Senaste kommentarerna i forumet

Gott nytt nyktert år. Ett helt år på nyktran och fler år vill jag lägga till detta. Jag vågar påstå att 2025 är mitt bästa år på länge och om jag bara fortsätter att lägga en dag till nästa så tror jag att 2026 kommer att bli fantastiskt!

Vi vaknade nyktra men trötta efter en mysmiddag igår. Vi har bägge jobbat mycket så de här få lediga dagarna är så mycket värda. Det blev en lång frukost och sedan en låååång promenad i snöstormen 🙏🏼 underbart! Vi har bunkrat upp med pizzabottnar och ska göra pizza på det sista av julskinkan till middag - man måste inte vara bakis för att äta pizza. Jag känner mig extra förtjänt av det då jag gått ner 2,5 kg över jul 🥳 behöver jag säga att jag inte är så förtjust i vare sig godis eller julmat.

Imorgon jobbar jag ett sånt där jäkla 12h-pass men SEN är jag ledig i hela fyra dagar! Då ska jag bara ägna mig åt mig själv och njuta. Vara ego.

Hoppas alla har en fin start på det nya året
🩵

@Sattva Stort Grattis t 5 års nykterhet🥳🥰 Det är en frihet att slippa leva i alkoholens grepp! Du låter väldigt harmonisk i vad du skriver. Så gott att du har landat i den känslan. Det är ju en process att komma framåt och du har gjort det steg för steg.

God fortsättning på det nya året🌟🥰

@Bubbelmorsan wrote:
"Jag har iallafall läst på kring missbruk/beroende och de kriterier som används och insett... " eller hur, säger jag, Suey! Så var det för mig tillika, som jag har berättat, och jag personligen skulle avråda från att vara överdrivet negativ mot sej själv vid inledningen hos ett beroendecentrum med läkare, om man inte litar på att man kan klara behandlingen. Jag tänker körkort.

Man vet vart man vill komma, och man är allvarligt hängiven och dedikerad såklart, jag menar inget annat. Men min CHART-liste med kross överallt blev en orolig början. Därtill tror jag att jag kanske var väl kritisk till mig själv, eftersom jag såg allt så mörk.

Men Bubbelmorsan, jag uppfattar dig som en väldigt klok tjej, som har klarat en lång resa på den vita asfalten. Jag tyckte nog att det mesta i beroendecentrets KBT var självklarheter som jag redan visst.

Men du kanske vill träffa en psykolog. Det skulle nog jag behöva och min läkare föreslagit, och det finns många kloka kvinnor - kvinnor tror jag just - på vårt forum som lovorder detta procedur.

Vi hörs

@Andrahalvlek Gott Nytt År💫

Man kan inte annat än beundra dig för att hålla i alla dina olika rutiner. Känner du att de har landat i dig så du inte behöver tänka på vad du ska/behöver/måste göra?
Kan du känna att dina 10 000 blir ett tvång eller kan du känna dig lika nöjd efter 8000 steg? Och sista frågan, känner du inget i dina knän när du springer? Jag vet ju att du har artros precis som jag.

Alla frågor är ställda i all välmening inget ifrågasättande. Jag behöver ju också ta itu med olika vanor och ovanor, har börjat i liten skala.

Kram 🥰

@Tezzan Jag läser din tråd och känner igen mig i så mycket, bland annat det "sjuttioelfte alkoholstoppet". För mig kom vändpunkten först när jag insåg och accepterade att jag vare sig kan kontrollera när jag dricker eller hur mycket jag då får i mig. Det var för dryga två månader sedan och jag hade då under många år lurat mig själv att tro att med rätt strategi och metodik kunde jag lära mig dricka kontrollerat. När jag slutade lägga fruktlös energi på alla möjliga sätt att begränsa intaget kunde jag istället med full kraft fokusera på ett liv utan alkohol, på obestämd tid. Denna gång uppstod inte sorg och panik över att inte ha alkoholen vid min sida. Istället har jag fokuserat på det positiva med att inte vara berusad, möjligheterna jag får genom att vara nykter och sluta tycka synd om mig själv bara för att jag inte kan dricka som "alla andra". Det har resulterat i att jag för första gången upplever en lycklig nykterhet där jag inte flyr utan medvetet söker mig till något bättre. Vägen har definitivt inte varit rak, vissa dagar har det varit väldigt motigt och humöret lågt, men då har två saker räddat situationen:
- Ta en dag i taget, på riktigt. Att lova sig själv nykterhet en dag är möjligt för alla att hålla.
- Se varje jobbig dag som ett träningsläger för nykterhet. Du kämpar dig genom ett riktigt tuff pass för att öka din förmåga att vara nykter och därmed uppnå dina överordnade mål som fysisk och psykisk hälsa, livsglädje och goda relationer.

