Senaste kommentarerna i forumet

@Dragonfly ja det gör otroligt ont 💔
Det överskuggar hela tillvaron. Gör att jag egentligen inte vill någonting och att även solens strålar mattas. Världen att kännas färglös. Jag önskar ingen att uppleva det. Vill ändå tro att det är rätt att hålla mig nykter, det oavsett ska ge mig mer livskvalité. Eller i alla fall inte en kvalité under bottennivå där jag nu sprattlar. Hoppas du har en bra helg och njuter söndag 🌺

@Jempa123 dito!! 🌺

@Bubbelmorsan det värmer så att få höra. Verkligen förlåt att jag inte skriver eller så just nu. 🌺
Hoppas din söndag blir fin och att du får en bra start på veckan.

44 dagar. Inte tipptopp i själen men fortfarande på helnykter bana. Önskar alla fin söndag 🌺

Ja du @fooliehutten, att välja lycka är nog svårt om man bara skulle säga ”nu väljer jag” omöjligt skulle jag nog säga. För mig när jag väljer lycka handlar det om vad jag gör för att påverka. Det jag inte mår bra av försöker jag förändra, jag kan dränera mig fullständigt genom att ha modet att förändra det jag kan. Jag tror det är där jag hamnar alla gånger jag känner att jag hamnar djupt ner i gropen av mörker. Efter jag har gjort allt jag kan för att stå för mina värderingar och göra allt jag kan för att driva på allt jag faktiskt kan påverka. Det är på ett sätt en superkraft för jag lyckas med det jag tar mig an men jag ser det inte direkt efteråt eftersom jag är så fullständigt slut på all energi men efter jag vilat några veckor från senaste uppnådda målet kan jag se hur jag kämpade och jag ser resultatet och jag kan känna mig stolt över hur stark jag varit. Det jag ser att jag behöver är att lyckas hitta balans i mitt förändringsarbete så jag inte alltid slutar som en blöt pöl utan livsenergi kvar.

Tacksamheten är så viktig @Andrahalvlek, men den kan verkligen vara svår att fånga när man mår som sämst, jag kan veta intellektuellt allt jag har att vara tacksam för men min inre kritiker är så otroligt gigantiskt stor när jag är dränerad att den får mig att tro på riktigt att ingen gillar mig och att alla klarar sig utan mig. Det är så galet ser jag när jag klättrat upp ut gropen och ser allt jag åstadkommit men när jag är dränerad ser jag bara svart.

Så hur lär man sig att kämpa i balans, utan att känslomässigt dräpa sig själv? Detta får bli min observation inför kommande processer, se på situationen uppifrån/utifrån. Observera mina tankar och känslor, lära mig att gå in långsamt utan att attackera problemet med all energi på en gång utan sippra ut, lite i taget, försiktigt och strategiskt. Yoga, promenera, vila, tanka kärlek, vara i naturen🙏❤️

Kram❤️

@Ledlampa Hej,
Grymt bra jobbat! Jag gjorde ett försök, mitt första förra hösten i november. Mycket inspirerad av Vitvargen här. Jag bara tvärslutade och hade några obehagliga nätter och lyckades hålla uppe i 2 månader. Jag hade inte någon tanke att det skulle bli för alltid utan ville bara testa om jag kunde och se vilka fördelarna blev. Fördelarna blev många och de kom också ganska snabbt. Trots det så trillade jag tillbaka vid årsskiftet och har nu haft drygt 2 månader av eskalerande konsumtion och är tillbaka där jag var när jag slutade i oktober ifjol. Nu ska jag sluta igen och se om jag kan hålla fast vid fördelarna som jag faktiskt hann uppleva så många av. Alkoholen är ett ruggigt gift!

Söndag har det blivit, och har faktiskt sovit några timmar efter att ha ätit på lite tokig tid mitt i natten. Något som nog ändå var helt rätt eftersom John Blund med sitt paraply kom på besök med sitt sömnpulver. Hade ju tänkt pizza och cola igår. Men orkade inte slå på någon ugn och vänta, så det blev smörgåsar och mjölk istället. Började med en morot och sedan sade magkänslan till om en burk makrill i tomatsås och sedan ostmackor, två till antalet. Man ska gå på magkänslan när det handlar om saker som matbiten tydligen.

