Senaste kommentarerna i forumet

Om en vecka är det ett halvår sedan jag kastade ut alkoholen ur mitt liv, det börjar dra ihop sig till ett halvårsbokslut. Jag ser att den här tråden knappt handlar om alkohol längre utan om en massa andra saker som arbete och sömn nu efter julen var överstökad, möjligt att just denna tråden spelat ut sin roll nu för mig som "dagbok".

Det är en del forummedlemmar från starten slutet augusti -25 och däromkring som jag saknar, hoppas de alla lyckats frigöra sig från alkoholen och att de kanske helt enkelt inte tänker så mycket på det längre så det är därför de slutat skriva inlägg.

Det som hjälpt mig mycket är att få vara del av en gemenskap här och ta del av allas tankar och strategier, uppmuntrande ord och peppning och jag tror att det är vad många behöver - både när det "går bra" och om det blir bakslag på ett eller annat sätt som det blir för de flesta. Viktigt att detta stöd kommit från både folk i liknande fas och från de som kommit längre på sin resa, och sedan detta med att vi har olika mål, olika bakgrunder osv - alla är betydelsefulla!

Kämpa vidare alla, fortsätt skriva i era trådar!

@asdf1973
En vecka idag utan alkohol, idag har jag känning av suget, som belöning. Nej! Jag ska kämpa på en månad nu. Går upp tidigt numera, idag redan klockan 07 30. (Jag är egenföretagare så behöver egentligen inte). För nån vecka sedan kunde jag sova till 15.00. Jag mår bra, känner mig starkare!

@miss lyckad, intressanta reflektioner om beroende i allmänhet. Allt som tillåts uppta så mycket uppmärksamhet i vardagen så att det inkräktar på möjligheterna att uppnå de högre målen i livet är ju något man får ha ögonen på. Det krävs balans mellan arbete och sömn, mellan arbete och fritid som verkligen är fri tid och inte präglat av en massa måsten för att göra andra nöjda, mellan lustfyllda saker och vad som bara måste göras för att degen ska in.

En intressant bieffekt av att sluta med alkohol blir att man uppmuntras mycket starkt att se över hur alla de andra belöningsmekanismerna fungerar i samma veva, alkoholen har skruvat ned känsligheten i många av dessa eller gjort dem ineffektiva. Vissa kan behöva återupplivas aktivt från sin dvala om de legat oanvända under lång tid, tex kan kroppen vara en smula nedgången och behöver mjukstartas för att kunna komma igång med träning och för att endorfinkickarna ska komma.

En del kan gå "all in" på träning, andra på mat/socker, sex, onlinespelande etc. Vissa saker kan ha mer negativa effekter än andra om det sker ohämmat och blir en besatthet, i lagom doser och i balans kan det vara utmärkt.

Det är nog väldigt viktigt med det där självreflektiva du är inne på, ha ögonen på sig själv men samtidigt ska man ha i minnet att det är få saker som förstör möjligheterna att leva ett gott liv så effektivt som att vara i klorna på alkohol och liknande som ju saboterar de naturliga belöningsmekanismerna direkt via välkänd neurokemi. Blir man av med alkoholen så är grunden lagd, och erfarenheterna från nykterhetsprojektet kommer väl till pass för att bygga nya bra vanor och skapa balans i tillvaron!

Hallå alla,
jag har skrivit en del och fått mycket bra stöd i forumet "Förändra sitt drickande" men undrar om mina inlägg möjligen passar bättre i detta forum. Jag har jobbat med att minska min alkoholkonsumtion under de senaste månaderna och även om jag inte är i mål ännu så har jag saknat att kunna diskutera denna resa med likasinnade, och jag upplever att många i andra forumet avstår alkohol helt. Någon här som också har som mål att dricka "måttligt"? Mitt mål är max tre glas, två till tre gånger/månad.

Nu har det varit kallt i mina trakter i flera veckor. Igår morse -18. 🥶. Jag gillar inte snö och inte kyla. Hellre regn och rusk. Men vädret är något man måste acceptera, eller flytta, till varmare klimat. Nu jobbar jag 50% vilket är underbart. Jag kan göra mer saker jag vill göra, istället för att jobba. Jag planerar en del för framtida försäljning av hus och flytt. Får se hur det går. Jag har kommit igång ganska bra med målandet här inne i huset. Det blir fint. Skönt att bara vara, när jag har jobbat mycket också. Jag har några månader på mig, enligt min framtidsplan. 🍃🌟💫🍃

