Senaste kommentarerna i forumet

@Marieg
Absolut men anar att det behövs mer - ring t ex socialen, kvinnojouren och polisen om du är hotad.
Och du .. sög som det är. Bästa hjälpen du kan ge din son ♥️

Hej @Gabbax ! Välkommen hit! 😊 Jag skulle tipsa om att använda alkoholkalendern här på sidan dagligen, för att få koll på hur mycket du dricker och hur du skulle vilja dricka.
Sen är alkoholprogrammet här också väldigt bra. Även om man tycker att man har mycket viljestyrka, så mattas vilja till slut av - speciellt i triggande situationer. Men får du insikt i hur det funkar för dig och vilka strategier du vill använda, behöver du inte längre lita på viljestyrka! Din förändring kommer inifrån och håller för alltid😊

Läs trådar om hur andra gör och deras reflektioner, hjälper också mycket🙏

Lycka till i din positiva förändring! 🌞

@Gåbert @Hanna0425 Jag ser precis som ni att jag alltid kommer att ha ett problematiskt förhållande till alkohol. Även om jag inte blivit beroende kan man snabbt hamna där om man fortsätter på destruktiva mönster.

Jag tyckte alkoholprogrammet här på sidan var bra. (Det är ju anonymt och helt självständigt.) Det gav mig en bra start på vad jag skulle reflektera runt. Många skrivövningar där man jobbar med triggers och risksituationer.

@Hoppfulla jag förstår dig helt. Tänker att egentligen har du ju redan din anledning till att du inte längre vill vara i denna relation. Och det handlar ju mycket om hans oförmåga att ta ditt perspektiv och förstå hur du har det, i situationen som han skapar. Men fattar att du vill ha ett tillfälle där saker ställs på sin spets igen för att kunna ta upp detta.

Sorgligt att du ska behöva lämna hemmet på helgerna för att slippa drickandet, men det är nog helt rätt! Hoppas att du finner aktiviteter och platser där du kan vila och återhämta dig. Det är så tärande att gå och känna irritation och sorg och inte kunna göra nåt. Bättre att vara någon annanstans där man iaf har en god chans att ha frid i sinnet.

Kanske känns det lättare att ta separationen i olika steg? Att det första är att du berättar att du är i behov av din egen bostad där du kan ha lugn och ro utan alkoholens inverkan.

Jag var fylld av hopp (igen) när sambon påbörjade en ny nykter period. Tänkte att kanske är det nu han tar någon form av stöd och börjar reflektera. Har stöttat honom helt och försökt göra dagarna toppen.
Men enda slutsatsen verkar just nu vara att det går fint att vara utan alkohol, och nu har han bättre kontroll och kan snart börja dricka igen. Måttligt.

Allt kändes som en mardröm när han sa det imorse. Snart ska det börja om igen. Önskar att jag bara kunde snabbspola fram till när han inser att han är grovt beroende och måste söka någon form av hjälp, och förmodligen vara nykter för hur ska han någonsin kunna dricka måttligt?
Men han är absolut inte mottaglig för detta nu.

Jag får dra mig tillbaka till mitt eget boende igen när han sätter igång. Bara att veta det har fått luften att gå ur mig totalt.
Känner en sån enorm trötthet och sorg, ångest som vrider i kroppen, maktlöshet inför denna hemska sjukdom som förvrider människors sinnen så till den grad.
Önskar jag kunde stå vid sidan av denna hemska cykel av hopp och förtvivlan som drar mig med sig, runt runt. Hur gör man? Vägrar hoppas nästa gång? Jag vet verkligen inte.

PS. Många kommuner har enheter eller centrumbildningar mot våld i nära relationer, kan heta CMV, relationsvåldcenter och liknande. Men som sagt, även kvinnojourer borde fungera bra som inkörsport till det nätverk av kompetens som behövs för att få rätsida på ditt och din sons liv.

@Marieg, jag läste ditt inlägg i går och har funderat en del på vad som kan vara vägar framåt.

Det finns åtminstone två viktiga saker i din korta berättelse. Den ena är att du som förälder vill det bästa för ditt äldre barn (oklart om han är vuxen men antar det), och att du valt eller känt dig tvungen att fortsätta ta hand om honom och låter honom bo hos dig. Här finns många frågor som förmodligen behöver utredas av erfarna personer, tex hur länge har detta pågått, hur ser övriga nätverket ut runt omkring er, finns tex en far med i bilden och hur fungerar det, vad hindrar sonen att bo själv, etc.

Den andra saken är mycket allvarlig, som om inte alkoholismen vore nog: du berättar om hot om våld och att du är livrädd för att han kan skada dig. Här pratar vi om våld i nära relationer, och jag förstår mycket väl att du funderar på polisanmälan men är rädd för att det kan bli ännu värre än det redan är.