Det är du som bestämmer hur du vill leva och vad för förändringar du känner är nödvändiga. Men när hjärnan blivit kidnappad av alkoholen och man bevisligen inte kan kontrollera sin konsumtion av alkohol är allt annat än varaktig nykterhet ett självbedrägeri, det är den hårda sanningen. Uppsidan är att det nyktra livet, när man insett och accepterat att det är vad som krävs, är helt underbart att leva! För varje dag som går känns alkoholen allt mer meningslös och onödig, och kickarna från äkta upplevelser blir så mycket starkare.

Jag önskar dig en god fortsättning på det nya året och all lycka med dina kommande beslut!

@Thompa_68 är så glad att 2025 är i backspegeln det absolut sämsta året i mitt liv än sålänge. Brukar inte tänka på nyår som något stort men den här gången kändes det verkligen som man kunde vända blad. Alkoholen förra året har varit mer en symptom av en massa annan skit. Det är sant våra lärdomar försvinner inte och samma verktyg går att använda igen! Även de dåliga lärdomarna vad man inte bör.

Tack detsamma och tack för peppen! Ska bli aktiv här igen nu när jag kravlat mig upp ur mitt hål och slutat tycka synd om mig själv. Räknar inga dagar för det är idag som spelar någon roll varje dag.

@Thompa_68 Tack för fina ord ❤️ Jag skulle precis skriva ett PS. Snusreduceringen går bra också: 8 prillor per dag i 18 dagar nu, tjoho!

@spoix90 Du har svaret på frågan du ställer, se det som en del av processen. Du är inte tillbaka på ruta ett utan fortfarande på väg, och nu snart på banan igen. Sociala kontakter är en utmaning även för mig. En sak jag ska prova är att ringa någon nära och kär person i veckan och bara höra hur läget är.

Jag önskar dig en god fortsättning på det nya året!

@Andrahalvlek Du gör det grymt bra, imponerande! Jag inspireras som sagt verkligen av dig och önskar dig en riktigt fin inledning på det nya året!

@Andrahalvlek Tack för bra tips, ska öva på att ställa frågor och fokusera på svaren, bör ju vara enklare som nykter än berusad även om självkänslan är låg.

Jag håller helt med om att förändring måste ske på var och ens initiativ, men det motsäger inte att man tar upp diskussioner om det som man känner är både relevanta och nödvändiga. Jag hade ärligt uppskattat om någon på allvar hade pratat med mig om min alkoholkonsumtion tidigare. Inte för att det i sig skulle lett till någon snar förändring, men det hade nog sått ett frö. Framför allt hade det känts lite motsträvigare att dricka sig berusad tillsammans med och inför den vännen, vilket kanske också hade kunnat bli en katalysator. Jag tänker att vi generellt är lite för dåliga på att prata med nära och kära när vi tycker de beter sig på ett problematiskt sätt. Vi kan som sagt inte få dem att förändra sig, men vi kan bidra konstruktivt till deras beslut att göra något åt destruktiva vanor.

@eliz Visst är det läskigt att se sig lämna kompisen alkohol, men för varje dag så avtar den känslan. Särskilt om man tar en dag i taget och fyller på med positiva upplevelser och möjligheter så de negativa tankarna inte får så mycket plats. Det kommer gå upp och ned, men fördelarna med att inte marinera sig i alkohol kommer snabbt, redan efter några dagar märker man lättnader i både kropp och själ. Jag önskar dig en fin start på det nya året!

Suckar och summerar år 2025 att det inte blev någon nykterist av mig då heller.....

......Nyårsdagen idag och jag mår som jag förtjänar.....inte prima alltså.

