Senaste kommentarerna i forumet

@Silvertärnan Kan bara hålla med dig. Jag har vänner som är så uppbokade att det kan ta ett halvår innan man hittar en ledig helg då vi kan träffas. Jag brukar vilja ha en helg per månad uppbokad, inte mer. Jag behöver både vila och sköta hem och hund resterande tid.

Det finns inget bättre än inga måsten alls. Att dricka sitt morgonkaffe och tänka ”hmm, vad ska jag hitta på idag?” Och allt behöver inte vara så stort och märkvärdigt. Att jag fick sol i ögonen på lördagens långa lunchpromenad vid havet gladde mig oerhört ☀️

Kram 🐘

Det var en bra helg, jag har druckit varje dag men det kändes planerat och okej. Kommande vecka inträder 4 alkoholfria dagar, det ska bli spännande! En stor skillnad redan nu är att jag inte ser de första dagarna som ett problem, mer att det nu blivit naturligt att inleda veckan utan alkohol. "Bara att lägga till en dag". Jag vet att det inte kommer att vara så enkelt men jag är glad att jag har den känslan. Jag har en del små hemmaprojekt som jag ska ägna mig åt, och har köpt hem goda dryckesalternativ. Rörigt på jobbet som alltid vid den här årstiden, men inga fester eller liknande just nu, skönt. Hoppas er december också börjar bra!

@Thompa_68 Tack 🙏🏼 Det är lätt att kliva in i sin yrkesroll när man får en fråga kring sitt gebit men självklart ska man inte spekulera eller diagnostisera- det får läkare på plats göra.

@källarmannen Bra att det är bättre och att du drar ner. Jag hejar på dig! Vi har ju snackat lite till och från ☺️. Känner du minsta oro för pumpen så gå till VC och prata med läkare. Det finns ju massor av orsaker till andfåddhet och ökad puls - tex bara dålig kondis 😇.

Idag har jag semester, en grå, trist måndag i november! Jag har städning på schemat, inför jul och pga att jag kommer att jobba hela vägen in i kaklet. Jag har lärt mig lite genom åren, att jag behöver hinna få återhämtning mellan varven. Så - semester it is! Standardfrågan måndag morgon brukar vara "vad blev det i helgen" och jag blir alltid så imponerad över alla aktiviteter, resor, evenemang, fester och annat som folk hinner med en vanlig helg. Själv behöver jag tid till reflektion och återhämtning, det får jag inte av ett schema även på helgerna. Lite socialt förstås men gärna tid att bara skrota runt och hitta på något spontant, vara ute i trädgården, städa en garderob eller laga riktigt god mat. Jag har kompisar som aldrig har tid för en spontan grej på helgen, de kan vara uppbokade månader fram. Jag har inte det behovet, så tur att vi är olika. Det verkar vara lite status att vara upobokad också, men det kanske bara är något jag läser in. Trevlig måndag!

Usch vilken vidrig människa! Jag tycker illa om folk som parasiterar på andras känslor och skörhet, särskilt när du var så bräcklig. Jag har en nära kollega som är otroligt slipad i att manipulera och få allt att framstå som att hen är ett helgon och det är alltid "nånannans fel" när hen misslyckas med något. Jag försöker i det längsta att undvika hen men i veckan måste jag inleda ett samarbete som jag fasar för. Hen är en av de mest obehagligaste människa jag mött så jag behöver förbereda mig. Jag förstår precis hur du känner, man har litat på någon som visar sig vara någon som bara vill en illa. Bra att du tog dig ur situationen.

@asdf1973 Heja dig! Du kommer vänja dig vid detta efterhand och bli mer och mer bekväm i situationen. Du fixade det skitbra! Vi måste träna på att vara nyktra i alla sammanhang där vi tidigare har druckit - och allt man övar på blir man bättre på.

Kram 🐘

@asdf1973 Grymt bra jobbat! Vi tar som sagt en dag i taget, det där trevliga umgänget framöver när vännerna vill prova rom bygger ju inte på att du dricker alkohol, det är ju det sociala och gemenskapen som står i fokus. Samtidigt vet vi att när det blåses till fest med alkohol så vill gruppen gärna ha med alla då den lätt blir lite nervös om någon väljer att avstå. Det kan vara lite tufft om man är den som avstår, men hittills har det gått bra för min del, och det är nog en träningssak, för varje gång blir det mer avdramatiserat.