Jag har sett flera människor ta till andra beroenden, när dom slutat med alkohol. Många närstående ” ser” det inte om det handlar om tex sport, skärm, spel, mat osv. Som jag ser det gör alla beroenden oss obalanserade. Om inte hela tiden, så stundtals. Jag minns mig själv, när jag bodde med x- mannen och han efter nästan 1 års nykterhet började dricka. Jag blev väldigt obalanserad, och kände som att jag nyligen själv druckit, trots att det var 1,5 år sedan jag slutat då. En tjej på forumet skrev att det var x- mannens beroende och drickande som ” spillde” över på mig och gav mig dom känslorna. När jag förstod det, kändes allt lättare. Just att förstå sig själv, hjärnans beroende, beroenden, var hjälpsamt för mig. Då kunde jag även göra de rätta valen för mig själv. Det finns säkert många som inte märker att dom har fått ett nytt beroende, men om man tänker på något väldigt mycket av sin vakna tid, kan det vara ett beroende. Dvs man behöver inte utöva beroendet hela tiden, men våra tankar visar på om vi är beroende. I mitt fall tänkte jag väldigt mycket på alkohol när jag var nykter. Oftast på att försöka att inte dricka. 🥹. Jag har observerat mig själv, framför allt de första nyktra åren, så jag inte tog mig ett nytt beroende. För snål för att spela, shoppa, droger är inte min grej, osv. Men bra att rannsaka sig själv, då och då. 🌟

Jag klarar inte alls av att begränsa drickandet när jag väl börjat. Dricker tills jag stupar och får ett vidrigt mående som ett brev på posten efteråt, i dagar och i veckor. Varför kan jag inte hejda mig och vara måttlig som jag kunde förr? Är enda alternativet att försöka stå emot helt

Lunchnotering: gick ut för att handla lunch. Såg systembolagsskylten. Om det här varit för några veckor sedan och jag mått som jag mår i dag vilket är sorg över barnets födelsedag igår som kommer och går i kraftiga vågor så hade jag gått in och handlat för att ha efter arbetsdagens slut. Nu såg jag skylten och tänkte just de tankarna jag skrev ovan. Känner mig stolt. Magen hugger av sorg. Hoppas det kan släppa lite om en stund.
☀️ skiner och det är fint 🌺

@Rehacer Oh ja, jag minns också skillnaden: när skrattet bubblade upp inombords och aldrig ville sluta. Jag skrattade som när jag var barn. Kiknade av skratt. Alla känslor känns mer som nykter. Även ilskan minns jag, som drabbade mig som en flodvåg gång på gång. Jag kunde bli arg över samma bittra mail från och till hela arbetsdagen.

Tack och lov lugnar det ner sig. Det är lite som att bli kär: känslorna övermannar en nästan samtidigt som de lyfter en till oanade höjder. Men shit vad jobbigt det är i längden, så förälskelsefasen klingar också av efter ett tag.

Njut nu!

Kram 🐘

@november25 känner att vi har så mycket likheter. Min man är också väldigt positivt lagt, verkar vara lik din. Jag har också tyckt att känsloförnekelsen hos honom varit jobbigast. Kanske därför man länge trott att det nog inte är ett problem? Han har också en otroligt bra fasad utåt, vill vara alla till lags, vill inte besvära, bryr sig om allt och alla. Undrar om folk har sett eller märkt.
Men nu när han verkar ha kommit till en djupare insikt om sin problematik, är han inte den positiva sprudlade längre. Annat som sitter djupare har kommit fram och han har delat det med mig. (Inre stress, rastlöshet och tvång tex)
Kanske är detta positivt på sikt?
Hur var det för din man?

Dag 41 idag.
Det tog 39 dagar tills det hände. Tills jag hittade det där befriande, genuina skrattet och fnittret igen. Det var förvånande och samtidigt så underbart!
Jag minns förra gången, när jag inte druckit på länge, att jag blev så förvånad över det - över skrattet. Att det liksom ändrade skepnad. Att det blev äkta och bubbligt. ❤️
Jag är i grunden en glad person, jag har lätt till skratt. Jag tycker det är märkligt att upptäcka att man kan ha olika skratt. Vad beror det på. Det är precis som att skrattet inte landar helt i hjärtat när man är i alkoholdimman.
Har någon annan samma erfarenhet?

@vår2022 God morgon vårfru 🧚🏻 Både jag och vink-katten (https://www.google.com/aclk?sa=L&ai=DChsSEwjPs6yfyN2SAxWTGKIDHQUPH8YYAC… LÄNK ENDAST FÖR BILD AV SÖT KATT 😅) är i farten och är uppe och viftar.