Har läst lite på detta eminenta forum och känner verkligen för de som har det svårt med alkoholen. Man är ju lite småreligiös ibland med sin barnatro, så har faktiskt bett till Skaparen samt Herren om att inte minst de som på anhörigsidor lider, ska få det lite enklare och att de som dricker och förstör känslan i tillvaron för andra ska vakna upp och ta det lite lugnt med drickandet. Det finns sånt som berör alltså, som att en orolig fru tycks ha fått en efterlängtad semester till nåt mindre efterlängtat.

Det är alltså vilodag här och inte sörjer man att man var nykter igår som det heter. När man för bara drygt två år och fyra månader sedan drack som om det inte fanns någon morgondag, då hade man då i denna stund inte suttit och funderat på att stärka sig med lite päronsaft. Men saker och ting kan med en hel del envishet och lite tro på en högre makt som det heter faktiskt vända ibland. Men man får hålla fokus och inte tappa greppet. För man vet då att det är lätt hänt att humöret svänger och då får man vara försiktig. Tänka HALT och ta ett steg i taget.

Nu börjar det ljusna utanför köksfönstret och en känsla sade att det är dags att klä på sig och gå utanför dörren med ett par soppåsar. Det är inte mycket man får gjort. Men alkoholfri det är man då och det är väl egentligen ett mindre mirakel. Ja, det märkliga att man har hamnat i ett alkoholfritt tillstånd som hållit i sig så pass länge. Tänk 875 dagar sade en dagräknare att man varit nykter skribent och tänkare på detta forum, så det kan bli. Det tog jag mig allt en slurk päronsaft på. Förresten @Carisie, det var trevligt du tittade in kompis, sånt uppskattas.

Ha det gott!

@november25 idag söndag ( här i Thailand) har jag gett honom ett ultimatum-mig eller spriten. Han säger att han väljer mig och att han ska börja med sin Antabus när vi kommer hem den 25/3.
Jag har sagt att jag ska fråga hotellet om det finns rum ledigt resterande tid. Han vill inte det, men jag tror inte jag orkar mera

@Rike lördag natt var samma visa, gap och skrik och nu efter att vi varit på marknad blev han så stupfull att han knappt kunde gå. Fick boka en tuktuk och ta honom hem till hotellet.
Jag skäms så för grannarna har nog störts av hans skrik, känns som hela hotellet vet och har hört honom. Idag söndag kändes det som att alla tittade på mig när jag var och är frukost- ensam förstås

@En orolig fru jag undrar om kvinnofridslinjen kanske kan hjälpa på något sätt.

Har sett att de har information om hur man kan kontakta dem utomlands (inom EU kopplas man till då till hjälp lokalt, men vet ej hur det fungerar i Thailand).

Kan vara värt ett försök: kvinnofridslinjen.se

Skickar styrkekram!

Hej alla Har inget nytt att komma med.

Står och stampar på samma ställe som tidigare. Både i humöret allt runt det.
Håller mig undan alkohol och droger
Söker jobb Gör några hederliga affärer här och där. Betalar av skulder och räkningar. Räknar dagar veckor och månader. Skjuter vildsvin. Filar på cv Oroar mig för katten. Hugger ved Söker fler jobb och försöker jämna ut gräsmattan. Skjuter och drar ut mat till räven och örnen
Filar på personliga brevet

Du har inte en tilläggsförsäkring på biljetterna så att de är av- eller ombokningsbara?
Att sitta där i tre veckor med ett fyllo är inte okej. Jag hade fått panik. Hade bokat något på ett kreditkort och stuckit direkt. Kan hotellets personal hjälpa till på något sätt?
Skickar styrka till dig!

@Bubbelmorsan nä tittar man tillbaka var ju spiralen väldigt destruktiv; hålla ett orimligt tempo och sen dricka alkohol för att hantera det; må sämre och så börja om cykeln 😆😆

Hej!
Tänker att du av egen erfarenhet - beklagar den- vet så väl och inte vill ha detta för egen del och inte heller låta dina barn drabbas.
Du behöver stöd t ex via kommun eller kvinnojour, vänta inte ring på måndag. Du o barnen förtjänar det bästa, men tyvärr är det bara du som kan ta intiativet♥️

Tror på dig fortsätt uppdatera
Kram

K

Dag 73. Häng hos vänner hela em och kvällen. Känns naturligt att komma med min kasse alkoholfritt. Är som vanligt förväntan innan som är svårast; typ tänker att jag kommer tycka det är jobbigt att inte dricka men när jag väl är i stunden känns det inte så. Vad knäpp hjärnan är egentligen, men skönt jag lärt mig mönstret för då blir det ganska lätt att bara va i det, notera det och låta det passera. En sak som oxå hänt mig i nykterheten är att jag inte ser några vinster i att vara uppe sent, går gärna o lägger mig en lördag vid 22, kan känna mig lite tråkig men det är väl kanske ok när man mår bra av det? 🌟❤️

Förekom o ta kontakten 👍 du förtjänar bättre!

