skrev Louise1 i hur mycket är för mycket?

Hej Dompan!

Det var väl jättebra att du ramlade in här på "fel" sida. Som Mulletanten skriver så skriver vi på olika sidor om vi vill. Om Lillablå's tråd har öppnat dina ögon så är ju det helt fantastiskt. Jag hoppas du hittar ett sätt att komma vidare när du nu verkar vara medveten om att du har ett problem. Även om du bor på liten ort så är det värt att gå.

Lycka till Dompan! Jag håller tummarna för att det går bra! Du kan väl starta en tråd så vi får följa din resa. Det kan vara ett sätt att lyckas.

/Louise


skrev Gäst i Vägen tillbaka till mig själv

Stigsdotter!.

Nu har du kommit ett jättesteg ju !!.
Du erkänner för dej och alla oss andra, vännen !, du har insett !!.
Lika klok som vanligt :-) , men ibland inser man kanske inte själv att man faktiskt är riktigt smart !!.

nej !!, du är inte dålig !, du hjälper oss alla och dej själv !!.
Du har hjälpt mej ikväll !!, har varit svag idag och funderat på om jag inte skulle kunna ta en liten grogg ikväll nu när jag inte druckit sen i fredags, lite som belöning ...
Men gick in här och läste ditt inlägg och det fick mej att direkt bestämma mej !!, inte en droppe ikväll, inte imorgon heller !!.

TACK !!.
Häng kvar och kämpa !!.


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Kom tillbaka fort i dag, bakade en hel hög med bullar och nu känns det bättre. men konstig är hjärnan. Kommer hem och mår lite dåligt, in i duschen och sen plötsligt kommer lusten att ställa sig att baka. Gubben skrattade gott när han kom hem och hela köket är fullt med bullar som skall in i frysen, för jag skall ju ner i vikt. Jag behöver er med, många kramar till er


skrev santorini i Vägen tillbaka till mig själv

och klok som du alltid har varit. Vi vet ju alla att det inte är så vi fungerar när vi övermannas av suget och faller. Upp igen. Vi har alla gjort så många gånger men ge inte upp. DU är inte samma sak som dina handlingar. Tråkigt för dej men ta nya tag. Kramar, kom igen!


skrev Maria42 i Att ta ett steg i taget

Tråkigt att det var en sämre dag, men så är livet, lite upp och ner. Jag behöver dig så kämpa på, vi klarar det, imorgon kanske det känns lättare igen. Kram!


skrev Maria42 i Måste bli ett slut på detta!

Lustigt det där med bakfylla, jag har druckit varje vardag sista halvåret och jag tyckte inte heller jag var bakis. Jo tjena, den skillnad i pigghet och ork är enormt stor, känner också att jag orkar engagera mig i saker. Tidigare brydde jag mig inte, ville bara vara hemma och ta fram mitt vin. Bra Santorini att du stod emot idag, jag åker hem först nu, fullt upp hela dagen och inget sug. Ska se Biggest looser Sverige ikväll och dricka citronvatten. Kram på er!


skrev viktoria i Vägen tillbaka till mig själv

Nej, du är inte en falsk människa...bara människa♥


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

...och nu står ungarna här och "ååhhh vad gott det luktar", varsågod ni har redan ätit gå och gör läxor. Katten har fått en del av oliverna som skulle i soppan & sen ville han ut så nu är det tyst (ja, min katt tycker om svarta oliver :-) Matte fick lite vodka och juice och det kändes bra faktiskt. Eller?

Jag observerar mig själv och känner att mina fingrar är iskalla=jag har låg energinivå men är inte hungrig. Alkoholen mättar gott. Träffade läkaren på beroende ("livstils-") mottagningen i morse och berättade att jag druckit vid två tillfällen då jag i julas utsatt mig själv för min svaghet: köket. Tiramisu med konjak (borde använt mandellikör som man brukar, den tycker jag ju inte om, men konjaken var gammal och var ju tvungen att smaka av den ett par gånger). Sen gjorde jag vinsås och det vet man ju hur det kan bli när man köper en bib av något okänt - kan ju förstöra hela såsen! Bäst smaka innan, under efter, o lite till sen. Tur att jag hittade en 2-liters bib så där var ju inte så mycket att hutta på efter såslagningen och makens intag.

"känns detta som ett misslyckande?" frågade läkaren och "nej" sa jag, "känns mer som ett bekräftande att ja, nej, detta är ju inget för mig egentligen!!"

Fast idag då? Där var nog ett riktigt sug som jag gav efter för. Och, nu har det visst eskalerat. Kanske en liten indikation om detta som många vittnar om att när man väl trillar dit igen så gör man det ordentligt. (nåja, nu har jag ju inte supit mig redlös, men en dag ledde till en annan som ledde till en annan osv).