Jag har ett nyårslöfte till mig själv för 2026 och det är att jag inte kommer att köpa alkohol. Inte köpa hem och inte köpa ute. (Det måhända låta lite töntigt, men jag kommer att tillåta mig att dricka ett glas om någon bjuder tex på en middag, detta brukar inte hända särskilt ofta) Det innebär att 2026 kommer bli ett tämligen alkoholfattigt år för min del. Win-win för både min hälsa och min ekonomi. Jag tror på min plan och det känns långsiktigt.....först ska jag bara ta mig ur denna här ruskiga dagen efter-känslan.

@eliz, du vågar prova. En dag i taget🩷. Klarar du det inte så be om hjälp. Finns både privata och genom Regionen att vända sig till. Bor du i en större stad?

Alkohol är bedrägligt. Har man ett beroende så blir det värre och värre. Det är sanningen. Men vi är ju flera här som lyckats komma igång med nyktra dagar och det kan du också. En dag i taget, du behöver inte tänka längre än så.

Kram och heja dig!!

Sitter nyktert och dricker lite päronsaft och äter ostkrokar medans snön vräker ned. Hade jag varit tio år så hade jag nog gått ut och försökt bygga en snögubbe eller letat fram ett par skidor. Men sådana aktiviteter känns väl rätt så uteslutet för en trött men ändå för tillfället rätt så positiv dystymiker.

Insnöad som jag nu bokstavligen är, så känns det inte direkt lockande att gå ut på en rask promenad. Kylskåp, frys och skafferi gapar inte heller direkt tomma så matbutiken lockar ju inte heller så värst mycket i stunden. Borde väl ta ett träningspass på motionscykeln, men den saken får jag nog ta mig en funderare på sängen över först...

Slog på min TV, men det var bara samma skval på den som förra året. Hade ju hoppats att det skulle vara nåt kul program, men som sagt så var det bara samma gamla visuella skåpmat och inget annat. Kom då på att man ju kunde skriva nån rad till en så där händig svarsmaskin och be om en rolig historia denna nyårsdag så jag slapp gå till bokhyllan leta upp nån halvläst bok. Skrev alltså in följande:

Man kan ju fråga om allt eller det mesta i alla fall hos AI-drivna svarsmotorer. Så tänkte fråga om det går att få en lite rolig historia så här på nyårsdagen. Inte bara nåt på en rad med text, utan en hel liten humoristisk berättelse i miniatyr alltså...

Svarsmaskinen

Gott nytt år! Här kommer en liten historia om nyårslöftenas krassa verklighet, perfekt för en seg nyårsdag:

Mysteriet med de heroiska löftena

Det var den 1 januari, och i den lilla lägenheten i Älta rådde en tystnad som bara kan uppstå när en person som precis har ”slutat med socker” stirrar intensivt på en kvarglömd chokladask.

Erik satt vid köksbordet med en grön smoothie som såg ut att ha hämtats direkt från en stillastående skogstjärn. Kvällen innan, vid tolvslaget, hade han stått på balkongen och deklarerat för hela grannskapet att 2026 skulle bli ”Det Extrema Hälsans År”. Han hade köpt ett gymkort för priset av en begagnad småbil och bokat in sig på ett maraton i maj.

Han tog en klunk av smoothien och drog en djup suck. Plötsligt ringde det på dörren. Det var hans granne, pensionären Holger, som kom för att låna socker.

”Jag har inget socker, Holger! Jag är en ny människa nu”, proklamerade Erik heroiskt och gestaltade med handen mot sin gröna dryck. ”Jag ska springa milen under 40 minuter innan våren är här.”

Holger tittade på Erik, sedan på de helt nya löparskorna som fortfarande hade prislappen kvar, och slutligen på den öppna pizzakartongen från gårdagen som låg på bänken.

”Jasså”, sa Holger lugnt. ”Det är en fin ambition. Själv gav jag upp nyårslöften 1984. Det var det året jag lovade att sluta vara sarkastisk. Det höll i ungefär sju minuter, tills min fru frågade om hon såg smal ut i sin nya dunjacka.”

Erik log snett. ”Men i år är det annorlunda! Jag känner det i kroppen.”