Hejsan @Carisie, här rullar det på som det ska. Inte mycket gående och rörelse fysiskt. Men det knatar då alkoholfritt på som det ska. Stugsittare är man, och kommer man utanför dörren en gång i veckan får man väl vara glad. Var det inte för att man måste handla mat ibland så hade man väl rostat ihop totalt för längesen. Men det blir väl kanske lite mer rörelse framöver.

Det är ju för fasiken vår alltså Fick nyss en liten dip i humöret och det kändes väl lite släpigt och stillastående på nåt sätt. Dystymin hälsade väl på liksom. Man kan inget. Man får inget vettigt gjort. Alla andra kan ju allt. Värdelöst, Fy och bläh. Bla, bla, bla. Men då kom man till sist på att det väl bara var en liten släng av akut Rock 'n' Roll abstinens.

Hade inte lyssnat på svängig musik på flera dar alltså. Bara fokuserat på att bli insatt i tekniska dataprylar. Plockade ju fram en gammal kontorsdator ur ett hörn. Köpt spontant nån gång förra året. Tanken var att det alltid är bra att ha nån extra dator i reserv liksom. Hade ju även för ljusår sedan tröttnat på vanliga datorns snokande och reklamspridande och tänkt länge att kanske nåt annat som ett oberoende avskalat operativsystem av nåt slag nog var melodin. Kanske bygga musikdator...

Tja så ungefär. La, la, la... Kanske nån Linuxvariant. Järnspikar nu ska det bli nystart med ett nytt operativsystem alltså. Skruva om del i dumburken alltså. Kaffet och koffeinet verkar nu kickat in liksom och låten Sweet Little Rock n Roller, en cool rockig tagning med Rod Stewart från förr satt som en smäck. Nej, nu får man väl ta den där pizzan som man tänkt på en stund. Man måste ju tanka på bränsle ibland så att man inte helt tappar energin och säckar ihop.

Ha det fint!

Har kommit till en punkt där jag verkligen orkar inte mer, jag har alltid druckit måttligt men när jag fick mina barn för mindre än 2 år sen har jag helt slutad att drycka, vill vara nykter med barn, vill leka med dem och ge dem allt de behöver, min tanke sista dagarna var faktiskt att ringa polisen när hon slängde på mig en glasburk, men jag vet inte vad händer om jag ringer polisen, dem säkert vill att hon blåser och dem kommer att säga vilka stora promille hon har, men sen? Kanske en anmälningar till socialen eller polisen ta henne till polisstation? Jag vet verkligen inte, men jag kan inte fortsätta så, för min skull och framför allt för mina barn skull.

@Markus86
Du blir inte fråntagen barnen om du visar att du skyddar dem och är en bra förälder. Men kanske om du väljer att fortsätta bo med henne. Kontakta kommunen lägg allt på bordet och meddela att du kommer att fullfölja allt som står i din makt för att de ska må bra.
Låt dem inte växa upp i detta ♥️

@Flarran God kväll käre vän ☺️ Kikar in och önskar dig en trevlig helg med pizza & cola. Tack för titt och pepp i Nollköping C - vet inte om du sett svaret?! Hoppas natten blir god mot dig och att några solstrålar hittar till din näsa imorgon. Kram! 🩵

@Markus86 det ska också finnas möjlighet att söka hjälp inom kommunen ang våld i nära relationer.

@Markus86 vilken otroligt tuff situation!

Du skriver att du är rädd att ni ska bli fråntagna barnen, påminner om att det är din sambo som i så fall blir fråntagen barnen och inte du. Däremot kan det ju bli så att de anser att ni inte kan fortsätta leva tillsammans.

Situationen låter helt ohållbar och farlig. Även om du inte upplever att hon ger sig på barnen i nuläget så är sjukdomen alkoholism progressiv och situationen kommer försämras om din partner inte söker hjälp. Barnen lever också i en miljö där de bevittnar alkoholism och våld.

