Senaste kommentarerna i forumet

@Bubbelmorsan oj, låter gott…den får jag testa 🙂

@myssockan bra kämpat 💪🏼 det är oxå mitt mål att kunna dricka måttligt.

@harjagfel Det låter inte kul, men ganska vanligt tror jag tyvärr. Det betyder ju inte att du har fel, tvärtom, du KAN faktiskt inte ha fel. Känner du så här så är det ett problem, för dig och för barnen vilket väl är det värsta. Jag har genom åren ägnat mycket tid åt att fundera över om jag överdriver när det gäller någon annans alkoholvanor och har så här i backspegeln konstaterat att jag inte överdrivit en enda gång, däremot underskattat mitt eget omdöme.
"Följ inte med nästa gång!" Så vill jag säja till dig och så skulle jag vilja se att du gör. Men jag vet också hur svårt det är och vilken stor sak det blir för dig att "försvara". Att ta upp ett onödigt högt alkoholintag med släkt och vänner är bland det känsligaste som finns, alla kommer säkerligen att slå ifrån sig. Du petar i något som är så viktigt i mångas liv och det blir som sagt aldrig behagligt. Men du har inte fel! Jag önskar jag kunde ge dig mer stöd. Sköt om dig.

Är gift sedan 25 år med en man o har tre barn. Han är snäll på många sätt . Men alltid när vi ska i väg på fester och jular och vanliga ”festdagar” så är det bara han som skall få dricka. Och när de dricker så blir det mycket inom familjen. Men jag som inte ”får ” dricka på alla dessa år tycker det är så jobbigt nu. Det blir inte en aspackad stämning men det slutar oftast med bråk högljud och någon blir ledsen. Jag har tröttnat på detta nu då barnen också har farit illa under dessa åren och reagera på stämningen. Jag har bett snällt att jag tycker det är för mycket . Men till slut blir det liksom fel på mig. Det är mig det är fel på som reagera för mycket och får alltid dåligt samvete o får krypa till korset. Som jag nämnde så är det ingen aspackad stämning om man jämför, men det är mycket alkohol inblandat ändå.
Känner mig hjälplös efter alla år o dum som inte tycker det är kul längre. Har jag fel?

Sitter och suckar nu. Ja, så blev det för mycket igen. Kan ju aldrig vara lagom. Gick bara på känsla, men idag spårade känslan ur en aning. Snackar varken om kaffe eller alkohol. För när jag skulle till att koka kaffe så sade magkänslan i stället till om köttbullar och spaghetti. Hade ju inte ätit nåt sånt sen förra året alltså.

Tänk, det är mycket man inte gjort sen förra året. Men så är ju detta år ännu bara barnet och lite småjollrande liksom. Skådat snövädret utanför mitt fönster och är glad att jag är inomhus i värmen. Men jag skulle inte ha proppat i mig så himla mycket goda färdiga köttbullar och en så himla massa kokad spaghetti alltså. Men jag åt ju ingen frukost så det spelar väl ingen roll.

Har kalorimässigt ätit allting på en gång, ja både lunch och middag. Får försöka att börja bruka HALT-metoden även på matfronten. Men så länge man inte häller i sig skadlig alkohol så är det då okej tänker jag. Fast nu är man då mätt som en välmatad häst. Oj, vad folk håller på och skottar runt sina bilar. Tacksam för att inte behöva hålla på med sånt det är jag då utan tvekan. Förresten, @Thompa_68, det var trevligt att du tittade in kompis, önskar även dig fin helg och god fortsättning.

Ha det gott!

Jag har nu haft ett måttligt drickande i två månader😊
Även julveckan slutade på 9 glas.
Tycker att jag mår mycket bättre och är väldigt glad att jag lyckades ta mig ur perioden då jag drack nästan varje dag tillsammans med min sambo!

Jag har sänkt min genomsnittliga mängd per dryckestillfälle till 2,9.
46 nyktra dagar på två månader.
När jag startade förstod jag inte hur jag skulle kunna tacka nej ens en enda dag när han drack🙈

Just nu är mitt uppdaterade mål att dricka måttligt enligt rekommendationerna på max 10 glas/vecka, högst 4 glas/tillfälle och inte dricka mer än 4 dagar i rad.

Jag satsade ett tag på att bara dricka på helgen men det kom egentligen mer från min sambo. Och han klarade inte det (än).
Jag har inte ett mån-fre jobb och därför tycker jag att det passar mig bättre att ha som mål att dricka måttligt än att inte dricka i veckorna.

