Senaste kommentarerna i forumet

@no name Jag hör vad du säger om kommunikation och ansvar för känslomässigt arbete.
Vill bara flika in att jag tror att han kan vara skräckslagen inför eventuella samtal om hans alkoholbruk. Det kan vara det hans tystnad handlar om.
Jag har varit med om att min sambo nästan bokstavligen rusat ut ur lägenheten och glömt nyckeln i dörren, när jag har tagit jobbiga samtal med honom. Och då har jag alltså använt öppen och positiv kommunikation, och varit väldigt mjuk i ton och sätt.
Jag har haft svårt att ta till mig hur det kan vara så jobbigt att prata om en sak. Men jag antar att det handlar om förnekelse och att problemet trycks ned under ytan, tills någon säger något och då är allt på väg upp igen. Skuld och skam som hela tiden ligger där, men när samtalet kommer så kommer också alla dessa känslor upp.

Kanske är det ett klokt beslut om du känner att du fått nog av hela relationen och inte vill göra mer jobb. Men om du vill fortsätta så kan det nog vara bra att ses fysiskt igen som vitvargen skriver, och få honom att känna sig lite mer trygg innan ni tar det verkliga samtalet. Det skapar bättre förutsättningar. Du kan ju säga hur du känt ändå, om hans tystnad, utan att ta upp alkoholen.
Eller så tar ni samtalet på samma gång, om han verkar okej.

Jag har nu haft ett halvår av både samtal och att bita sig i tungan för att inte säga något. Det tär på en, men man kan komma framåt.
Man behöver inte släta över. Ibland kan man bara välja att inte säga något alls om vissa saker.

Då var dörren stängd. Har nu pratat med maken om att det får bli slut med alkoholen. Jag måste göra slut med en ”kär” gammal ”vän”. Jag har dragit ut på att berätta eftersom jag velat ha dörren på glänt. Men här kan inte någon dörr lämnas på glänt! Den måste stängas med lås och bom! Kasta bort nyckeln så den inte kan öppnas igen!
Jag fick fin respons. Han svar var ”jag stöttar dig till 100%. Vad behöver du från mig? ❤️

@Dratten ja det är precis så för mig med, man är som en jäkla svamp. Dricker tills det inte finns en droppe mer. Och det slutar i kaos. Fet ångest i flera dagar efteråt.
Det var meningen att bara ta ett glas vin men så blev det visst inte, nä jag fortsätter tills jag däckar. Min man är väldigt trött på mig(vilket jag förstår]
Varför ska det vara så svårt att låta bli?

Ja, jag håller med dig om allt gällande kommunikation, men det är inte så lätt att ses spontant pga jobbpendling och boende på olika orter. Det kanske är så att jag har kommit till en tipping point, där jag slutar kompensera för kommunikativa brister och där jag inte längre vill bära huvudansvaret för det känslomässiga arbetet i relationen.

@Källarmannen, det låter väldigt likt läget jag och frugan var i efter en helg i slutet av augusti förra året. Jag skrev om det i min tråd "Måste ändra dryckesvanorna radikalt!", det hjälpte mycket att skriva och bolla idéer här på AH.

Oddsen att lyckas kan vara mycket höga, man påverkar dessa själv och ni påverkar dessa tillsammans. Stötta varandra, det blir kanske litet guppigt ibland men ni fixar det!

Lycka till!

@Gåbert EXAKT - en himla dans detta :)
Nu är jag inne på dag 7 lite halvt utan plan men det känns så bra! Bävar lite för värmen som kommer som ju är härlig på alla sätt men så förknippat med vin på balkongen för mig. Känner mig så beslutsam i detta men vet också hur lätt och snabbt jag trillar tillbaka i att dricka lite varje dag. Den här veckan har jag sovit bra och tränat bra. Kroppen svarar snabbt, huvudvärk dag 4-6 check till exempel. Så intressant. Ser fram emot ännu en alkoholfri vecka. Kram till dig!

@Blenda, tack för dina erfarenheter av 12-stegar’n. Jag har inte gjort den själv men om jag kan vara steg 12 för dig, så känns det riktigt gott i mig🫶.
Ha en underbar måndag🤠

@Andrahalvlek, tack för kloka råd. Jo, jag känner också att det gör mig mer… typ kursstabil att skriva. Jag känner att ni blir ett stöd för minnet av hur det en gång var. Dels alla som varit med här ett tag, men också de som precis klivit in och blrjsr skriva. Ha en god måndag🤗