Du har försökt prata med henne om att söka hjälp, men hon vill inte.

Jag tänker att du behöver söka stöd för egen del. Det är jättesvårt att själv fatta kloka beslut när en lever i kaos. Barnen behöver dig nu. Du behöver dig. Din sambo är sjuk, så det blir tyvärr du som behöver ta ansvar för att barnen och du själv får en dräglig och trygg tillvaro.

Jag har själv levt med en partner som var alkoholist och våldsam (dock ej fysiskt). Våldet bryter ner en och gör ofta att man blir förvirrad och får svårt att fatta kloka beslut.

Kontakta en mans- eller brottsofferjour. Det kanske känns som ett stort steg, men jag tror att det är viktigt att du får kontakt med någon som är kunnig inom området våld för att de ska kunna hjälpa dig på bästa sätt. Den kompetensen saknas tyvärr ofta inom vården.

Ta hand om dig och barnen❣️

Tänk vad kloka alla på detta forum är. Så mycket samlad livsvisdom på en och samma gång alltså. Så tänker jag rätt många gånger när jag läser i olika trådar. Det är inte bara alkohol utan det är så mycket annat som pågår hela tiden. Sånt som människor brottas med som gör att det ibland kanske blir lite för mycket av sånt som man ska hålla måtta omkring, För allt som går till överdrift skadar.

Har hittat tillbaka till teknikintresset och pysslat en hel del med datorer och studerat en massa på nätet om ett operativsystem till datorer som man varit intresserad av ett bra tag, men som man inte orkat sätta sig in i liksom. För det man redan kan, det är ju enkelt. Då kör man gärna vidare på den vägen då det går med automatik, man slipper tänka, då det redan sitter där.

När alkohol smyger sig in i vardagen, så blir det till sist bara sånt man tänker på. Man gör det man måste bara för att få allt att gå runt, man lever men ändå inte riktigt, utan lever för nästa burk, glas och flaska. Nu är man en någorlunda normal nykterkvist, vem kunde väl tro att nåt sånt skulle kunna hända när man jämt gick runt och släpade på en massa flaskor och burkar i en sliten ryggsäck. Tung tid var det, och man ville inte vara som man var, men man gjorde samma invanda och tjatiga grej ändå.

Man gick som en robot efter samma spår och fram och tillbaka till bolaget som i en evig loop. Handlade aldrig flaskor med vin och sprit för att det var gott. Nej, det var bara procent till bästa peng som man var ute efter jämt och ständigt. Man hade sin rutin när det gällde drickandet, man drack som efter ett schema, alltid likadant. Man hade sin öl och vin som sällskap, som en slags kompis som alltid var med. Tänk att det kan bli så himla viktigt med sånt som ju inte är viktigt alls. Så mycket saker man väl missat i dimman. Nu har väl bilden klarnat lite kanske.

Lördag är det idag och det brukade tidigare betyda att man vid den här tiden väl hade sänkt ett ospecificerat antal burkar starköl i stegrande grad av procent och växlat upp till annat skräp stegvis. Man var i sin bubbla som det heter, och där satt man fast. Man var trött på att slå sig själv i skallen med en flaska, men man gjorde det ändå av gammal vana. Det spelade ingen roll nånting egentligen. Hjärnan blir kidnappad av alkohol säger experter, och nog är det så. Men man kan faktiskt stanna upp och tänka till en aning om man av olika orsaker ges möjlighet till det även när man sitter rätt djupt i alkoholträsket. Det tog jag mig allt en slurk starkvara på. Ingen alkohol i form av nån öl, vin eller sprit. Bara svinstarkt svart kaffe.

Den dryck som man när man drack annat alltså, bara fnyste åt och kände ett milt förakt emot. Hur kunde folk vara så korkade att de gick på café och betalade dyrt för sånt när det var tusen gånger bättre att lägga pengar på vin eller starkare prylar med mera bett i liksom. Har gått på känsla idag och ätit när jag varit hungrig, sovit när jag varit trött, inte tänkt så mycket, bara varit liksom och det är väl så det ska vara. Man behöver inte krångla till allt och nog är det skönt att inte behöva vara slav under lasten och bara jaga berusning i varierad grad.