Jag tycker om det "nya" sättet att dricka med att kunna ta ett eller två glas och vara nöjd med det! 🤩
Känner att jag lär för livet nu.

Kram till alla er som kämpar! ❤️❤️❤️

@Suey, jag ska rapportera. Har snart mitt första möte men ingen läkare utan terapeut :-). Tror inte jag ska träffa en läkare alls faktiskt.

Ha en fin dag och här kommer en kram tillbaka :-).

@Bubbelmorsan Gör det, rapportera till oss. Lycka till, vi behöver vården. Vi är nog inte så skilda åt ändå, du o jag.

Och jag har varit den som hela tiden sagt: ta hjälp av läkare och tro inte på allt vad folk har varnat om därvidlag om lömska läkare och dritt senaste året. För alla vågar inte gå till VC för förkylningar längre. Detta är faktum. Fastän läkarna är till för oss. Så har jag sagt.

Jag hade ändå legat lite lägre vid mitt första besök hos alkoläkaren om det varit nu. Stämplar de mej som beroende vid avslutad behandling av alkoberoende, vilket det ju lär ska vara, kronisk alltså - som jag kanske var/är - och min läkare följer TS direktiv - vilket de allra flesta inte gör, som jag också har trott mig känna till, och tar mitt kort är mitt liv som jag känner det slut.

Och det har inte varit fråga om att köra rattfull. Såklart du inte gör. Sådant gör väl ingen av oss. Man behöver inte vara ansvarslös bara för att man är semi-beroende, det är ju det TS inte har fattat. Det är just det som är problemet.

Med en mamma på 95 år boende bortåt norgehållet, och jag 50 mil i öster, och hon med ny operation efter trettonhelgen, behöver jag mitt kort. Min läkare varnade mig för TS. Men är det nån som inte vatt rädd för läkare, Bubbelmorsan, så är det jag. Tror du fick fel bild av mig där.

Jag menade inte att du skulle missleda läkaren; men du vet vart du vill så du behöver inte lägga dig platt och be om ursäkt, var pragmatisk, vilket jag inte var.

Kram vännen

Jo jag håller med dig @esterest. Det som sägs är inte värt lika mycket som handling, men samtal med nya insikter kan också ge hopp. Man vill veta att det går i rätt riktning.
Jag ser hur du menar @rike! Och det gäller säkert många.
Men man vill ge den man älskar en chans, och det finns ju faktiskt de som kan leva i tillfrisknande även om de är beroende för livet. Det finns behandlingar, och många blir hjälpta av dem.

Jag tror att det jag var efter, är den här konflikten mellan att han vill känna att han ändå har kontroll och jag vill att han ska erkänna att han är maktlös inför beroendet (första steget i tolvstegsprogrammet).

Men efter att ha processat detta ett varv till, har jag kommit fram till att hans ansträngningar att minska sin konsumtion också är värt mycket.
Och han har minskat den kraftigt de senaste månaderna!
Jag är glad över hans framsteg och ska lämna hans känslomässiga insikter ifred - de är bara hans och inget jag kan styra över.

Andra förbättringar är att vi har en öppen dialog om problemet nu, och jag kan uttrycka mina behov och känslor på ett helt annat sätt. Jag har börjat ta dagar och nätter i mitt eget boende där jag kan läsa, vila och bara njuta av egentid. Det är också nyttigt för min egen alkoholkonsumtion eftersom jag inte har lika många triggers att dricka där.
Idag när jag sa att jag skulle gå över till mig för egentid sa han lite efter det att han tänkte ta en tablett idag (inte dricka). Jag blev frestad att säga att jag kunde stanna, för jag tror att det var det han ville. Men jag tänkte att det är viktigt att jag sätter mitt behov av egentid i första rummet, oberoende av om han tänker dricka eller inte idag. Och han accepterar att jag behöver vara själv hemma hos mig❤️

Jag har bestämt mig för att ge min sambo tid till att lösa sitt alkoholproblem. Det viktigaste är att jag tar hand om mig själv under tiden.
Sen jag började dricka måttligt själv, läsa om medberoende och Al-anons litteratur, ser jag en stor förbättring i mitt egna mående. Jag har slutat vakna på nätterna och oroa mig. När orostankarna kommer försöker jag fånga upp dem och säga: han får lösa problemet själv, det är inte mitt ansvar. Sen tänker jag på något annat. Det är som ett mentalt Stopp när jag kommer på mig med att älta.
Innan kunde jag oroa mig och älta i timmar hur allt ska gå och hur det är. Nästan oavbrutet faktiskt.
Nu ber jag sinnesrobönen när jag känner mig stressad och det hjälper faktiskt.