Just då vibrerade Eriks telefon. Det var ett automatiskt välkomst-SMS från gymmet: ”Välkommen Erik! Vi ser fram emot att se dig klockan 06:00 imorgon bitti för ditt första pass: ’Military Bootcamp - Death by Burpees’.”

Erik tittade på smoothien. Han tittade på regnet som piskade mot fönstret. Sedan tittade han på Holger.

”Du Holger… den där chokladasken där borta… den är tekniskt sett från 2025. Om vi äter upp den nu, så räknas det väl inte som att jag bryter löftet?”

”Erik”, sa Holger och klev in i hallen. ”Det är den mest logiska slutsatsen jag hört på hela det här året.”

Och så satt de där, femton minuter in i det nya året, och firade hälsans år med varsin pralin och en kopp starkt kaffe, medan gymkortet låg i hallen och samlade precis lagom mycket damm för att kännas som hemma.

-

Tja, så då har jag idkat lite nykter skrivterapi än en gång fast inte ens alkoholdjävulen legat på och stört mina cirklar vilket jag då är tacksam för. Har ingen chokladask hemma för nån sådan köpte jag inte till julen som var. Däremot ”hälsokost” i form av ett litet lager med ostkrokar. Så lär väl inte bli så värst smal och vacker ändå. Får nog nu sätta en klädnypa på ostkrokspåsen och koka på en kanna med kaffe istället för att hålla på med kroppsbyggande på fel sätt. Kör då
alkoholfritt vidare.

Ha det fint gott folk!

@Bubbelmorsan känns läskigt att lämna ”min kompis’ alkoholen som stått vid min sida de senaste åren. Men jag ska ge det ett försök.
Beroendeklinik låter intressant, skönt precis som du säger att bolla tankar och idéer med proffs. Det hade jag också velat göra.

@eliz. Bra att du kämpar på🩷. Varför vågar du inte vara alkoholfri? Vad känns läskigt?

Det går bra för mig, 76 dagar idag. Jag har haft en svacka i mellandagarna då jag brottares med om jag har ett problem eller inte.. Eller kanske en sorg över att lämna min kompis A. Eller att nyår närmade sig och att jag ville dricka bubbel. Tufft var det i alla fall. Fick ett infall (som jag ofta får) att kontakta en beroendeklinik och pratade med en man där som tyckte att jag har ett beroende och föreslog behandling. Så har mitt första möte imorgon. Känns bra att få bolla och resonera och ta inputs från ett proffs.

Och du, våga ta steget nu. Vi finns här för dig🩷

@Thompa_68 god fortsättning till dig oxå 💕☀️ vågar jag testa att vara alkoholfri, kanske det går om jag tar en dag i taget 🥺

@Bubbelmorsan det har gått både upp och ner. Men jag vill inte ge upp. Undrar om jag vågar testa att vara alkoholfri. Jag är livrädd, men orkar inte med mig själv som det är nu. Nu har jag chansen, gör om, gör rätt.
Kul att det verkar rulla på bra för dig 💕 ☀️ hur tänker du framöver….fortsatt ingen alkohol?

@Thompa_68 I nyktra kretsar brukar man prata om den ”första stela kvarten” vid sammankomster. Alla upplever den, om man inte hällt i sig en del innan man ens sätter sig till bords. Fokus på samtalen och ställa mycket frågor är tricket. Och andas, andas, andas. Den första stela kvarten går över. Och är det en tråkig fest så är det en tråkig fest, då kan man avvika så tidigt som det går. Jag hade en chef som alltid smet innan kaffet serverades 🤣

Samtalet med dryckesbrodern är nog viktigt att ta, men låt honom komma till dig. Hinta om att du gärna tar samtalet, så snart han är redo. Förändring måste alltid ske på individens initiativ.

Kram 🐘

@Sattva Stort grattis till 5 år som nykter! 🥳🥳🥳 Håller med dig, ett helt annat liv på så många sätt. Själv var jag back the days fast i dejtingträsket, usch. Förnedrande på alla sätt. När jag blev nykter raderade jag alla dejtingappar samtidigt. Vill knappt minnas, men det är viktigt att inte glömma. Påminna sig om vilken jävla resa vi faktiskt har gjort. Stolta och glada ska vi vara!