Man kunde göra saker man tyckte var kul förr, men man höll alltid koll på klockan så att man skulle hinna in på bolaget i tid för att fylla ryggsäcken med flaskor och burkar. Sånt behöver man inte hålla på med nu och det är då en vinst i frihet. Nu sade magkänslan till om att det nog är dags att tanka på lite bränsle och livsmedel. Kanske en pizza och lite cola, för det är ju i alla fall lördag. Tänk vad konstigt det är, förr kunde man vara på ett ställe, men samtidigt i tanken på ett helt annat. Bara dansande efter alkoholdjävulens pipa. Närvaro i stunden, tjosan-hejsan alltså, vad var det för nåt.

Nej, nu får det vara nog med spontanskrivet tok på en stund för nu knorrade magen till igen om den där pizzan man har i frysen, kanske lägga några isbitar i glaset med cola också, då det ju blir lite festligare och lyxigare på nåt sätt. Det behövs inte mycket för att sätta guldkant på tillvaron om man inte har så stora krav på allting. Förresten @Suey, det var trevligt att du skrev en rad på sidan här kompis, sånt uppskattas alltid.

Ha det gott!

@Anayh5 först vill jag bara skicka en kram! Förstår verkligen att situationen är tuff, speciellt med två små barn.

Utifrån uppgifter jag hittat på trafiko.se innehåller 50 cl folköl ca 4,5 cl starksprit. 4,5*12 skulle då vara ca 54 cl starksprit, det vill säga ungefär en halvliter starksprit per dag beräknat på 12 burkar (mindre vissa dagar, mer andra). Det blir nästan 4 liter starksprit i veckan.

Så ja, din känsla stämmer. Det är allvarligt.

Du beskriver också att din partner är kontrollerande och kan vara nedvärderande samt skuldbeläggande. Jag känner tyvärr igen det från min tidigare relation.

Min exman blev nykter, men efter ett tag kom dessa beteenden tillbaka. Det är så svårt att veta vad som är vad när någon är sjuk i beroende.

Har du något stöd i det här? Vänner, familj eller samtalskontakt?

Jag tänker att det är väldigt tufft att stå ensam i allt det du beskriver.

Själv fick jag väldigt bra hjälp att reda i allt av en kvinnojour, jag hade inte kommit till insikt att det jag var utsatt för klassades som våld i nära relation förrän jag kom dit.

Om du inte redan har stöd så uppmuntrar jag dig att söka hjälp för egen del. När någon dricker, kontrollerar och skuldbelägger är det lätt att själv bli väldigt trött och förvirrad, så att få någon utomstående som kan hjälpa en reda ut tankar och hålla kvar en i verkligheten kan vara helt avgörande.

Ta hand om dig och barnen❤️

Läser i min egen tråd o i andras o reflekterar över hur mycket jag lär mig av er alla. Även att själv ge råd till andra är lärorikt. Jag känner för så många av oss här, som kämpar med livet med en beroende o med livet i största allmänhet.

Tänkte vidare på vad jag skulle säga till någon som satt i min sits, som levde mitt liv o hade samma snurr o kaos av tankar i huvudet. Med detta enorma ansvar för att alla ska må bra, inklusive jag själv.

Nu mår jag inte bra. Sömnen har kraschat o då funkar snart ingenting. Kan inte jobba i mitt skick just nu.
Fösöker ta hand om mig själv o få ordning på sömnen. Arbetsgivaren försöker göra sitt för att anpassa jobbsituationen (jobbet - en annan stor del av livet som ska funka).

Men den största anledningen till att jag inte sover är min oro för min mans drickande o vad det gör med oss! Jag vet ju det. Kan inte slappna av, är aldrig ledig. Ständigt i beredskap.
Därav, för min hälsas skull, tog jag steget att samtala med mannen o talade då om vad min oro var o som delvis orsakar mina sömnproblem - hans alkoholkonsumtion.
Det var jobbigt för honom att höra o jobbigt att säga men jag sa det.

Sen dess har jag noterat att han lagt om sitt drickande, nya mönster, men han har inte minskat på mängden. Alltså ingen eg förändring. Men det pratar vi ju inte om.

Så vad skulle jag då säga till någon i min situation?
'Mannen dricker, han är sannolikt alkoholist. Det orsakar en konstant oro i dig som i sin tur ger dig sömnbrist. Utan sömn blir man sjuk, utan sömn kan man inte leva. Du måste prioritera ditt liv!'

Ja, jag vet.