Senaste kommentarerna i forumet

@gneann Hej. Förstår precis vad du går igenom, den maktlösheten man känner 🥺. Att inte kunna påverka och hjälpa dem att må bättre. Jag har känt mig sviken så många gånger men har nu efter en KBT behandling insett att jag måste sluta känna just så. Jag har fram till nu liksom väntat på nästa återfall och aldrig tillåtit mig att må bra och släppa taget. Nu försöker jag, och jag skriver försöker för det är banne mig inte lätt, att vara och tänka positivt. Jag vet att han mår ännu sämre när han ser att jag mår dåligt.

Men vad skönt att din son har kommit till insikt, hoppas att han får och tar emot den hjälpen han behöver 🙏🏻

Skrämmer liv i min första tråd också, dagen till ära. Den skildrar mina första nyktra sex månader. Mycket läsning, många tips på böcker, poddar etc. Kan kanske inspirera någon nykomling!? För kan jag, så kan du!

Kram 🐘

Idag firar jag min 6 nyktra födelsedag! 🥳🥳🥳 Att bli nykter är att som att få en bebis. I början räknar man dagar, timmar nästan. Sen övergår man i veckor och efter några månader är det just månader man räknar. Upp till 2 år fortsätter man ofta räkna månader, men sen nöjer man sig med helår och halvår.

Varje nykter födelsedag är värd att fira riktigt mycket, men omkring tio år kanske så får man problem med minnet. Är det 9 eller 10 år? Och efter att ”barnen” fyllt 20 är det på riktigt svårt att komma ihåg exakt hur gamla de är om någon frågar, för att inte tala om sin egen ålder!?

Jag blev nykter precis när corona bröt ut i Sverige. Det är en bra minnesregel, det kan jag alltid googla mig till och räkna på fingrarna. Det känns nästan som en hel livstid sedan vi isolerade oss och sjukvården gick på knäna. Lite så är det med nykterheten också. Det var SÅ länge sedan jag blev onykter senast. Been there done that. Lockar mig inte för fem öre längre.

Det finns ingenting i det onyktra levernet som lockar mig. Inte ens alkoholromantiken förför mig längre ett endaste dugg. Däremot blir jag arg och ledsen å andras vägnar. För att alkoholen förför och förstör så många liv. Senast i tidningen idag läste jag om en kvinna vars aw slutade med krockad bil, kompisens bil. Hon hade 2,46 promille när polisen testade henne.

Idag ska jag mallgroda mig hela dagen 🐸

Kram 🐘

@TappadIgen Tack min kära vän ❤️ Och grattis på din 5 1/2 års nyktra födelsedag! 🥳🥳🥳 Alltid exakt ett halvår efter mig, min nyktra lillebror ❤️

Kram 🐘

@Flarran, fint att se dig här igen🌸.

Även jag tog bort nikotinet för några veckor sedan. Det var riktigt jobbigt, mådde verkligen kasst med huvudvärk och ångest. Drygt två veckor höll det i sig och sedan plötsligt gick det över.

Riktigt bra gjor. Kämpa på kompis💪

@Guldlock god morgon och grattis till 10 dagar och en ny vecka ❤️💪🏽

Grattis till 6 år idag, min vän! Tänk att det redan gått så lång tid. :o

Tack för att du skriver. Ja, just osäkerheten är väldigt jobbig.

@Flarran Ha det gott Flarran, kompis!

@Molnet tack för goda råd 😊

Så har man gjort en vecka igen då. Sitter och dricker. Ingen alkohol, men det behöver ju inte ens nämnas längre, det är ju bara det nya normala och standard, det är rutin hur jäkligt det än alltså mås. Det som drickes här i stunden är ett glas varm nyponsoppa. För vaknade till nyss och frös som en huttrande hund. Kom på att det var tvättdag idag, men det får bli en senare fråga, om nån dag.

