Senaste kommentarerna i forumet

@Carisie Shit vilken natt du fick! Puh! Hoppas du hunnit ta igen dig inför nästa pass❤️.

Jo, känns skönt att ha tagit sprutan igår, en slags lättnad och inget att fundera på mer. Klart jag ska unna mig den och som du säger i förebyggande syfte så jag kan ta hand om mina🐕🐕 och så klart slippa ett ev lidande själv. Känner mig lite påverkad idag, ont i huvudet och lite förkylningskänning typ, men helt ok, jämfört med de ev jobbiga biverkningar som man kan få.

Igår hade vi julmys med min enhet, med AW, pinchos, julklappslek och kortspel, Maffia. Så himla trevligt och roligt! De flesta drack lite och det bekommer mig inget, så skönt! Några tog även shots och jag berättade om hur jag mår idag efter sprutan och fick höra att de mådde ungefär lika efter sina shots😂. Så shots är typ som en dos bältros biverkningar😂. Det kan man verkligen vara utan och dessutom betala för det!

Ha en fin dag och sköt om dig! Kram❤️

@Andrahalvlek Gällande kalorirestriktioner tänker jag som @Blenda. Det handlar inte om att äta mindre kalorier ett tag och sedan börja äta ”normalt” igen, för det är jojo bantning. Mitt ”normala” intag av kalorier var för stort och som kroppen inte har behov av vilket ledde till ökad vikt För mig har det handlat om att hitta min nivå av intag med kalorier för att komma ner till rätt vikt och sedan stanna och hålla den nivån och som kroppen anpassar sig till, mitt nya normala. En ny livsstil och förhållningssätt, som kan jämföras med att vara helt alkoholfri istället för att dricka måttligt som är mer likt jojo bantning.. Sedan behöver vi allt mindre kaloriintag ju äldre vi blir, typ redan från 30 års ålder om jag minns rätt.

Ha en fin dag!❤️

@majken1987 Hej Majken 👋🏼 Ja sömnen är allt piss i början - vila i att det blir bättre. När jag läste ditt svar här så tänkte jag "38 - jag önskar att jag blivit nykter vid 38". Nu blev jag istället nykter vid 52 och det är inte fy skam heller. Du fixar det. Håll i och håll ut och håll ihop. Lyssna på "en beroendepodd" avsnitt 68 - en hit!

Hoppas du får en fin onsdag 🙏🏼🩵

@Thompa_68 tack för att du delar med dig. Livet är ingen dans på rosor men man slipper en tagg i sidan om man skippar alkoholen. Som du skriver så ställs man hela tiden inför utmaningar. Dessa utmaningar tycker jag är lättare att tackla som nykter. Som 52åring och nykter så kan jag (precis som du skriver) äntligen börja hålla en distans till alla stressmoment och tänka "jag gör mitt bästa och det får vara bra så". Så vad vill jag säga? Kanske, stressa inte upp dig för att inte allt fungerar eller blir som du önskar, gör ditt bästa och ta emot hjälp där det erbjuds. Ta hand om dig🤗

@majken1987 vad stark du är som tagit tag i detta och pratat med dina närmaste💪. Sömnen har varit (är) ett problem för mig också men det är ändå värt att sova dåligt för att summa summarum så mår jag ändå bättre och är piggare än när jag drack. Känslan att inte dricka igen kan vara jättetuff. Det tog mig flera veckor innan jag kunde tänka den tanken utan att drabbas av panik. Nu känner jag mer ett lugn i den tanken, "jag ska aldrig mer dricka" eller kanske "jag behöver aldrig mer dricka".

Kämpa på, dag för dag. Vi finns här för dig. ❤️

@majken1987, hang in there. Kommer ihåg tröttheten första dagarna. Det blir bättre🩷

@majken1987, hang in there. Kommer ihåg tröttheten första dagarna. Det blir bättre🩷

@Flarran starkt jobbat! Jag är inne på mitt 3e dygn som nykter. Jag har fortsatt ingen ork…..