Och nu tänker jag på en av de saker som kanske är ett av mina största problemområden: den falska människan! Jag är inte så himla bra som man kan tro. Det var verkligen inte så lätt att låta bli som jag trodde, nä, tacka fasen för det när man är en sådan egentligen. Ja vad ska man tro, detta är väl typiskt för en människa med låg självkänsla: att man tror att människor lurats och att de när som helst kan upptäcka lurendrejeriet! Jag har ju lurat er också! Så många av er har lämnat uppskattande kommentarer till mina ord och stöd - ordet klok har använts i fler än en tråd. Ja snacka går ju, det är jag duktig på (eller, ja skriva då, men att följa alla kloka ord jag själv yttrar - det går minsann inte).

Usch, nu känner jag mig riktigt låg. Fryser fortfarande trots en stor skål god fiskgryta. Lika bra att köra all-in, går nu och tar lite mera vodkablandning, kanske ringa maken och kolla att han ska jobba sent idag. Sen får ungarna en godnattsaga med alkodräkt.

Jaha, maken skulle visst åka hem nu. Ojdå, vad stressigt det blev, och hoppsan där tror jag visst att grannen såg när jag lyfte vodkaflaskan till munnen... in i duschen, over & out...


skrev mulletant i hur mycket är för mycket?

härligt att läsa ditt inlägg! Här läser man och skriver var man vill, jag har skrivit ett år här men också på beroendesidorna som jag följt lika intensivt som denna där jag "hör hemma". Vi bor också på liten ort och har inte sökt professionell hjälp av olika skäl. Det har gått bra men inte varit lätt! Varmt lycka till! / mt


skrev santorini i Vägen tillbaka till mig själv

det kommer bättre dagar! Jag förstår att du blir stressad oj oj. Men försök att inte låta vinet bli lösningen utan kämpa på!


skrev Andas i Vägen tillbaka till mig själv

Jag känner VÄLDIGT väl igen känslan! Det enda jag hade som mantra var: "hem till vinet", "hem till vinet", "hem till vinet". Jag blev helt överväldigad ibland av allt, helt stissig och ville bara vara ifred. Hur kunde jag hamna så här i livet med denna outhärdliga vardag, tänkte jag?

Det visade sig att dessa "anfall" kom med ganska jämna mellanrum. Och efter lite mer än en vecka kändes allt bra igen.

Och efter en utredning fick jag veta att jag led av kraftig PMS!
Fick som en minidepression en gång i månaden.

Kan det kanske vara det som kommer över dig?

Vad anledningen än är så lider jag med dig!


skrev santorini i Att ta ett steg i taget

tråkigt att du inte mår bra idag men vi får nog räkna med bättre och sämre dagar. Vad klokt av dej att tänka på att lägga dej tidigt, vad som helst som vi hittar på är bättre än ett återfall. Jag behöver dej som sällskap på vägen så kämpa på! Snart har vi klarat av 2 veckor, sen 1 månad.


skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!

Ännu en dag har snart gått. Idag var jag ett ärende in till centrum efter jobbet och parkerade på systembolagets kundparkering, centralt och bra. Då kände jag en kort stund ett litet sug, en liten tanke på att det skulle vara trevligt att gå in och köpa vin. Jovisst, vi vet ju hur "trevligt" det skulle bli sen! Nå jag skulle inte göra det och tanken for snabbt förbi. Man kanske ska utmana sej lite så där lagom men inte mer.
Jag roade mej med att göra en sammanräkning idag på vad jag/vi handlat på bankkortet från systemet. Summan blev hisnande! Jag räknade från kontoutdragen så det stämmer nog. Nu har jag ju inte druckit allt själv men ändå. Det var mer än jag kunde trott. Så nu har jag tagit fram en sparbössa där jag ska lägga summan varje vecka som jag fick när jag dividerade årskostnaden med 52 veckor. Det blir en redig slant när året är slut att göra nåt roligt för. En resa så småningom, 5-stjärningt hotell räcker det nog till...

Det ska bli spännande att se hur min man kommer att göra till helgen. Hans konsumtion kommer nog att minska betydligt när inte jag hänger med. Han får göra som han vill, jag vet att han inte köper hem mer än vad han tänker dricka under helgen i alla fall. Vi har lyckligtvis inget barskåp som står här och kan stressa mej. Spännande tider.