Tonåringen med pojkvän dök upp igår och firar sitt sportlov med oss 🙏🏼. Gullisar! Då kom jag att tänka på ditt resande barn - hur hade hon det i Sydamerika?

Skaka rumpan i zumba kanske hade varit nåt? Finns det skak-Zumba-latter tror du? 😂 Solen skiner och det är bara -4 så jag tror ta mig katten att jag ska bege mig ut på promenad.

Hoppas du får en fin dag och en härlig start på ny vecka.
❤️

@Amanda L @Dragonfly Visst är det så! Men jag tänker att för människor som inte anser/känner/upplever att alkohol är viktigt så är det inte intressant vad någon annan dricker. Det är mest (enligt mig) folk med problematisk relation till alkohol som skulle bry sig om att förlora en dryckesbroder alt kunna maskera sin egen överkonsumtion i skuggan av den som alltid blir fullast.
🩵

Tack fina @Amanda L ❤️ Så skönt att du känner så, det är ofta bland det värsta känslorna i det där man känner sig ensam i en fråga. Jag tror jag uppfattat forumet fel. Att det bara skulle hjälpa mig ur beroendet och att jag sedan ska visa alla nykomlingar att det nyktra livet är magiskt. Men som du beskriver så har ju alkoholen bara varit den som lagt locket på det underliggande problemet/problemen! Det är ju där jobbet ligger! Klart jobbet ligger i att lyckas vända hjärnan från att tänka att utan alkohol blir livet grått, till att jag vill inte dricka alkohol för jag har genomskådat den och vad den gör med mig! Det jobbet måste man göra annars kommer man inte dit där vi behöver bearbeta det underliggande. Jag fortsätter gärna bolla livet efter nykterheten med dig och finns det andra så bara hoppa in. Vi får inte underskatta allt efterarbete när alkoholen inte längre är det vi jobbar med primärt. Jag tror det kan vara där vi tillslut tar återfall efter många år för vi missuppfattar att ”allt borde vara bra nu så jag måste ha misslyckats” Kram❤️🙏

@aeromagnus Men så fint, att eleverna verkligen önskat att du ska undervisa dem i matte. Måste vara likvärt med att få en guldmedalj som lärare 🤩

Det är tuff tid just nu: mörkt och kallt i både fysisk mening och i världen. Man orkar knappt ta del av nyheterna. Just då tror jag det är allra viktigast att fokusera på det som faktiskt är positivt. Den soliga lördagen fyllde på mina batterier tex. Ett samtal med min chef häromdagen där han lovordade mitt arbete likaså.

Och sen tror jag att utebliven träning försämrar ditt humör också. Gör det bara: tänk inte så mycket. Den värsta motståndaren är latmasken, fös hen åt sidan och gör bara. Hitta en tid som passar. För mig är tex direkt efter arbetet-träning det enklaste att få till. När jag ändå är på väg, innan jag varvat ner. Sen kan jag njuta av varmt bad, middag och tv-soffan ännu mer.

Peppkram 🐘

@YmaSumac hur går det?

Känner mig allmänt energilös. Orkar/har ej lust med träning eller något. Konflikter på jobbet (inte inblandad i dock) är inte så kul. Klarade min senaste tenta på 5p iaf. Det är skönt. Det märks tydligt vilken hierarki det är på min arbetsplats och vilka som är värda lite mer än andra. Vi har en fb-grupp där vi skriver i. Kan komma jag är sjuk idag. Kommer massor med krya. Jag testade skriva att jag inte heller mår bra. Inga krya. Det är lite intressant tycker jag. Har lovskola denna veckan, elever som bett och tjatat på att det är jag som ska ge dom matteundervisning så det känns bra iaf.

@Amanda L, tack för att du delar dina tvivel. För mig lyfter det lite när jag läser att du har det tufft på snart tre år; ett ärligt erkännande att de finns de här motstånden i livet som vi har av och till. Jag har dem också och brukar se dem som friktioner som behövs att ta spjärn emot för den egna livskraften. I tanken släpper jag i stunder av svårmod fram min bortre gräns; den förlösande idén om parkbänken, där jag hamnar när jag förlorat allt. Hur rimlig är tanken? Inte särskilt så här i nykterhetens rikedom. Men ”parkbänken” den var aldrig där borta i parken när jag drack alkohol. Nej, den var härhemma i soffan där flykten från livet och dess ”jobbiga” friktioner med tiden troligen lett mig bort till den riktiga bänken där ute i parken? Är detta bara ett utlopp för min själs domedagskaraktäristika? Ja kanske jag har en faiblesse för domedagen, den känns närvarande och avlägsen och därför är den nog inte så farlig att vi inte kan dela med oss av den till varandra. Vi får inte glömma att det som får trollen att spricka är när vi tar fram dem i dagen och vågar dela dem med varandra. Kram på dig 🤗