Tvättsäcken lär knappast springa till skogs. Likaledes knappast soppåsarna i hallen heller. Tänk i morgon måndag om en liten stund börjar vecka 2 som helt nikotinfri. Gjorde ju ett försök för nån månad sedan nånting med att sluta helt och tvärt med portionssnus. Men det sket sig. Föll för nikotinsug en dyster dag Men jag tänkte förra söndagen att - skam den som ger sig.

Det har varit en hård kamp på många sätt denna vecka, alkoholdjävulen har varit närvarande i mina tankar titt som tätt. Detta då väl nikotinmonstret inte fått sitt. Har läst lite på nätet och förstått att det med mina blandade psykologiska små utmaningar, dystymi, add, något bipolärt, kanske även ett spår av icke-linjär hjärna. Så kan det bli lite turbulens i tankarna när alltså inget starkare än nån multivitamin i ett glas vatten, samt vanligt mat och dryck i stil med det som man intog som barn i småskolan intas.

Nu var det längesen jag handlade, över två veckor, men så gapar kyl, frys och skafferi tomt också. Spaghetti och en flaska ketchup fanns då, päronsaft, ägg och en burk med gammal ravioli som väl gick ut i mitten på förra året finns att tillgå. Förresten, hittade ju en oöppnad ost i kylen nyss, Gouda tror jag bestämt det var. Den och de sista upptinade brödskivorna från en gammal limpa kan ju bli rena rama kalaset med en kopp kaffe. Så inte går det då nån nöd på denne nykterkvist.

Förresten, såg precis att en massa kompisar tittat in i min tråd kallad för Promillebikt. Sånt är alltid trevligt @Havre, @Suey och @vår2022. Så då var det ju tur att man gjorde ett tillfälligt avbrott i sin nästan precis veckolånga digitala detox för att på sikt väl helt fasa ut det digitala skriveriet. För att väl kanske mer återgå till det analoga med att använda papper och penna vid behov av att idka eventuell skrivterapi. Tänker på orden i Skriften av Predikaren som sade att allting har sin tid, och nog är det väl så. Får väl se när man tittar in nästa gång. Kör då alkoholfritt vidare, en dag i taget.

Ha det gott vänner!

@Solomio när min exman drack och jag trodde det handlade om några öl varje kväll så visade det sig senare att han drack mycket mer än jag såg.

Det du skriver för mina tankar till det.

Han skötte också jobbet, och ingen utanför familjen hade kunnat ana något. Nästan aldrig direkt full, men lullig varje kväll. Och han blev mer och mer lättretlig. Till sist även när han inte hade druckit.

Jag kände igen det som beskrevs som högfungerande alkoholism.

Ta din stress på allvar, jag tror inte att du skulle oroa dig för det här om det faktiskt inte var ett problem.

@k932 så tufft att vara i den situationen med ett litet barn!

När du skriver att det är självklart för dig att han har ett missbruk så tänker jag att det inte spelar någon roll om du visar att du är arg på honom för att han dricker. Det kommer inte påverka hans beteende tyvärr eftersom alkoholism är en sjukdom som sätter det egna valet ur spel.

Jag förstår att det är svårt, men kanske är det just det du behöver hitta sätt att acceptera?

Du behöver all energi för att ta hand om dig och barnet, jag vet hur svårt det är att rikta energin dit när man lever med en alkoholist. Men det är där du behöver ha fokus.

När du beskriver det du upplever låter det som tecken på medberoende, vilket är fullt förståeligt i din situation.

Vad skulle du behöva just nu?

När min kille är ute och inte svarar i telefon, kommer inte hem i tid, lämnar mig med allt ansvar hemma så blir jag ibland så arg. Händerna skakar, jag kan inte tänka på något annat. Jag blir en sämre förälder, jag blir stressad och har svårt att kontrollera mig.

Ikväll skakade jag honom i frustration, och slog för första gången i mitt liv. Med öppen hand på hans arm.