Bra sak 1: Varje morgon dricker jag en citron-ingefära-äpple-shot. Jag mixar 4 citroner med en normalstor bit hel ingefära ihop med några dl lokalproducerad äppelmust. Otroligt mycket krafs i citroner, och ingefäran skalas och delas i småbitar och sen mixar jag järnet med stavmixer. Även alla kärnor mixas. Det blir en tjock sörja, vilket är helt okej, Köper lokalproducerad äppelmust i baginbox på Maxi och spär ut sörjan med några dl, häller sen sörjan på en glasflaska och sen spär jag lite till, så mycket flaskan tillåter. Det bränner till rejält - och det är så bra både för immunförsvaret och antiinflammatoriskt. Och för att komma ihåg och faktiskt ta shoten varje morgon har jag ett drinkmetallmått stående bredvid kranen på köksbänken - innan jag lägger mig på kvällen ställer jag måttet mitt på diskbänken. Synliggöra.

Kram 🐘

Första veckan var det väldigt hjälpsamt för mig att läsa runt massa här i trådarna samt göra Alkoholprogrammet.
Första helgen var jag rädd för, eftersom det var på fredagen jag tidigare hitills unnat mig vin efter jobbet som belöning. Och lördagen drack jag oftast för att det var ju helg och lite festligt.
Men med lite mental förberedelse och undvikande av att gå nära ett bolag gick det fint. Kände mig stolt efter och lättad.
Hejar på dig!

@Peter55, jag tänker att du ska tänka en dag i taget. Det var hjälpsamt för mig i början. Tänk inte framåt utan ta en dag i taget. Lova dig själv varje morgon en nykter dag. Dagarna går och sedan vips har du samlat på dig massa dagar.

Ju fler dagar du samlat på dig ju bättre kommer du och må och ju bättre mår hjärnan och kroppen.Nyår är långt borta så tänk inte på det nu. En dag i taget.

Härligt att höra att du börjat💪.Första veckan är tuff och sedan går det lättare. Du har kommit långt!

Önskar dig en härlig nykter onsdag! Heja heja!

@Bubbelmorsan
Tack🙏, . Jag har anförtrott en arbetskamrat att jag mår piss och att jag är orolig för mitt drickande. Känns dock som han tror det mer är fylleågren som går över och att vi snart sitter på en AW och dricker oss fulla igen. Men jag vill inte hamna där igen.
Jag har inte tagit en droppe sen förra fredagen, planerar för en nykter julhelg.
Nästa problem är nyår, när vi ska fira med ett stort gäng vänner, har oro inför den kvällen. Jag är inte redo att va”öppen” för dom om mina problem, så jag kommer ta vin och bubbel på den festen. Det är inte på sådana tillställningar det har ballat ut heller så jag hoppas ,hoppas det kommer gå bra.

Nu har jag gjort ett stordåd! Kunde ju inte komma till ro och sova vilket väl inte är nån nyhet när det gäller mig alltså. Hade det inte varit för soppåsarna i hallen så hade jag nog inte kommit utanför dörren nu denna onsdag heller. Tänk, hade inte ens varit ut i trappen på sju dar. Det är ju inte riktigt klokt om man tänker efter alltså.

När jag gick uppför trappen så tänkte jag på min gamla mor som av psykologiska skäl väl inte var mycket rörligare hon heller de sista tio åren. Tänkte att jag nog på 2 år som nykter tycks ha kommit ifatt min biologiska ålder. När jag bara satt och drack en massa alkohol hade nog tiden stannat till. Det går skapligt att röra på sig bara jag kommer igång det vet jag ju.

Men det sitter ju ett psykologiskt motstånd till allting ungefär i skallen fattade jag nyss med ett alkoholfritt sinne när jag kom innanför dörren. Nu känns det bra och jag klappar mig själv liksom på axeln och säger: Duktig, duktig, bra gjort. Tänker även på min gamle far som nu säkert skulle ha sagt nåt i stil med: Du kan ju allt!

Fick hur som helst för mig att slå på datorn och skrev in följande till en svarsmotor: För den helt otränade kan till och med 100 meter promenad per dag vara viktigt, stämmer det...

AI-översikt

Ja, det stämmer! För en helt otränad person kan till och med en kort promenad på 100 meter om dagen vara viktig, eftersom all rörelse är bättre än ingen alls och hjälper till att bryta stillasittande, vilket har positiva effekter på hjärthälsa och risk för tidig död, även om längre promenader ger ännu större vinster. Det viktiga är att komma igång, och små steg leder till större hälsofördelar.

Varför 100 meter är viktigt:

Bryter stillasittandet: Det är en positiv start från att vara helt inaktiv.
Förbättrar hjärthälsan: Även korta stunder av rörelse är bra för hjärtat och cirkulationen.