Jag känner mig hoppfull inför det nya året och mitt egna tillfrisknande från medberoende❤️

@spoix90, yes. Indianen, citronjuice, is och frysta hallon 😋

@Em89 Förstår din oro! 🙏 Jag har inte varit i just den situationen. Men får du samtalsstöd? Tänker att det är viktigt för att kunna läka och få verktyg för att hantera den kommande vardagen.
Jag har nyligen börjat gå till Al-Anon där man träffar andra anhöriga och delar, och tycker det är väldigt hjälpsamt för mig❤️

@Flarran God fortsättning! Ibland kanske man framstår som flåshurtig när man beskriver trivsel med tillvaron efter att ha överkommit utmaningar, men det är skönt att få ta ut svängarna ibland och faktiskt få jubla lite tillsammans med andra över att det känns jäkligt bra. Tror att alla i forumet av egen erfarenhet vet att livet har betydligt mörkare sidor av och till, och att man är ödmjuk inför fortsättningen även om livet just nu är på uppsidan av en våg. Vi är ändå långt från något Instagram-glättigt dokumenterande av ett liv i endast med- och framgång, här är människor som vågar dela både styrkor och svagheter, ljus och mörker, till nytta för både en själv och andra.

Jag gillar skarpt hur du får till essensen av att vara alkoholfri!
"Tänk så bra man kan ha det som nykterkvist alltså. Vem sjuttsingen behöver väl alkohol."

Önskar dig en förträfflig helg!

@spoix90 Bra där, du ska absolut vara nöjd med dig själv! Tycker också du är inne på något viktigt, att det överordnade målet är att må bra och nå ett lyckligare liv. Relationen till alkohol är definitivt en avgörande komponent men för många av oss finns det också annat att ta tag i, som mänskliga relationer, dåliga beslut i det förflutna, trivsel med jobb eller studier, fysiskt välmående, lust och närhet, och förstås mycket annat. Kan man vrida alkoholmonstrets vapen ur dess händer är mycket vunnet och möjligheter öppnar sig, men det behövs fortsatt driv för att utnyttja potentialen man själv gett sig. Det är både njutningsfullt och en smula skrämmande att möta livet som alkoholfri, men upplevelsen av det blir så mycket starkare, ärligare och hållbarare än när man är avtrubbad av alkohol.

Njut av din dag!

@Bubbelmorsan riktigt starkt beslut av dig att söka hjälp av en beroende terapeuten. Ska bli intressant att läsa om hur du upplever det och hur samarbetet fungerar. Kanske det kan bli motivation för en annan att ta samma steg! Hejja dig!!

Ny dag löftet gjort.

Haft en lugn förmiddag och reflekterat lite i vanlig ordning. Har kommit fram till att jag är rätt nöjd över mig själv ändå. Yes jag gjorde inte som jag tänkt mig över helgerna. Men jag lät det inte spåra ur jag satte stopp i god tid innan det fick chansen och jag känner att det var bra. Försöker se det positiva. Nu känner jag kraft och energi till att inte dricka. Jag får se det som en reality check ett litet kvitto på det jag faktiskt beslutat om är rätt. Samt allt ovan kommer rendera i ett lyckligare, friskare, gladare och mer närvarande liv. För någonstans är det ju det jag vill uppnå. Ska vara försiktig med kravbilden på mig själv även de små vinsterna är just vinster.

@Bubbelmorsan kör du både citron och hallon samtidigt? Spännande ett måste. Tyvärr blir det nog inget på spåret det krockar med jvm.

Tack!

Nu är det fredag igen gott folk! Har just dragit upp mina persienner i god ordning och lyssnat till en snöskottande traktors muntra sång. En tanke blixtrade kort till om att nu skulle man haft sig en redig jäkel, men vem behöver väl alkohol. Tänkte istället att nu är det dags för en rolig historia. Hade som trött dystymiker ingen ork att leta upp nåt läsvärt från bokhyllan idag heller. Så googlade istället iväg följande ord till en AI-driven svarsmaskin:

Man läser ibland på nätet om de som alltid verkar så lyckliga och ständigt sjunger tillvarons lovsång, nästan så där hurtfriskt som träningsfrälsta kan låta efter ett hårt träningspass trots kanske skrikande knän, skoskav och muskelvärk.