@Källarmannen, upp på linjen igen och man vet aldrig när det tar. Hade själv ingen aning det bara fann sig en dag. Så långt allt väl, men för mig är idag den viktigaste dagen. Mår inte alltid toppen fast fasen så mycket bättre än när jag polade med kung A, hovnarren och pastor Ågren. Att vakna med stabil puls och ett inre lugn är värt varenda falska A-dopaminfyllas skimmer och det har hållit över 2 år nu. Så ta nya tag och håll linjen, du och hustrun din fixar detta🤠

Tänker att en del män kan uttrycka omtanke via praktiska gemensamma projekt så detta med trädgårdidéerna kan ha varit ett sätt för honom att hitta ett tillfälle för det. Vad du föreslog i ditt svar kan ha gjort att han fick dåligt samvete för att inte ha hört av sig och han gick in i en låsning, inte riktigt vet hur han ska hantera det och blev en mussla. Möjligt att det hänt jobbiga saker för honom under veckan men omöjligt spekulera vad det skulle kunna vara.

Generellt skulle jag rekommendera vanlig hederlig kommunikation face2face istället för sms eller ens telefonsamtal för att styra upp mera komplexa situationer med mycket känslor, rädslor, osäkerheter inblandat. Kanske kan du föreslå att ni tar en fika på stan helt utan någon särskild anledning mer än att det är så fint väder och att det vore mysigt att träffas.

Då får ni tillfälle att reda ut saker och ting, man får så otroligt mycket större möjligheter när man kommunicerar via röst, blick, mimik, gester och man hinner moderera sina budskap i realtid när man ser hur de tas emot, mejslar till det så det blir rätt direkt. Allt blir så mycket enklare än att försöka koda av betydelser i textsträngar förmedlat via telefonen.

Han har kanske svårt att visa känslor/omsorg verbalt? Förstår att det kändes tråkigt.

Ja den frågan ställer jag mej, hade siktet inställt på en måttlig helg men det gick åt pipan. Började med öl redan vid 12 tiden på lördag, spetsade på med några klunkar direkt ur flaskan, i källaren. Sen rullade det på, vin till maten på eftermiddagen och blev så trött att jag fick sova en stund. Lite tv titt med frun, inget mer i glaset som gott var. Vaknar på söndag med ångest och illamående såklart, drar upp spelreglerna för dagen och är helt inne på att det måste bli måttligt. Men vad händer framåt 13 tiden, jo autopiloten går in och så blir söndag en repris av lördagen. Nu är det måndag morgon frun och jag har nu bestämt oss för att tillsammans verkligen ta tag i detta, ja hon är glad i alkohol hon med. Men vad är oddsen att jag lyckas denna gången? Tror att dom kan vara goda hoppas jag, för denna helgen föll jag så djupt att jag bara var tvungen att resa mej. Nu finns inga ursäkter längre. Kände att jag bara var tvungen att skriva av mej lite. Alla ni i samma sits, nu kämpar vi och ger fasen i första glaset 💪💪

Ja, praktiska saker i trädgården som vi skulle fixa med ihop.

Det låter lite tråkigt - en brist på omtanke om hur du upplever det från hans sida.

Ärligt så hade jag blivit rätt arg och konfrontativ. Men det är INTE bra 😵‍💫🥴
Inget att rekommendera.

Var det praktiska något som utgick från att ni ska ha en fortsatt relation ihop?

@sus123, håll ut vännen🩷 . Kämpa på, ångesten är nog abstinens och snart blir det bättre. När träffar du psykologen?

@Miss Har inte börjat med nåt har ingen energi. Duschar när jag kan har blivit en gång på två veckor håret en gång. Tvingar mig att borsta tänderna törstig vill ha utspädd youce ingen mat det kräver engagemang blir mackor. Känner inte igen mig själv vet bara en sak ingen mer cider .

@Bubbelmorsan Hej. Har inte druckit på 6 dgr jag har inga fysiska abstinens men psykiskt är det rena rama helvetet!!
Jag tänker inte köpa cider mer men vilken djävulsk kamp i huvudet !!!! Dom medicinerna jag fått ger mig ingen som helst nattsömn VARFÖR. Håller på och bli tokig på riktigt ser ingen lösning. Räknatr timmarna tills jag ska vara hos psykologen. Måtte han fatta hur dåligt det egentligen är.😥

Det är fortsatt en mycket konstig situation. Jag fick ett sms av särbon igår, där att låter som det är business as usual kring praktiska saker. Jag skickade ett tydligt sms om att veckans tystnad påverkat mig och att vi behöver prata i lugn och ro (jag gick inte i svaromål kring det praktiska). Mer än 24 timmar senare har han inte svarat. Det normala hade varit att antingen ringa upp och fråga när vi ska planera in att ses, eller att texta samma fråga.
Det är första gången som jag markant förändrar mitt sätt att kommunicera med honom - jag är varken arg eller sur eller långsint, samtidigt som jag förstår att det kan uppfattas så när jag inte längre har den typ av kontakt som vi haft tidigare. Mest är jag orolig och ledsen över hur konstigt allt är, men vill heller inte ta sådant via sms. Jag har svårt att se hur jag kan göra på något annat sätt, eftersom det skulle innebära ett överslätande och att låtsas om som att inget har hänt. Jag tycker liksom att bollen ligger hos honom att återkoppla. Hur skulle ni ha hanterat detta?