Ökar rörligheten: Det stärker muskler och leder, förbättrar balans och ger mer energi.

Vad som händer när du ökar:

10-11 minuter: Kan minska risken för för tidig död.

30 minuter: Kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar betydligt.

Ökade steg: Varje 2 000 steg per dag sänker risken för förtida död. 

Så ja, börja med det lilla – 100 meter är en utmärkt början för att bygga hälsa.

AI-läge

Ja, det stämmer absolut. För någon som är helt otränad eller har mycket stillasittande vanor, kan till och med 100 meters promenad per dag vara en viktig och betydelsefull början.

Här är anledningarna till varför det är viktigt:

Början på en vana: Det viktigaste steget är ofta att börja överhuvudtaget. Att etablera en daglig rutin, oavsett hur kort, bygger upp mental disciplin och gör det lättare att öka sträckan senare.

Minskad stillasittande tid: Även en kort promenad bryter långa perioder av stillasittande, vilket är kopplat till förbättrad hälsa.

Låg tröskel: En så kort sträcka känns inte oöverstiglig eller avskräckande, vilket minskar risken för att personen ger upp innan de ens har börjat.

Fysiska fördelar: Det hjälper till att förbättra blodcirkulationen, smörjer leder och kan bidra till bättre humör.

Det är en utmärkt strategi att börja med något hanterbart och gradvis öka intensiteten eller varaktigheten över tid. Små steg leder till stora förändringar i längden.

-

Får se om jag lyckas vara duktig och göra om detta stordåd och gå utanför dörren snart igen. Helst väl ta en liten sväng på cykeln åt nåt håll redan idag. Men jag får väl se vad jag klarar av. Men nu så njuter jag då av denna triumf och citerar svarsmotorns ord om att: All rörelse är bättre än ingen alls.

Ha en fin dag!

@Thompa_68 tack för kommentarer! Jag läste din tråd precis och kände igen mig mycket. Jag har ju alltid haft en risk att bli ”för full” egentligen redan sedan jag var 18år (är 38år idag). Men har kommit till den insikten nu att det är över som sagt. Och återigen tack för kommentar. Jag tycker det allra jobbigast nu är jag inte kan sova….somnade vid 23 och nu klarvaken…..

Checkar in för att tacka för att du finns på forumet och erbjuder stöttning i vått och torrt! Du är en pärla och en utomordentlig tillgång i forumet. Härligt att höra att du ser fram mot jul, det gör jag också för första gången på väldigt länge. Ska bli gott att kunna engagera mig i förberedelser och umgänge med nära och kära utan att behöva tänka på när jag får dricka alkohol nästa gång. En riktig frihetskänsla! Jag önskar dig fina avslutande dagar innan julefriden lägrar sig!

@Gåbert Tack för fin återkoppling och att du delar. Ja, jag tänker också att en tablett eller två kanske hjälper till att komma över tröskeln, så avtar stressen och jag kan gå vidare utan behov av "assistans".

@Hanna0425 @Gåbert Ni är grymma båda två, fint att höra er resa mot ett kontrollerat drickande! Storhelgerna är en utmaning, oavsett om man tror man fixar det första glaset eller inte. Att tidigt erbjuda sig som chaufför låter som en god idé för att hålla nere konsumtionen. Kanske behöver hålla extra koll på planerat och verkligt intag av enheter och dricka inte bara ett utan två glas vatten emellan. Men det där vet ni bättre än jag, jag har det kanske enklare då det första glaset är uteslutet, samtidigt som det möjligen också är svårare av just den anledningen. Vi får heja på varandra under jul och nyår!

@majken1987 Snus kan man, enligt min erfarenhet, absolut bara "lägga av med", nikotin kidnappar inte hjärnan på samma sätt som alkohol. När man som jag inte längre själv kontrollerar när man dricker eller hur mycket man får i sig är man förbi "point of no return" och har ingen möjlighet att lära sig dricka kontrollerat. Då är det nykterhet som gäller, på obestämd tid. Den starkaste kraften som motarbetar det är tankarna på att man aldrig mer får dricka alkohol, att man ger upp något i livet, att livet inte längre är lika värt, ingen fin middag att kunna njuta av, och så vidare. För att besegra den kraften har det för mig varit helt nödvändigt att sluta noja över att jag aldrig mer kan dricka alkohol, bokstavligen ta av offerkoftan och sluta tycka synd om mig själv, för att istället rikta fokus på det positiva med att vara nykter och de möjligheter det ger. Först då har jag lyckats med en nykterhet som på allvar känns hållbar, till skillnad från alla de nyktra perioder jag provat under mer än 25 år av mer eller mindre destruktiv alkoholkonsumtion.