Trots att jag sov dåligt inatt så har jag varit pigg och energisk på jobbet. Ingen baksmälla, det är en stor skillnad. Jag trodde inte jag led av baksmälla fast jag ofta drack på vardagarna, jag tyckte det gick lika bra ändå. Men det gör det inte, nu känner jag skillnaden. Vad det är skönt att slippa det!
Intressant Maria att du drömt om fylleslag, jag bara väntar på liknande drömmar. När jag fastade en vecka en gång i tiden så drömde jag om hur jag åt princesstårta, kunde nästan känna smaken! men bättre att ta det i dömmen än i verkligheten. Kalla och Maria (kanske fler), som följs åt mot nykterheten, vad duktiga vi är!


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Ingen bra dag i dag känner mig superstressad av allt, men det borde väl komma ett bakslag man kan ju inte må toppen varje dag. Man har ju varit så van att slänga i sig par glas vin och gå in i dimman, lite svårt innan man lärt sig något annat sätt att hantera stressen på. Men jag får väl gå och lägga mig tidigt i dag, så är det ju en ny dag i morgon.


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

evasåhärnurestenavlivetfyfaaaan!

Vardagsångesten är total. Det är mörkt skitigt vått kallt burrigt... Dagisungen är dyngsur från knäna och nedåt. Tårna är iskalla och skrynkliga - hon har varit blöt ett tag! Spänner mig inför det oundvikliga tjatet om att ta med eller följa med kompis - orkar inte idag och har bestämt mig för att säga nej. 7-åringen blir som väntat sursursur-arg. Jag är så trött på allt tjat!

Hela tiden måste jag ta ställning till frågor och önskemål. Hem och laga middag: fiskgryta bläh! Nåmen ät rester från igår då! Det är nu det är så gott med ett värmande glas vin, tänk vad gott det skulle vara!!!

Fram med rester till ungarna (en ligger nu inne i sin säng och grinar för att jag inte vill göra macka - du kan själv!)

Katten tjuter också... fyfyfyfyfyfyfyfyfyfyfyf


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Ny dag och nya äventyr, drömmer så mycket på nätterna att jag blir helt slut på morgonen. Konstiga drömmar känns nästan som det var på riktigt,men det är väl massa skit som skall ut ur huvudet. Underlig vinter i går var det 10cm snö och 6 grader kallt och i dag 6 plus och barmark, en sväng till gymmet nu på morgonen och sen jobba. Hoppas ni alla får en toppen dag!


skrev Maria42 i Måste bli ett slut på detta!

Vi vill inte dricka alkohol mera. Vi har druckit så det räcker livet ut. Tråkigt att du sov dåligt inatt, jag somnade direkt efter Hinsahäxan och har sovit hela natten. Inatt drömde jag att jag var på fest och det blev riktigt fylleslag. Har nog aldrig varit på ett sådant fylleslag, det brukar vara sansade fester med några däribland jag som blir för fulla. Vi är sällan på fester, mest dricker jag hemma. Otäck känsla var det, skönt att vakna och vara nykter dag 11. Ha en bra dag alla!


skrev Lelas i hur mycket är för mycket?

Wow! Vilket inlägg du har skrivit, Dompan! Nu var det jag som blev rörd till tårar här på bussen på väg till jobbet...

Klart att du får skriva även här i anhörigdelen, välkommen hit!
/H, tillfrisknande medberoende

PS. Vi bor också på en liten ort. Men vi hade aldrig tagit oss igenom det här utan hjälp. Inte var för sig, och absolut inte tillsammans.


skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!

Hej alla! Inatt är det jag som sovit dåligt, omöjligt att somna men det är som sagt fullmåne och jag är också känslig för den. Sen tror jag också att det kommer att vara upp och ner med sömnen ett tag framåt tills allt är utrensat. Jag drömmer såna galenskaper utan reson men det är för all del riktigt intressant. Inte drömt att jag druckit vin. Annars bra, inga sug. Ja nog är det konstigt hur vi kan få för oss plötsligt att vi kan dricka utan problem, det är ju bara att spola bandet lite bakåt så ser man ju hur det ser ut med det. Nej det är en sak vi ALDRIG får tro mera. Vill vi dricka så vill vi men problem det får vi. Men dricka alkohol vill vi ju inte eller hur?! Nya tag!


skrev Dompa i hur mycket är för mycket?