Vi har varit tillsammans i 7 år och har nu ett litet barn tillsammans. Hans drickande har minskat i små steg hela tiden, men fortfarande så tar alkohol upp en stor plats i mitt liv. Jag är också fortfarande påverkad av hur det har varit dom tidigare åren, något som det känns som att han har noll förståelse för. Han själv anser inte att han har ett missbruk, för mig är det självklart att så är det.

I ilskan så känner jag mig berättigad, han har släppt allt för att dricka, eller ljugit för att komma hemifrån och nu är borta och dricker. I ilskan känner jag att om jag inte lever ut känslan så blir det som att jag accepterar. Om han kommer hem och jag kan kontrollera ilskan så kommer han inte tycka att det är så farligt och så händer det igen.

Men efter ilskan så skäms jag, det är helt orimligt av mig att bete mig så när det finns ett barn i närheten. För hennes skull så måste jag lära mig kontrollera. Men vet inte hur jag ska tänka, hur jag ska bryta. Det tar emot att skapa planer och strategier för hur jag ska vara eller vad jag ska säga när han gör såhär, liksom att det är JAG som ska kontrollera ilskan snarare än att han ska kontrollera sitt missbruk.

Ikväll, jag sitter hemma, det börjar bli sent, killen svarar inte och har varit borta i flera timmar. Barnet sover, hunden vill komma ut, jag känner mig otillräcklig och stressad att jag inte klarar att möta allas behov. Ikväll tog jag upp barnet och krånglade ner henne i vagnen, som hon absolut inte ville och sen ut på rastning. Hon skrek hela tiden och jag kände mig som världens sämsta förälder. Blir jättestressad och drar i kopplet så det blir en dålig rastning. Dålig mamma dålig matte, arg arg arg. Kan inte tänka på nåt annat än hur arg jag är, skäller på honom i tanken.

I mitt huvud är det här också enbart missbrukets fel. Inget annat får mig ur balans på det här sättet. Jag känner inte igen mig själv. Men jag måste vara i balans för mitt barn, oavsett vad. Hur hanterar man besvikelsen över att bli åsidosatt för alkohol? Att det påverkar mig så mycket, och att han inte ens håller med om att det är ett problem.

Tack för era glada tillrop och snälla kommentarer. Blir alltid så glad att få svar/besök här i tråden. Nu tar vi oss ann februari!

Hej @Flarran! Hur har du det? Det var ett tag sedan du var inne på sidan. Hoppas du mår bra❤️

@Adde_ , tack att du delar🌸. Mycket intressant. Ser fram emot nästa rapport från dig. Önskar dig allt gott!

Jag och min man som är över 60 år har det bra. Men han dricker nästan dagligen, inga stora mängder, 1-2 glas vin har blivit ”normalt”. Ibland blir det även en drink, ca två gånger i veckan. Jag tycker han förändras och blir svår att tala med, nästan dement. När jag påtalar det blir han mycket irriterad och ska skiljas. Ikväll sa han ”Jag ska inte vara med dig. Jag har valt fel och vill inte vara med dig. Du får hitta någonstans att åka”. Senare på natten brukar han bli ångerfull och säga förlåt. Jag försöker prata om drickandet då han är nykter men det verkar vara långt till han han skulle vara helt nykter mer än tre dagar i sträck. Min man har ett ansvarsfullt jobb som han sköter och alkoholen verkar vara ett sätt att koppla av på kvällen. Jag är orolig för hans hälsa och att han ska dricka och bli personlighetsförändrad. Jag vet att andra har det mycket värre men detta har blivit en stress för mig. Jag vet inte vad jag ska göra.

