest, andra vill fly något, jag hade något i stil med att förstärka vilket stämde bra eftersom jag gillade känslan av att vara påverkad av alkohol.

Jag medger att det inte var det stoltaste ögonblicket när jag gick in i vänterumen men där såga jag altifrån folk i kostym till en del som varkade ha det tuffare (eller hade kommit längre i den degenerativa resan). I det store hela var detta en nyttig lärdom för mig som jag givetvis helst hade varit utan.

Om du söker runt i forumet så finns det oro för socialen och barn samt körkort och Transportstyrelsen. Mina barn var myndiga och Transportstyrelsen blev inte kontaktad vilket så här i efterhand är helt otroligt, givet nivåerna på peth-värdena jag hade.

Testa med att ringa alkoholhjälpens telefon, du är anonym och sätter bollen i rullning.

Till sist så var det väldigt tydligt att alla jag kom i kontakt med ville mitt bästa och hjälpte till.

Lycka till med vilken väg du än väljer.

Ok, du stannar hos honom i samma rum?
Var rädd om DIG
Kram

@Andrahalvlek 106 dagar är en imponerande svit, bra att du låter kroppen vila när det behövs för det är viktigt. Förhoppningsvis mår du bättre idag. Krya på dig.

@Jempa123 jag tar det dag för dag, men firar "jämna siffror".
Efter 191 dagar har jag passerat mitt tidigare dokumenterade rekord.

Lite lurigt, för jag har hela tiden tänkt att vara alkoholfri livet ut eftee,sjukdom, men som tiden går kommer ändå tankarna på möjligheten till ett litet glas, någon gång
Huvudet skriker nej men det romantiserande minnet ligger där och skvalpar, som om allt skulle bli ljuvt och avslappnat av ett glas. Trots att jag VET att sanningen ser annorlunda ut.
Så sjukt.

@fooliehutten Undvika alltför onödiga risker låter som en bra plan!

Kram 🐘

Igår drack jag ett halvfullt glas vatten, idag drack jag ett halvtomt glas vatten. Och jag blev precis lika otörstig båda dagarna. För övrigt känns det, oavsett hur glasets innehåll preciseras, precis lika pessimistiskt inombords; fast det är inte så dumt det heller. Det handlar mest om att stå ut med mig själv som den jag är och som pessimismen bjuder undvika alltför onödiga risker i livet. Det har stärkt mig i min kamp med dystymin. 🤗

@Rike han har varit bakfull nu i 2 dagar. Igår var det riktigt otäckt och jag tänkte nästan ringa ambulans för han hade krampliknande symtom. Men jag hade lite tålamod och det släppte av när han somnade av utmattning

@bergaberg tack snälla för svar! Så otroligt skönt att veta att msn inte är ensam. Har också planer på psykiatrin, men återigen kommer skammen i vägen… Berätta gärna vilket mottagande du får hos vården. Lycka till!

@Maud Fan vad häftigt! En sådan förändring du har fått till. Din omgivning måste vara sjukt imponerad, liksom vi på forumet är. Det är så tydligt att sluta dricka är steg 1, sen följer steg 2, 3, 4 osv.

Kram 🐘

Dagarna rullar på o dagsljuset är härligt!
Varje kväll sätter jag ett ❤️ i lurens almanacka. Ett hjärta förr ännu en nykter dag. En tanke på hur skönt det känns tänks.
Livet är livet men nykter o nu en lång nykterhet gör att det känns stabilt, tryggt, skönt, starkt.
Hittat en kvällssyssla som gör mig gott. 2 ggr veckan så tar jag min yogamatta under armen och går till Hot yoga lokalen. Underbart skönt i sin enkelhet. Ying o Nidra yoga är favvisarna.
PTn träffar jag två ggr vecka fram till juni. Ytterligare 2 ggr kör jag själv. Det händer grejer i kroppen!!! Synliga muskler och ingen " rullsing" över byxlinningen. Mitt eviga promenerande hänger i o utökas med ljuset.
Slängt om kosten lite i sänder. Ingen konstig diet men mat med tanke på innehåll. Gör en matplan för 3- 4 dagar i taget. Det blir lugnt o tryggt i kroppen.
Jag mår skönt och fint.

Det nyktra har utvecklats till en hälso och livstils resa. Men utan nykterheten så går den inte att få till.

Tacksam även idag.

Må så gott alla!🥰

@fooliehutten Precis som att man kan vara självsnäll så kan man vara självtacksam. Tacksam för att jag har tagit beslut i livet som tagit mig hit, för att jag har det här och det här, som på olika sätt berikar mitt liv. Man kan vara tacksam för att föräldrar, barn, kollegor hör av sig och bibehåller en god relation, för att jag har en hobby som berikar mitt liv osv. För att min hund är bästa sällskapet 24/7, och på så många olika sätt en friskhetsfaktor.

Ingen gud inblandad öht. Det handlar om att jobba på sitt tänk. Alltid se glaset halvfullt istället för halvtomt. Alltid se någonting positivt i eländet. Jag är tex svinförkyld just nu. Fördelar? Ja, min chef måste ta tag i surdegen att se till att det finns en naturlig ersättare för mig. Nu, idag. Inte ”senare”. Jag har larmat om detta länge. Och det är inte säkert att den här lösningen blir bra ens, men han blir lite mer medveten om vad som krävs. Så länge jag jobbar håller jag ställningarna, nu fick han surdegen i knät söndag förmiddag. Det jag kunde göra var att varsla i tid.