Kram 🐘

@Suey Jag hörde inte hennes tal, hade lagt mig. Får se om jag kan höra det i efterhand på svtplay.

Gott nytt år önskar jag dig också!

Kram 🐘

Dags att summera december: 26 sockerfria dagar och 11 löprundor, tjoho! December står sig bra i konkurrensen: nov (21/6), okt (26/6), sep (26/12) och aug (30/12). Jag gör en notering på väggkalendern varje kväll. En siffra i ena hörnet, andra siffran i andra hörnet. Så få icke-noterade dagar som möjligt på väggkalendern är målsättningen.

Och för nykomlingar vill jag förtydliga att mina ”löprundor” är cirka 3 km, naturliga intervaller i form av att jag springer så mycket jag orkar och vilar/går så mycket som jag måste. Och när hundens behov kräver. Ingen tidtagning. Syftet är att bli flåsig och svettig och skönt nöjd efteråt 😍 Bonus är bättre kondition och belastning på benen. Som blir starkare med tiden. Jag märker utveckling hela tiden, även om det är med myrsteg. Jag märker att förbättrad kondition ger mig mycket mer ork i vardagen.

En stor skillnad vad det gäller undantagen från de sockerfria dagarna är att jag i december just gjort undantag. Åt tex två lussebullar ihop med yngsta dottern när vi satt i kyrkan och väntade på luciatåget på luciadagen. Inget mer. Men tankarna fanns där: ”Nu är den här dagen ändå körd så nu kan du moffa en massa choklad och glass”. Men det fick stanna vid tanken, jag åkte inte och handlade mer. Åt äldsta dotterns goda bakverk och julgodis på julafton och juldagen. I rimliga mängder, som en del av måltiden. Åkte inte och köpte mer. Heja mig!

En annan sak som förändrats i mitt tänk är inställningen till slentriansmaskandet. Flera gånger på jobbet tex har det funnits godsaker på fikabordet under december. Men istället för att äta, för att det finns och bjuds, så har jag tänkt: ”Hmm, är det värt det?” Jag vet ju att lite godis väcker mersug. Jag vet att några veckors avhållsamhet gör att jag inte ens tänker på godis längre. Och jag kommer fram till att det inte är värt att bryta den positiva sviten. Samma missbruk, olika substanser.

En annan rolig sak är att jag har en pågående streak vad det gäller 10.000 steg per dag. Som igår visade 33 dagar i sträck, tjoho! Jag märker skillnad i mitt tänk. ”Kan jag gå en längre runda? Kan jag klämma in en promenad nu?” Allt för att slippa knata flera tusen steg när jag egentligen är redo för sängen. Jag blir allt duktigare på att bedöma ungefär hur många tusen steg olika promenader är. Gör morgonrundan lite längre, likaså lunchrundan osv. Hunden måste ju ändå ut, han är superglad för varje meter vi går extra. Fler lyktstolpar att pinka på.

Jag har under 2025 tagit tag i en hel del surdegar. Nu fortsätter jag och gör 2026 ännu bättre!

Kram 🐘

Det är bara att ta sig tillbaka. Är lätt att vara för hård mot sig själv. Kanske man inte ska se det som ett misslyckande utan en del av processen. Jag spårade inte ur eller blev totalt dekadent bara att jag inte gjorde vad jag hade bestämt mig för. Vilket har gjort mig besviken. Jag tycker det börjar bli segt att vara sjukskriven också får ingen riktig social interaktion med folk. Så nu har jag fått kräkt ur mig det iaf. Kul att se att så många kämpar på än!

@Bubbelmorsan halkade av den inslagna vägen. Drack lite. Blev besviken på mig själv surat en stund men är nu tillbaka igen. Hur går det för dig kompis?

@Bubbelmorsan @Thompa_68

Så jävla bra jobbat! Gott nytt år!

Jag fick en släng av ångest igår kväll, min sambo jobbade och var hemma själv med sjukt barn. Undrar om det svänger något omedvetet över att det var just nyår och alla festligheter det oftast har inneburit? Jag tyckte det var rätt skönt o sitta i morgonrock och (försöka) sova tidigt…