@Surkärring grymt imponerande med 135 dagar i varje fall ✅✅✅🥳🙏🏽

@lejla77 wow! Vilka insikter och vilken grej! Grymt jobbat 💪🏽❤️

Veckan blev superintensiv, konstant hög arbetsbelastning och inte mycket tid till återhämtning eller reflektion. Märkligt att den där hälsoappen fångade upp den psykiska stressen så väl, syns mycket tydligt när man mäter över tid: återhämtningsvärdet trycktes ner på mycket låga nivåer under arbetsveckan men studsade tillbaka fint till en ok nivå igår lördag, och riktigt bra idag söndag. Det visar sig alltså korrelera mycket väl med hur pass stressad jag känner mig.

Några av nyckelfaktorerna som går in i den algoritmen är som sagt HRV och puls under vila, sovtid totalt sett och andel djup- och rem-sömn. Sömntiden fick bli så kort som möjligt för att hinna med så delvis något jag själv borde kunna styra över, men HRV och puls blir vad den blir. HRV litet intressant att detaljgranska, de mest pressade nätterna vad den mycket låg och de nätter jag inte hade bilan över huvudet som de senaste så blev det en betydligt mer hälsosam och högre variabilitet.

Jag får se det som att jag stresstestat mig riktigt ordentligt nu, så här får det bara vara under korta perioder annars går man sönder inombords. Nu har jag hyfsat objektiva mått som kan varna när det går åt fel håll, och som ger vettig återkoppling för att få mig att göra rätt och uppmuntrar framstegen. Det enda jag tycker funkar sämre i den nya app-varianten är insomningen till den AI-genererade musiken, jag blev litet förvånad och kollade inställningarna. En av parametrarna saknas nu, den som reglerade intensitet av binaurala inslag eller "brainwaves" som det hette i den gamla appen. Möjligt att det kan bli bättre när den trimmat in sig, hoppas det för det var guld värt att verkligen kunna somna tillförlitligt och snabbt bara genom att plugga lurarna i öronen och trycka på play. Men det finns andra mer traditionella knep att prova så jag är inte alltför orolig.

Ja det var en kort sammanfattning inför kommande arbetsvecka, livet köttar på och önskar er alla lycka till med era egna projekt kring det alkoholbefriade livet!

@Bubbelmorsan klart att du är fab!
Tack för pepp ❤️
Som du säger, snart kommer sol och träning och allt som är trevligare än kyla, mörker, is och slask och elende och mög.
Heja oss som gnetar på.

Jaa denna helg! 😁
Helt galet fort skenade den iväg, många grejer som skulle göras.
Och nu kan jag tom pricka av att jag har varit helt nykter på en fest/tillställning- wohoo !!
Tror faktiskt att det aldrig har hänt i mitt vuxna liv.
En fördrink har det alltid blivit, vin till middagen.
Men inte denna gång, och jag var väldigt orolig att det skulle trigga igång tankar/sug men inte ett dugg!

Knepig känsla dock att sitta med ramlösa när typ alla dricker vin,öl eller bubbel - och det var liksom OK!! 😁
Framförallt hade jag lika roligt ändå, vilket jag inte heller trodde - vem är jag utan vinet ? Kan jag ha roligt och vara social utan vin?
Tydligen så kan jag det!!
Kände mig inte osäker utan stark att jag faktiskt fixar det här (än så länge iaf)
Resten av jobbarhelgen har varit halvjobbig, får som sagt försöka hitta redskap för att stressen inte ska trigga , för det gör den.
Men ja på det stora hela en bra nykter helg ! Och imorgon är det ju måndag igen! ❤️
Jag kommer att somna och vakna nykter ännu en dag- tacksam! 🙏

Hej! @Jempa123 ! 🖐🥰🤗
Tack ja det har den, fast också jobbig men inte på det sättet jag hade tänkt mig 🙃😁
Jag hoppas detsamma till dej! 🌼🙏

Grattis till en månad @november25🤗🌸👊🏻🎉! Så stort! Tror som du att sätta kortare mål, så gjorde jag med. Och så får man fira oftare😀✌️