Och jag är inte tacksam för att jag blev sjuk just nu, jo lite faktiskt. Det hade varit mycket värre om jag blev sjuk under påskveckan. Nu får mitt immunförsvar jobba på, och sen är jag pigg och rask i god tid innan påsk. Så gör man för att alltid se glaset halvfullt.

Kram 🐘

Godmorgon befinner mig i samma sits som dig. Jag tror på det sist nämnda du säger att sluta helt, känner däremot ingen skam över att säga att jag har ett problem som bottnar sig i lågsjälvkänsla, oro och stress. Har kommit till flera insikter gällande min konsumtion. Jag dricker för att fly, slippa känna stress, ångest bli någon annan. Alkoholen är det som är fokus för mig och inte själva kvällen, umgänget eller platsen. Skälen till att dricka finns alltid där som du beskriver snart sommar då vill man ju ta det där glaset bubbel på verandan i solen.
Det lutar mot att söka professionell hjälp. Jag hoppas du kan finna kraften att hitta hjälpen och få följa din resa. Själv kontakta jag psykiatrin idag.

Måndag, ny vecka och nya möjligheter. Har sovit fem timmar, vaknade lite efter fyratiden nån gång och tänkte att nu järnspikar så är det dags att ta sig utanför dörren. Soppåsarna hade stått och flinat tillräckligt länge åt mig i hörnet tyckte jag. Störande oreda är faktiskt en rätt så stressande grej i sinnet som kan vara rätt så tröttande och en riktig energitjuv för en trött dystymiker.

När jag hade slängt kassarna med skräp tänkte jag att nu är man ju äntligen utanför dörren och då ska man då passa på att ta sig en liten promenad runt kvarteret. Det var så lugnt när alla fortfarande sov i kvarteret. Inte ens nån som släpade omkring på nån gläfsande jycke. Det vara nästan som om tiden stod still. Man han tänka utan att älta nåt, bara vara som det väl heter liksom. Helt perfekt alltså.

Kanske lite före femtiden satte några vårfåglar igång och kvittra trevligt. Måste säga att man kände sig som en människa, nåt man väl inte gjort på rätt så länge. Tog mig säkert till fots i mina tofflor runt en sväng i kvarteret på minst fem hundra meter. Rekord för att var jag alltså. Som ju för det mesta är trött som en klubbad säl och bara häckar i ett kök.

När jag kom innanför dörren igen så kände jag att det var dags att fixa till en liter bubbelvatten från min kolsyremaskin. När man hade stärkt sig med lite uppfriskande bubbelvatten. Då kom tanken på nykokt kaffe åter. Så jag gjorde resolut slag i saken och kokade på en kanna kaffe. Något som man tänkt på så himla länge men inte haft nån ork till.

Nu har man fått sig ett par uppiggande koppar och har ordentligt med nykokt kaffe i termosen också. Man är ju smått förmögen alltså. Vem behöver väl sånt där skräp som alkohol. Nu sade magkänslan till om att det drar ihop sig till frukost. Har faktiskt lite limpa på bänken och mjölk i kylen och både mjukost och kaviar i en tub, man är ju rik som ett troll alltså. Inga problem att fixa till en måndagsfest med varm mjölkchoklad denna morgonkvist alltså.

Ha en fin dag!

Jag älskar verkligen en kall öl efter en hård arbetsdag, eller ett glas rödvin till en ostbricka eller på balkongen i semesterlägenheten. Problemet som smugit sig på de senaste åren är att när jag väl tagit första glaset kan jag inte sluta.

Jag dricker tills det är slut, oavsett om det finns 5 öl eller 20.

På vardagar dricker jag inte (förutom på semester), och hemma kan jag ju på något sätt kontrollera det genom att bara köpa t.ex. 5 öl på Systembolaget. Då blir det inte mer just den dagen.

Men på fest, när det finns överflöd, kan jag inte hantera det alls. Jag dricker för mycket, får minnesluckor och blir ofta arg. Jag hatar verkligen det efteråt och skäms något fruktansvärt.

Det hände igen i helgen och jag känner att jag verkligen måste göra något åt det här nu.

Är det någon som känner igen sig i det här?

@En orolig fru
Hur går det ? Är du ok?

Godmorgon, då var jag här igen efter år av försök till att ta kontroll över mitt drickande. Ibland går det bra men senast igår gick det överstyr. Jag bara hällde i mig vin och vaknade upp med minneslucka. Vidrigt är det och ångesten får mig att vilja sjunka genom jorden.

HUR kan jag göra så här med sambo och barn hemma?? HUR kan jag riskera mitt förhållande såhär och HUR kan jag låta min barn se mamma bli ”konstig” IGEN?!!!!

Har flera ggr tidigare velat dra ner, ta en vit period osv men hur tar man beslutet om aldrig mer? Känns så oerhört läskigt. Tänk ett glas bubbel i solen på resan, på någons bröllop, på nyår. Det ska ju liksom vara, eller?

Behöver allt stöd och tankar kring det där beslutet. Nu är det nog. Jag måste typ säga att jag är allergisk eller nåt för att kunna sluta helt. Att sluta helt är ju också att erkänna inför alla att man har problem. Ingen vet dock hur stora de faktiskt varit. Jag skäms. Jag behöver hjälp.