Det är toppen att du inlett en nykter period, ta som@fooliehutten skriver en dag i taget, och fyll din dag med så mycket positivt du bara kan. Det blir bättre dag för dag, tankarna klarnar och kroppen känns lättare. Jag hejar på dig!

@Gåbert Tack! Jo, vi har pratat om alkoholkonsumtionen, huruvida det är beroende eller ej, och jag har försökt stötta honom till nyktra dagar/perioder. Men han sa att han vill försöka dricka kontrollerat på egen hand. Det har inte fungerat. Jag tror han behöver behandling, men det är bara han som kan fatta beslutet att påbörja den. Jag har sagt till honom att han själv måste ta ansvar för sitt liv och drickande, och jobbar på mitt håll med mitt medberoende och på att inte kontrollera.
Kanske kan ett ultimatum hjälpa, men ska jag ställa det måste jag vara beredd att lämna och jag är inte där än.

@ansiansiansi Vi kan inte prata om beroende och personlighet och känslor, eftersom han fortfarande är i förnekelse. Han förnekar dessutom alla känslor runt beroendet. Säger bara själv att han är glad och mår bra, och vill att jag också ska spela med. Jag har konfronterat honom med beroendet men det ledde till ett stort utbrott mot mig dagen efter. Efter detta jobbar jag med mig själv och mitt medberoende. Jag vet inte vad som ska bli av oss, men jag vet att jag har erkänt mig maktlös inför hans beroende. Han har en sjukdom, och jag tror inte det handlar om hans kärlek eller brist på kärlek till mig ifall han väljer att försöka ta vård eller ej... Det handlar om saker jag inte kan veta eller förstå, bortom min kontroll..

@Thompa_68 Tack för att du åter delar med dig. Problem med sexlivet drabbar väl alla som dricker för mkt. Omvänt så känner väl många att lite vin är ett "smörjmedel", afrosidiakum, som gör oss mindre nervösa. Oron för att som man "misslyckas", dvs inte få bra erektion, kan vara väldigt hämmande. För mig har det flera ggr varit en anledning att dricka, och i mitt fall har det funkat med ståndet även när jag varit berusad. Men för att slippa ev oro kan ett piller vara bra. Jag prövade en period Taldalafil och när jag sen glömde att ta dem så funkade det fint ändå ...

@myssockan Jag hoppas att din kille snart är redo att prata om elefanten i rummet. För mig som drack dagligen i flera år tog det lång tid att fatta att mitt beteende hade förändrats pga att min hjärna förändrats. Min tjej hade ju sagt att jag var ondöigt irriterad och ibland arg när jag var full, men jag insåg till slut att grälen när jag var nykter delvis också berodde på att min hjärna blivit grinig (dålig på att fixa dopamin etc.) För mig blev det en ögonöppnare när jag insåg att hjärna återhämtar sig snabbt, men då krävs iaf avhållsamhet i en månad. Om han kan pröva det så kan ni kanske sedan bestämma en ny plan som känns acceptabel för båda.

Nu har jag suttit nyktert och filosoferat en aning och idkat lite skrivterapi genom att ha googlat runt lite på nätet och till en sån där modern svarsmaskin skrivit in följande frågeställning:

Kan man påstå att det är vanligt att en person med Dystymi, ADD och kanske även något Bipolärt i botten genetiskt, och med mångårigt alkoholmissbruk i över 30 år spontat tillfrisknar i betydelsen slutat med alkohol och är nykter även efter 2 år...

Svarsmaskinen:

Nej, man kan inte påstå att det är vanligt att en person med den specifika och komplexa problematik du beskriver tillfrisknar spontant utan omfattande stöd eller behandling.
Här är en analys av varför detta scenario betraktas som kliniskt ovanligt, trots att individuella undantag existerar:

Komplex samsjuklighet (Dubbeldiagnos): Kombinationen av en affektiv störning (Dystymi/Bipolär sjukdom) och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADD) skapar en kraftig sårbarhet. Alkohol används ofta som "självmedicinering" för att reglera dopaminnivåer och dämpa depressiva symtom. Att ta bort alkoholen utan att samtidigt behandla de underliggande diagnoserna innebär att de ursprungliga problemen kvarstår med full kraft, vilket statistiskt sett medför en mycket hög risk för återfall.