Jag tycker du kämpar på så himla bra och är en inspirationskälla för forumet. Välkommen till din månadsmilstolpe i morgon, jag har fem veckor då, vi ligger verkligen lika, känns gott! :-)

Tack alla för Era kloka inspel. Har historiskt alltid haft en hög puls, men för ca 1 månader sedan så blev jag väldigt andfådd under en promenad och såg att pulsen steg mot 135, sen har det blivit bättre och mycket beroende av att jag medvetet har minskat min konsumtion. Är 63 år, lite kulmage men ingen övervikt direkt. Känner som gott är en starkare motivation nu än tidigare så jag räknar med att det skall gå vägen nu. Har laddat upp med en massa alkoholfria alternativ. Tack alla än en gång för pepp 🙏

@Carisie Jag tycker ditt svar var informativt och inriktat på att hjälpa, det är lyckosamt med kompetens i forumet, även om vi förstås inte ska gå alltför djupt i resonemang som har med individuell hälsa att göra, för att inte spekulera. Men alkohol och hjärt/kärl-sjukdom har ju en tydlig statistisk koppling, och det är alltid bra att kolla upp om man upplever obehag eller något som är annorlunda.

@asdf1973 Yes, det vet vi och det känns dag för dag allt mindre ångestladdat att tänka att det inte ska bli ett första glas. Det är nog oundvikligt att man det går lite upp och ned i tillvaron med måendet när man gör en större livsförändring, även om det är till det positiva. För en del av hjärnan kan det ju initialt uppfattas som negativt och frambringa motstånd. Grundkänslan är ändå positiv, med en kropp som har energi och en hjärna som kan tänka klarare och inte fastnat så lätt i ältande. En dag i taget, idag dricker jag inte alkohol!

@Andrahalvlek Tack för omtanke och tips! :-)

@Bubbelmorsan Stort tack för inspel och vänlig pepp! Idag är en bra dag, ser med tillförsikt på vad den för med sig. .Blir en långkörning själv i bil, ska dra på musik på hög volym och bara vara. En dag i taget!

@Silvertärnan Tack för pepp! Jag känner att det är naturligt och mänskligt att vägen till ett bättre liv inte alltid är rak, det kommer mer eller mindre stora gupp eller kurvor som utmanar en och behöver hanteras på något sätt. Skönt att få skriva av sig om även det och få så fin respons från forumvänner. Inatt har jag sovit lite bättre och det känns direkt på måendet. Njuter av den andra koppen kaffe och är tacksam för att kroppen känns pigg och alert trots en mörk måndagsmorgon. Ljuvligt att slippa uppleva alkoholens efterverkningar som jag nog gjort i princip i början av varje ny vecka under lång tid.

@Källarmannen Hej igen. Eftersom mitt svar till dig tydligen kunde uppfattas som skrämmande känner jag mig manad att tillägga att jag med mitt svar ville uppmana dig att gå till läkare för att utesluta ev hjärtproblematik. För mig som har en specialistutbildning i Kardiologi, förvisso enbart för sjuksköterskor, såg jag mitt svar enbart informativt och hjälpande men det är såklart att det kan uppfattas annorlunda med andra glasögon. Det är tur att vi har kamrater i leden som kan påpeka felaktigheter vi gör så att vi kan rätta till dem.

Hoppas du får en fin start på december 🩵

@Gåbert Ja, du gissar nog rätt att rekommendationen blir att inte dricka ett litet glas. Att du ska ge det mer tid, ge hjärnan mer tid att återhämta sig och komma i balans. Det finns en utmaning i att bekräfta för dig själv att du har kontroll genom att göra det genom att dricka. Hjärnan har ett finger med i spelet och hjärnan bryr sig inte om hur du mår, om du ska dricka måttligt eller inte alls. Den är inte konstruerad för att bli påverkad av alkohol och det är en utmaning för hjärnan att hantera. Den är sedan urminnestider konstruerad för att överleva, som Anders Hansen säger.