Som nykter och rätt klarsynt är det då lätt att tanken går till sånt som nån församling i nån byhåla som var söndag riktigt går igång i värsta tjosan-hejsan-stil. Detta fast man tydligt kan se att ansikte och kroppsspråk på deltagare i evenemanget kanske säger nåt helt annat.

Så tänkte att nån händig svarsmotor skulle få göra jobbet att muntra upp den som kanske inte ännu har blivit träningsfrälst på riktigt. Så kom igen med en rolig tänkvärd historia på mer än bara en textrad eller oneliner, alltså en kul humoristisk story i miniatyr på ämnet ifråga...

Svarsmaskinen

Här är en liten betraktelse för dig som föredrar realism framför påklistrad eufori:

Bosse hade i alla år betraktat löpning som något man ägnar sig åt endast om man är jagad av antingen polis eller lösspringande hundar. Men efter en särskilt bister läkarundersökning gav han med sig och köpte ett par neongröna skor som lovade "maximal respons" – vad nu det betydde.

En tisdagskväll, i ett regnigt elljusspår, mötte han ”Löp-Lollo”. Lollo var en person som inte bara sprang; hon liksom studsade fram i en aura av endorfiner och ekologiskt vetegräs. Trots att mjölksyran sprutade ur öronen på henne och ansiktsfärgen påminde om en mogen rödbeta, formligen skrek hon ut sin lycka:
– Är det inte underbart, Bosse?! Man känner verkligen att man LEVER när det brinner i lungorna! Det är som en religiös uppenbarelse i varje steg!

Bosse stannade, flämtade som en punkterad bälg och tittade på henne. Han såg hur hennes vänstra knä darrade oroväckande och hur en skavsårsplåster-remsa desperat försökte fly från hennes häl. Hennes ögon glittrade, men det var den där sortens glitter man ser hos folk som just har fått en rejäl stöt av ett elstängsel.

– Vet du, Lollo, sa Bosse och torkade regnvatten ur pannan. Jag tror jag förstår liknelsen med församlingen i byhålan nu. Skillnaden är bara att i frikyrkan räcker det med att skrika 'Halleluja' för att bli frälst. Här förväntas man dessutom betala tre tusen för skorna och frivilligt utsätta sig för kramp i vaderna.

Lollo skrattade ett klockrent, nästan maniskt skratt och studsade vidare mot nästa uppförsbacke medan hon ropade:
– Det är bara kroppen som gör uppror mot det gamla livet, Bosse! Bejaka smärtan!

Bosse stod kvar i leran och såg henne försvinna. Han kände efter. Det enda hans kropp bejakade just nu var den akuta längtan efter en skogaholmslimpa med prickig korv och en soffa som inte krävde någon som helst "respons". Han vände lugnt hemåt i promenadtakt, djupt tacksam över sin klarsynthet – och över insikten att den enda lovsång han behövde höra i stunden var ljudet av kaffebryggarens gurglande som skulle ge känslan av "Amen".

-

Har läst att AI-prylar saknar förmåga att förmedla humor. Men tror bestämt att detta nog inte alltid är helt sant. - Kaffe, ja just det. Kanske skulle jag försöka att koka på en kanna med sånt då det ju inte blev av igår på detta års första dag som det var då. Fem grader kallt säger termometern på min fönsterbräda att det är denna fredag. Så lite värmande starkt kaffe och nån pepparkaka är nog inte helt fel alltså. Tänk så bra man kan ha det som nykterkvist alltså. Vem sjuttsingen behöver väl alkohol.

Ha det gott mina vänner!

@TeTanten bra jobbat med 3 månader! Kikade in din tråd då du hade kommenterat på min tråd, tack så mycket!

Och det låter som ett klokt beslut att inte pressa dig själv att fatta beslut om hur mycket du ska dricka framöver, när du, som du beskriver det, känner dig stressad av det. Det är ingen brådska med sådana beslut! Men tvärtom vore ju tråkigt, om du börjar dricka på spa och så känner du att du snabbt är tillbaka i gamla sätt att hantera alkoholen. För mig har det fungerat bra ett tag efter att jag hållt mig ifrån alkohol en längre period. Första gångerna jag dricker efter det går "bra". Men sen gradvis vill jag ha mer och mer och så var jag där igen där jag har hällt i mig allt som jag har hemma och vill egentligen ha mer fast jag vet att jag verkligen inte borde.