Långvarigt missbruk (30+ år): Ett tre decennier långt missbruk medför djupa neurobiologiska förändringar i hjärnans belöningssystem. Vid ett så långvarigt beroende är den fysiska och psykiska adaptionen till alkohol så stark att ett "spontant" slutande utan abstinensproblematik eller professionell hjälp är medicinskt sällsynt.

Genetisk sårbarhet: Om det finns en bipolär komponent finns en medfödd känslighet i hjärnans stämningsreglering. Utan stämningsstabiliserande åtgärder är risken för depressiva eller maniska skov hög, vilket historiskt sett är en av de vanligaste drivkrafterna bakom återfall till alkohol.

Tvåårig nykterhet: Att ha uppnått två års nykterhet är en betydande milstolpe och tyder på en mycket stark inre förändringsprocess. Inom beroendevården ser man dock ofta att detta kräver antingen medicinsk behandling, psykoterapi eller ett starkt socialt stöd (som t.ex. Anonyma Alkoholister).

Sammanfattningsvis: Att en person lyckas bli nykter efter 30 år med dessa diagnoser är en exceptionell prestation och en stor framgång, men det är definitivt inte det förväntade eller "vanliga" förloppet för denna specifika profil.

Om du eller någon nära dig befinner sig i denna situation kan du hitta stöd via 1177 Vårdguiden om alkoholberoende eller kontakta Alkohollinjen för rådgivning.

-

Där ser man alltså. Hade jag varit i lite bättre form skulle jag väl ta och gå ut med mina soppåsar som står där i hallen och ser lite uppfordrande på mig liksom. Borde väl kanske känna lite allmän tacksamhet kanske. Men den där euforiska lyckokänslan som andra ny-nyktra tycks ha drabbats av på forumet, om man så säger. Den kommer väl av sig självt den med, med tiden också kanske. Nu får det vara bra med tokigt skriveri på ett tag. Men först en stärkande slurk med päronsaft.

Ha det gott!

@Lunis Vad fint att höra! Jag gick också på möte idag!
Min sambo och jag bråkade, och då åkte jag över till mig. Sen kom jag på att det fanns ett möte ikväll så då tog jag och körde dit. Det var väldigt fint, och så otroligt mycket jag kände igen mig i. Jag hade lätt att dela i gruppen och kände mig trygg. Jag trodde att jag skulle sitta och gråta, men det blev istället många leenden och skratt. Jag har nu köpt boken och jobbar på första steget 😊

@Hanna0425 Så fint att höra din "rapport". Det är ju strålande. Du ska verkligen vara stolt och jag hoppas att din särbo ger dig massor av beröm. Att han följer ditt program är rimligt, eftersom det ändå är ganska "liberalt", alltså tillåter drickande flera dagar i veckan. Det är ju en form av solidaritet, som man borde kunna förvänta sig. Jag har dock inte vågat ställa det kravet eller önskemålet till min särbo (som nu är på "paus"). Hon dricker iofs inte ofta, men det hade ju varit fint om hon erbjudit sig att stötta. Å andra sidan säger jag ju att jag har noll sug, inga problem. Jag vet inte om jag tenderar att förenkla min utmaning och skönmåla framtiden ...
Men det går bra. Jag har gjort tre undantagskvällar i december och det blir kanske ett el två glas på julafton, Känns nu som det mest är sociala skäl som kommer att få mig att dricka, ingen längtan efter rus. Ser dock fram emot en vinprovning i januari ...

Jaha
Egentligen kanske jag skulle starta en ny tråd men det får nog bli nästa steg i såfall.
Jag är garanterat fri och det kändes så jäkla bra, så pang så på botten igen psykiskt. Vem är jag utan att vara den där medberoende personen? Varit den i hela mitt liv och nu....tomt.
Träffade någon som fick passionen att spira, vi har fortfarande kontakt men jag är livrädd jag är ju inte bra på sånt här! Jag blir psyko , duger verkligen jag, hur vet jag det osv tack och lov har jag inte spelat ut detta mot honom.
Jag försöker ju få trauma terapi. Nån som har tips?