En tanke som du kan överväga är att ta kontakt med en närbelägen kvinnojour som första steg, jag vet egentligen inte ett dugg om sådana men det kan andra berätta om. Vad jag tror är att dessa bemannas av personal med kompetens och erfarenhet att stötta och vägleda personer som lever i våldsutsatta nära relationer där det ofta är alkohol eller andra droger inblandat.

Jag hoppas att detta kan vara en kontakt som kan leda dig vidare till andra kontakter inom olika specialiteter, tex behöver du kanske prata med en psykoterapeut i något läge, någon typ av kontakt med socialtjänsten kan behövas för att undersöka möjligheter för vård och annat boende för din son, etc.

Varma lyckönskningar!

Han vägrar all form av hjälp. Men jag kanske får vägledning om jag besöker Al anon eller Aa.
Tack för råd!

@Marieg
Det är enda möjligheten för dig och honom att få ett bättre liv.♥️

@ruccola123 Samtalet var jättebra! Jag ska dit igen om en vecka😊 Kändes skönt att få prata om det och berätta. Hon tyckte det verkade bra att fortsätta som jag gör, att göra fina saker tillsammans nykter tid och dra mig undan vid drickande.

Angående tvivel tänker jag att om du upplevt det som ett problem är det nog det. Inte direkt något man inbillar sig.
OCH Även om din man inte skulle vara beroende, utan bara i riskbruk, är det ju så mycket bättre att ta tag i problemet nu och få insikter i varför han dricker för mycket och hur han kan göra för att inte göra det. Innan det blir för sent och han inte längre är mottaglig för att ta emot hjälp. Innan det blir riktigt illa.

För mig är det nog mer att jag hoppas vid vissa tidpunkter att han äntligen har fått insikt i sitt beroende, men sen visar det sig att han fortfarande upplever att han har kontroll.
Nu har han en ny nykter period efter en mindre sammanbrott jag hade. Men på dag 6 idag säger han redan att han ska starta att dricka måttligt snart...

Visst är det härligt när ljuset återvänder!
Dag läggs till dag o dagarna är bra. Inte euforiska, superhäftiga, svindlande men stabilt bra. Ett fridsamt välmående.
Tog en liten kik i trädgården o såg att krokusen jobbat på hårt o sticker upp ur gräamattan som snön nyss lämnat. En lite,liten gul knopp tittar försiktigt fram!

Känner mig närvarande, om än adhdenergisk men inte så energin blir jobbig.
Varit på gymmet o tagit i ordentligt så kroppen har fått dagsdosen styrka.

Matplan för några dagar tänksfram. Utan plan funkar det inte att få till en bra kost.
Jag tror att livet går så fort o vi fastnar i att springa så våra grundbehov prioriteras bort.
Rörelse, sömn,mat, kärlek tappas bort i prestationssamhället.
Jag har ett jobb som är helt okej. Inkomsten inget som visar på karriär men min livstil gör gulkant möjlig. Min guldkant är tid, tid att leva på ett sätt jag vill. En bit från ekorrhjulet men ändå ett sätt att ta ansvar i samhället.

Må så gott alla!🥰
Från en nöjd tant .

@Flarran Jag frågade min dotter psykologen om hennes bransch oroar sig över AI:s framfart inom deras yrkesområde. Hon svarade att hon inte alls hört den diskussionen. Jag som jobbar som journalist är däremot lite orolig, och i vår bransch pratas det mycket om AI och vilka jobb som är hotade. Men utvecklingen går alltid framåt, man får bara lära sig att förhålla sig till den.

På det psykologiska området tror jag att AI kan göra mycket nytta, det är ju de allra svåraste fallen som verkligen behöver hjälp av en psykolog IRL. Den psykiska ohälsan är enormt utbredd. Kanske kan AI hjälpa folk att inte bli svårt sjuka? Åtminstone några. Bristen inom psykologyrket är dessutom stor.

Fördelarna jag ser: 1) man tvingas sätta ord på tankar och känslor för att formulera adekvata frågor, 2) man blir bekräftad och ”sedd” och känner sig lite nöjd och stolt när man gjort ”rätt”, 3) man kan skriva med AI precis när behovet uppstår, tex mitt i natten.

Nackdelarna jag ser: 1) man kan ärligt talat inte vara säker på att svaren man får har vetenskaplig grund, 2) man blir bekräftad positivt även om man kanske inte agerar så hjälpsamt för sig själv, 3) man blir i princip inte emotsagd, vilket man behöver bli ibland för sitt eget bästa, 4) om man är lagd åt att älta saker kan man älta ihop med AI i skadligt många timmar, 5) tillväxten inom yrket hotas om den allmänna uppfattningen är att AI kan göra jobbet, 6) på sikt kommer AI basera sina statement på andra AI-påståenden och vi människor kan helt sluta tänka och ens lära oss något på riktigt.