Den vill bara ha mer av något som ger tillfredsställelse, tex att äta gott, värme och välbehag som ger naturligt dopamin. Alkohol ger konstgjort rejält förhöjt dopamin. Som man brukar säga ”hjärnan blir kidnappad”, alkohol påverkar starkt hjärnans belöningssystem och man fortsätter dricka trots negativa konsekvenser. Hjärnan frisätter massor av dopamin som är kopplat till njutning och motivation. Hjärnan vill bara ha mer av detta. Det är vi själva som satt igång denna process och inlärning genom alkoholtillförsel. Hjärnan behöver hantera den konstgjorda höga nivån av dopamin, vilket leder till ett starkt sug och minskad förmåga att känna glädje från naturliga källor som inte ger denna dopaminskjuts. Så att ge hjärnan mer tid för återhämtning och få balans i dopaminnivåerna är det bästa du kan göra för dig själv. Man brukar rekommendera 3 månader, för denna återhämtning. Med längre tids återhämtning kan man tänka lite klarare och få bättre inblick i sina mönster och i sitt varför.

Ha en fin måndag!🌟

@asdf1973, håll dig till det som känns tryggt för dig. Sen behöver du inte tänka så mycket på att ditt val är för evigt. Evigheten är ju så himla knepig att greppa. Ta det i stället som ett uppehåll om det känns lättare? Ett uppehåll kan på lite sikt bli för evigt men det behöver man inte tänka, eller säga till någon. Klappa dig på axeln, du har redan gjort grovjobbet🤗

@asdf1973 Bra jobbat! Visst är det skönt med den positiva inställningen? Mina vänner frågade mig i början (eller ja ganska länge 🤔) när jag skulle börja dricka igen och då svarade jag att jag säger till när det är aktuellt till dess kan ni utgå från att jag inte gör det 😂.🩵

Hej alla. Det gick över förväntan. Jag berättade ganska snabbt att jag tagit en paus för att jag inte mår bra av alkohol och vill dämpa min ångest och sova bättre på nätterna. Det blev ingen stor sak utan (precis som ni förespått) det tog emot utan några konstigheter. Det låg dock en förväntan på att jag ska börja dricka längre fram i tiden, det kom inlägg som "sen kan vi ju prova den där nya goda rommen som vi pratat om". Jag orkade inte säga att jag siktar på ett livslångt stopp. Känner att jag tar det gång för gång, sedan när jag tackat nej flera gånger och är en längre in på denna resa så kanske jag kan börja tro på och våga säga att jag slutat dricka för gott. Jag valde detta eftersom jag fortfarande känner en viss panik när jag tänker att det är för evigt, just nu är det dag för dag och vecka för vecka som känns tryggt, så jag håller mig till det under några månader till.

Nu har jag varit nykter i 29 dagar. Imorgon 2 december är det en månad nykter.

@Thompa_68 Du behöver kanske repetera lite? Sök på Craig Beck på youtube, han är grym.

Kram 🐘

@Thompa_68 Kämpa på. Du är ju min ledstjärna i detta. Men jag förstår precis vad du känner, det är alkoholromantiken som spökar "tänk att få sitta där med ett glas bubbel och bara njuta av livet som en lyckad och belevad människa". Tyvärr vet både du och jag hur det skulle sluta, så kämpa på❤️

Jag känner igen mig i dippen efter nån månad. Hjärnan är inne på att ifrågasätta valet av nykterhet vi gjort. Min första månad blev i slutet av juni, påväg in i semester och jäklar vad jag var tvungen att hålla emot och hålla fast vid mitt nyktra beslut. Du kommer att må så bra om ett tag när du fortsätter att vara nykter. Det är ett gupp i vägen som du fixar! Snart vänder det 🌞.

Ja man vill ju vara ett stöd. Men orken tar slut. Blir så glad varje gång det varit en bra stund men man går sönder då det brakar igen. Vågar inte hoppas . Så för att orka så måste jag försöka låta det vara. Men då känner man sig dålig. Blir liksom aldrig bra.

@supportivechaos den där pendlingen är vidrig att vara i, känner igen den så väl!

Första gången jag lämnade min exman drack han dagligen (och mycket mer än jag såg), när han inte var påverkad var han irriterad och det kändes mest som vi andra var i vägen.

Jag vaknade en morgon, dagen innan en planerad ”romantisk” helg på hotell och kände: nä, jag kan bara inte göra det här mer. Det går inte!