Det som är skönt nu är att många ju väljer att ta en vit månad i januari :) Kanske även några av dina vänner väljer att inte dricka på spa't, vem vet.

Och tänk vilken härlig känsla att vara alkoholfri ett halvår! Det finns faktiskt en hel del som väljer att vara alkoholfria ännu längre, fast de inte har några problem med alkohol, utan för alla hälsofördelar de upplever. Jag ser fram emot när jag kan säga att jag är 3 månader alkoholfri, vilket ska vara om 3 månader (minus en dag då hehe)...

@TemporaryPurposa Stort tack för din varma och vänliga återkoppling, och hjärtligt välkommen att skriva i min tråd så mycket du bara vill! :-)

Du skriver väldigt bra och ärligt om dina erfarenheter och känslor i samband med alkohol och mående, det är värdefullt för oss alla i forumet att ta del av, samtidigt som det ger också dig positiva effekter. Att "skriva av sig" gör att man sorterar och strukturerar tankarna lite bättre och kanske helt plötsligt börjar se en del svar på frågor man ställt sig. Tillsammans hjälps vi åt att vara en fantastisk resurs för varandra där vi kan hjälpas åt att nå ett härligt liv utan alkoholens förljugna lockelse och destruktiva kraft.

Vi tar en dag i taget, idag dricker jag ingen alkohol, heja oss!

@Thompa_68 Hej! besöker din tråd här för du skrev till mig i min tråd, uppskattar det!
Vill bara säga att det var väldigt uppmuntrande för mig att läsa om hur du tyckte det var svårt runt nyår när du var på skidresa, och hur du reflekterade efter det. Och att du ser att det har hjälpt dig med forumet här, det gör att jag känner mig peppad att fortsätta skriva här och jag ser också fram emot att också få en extra push här i min beslutsamhet att avstå från alkohol.

Sjukt starkt av dig att hålla i nykterheten under din skidresa, måste varit väldigt jobbigt! Det är peppande för mig och gör att jag också vill tänka över sådana saker innan jag ställs i liknande situationer. Så tack för att du delar med dig av dina tankar här!

@TeTanten Skönt att höra att du känner du fått mycket hjälp här! Jag behöver all hjälp jag kan få som sagt, så det här är ett viktigt steg för mig för att visa för mig själv att jag gör det jag kan för att "ta tag i det" ordentligt.
Blev förvånad, och glad så klart, över att jag redan fått flera kommentarer här, tackar så mycket för dem!
Så det är en sådan sak som jag klappar mig på axeln för, att våga starta min egna tråd här och vara mer aktiv här. Det skickar också signaler till min hjärna och undermedvetna tänker jag, att jag menar allvar och att jag varje dag (iaf nu i början som du sa) checkar in här gör att jag går in i ett mindset att aktivt kämpa emot begäret redan innan det hinner komma upp på dagarna.
Så tack för din pepp och jag kände din "klapp på min axel" :) Hoppas jag kan göra samma för dig/andra när jag väl kommer längre i min resa.

@Thompa_68 tack för du delar med dig, uppskattar det! jag har haft problematisk relation till alkohol länge, men det har jag inte erkänt för mig själv, och det har inte märkts så mycket förut. Men det har gradvis blivit värre, till att på senare år att jag inte kunnat förklara bort det för mig själv eller andra.
Det som jag känner nu, i den fas jag är i nu, är att jag hittat ett sätt att dricka rejält mycket regelbundet, utan att någon annan märker det. Jag är själv, och familj och vänner blir inte drabbade, de ser det inte heller och vet inte om det. Så jag behöver inte skämmas för dumma saker jag gjort eller sagt till andra. Men jag skäms ju ändå för mig själv. Hur behandlar jag mig själv? Och vad är det för pris jag behöver betala för att få det där korta ruset av avslappning och bekymmersfrihet? Jag vill lära mig att hantera mina jobbiga känslor och tankar och stress på ett annat sätt än att bara bedöva med alkohol. Det är ju ändå bara en tillfällig fix, nästa morgon är ju samma negativa tankar och känslor och stress där fortfarande plus att jag mår ännu sämre pga skam och fysiska reaktioner på alkoholen som kroppen måste kämpa järnet med för att bli av med. Det är så inte värt det. Jag vill inte vara i den relationen alls längre, hellre göra slut helt med alkoholen.