Och ungefär samma fördelar och nackdelar ser jag på journalistikens område. Många jobb är hotade, även om jag med mina 11 år kvar till pension kanske slipper hinna bli bortsållad.

Kram 🐘

@Ros, stort grattis till dig 🤗

Snyggt jobbat!
Visst är det lite roligt när man märker att man lite glömt bort att tänka på alkohol? Dagarna fylls efter hand av annat, ofta mer meningsfulla saker.. pkus att tiden som gått åt till bakfylla, ångest och besök på bolaget nu kan läggas på annat.
Är glad för din skull!
💚

@lejla77 Fast det är så det fungerer lejla, man kastas fram och atter. Samma med mej. Tills just nu i dagarna, ta i trä. Jag har hittat ett sätt att få andra viktiga fokus i mitt liv, bland annat har det med ekonomin min att göra. Det kändes hopplöst nu efter jul, men nu har jag inte ens tagit stöd av Antabus på slutet.

Jag har hattet i flera år. Tro på dej själv. Håll ut. Du är klok, det vet vi. Det kommer att kännas bättre.

Kram

@Vissan Välkommen hit! Att erkänna som du gör här är modigt och är ett första steg mot att förstå ditt egna mående och för att vid behov kunna söka hjälp. Det är också framförallt ärlighet mot dig själv. Och att berätta och vara ärlig för din fru bygger förtroende och självrespekt och för att få lättnad och sinnesfrid är det viktigt att vara ärlig med det man känner och hur situationen ser ut. Det tar så otroligt mycket energi med undvikande beteende och det påverkar hela tillvaron.

Jag upplevde en enorm lättnad när jag var ärlig mot mig själv om mitt alkoholproblem, att jag erkände för mig själv att jag är alkoholberoende. Likaså när jag sedan var ärlig med min make om mitt smygande, gömmande och smusslande med vin och bad om stöd med att sluta dricka. Att vi skulle sluta inhandla alkohol hem. Detta har stärkt vår relation och jag närmar mig nu 4,5 år som nykter. Det bästa beslutet i mitt liv och att vara ärlig mot mig själv och andra är något jag fortsatt att vara.

Det är aldrig försent skapa sig ett bättre mående att göra meningsfulla förändringar i livet! ❤️

Trött men speedad. Glad för att jag vet att jag kommer klara morgondagen för att jag lägger mig nykter.
Sov gott alla 🌺

@Dragonfly @Jempa123
Jag är okej det blev en fin begravning. Tack för att ni tänkte på mig 💜🌺

@Ros Grattis till 2 nyktra år! 🥳🥳🥳 Årsdagen blir lite som en andra födelsedag: på många sätt en viktigare dag än den riktiga födelsedagen. Behövs inga extravaganser alls: stoltheten och tacksamheten är fullt tilllräckligt ❤️

Kram 🐘

Dag 56. Lika högt tempo idag, hade visst missat att yogan var igår 😅 men det gjorde inget för jag tyckte det va skönt o va hemma. Inga tankar på alkohol idag heller, fattar inte riktigt vad som hänt men skönt är det 😇 får njuta medans det varar.

@Dragonfly låter som en bra dag och en vanlig vardag i stabilitet 🌟🙂

@Guldlock jag beklagar. Att förlora en förälder ❤️ hoppas dagen blev ett fint avslut trots allt. Och att du är ok!

Fyller 2 år som nykter idag🥳Hurra för livet, allt jag känner på riktigt och allt nytt jag upptäcker om mig själv. Heja er alla som kämpar på och tack alla som stöttade mig när jag hittade hit till detta forum. Kram till er alla på forumet ❤️

@november25 jag har försökt förklara att jag har känt mig fruktansvärt ensam i tvåsamheten dom senaste åren. Men han förstår inte för så har han inte upplevt det. Han tycker att jag har förändrats och det har jag gjort. Jag vill inte det här längre. Jag har insett att jag vill leva ett liv utan alkohol, får ångest när jag känner lukten av öl eller hör en ölburk öppnas. Funderar mycket på nästa steg. Väntar på att få en ursäkt att säga att jag fått nog. Kanske kommer det…kanske inte. Just nu är det bara helgerna men vem vet hur länge det håller. Helgen är då man ska vila men jag blir stressad av att han ska dricka. Jag har börjat åka iväg och göra saker för att slippa vara hemma.

@Kameleont ja åren går och man har bara ett liv och det ska levas. Funderar mycket på vad jag ska göra här och nu. Det dricks nu enbart på helgen men vem vet när det blir fler dagar, typ nästa långledighet kanske. Jag känner lite att det kan vara när bägaren rinner över. Jag tänker inte fortsätta så. Tänker på sommaren när den kommer, öl varje dag. Nej tack! Men jag vacklar det är ju ett helt liv man har tillsammans.

Tack alla för vänlig pepp och hejarop.
Kram till er!!
🫶🫶🫶