@Villmåbra79 Inte lätt när man är van vid att ta in andras känslor runt om sig och försöka göra "allt bra". Känner igen mig mycket i det. Tänker att du är på god väg mot ljusare tider när du är i processen att lära känna dina triggers. När jag satte ord på mina kändes vissa helt oöverkomliga, typ "händer det här MÅSTE jag dricka". Men märkte sen att så fort jag fått klart för mig vilka känslor och tankar det handlade om, var det som att de förlorade en del av makten över mig.

För bara några månader sen hade jag svårt att föreställa mig att det skulle gå en enda dag när min sambo drack och jag inte drack med honom. Helt sjukt. Känns så overkligt nu när jag varit utan alkohol i fem veckor!

Förändring kan ske snabbare än man tror😊 Tycker du gör ett bra jobb! 💪🌞

@Himmelellerhelvette Tack för dina inlägg.
Det känns trösterikt att andra har problem efter så lång tid. Om en vecka fyller jag tre år som nykter och därför tänker jag extra mycket på vad jag uppnått och inte. Mycket är såklart så mycket bättre. Att slippa vara bakis och slippa minnesluckor och ångest…
I början tar ju kampen mot alkoholen all kraft. Det var nog ett drygt år då jag ägnade mig mycket åt att skapa nya vanor, skapa ett nyktert liv osv. Efter det dök underliggande känslor och problem upp. Allt det jag dränkt med alkohol..
Dessa har jag försökt arbeta med och lösa, men inte riktigt lyckats med. Jag blir exvis sp fruktansvärt låg om jag känner att någon är kritisk eller missnöjd med mig. Eller om jag känner att någon trampat på mig. Jag kan älta detta i veckor!
Och jag kan inte strunta i det…
Inte heller har jag velat skriva om detta då jag tänkt som du. Att det kan stjälpa någon annan…
Men jag återkommer gärna till det om du vill bolla detta. 🙏🏻😊
Jag kan isf förklara mer och kanske kan vi hitta bra strategier?

@ruccola123 Vad bra att det kändes hjälpsamt. Hade nästan tänkt skriva och be om ursäkt🙈 Kan bli så entusiastisk ibland och skriva massa som kanske blir för mycket.
Klart att det är jätteknepigt att ta hand om sig själv på alla plan medan den man lever med har destruktiva vanor. Kanske hinner/orkar du inte träna men kan iaf ta en 5 min promenad i solen🌞

Vad intressant med graviditeten och måendet. Jag har också levt med ångest under livet. Tycker att måendet har blivit jämnare utan alkohol, och om jag känner av ångest kan jag lättare avleda mig själv eller att det helt enkelt går över ganska snabbt av sig självt. Jag har lättare att se positivt på saker nu och självförtroendet har blivit bättre😊

Hoppas det går bra för din man att få hjälp🙏
Har du anhörigstöd?

@Andrahalvlek Heja!😄

@Dragonfly PS Hade bjudit hem en hel del människor på middag förra veckan. Jag bjöd på soppa och vin. Själv drack jag alkoholfritt. INGEN undrade över det. Som vanligt.
Jag har nu varit nykter i tre år om ngn vecka och jag kan säga att det sammanlagt kanske är 5-10 ggr det hänt. Men inte i sällskap, utan mer nån vän som frågat. Jag har svarat på lite olika sätt, alltifrån att jag druckit färdigt, eller att jag mår bättre utan alkohol eller att jag var för bra på att dricka.
Det är snarare så att jag VILLE berätta under en tid. För jag var så stolt över mig själv. Men ofta märkte jag att folk inte ens märkte att jag inte drack alkohol.
Och det är många här som säger samma sak. Det visar sig att folk är mycket lite intresserade av vad man dricker…:)

@diris Fantastiskt gjort av din dotter! Barn kan vara hjärntvätts liknande lojala, obeslutsamma att
”gola” och inte minst leva i villfarelsen att en dysfunktionell förälder är normalläge, ”man vet ju inget annat”.
Önskar er ALL framgång i er väg framåt och ”ura” hans livsval.

Håller med. Ibland vill jag hoppa över det där lite skaviga i början på en fest, när det skulle vara skönt att hälla i sig lite smörjmedel… Men till vilken kostnad? Jag behöver också påminna mig om hur det blir i den verkliga verkligheten. Det blir aldrig bara ett glas…