Tack för dina tips där om att försöka fokusera på positiva upplevelser istället för de upplevelser som jag inte kan ha pga att jag väljer bort alkoholen. Jag ska försöka komma ihåg det! Även illustrationen med träningslägret gillar jag, jag gillar själv att träna såden kan jag relatera till. Det stämmer som du säger att efter bara några dagar utan alkohol så mår jag ju redan bättre och känner mig gladare. Så den vetskapen är en drivkraft just nu att bara ta mig framåt några dagar till att börja med. Och detta är ett verktyg jag vill använda för att göra just det. Kunna sätta ord på de tankar och känslor som dyker upp under de här dagarna. Det tror jag kommer hjälpa mig i längden, att tvinga mig själva att reflektera mer och "se" mina tankar istället för att de bara rullar på automatiskt i bakhuvudet och så vips så är man på väg till systemet av någon konstig anledning... Det är ju inte vips, det händer ju saker inom en innan man kommer till det beslutet. Och de sakerna inom mig, vill jag bli mer medveten om. Ju mer man lär känna fienden desto större chans att man kan vinna över den.
Tack för din kommentar och dina tips, verkligen!

@Bubbelmorsan Hoppas du har en välförtjänt fin inledning på det nya året! Fint att du delade dina innersta tankar med dottern, det är inte lätt att stå för mindre bra saker man gjort och kunna be om ursäkt för det, men det blir en reningsprocess så man inte behöver älta och gräva ned sig. Det förefaller som du har en av de bästa drivkrafterna till att hålla i förändringsresan!

@Andrahalvlek Tack för klok reflektion! Det gör verkligen mycket att sätta på pränt vad jag känner, tycker och går genom. Genom att beskriva kommer en del svar nästa av sig själva eller via den varma återkoppling som du och många andra ger.

Alkoholen kan verkligen beskrivas som en älskare, med ett bedrägligt fagert yttre och löften om framgång bara man ger den uppmärksamhet och prioritet. Men under ytan döljer sig ett vidrigt monster som suger livsglädjen ur en. Det är först när man sparkat ut monstret från ens tillvaro som man kan se det för vad det verkligen är och då hitta kraften att välja andra betydligt bättre sätt att leva ett fullt tillfredsställande och gott liv.

@alkoholhjälp Tack för kommentar! Ja, det kan bli många vändor. Men någon gång är den sista, den när man äntligen klarar det. Det ska den här gången bli för mig, och för dig med!

@spoix90 ja, det har jag sett på andra trådar, att här finns verkligen pepp att hämta. Det behöver jag kan jag säga. Tack för din kommentar!

@Högmo känner igen mig i det du beskriver också. Sköter livet bra med jobb och annat. Men om jag vet att jag har en ledig förmiddag/dag nästa dag, då är det som jag taimar in att dricka alldeles för mycket hemma själv.

Men vill inte ha det så, vill inte fortsätta så, det hjälper mig inte över huvudtaget, bara tvärtom. Nästa dag blir helt förstörd, för att inte tala om hur man mår kortsiktigt + långsiktigt i kroppen när man överbelastar den flera gånger i månaden... skönt att höra och peppande för mig med dina 5 månader! Härligt! Tack för att du skrev till mig! Ser fram emot när jag kan skriva något liknande till någon annan här, och det ska bli om 5 månader.

Otålig som jag är börjar jag längta till våren redan nu. Här nere i söder är det snöfritt, geggigt och grått. Regnblandad snö blaskade ner för en stund sen. En grå kuraredag.
Den vanliga antidepprundan blir det efter lunch. När väl kläderna är på så brukar det vara skönt även om det är lite motigt ibland.
Ledig dag o längtar till gymmet. Trodde väl aldrig att jag skulle längta efter marklyft o bänkpress. Men det ska tydligen vilas en dag mellan passen om en tar i ordentligt. För en gångs skull är jag lydig och gör som PTn säger.
Snart 4 veckor gjorda o jag känner skillnad i kroppen. Jag blir starkare!!!!

Det här hade aldrig funkat med slarvigt slentriandrickande.
Så jäkla glad att det är ett minne blott!

@asdf1973 Tack vännen! :-)