Hej. Jag är alldelse ny här, började läsa för en vecka sedan. Ramlade in på din tråd. Läste hela dageh fast jag borde ha jobbat. Satt på arbetet och låtsades jobba. Mitt i din tråd började jag gråta för första gången på 20 år. Grät över din historia men inser att jag innerst inne grät över mig själv, över mitt liv. Allt det T gjorde mot dig har jag utsatt min fru för. Skuld, skam och hennes fel att jag dricker eftersom hon är en sådan kontrollerande elak människa!!! Samtidigt slår det mig att kanske min fru är en av dessa olyckliga kvinnor som skriver här? Jag vill verkligen ändra mig men hur gör man? Att söka hjälp finns inte på kartan då vi bor på en liten ort. Jag förstår att jag är inne på fel tråd ch att du Lilla Blå inte kan förändra något men du fick mig att börja tänka. Tack hälsar Dompan


skrev kalla i Måste bli ett slut på detta!

Heja dig Maria, men visst är det konstigt att hjärnan helt plötsligt säger; du har inga problem, klart du klarar lite vin. Skulle så gärna se vilka vägar tanken tar för att undvika ångest och allt annat :-)
Kram på er alla nu tar vi ett steg till!


skrev Maria42 i Måste bli ett slut på detta!

Jobbat, kommit hem just tränat och ätit, känner mig helt slut, läste att det var fullmåne inatt, jag och äldsta dottern är känsliga för det och hon hade också legat vaken inatt. Suget kom idag, när jag var på väg ut genom dörren på jobbet, kände mig jätteseg, då kom längtan att gå förbi bolaget och dricka vin ikväll. Började även tycka att jag har ju inga problem!!. Men jag sansade mig och åkte hem, nu är det borta. Ska nu duscha och sedan se del 2 på hinsahäxan eller vad det hette, den var riktigt bra. Det blir citronvatten till. Kram på er!


skrev viktoria i Att ta ett steg i taget

Hahaha, kom att tänka på att jag tyckte det var besvärande och irriterande att en av kvinnorna i min LC-förening promt skulle komma på träffarna MED sin baby för att hon ammade. I min ego-alkis-hjärna tyckte jag HON var ett problem, som fick mig att känna mig obekväm, och inte kunna dricka hur mycket som helst eftersom jag tyckte det var besvärande att vara packad då det fanns en baby där. Såååå sjukt! Tyckte verkligen att HON borde inse det olämpliga i att delta och stanna hemma!


skrev Andas i Att ta ett steg i taget

Usch, måste erkänna att jag var en sån som var väldigt skeptiskt till att någon inte drack. Vilken tråkmåns, vilken präktig människa tänkte jag. Jag hade svårt att förstå hur man kunde välja bilen framför att mingla runt med vin på firmafesten.

Jag ställde i princip aldrig bilen eller tänkte på morgondagen under många års festande (spelade ingen roll ifall det var i jobbsammanhang eller privat), och nu ser jag att jag banade väg med min gränslöshet för att senare i livet själv sitta hemma och bli full. Vem sitter nu med lång näsa? :-)

Dock har jag faktiskt aldrig trugat andra att dricka, jag har konstigt nog varit trygg med att jag drack mycket, försökte aldrig dölja det. Det hänger nog ihop med att jag faktiskt inte tyckte att jag hade problem. Att jag sen var bland de fullaste, ramlade och hade mig kopplade jag inte riktigt ihop förrän dagen efter. Och minnet är ju kort till nästa gång. Och senare med åren, när jag började inse att detta är ju lite pinsamt, så trodde jag att jag kunde styra mitt drickande ute bland folk. Bara jag slutade dricka före tolv, tog dagens (utspätt vin) eller bubbel (för det blir jag ju BARA glad av), dricka vatten osv. Funkade kanske någon gång.... Ja, herregud.

Nu vill jag ut och prova på en after work med bara Schweppes i glaset! Undrar hur många som tänker att jag då är en riktig tråkmåns som tar bilen och går hem i tid? :-)


skrev viktoria i Att ta ett steg i taget

Jag har också varit med om ett par bekanta som trott att de måste vara "sympatinyktra". Att det skulle vara för påfrestande för min viljestyrka, för min nykterhet, om de dricker. Andra har precis som ni skriver ovan tyvärr dragit sig undan mig, inte bjudit in mig, med ursäkten att det säkert ändå inte skulle vara roligt för mig som inte kan dricka vin, fast de egentligen inte tyckt det skulle vara roligt för DEM om jag inte dricker vin, inte kunna slappna av, bli fulla osv.
Någon tror att jag dömmer andra som dricker automatiskt nu när jag inte dricker. Dömmer gör jag inte, men visst, vissa saker blir uppenbara - så är det ju. It takes one to know one.
Jag svarade en väninna som sa som din, Kalla, vänligt men bestämt, "tack för omtanken, men att jag har trevligt tar jag ansvar för själv" efter det slappnade hon av aningen iallafall, och låter mig tacka ja eller nej utifrån vad jag tror passar mig och min nykterhet.