@Åsa M Att vara orolig över ifall ens partner har fallit tillbaka i sina ovanor är inte lika med att kolla upp någon. Att skamma någon är inget jag sysslar med!!

Så har det varit söndag och man har suttit på balkongen i solen och lyssnat på bra musik i mp3-spelaren man hittade i en låda tidigare i veckan. Satte i ett batteri och den fungerade än. Fast väl lurarna kanske inte var världens bästa. Sladd och inte Bluetooth direkt, men trevligt var det, lite nostalgikänsla, och ätit banan tänka sig har man i dag. Det var det längesen jag gjorde. Har faktiskt några bananer kvar som nog håller sig fina ett par dar till. Vårens första fluga har tittat in och sagt surrande hallå. Nu skulle man haft nåt starkt att dricka, inte alkohol men lite kaffe hade varit fint. Men har då lite päronsaft kvar och det känns faktiskt som lite lyx. Såg just att du @ Andrahalvlek tittat in här. Har inte läst så mycket på ett tag. Nog är det trevligt att det går mot sommar. Har varit rätt fokuserad på en gammal dator ett tag och pysslat lite med den då man ju inte har ork att vara ute så mycket som man väl borde. Men det kommer nog det med.

Ha det gott!

@sus123, din nykterhet är viktigast just nu, ditt prio 1. För att orka ta dig igenom första tiden så kan medicinering stötta. Ring din doktor och diskutera. Säg som det är och att du behöver hjälp. Det här är tufft på egen hand. Så länge du dricker alkohol så är du fast i ångestträsket. Men det kommer ta lite tid. En dag i taget. 🩷

@Bubbelmorsan ack . Medicinerna känns som ett glas vatten. Blir bara mosig i huvudet . Jag vill göra saker få vara glad ibland. Jag har intet köpt någon cider men jisses vad det hjälpte tre burkar fixade jag sen dammsuga diska tvätta mm mm. Sen somnade på soffan efter att först knäckt den den näst sista burken. Somnade vaknade snabbt men då tog jag den hela 1/2-cidern och sov gott till morgonen. Alldrig druckit ensam aldrig på arbetsplatsen bara när jag kommit hem och stängt dörren . Dagen därpå funkade jag som vanligt men på eftermiddagen ville jag gömma och glömma allt köper fyra cider 7% . Börjar imorgon.
Idag 6dgr utan hjälp dos jag sa medicinen hjäloerinte alls.
Inte särskilt hoppfull just nu.😥

Jag tänker att man kan vända på det också. Det är nog inte så bra utan alkoholen heller, han är ju samma person då. Den som super och den som är tillfälligt nykter är ju samma person. Man lurar sig själv när man tror att de bra stunderna kan komma tillbaka - alkoholberoende är en progressiv sjukdom. Visar man att man inte har sjukdomsinsikt och inte klarar att ta emot behandling så kommer kaoset bara fortsätta.
För egen del har jag landat i att aldrig igen ha en partner som inte delar mina värderingar gällande alkohol. Vill man bli full så passar vi inte ihop. Det är liksom ingen idé att ens försöka. 🤷🏼‍♀️

@MarkSz nej, jag har inte alkoholproblem men exet är alkoholist och mår psykiskt dåligt. Jag har aldrig råkat ut för den behandlingen innan, väldigt märklig känsla att någon ska kolla upp en och sedan försöker skamma en när man inte svarar. Obehagligt är bara förnamnet.

@sus123, så jobbigt du har det🩷. Det tar tid för hjärnan att ställa om. Varje timme du klarar är närmare ditt mål. Försök klappa på dig själv, säga snälla saker till dig själv och tänka att så här är det NU. Inte för alltid🩷.

Har du fått ångestdämpande medicin? Om den inte hjälper prata med läkaren, du behöver kanske mer medicin som kan stötta dig just nu i några dagar, ångesten kommer lägga sig. Alkohol i sig ger ju ångest och fler dagar behövs på den nyktra banan.

Kan du titta på serier, ringa en vän, kanske gå på massage för att skingra tankarna lite? Jag hejar på dig!! Massa kramar🩷