Ett tag efter jag flyttat blev han ju nykter och alla konstiga beteenden lovades vara borta. Jag upplevde att jag fått tillbaka den man jag förälskade mig i.

Andra gången var det svårare i och med att han inte drack. Jag fick inte ihop det. Varför gjorde han inte det han hade lovat?! Varför blev allt så konstigt även när han inte drack?

Efter några månader i gemensam bostad rasslade jag åter igen runt som ett spöke och kände att jag tappade bort mig själv. Att jag var i vägen, krävde för mycket och alltid var jobbig som ville prata om hur jag kände.

Väldigt mycket DARVO i de samtalen.

Till sist började han också uttrycka sig väldigt govt och påstod att han aldrig sagt det jag visste att han lovat.

Jag visste att han lovat, och jag visste också vad jag lovat mig själv: funkar det inte så kommer jag att gå igen (trodde ju själv att det i så fall skulle bero på alkoholen, men så blev det inte).

Till sist ställde jag ett ultimatum: sök hjälp annars funkar det här inte längre för mig.

Men han behövde ingen hjälp, och där var beslutet fattat.

Han var förberedd och kom direkt in med skisser på hur det ekonomiska skulle delas upp och jag tänker nu att det var vad man kallar reverse discard.

Våldet ökade för att till sist tvinga mig att lämna. Han visste att vi skulle skiljas, inte jag.

Jag fick gå över i robot läge för att hantera allt som kom sen.

Jag har nu fått hjälp från kvinnojouren i ett halvår, utan den hjälpen vet jag inte hur jag skulle ha klarat mitt förstånd.

Exmaken har redan börjat prata om att flytta ihop enligt en vän till en vän.

Jag tycker så synd om henne, och är samtidigt tacksam.

Väntar på traumabehandling, jag visste inte alls att relationen påverkat mig så mycket som den gjort förrän jag kom ur den.

Saker jag kände när jag var i relationen: förvirring, utmattning, osäker på enkla saker jag tidigare klarat utan problem, minskad kontakt med mitt sociala nätverk eftersom jag var så trött, sjukskrivning pga utmattning, ifrågasättande av mig själv, mina behov, mina känslor, min rätt att känna känslor överhuvudtaget. Och samtidigt känslan av att vilja ha ”de bra stunderna”.

Önskar nu att jag hade skrivit dagbok under den tiden eftersom allt nu är fragmenterat och det har tagit lång tid att få min egen berättelse från denna tid att hänga ihop.

Jag tror du gör helt rätt att söka stöd hos kvinnojour. Om din partner har liknande tendenser som min kan det bli en besvärlig tid och jag tror det är väldigt bra att ha hjälp från någon som kan sätta ord på det som händer.

Manipulativa personer använder sig ju av bland annat charm och imiterade värderingar för att få partnern att stanna kvar. Men också skuldvändning och gaslighting som du beskriver.

För mig blev det en tuff tid, men jag är ändå så oerhört glad och tacksam att jag tog mig ur. Nu kan jag i alla fall bygga upp det jag förlorat istället för att jag hade stannat kvar och förlorat ännu mer.

Läs gärna i mina trådar där jag skrivit mer om hur min resa sett ut❤️

@supportivechaos
Hej.
Man har ju tillvaron på olika sätt. Vi hade ju olika boenden och inga gemensamma barn, så jag hade det väl "lättare" än andra med kanske barn , stort hus, gård, lån ... Men jobbigt var det ju ändå för jag hade varit ordentligt medberoende.

Det som gjorde att jag inte ville mer var en mix, bara gav och gav, minns inte när han var nykter senast, jag var trött och slut och ledsen. Det avgörande i allt vet jag faktiskt inte riktigt, men jag bara orkade inte en dag! Känslan kom.
Det var "bara" stopp. Tvärnit. Inte mer.

💜🌹

Ja. Men hur gör man istället?
Ska jag undvika att fråga om han druckit eller inte? Inte ha dialog runt hur nyktra dagar går och känns?
Bara utgå från att han inte gjort det, om det inte verkar så?
Jag får bara en smått obehaglig känsla av att blunda eller vara naiv när jag gör så. Men det kanske bara är medberoendet som talar, eller min brist på tillit.