Senaste kommentarerna i forumet

Vill verkligen tacka för alla tips och all pepp..TACK!
Semestern i skärgården är slut och är nu på väg hem för att möta vardagen igen.
Så himla stolt över mig själv att jag tog det stora steget, att gå med i detta forum samt att också ringa in för någon dag sedan.
Jag fick prata med en person som jag fick en mycket bra kontakt med och som även utmanade mig..det var nog exakt det jag behövde.
Ha det, vi hörs snart😊

Håller tummarna!
För mig har smygdrickandet varit lite komplicerat. För det inbegriper smygandet och kicken av det, vanan att handla och gömma, dippen på eftermiddagen på jobbet när tankarna börjar mala, känslan av att ”det finns”… och sen när jag fattat att alkoholen inte gav mig någonting var jag ändå kvar i vanan och beteendemönstren. Det är svårt att ändra sånt. Så var på din vakt. 12 dagar är en SÅ bra grund och jag upplevde att det blev mycket lättare efterhand. En så skön känsla när man upptäcker att man inte ägnat alkohol någon tanke alls.
Så jag håller tummarna, men hoppas samtidigt att du tänker igenom dina triggers. Hur/när tankarna kommer, när du handlar etc etc, så att du kan undvika att hamna där. Smyglivet är så eländigt. Tror att du har alla förutsättningar för att lämna det bakom dig och nykterhetsresan är mycket mer spännande än man kan tro.
Lycka till!

@första steget Har läst i din tråd. Du är grym som fixat 12 dagar!! Förstår att du oroar dig för vanliga veckan, men du klarar det! 🌱

Hej hej,
Hoppas ni alla mår bra i tråden.
Nu har jag varit utan vin i 12 dagar och det känns redan som en seger! På lördag åker vi hem igen och snälla ni, håll tummarna att jag klarar nästa ”vanliga” arbetsvecka utan detta gift som kallas vin!
Ha det gott och sköt om er!

@BEATNGU okej, då vet vi tack så mycket!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Har också varit där med smygdrickandet. Det är nog väldigt vanligt. Min fru visste att jag drack för mycket redan då. Men jag ville inte erkänna ändå och förlora stoltheten. Brukade gå ner till sjön och fiska tex. Fast då fyllde jag ryggsäcken med öl och tog mitt spö och gick. Mycket fiske blev det inte. Smygandet förnekandet och ingen ska väl tala om för mig hur mycket jag ska dricka blev en vana. Bråkade vi så packade jag öl och gick ut i skogen, eller satte mig i mitt lilla datorrum där jag kunde gömma ölen lätt nånstans på golvet. Mitt ex drack väldigt lite. Kunde kanske bli en eller två små cider på en kväll hemma. Jag har vaknat upp och sett att jag druckit 20 stora burkar öl dagen innan. Då började jag inse att det är nog inte normalt. Hade byggt upp en tolerans som var farlig. Jag kunde aldrig dricka bara en eller två st. Det var all in som gällde tills jag blev för mätt i magen och trött. Vet inte hur många gånger jag har skrivit detta. Men att ta hjälp är det bästa man kan göra. Finns alltid någon form som passar just dig. Man ångrar sig aldrig efteråt, Det är en kämpig resa. Värre för vissa och lättare för andra. Men den blir inte lättare ju längre man väntar.

Jag blev alltid väldigt rolig när jag drack. Social och mycket humor. Blev Ofta mittpunkten på fester med lite sjungande och spex. Den självsäkerheten var nog en stor anledning till att jag alltid grundade innan festen man skulle till. Då kunde man ju vara rolig utan att skämmas i början. När jag läser om er andra som vill minska/sluta eller förändra så önskar jag att jag gjorde det för längesen. När det gick över styr var jag aldrig på nån fest. Gick inte ut på krogen för att jag visste at jag skulle hälla i mig så mycket på kort tid att jag skulle behöva åka hem strax efter jag kom dit. Den sista tiden satt jag bara hemma. Drack inte för att det var lite skönt. Bara för att tömma skallen och skjuta fram baksmällan och ångesten. Jag för egen del kan inte dricka alls längre. Det har jag provat flera gånger med samma utgång. Någonting hjälpte med alkoholen. Stress, ångest, social. Men i slutet var allt tvärtom. Skakade som ett asplöv på morgonen och bad till gud att jag hade nåt hemma som jag kunde dämpa det med. Sen in och spy tills man kunde behålla lite av det man drack så man återställde sig lite. En del kan sätta på korken igen och dricka lagom. Jag är inte en av dom. Så det behöver jag inte grubbla över mer. Jag avundas dom som kan. Jag kunde dricka hyfsat måttligt på enbart helger och semester i ganska många år. Sen gick jag över min gräns. Man vet aldrig vart den gränsen går. Testa inte!

LauraE får gärna konkta er så ger jag numret till er om hon skulle vilja ringa.

Hej!
Svarar dig i din tråd om konfrontationen. Jag har blivit konfronterad. Det kändes pinsamt såklart men också som en enorm lättnad. Jag var så trött på drickandet.
Kan ni alkoholerensa nu när de vet? Jag tror inte att jag hade kunnat greja det med alkohol lättillgängligt. En klunk i förbifarten… För mig så satt det så otroligt mycket i vana och beteende. Men jag har aldrig gillat att vara full.
Jag rekommenderar dig verkligen att ta en längre paus från alkoholen. För att bryta ovanan och för att bli på det klara med hur alkoholen påverkar. Jag hade också som mål att dricka måttligt, men för mig har måttligt blivit mindre och mindre för att även ganska små mängder påverkar negativt.
Tänker att du kanske är i min ålder eller något yngre och kvinna. Vi verkar vara rätt många där alkoholen fungerar annorlunda än tidigare. Till viss del säkert på grund av ihärdigt drickande, men det är kanske också så att det inte fungerar på samma sätt längre.
Hur som helst är det väldigt skönt att ”slippa” smygdricka.

@hejhej38 Det här är definitivt en ny början! Jag vill verkligen inte dricka längre och nu kan jag få familjens stöd. Hoppas de och jag ska orka...

@första steget Vi följs åt! Känner att det kan bli en lång o tuff resa...men kämpa ska vi!

@Kennie
Känner igen mig i det du skriver. Jag fick överväga för och nackdelar med alkoholen som bedövning av ångest. Bestämde mig att sluta helt ,nackdelarna är så många fler och det är inte värt den korta känslan av välmående. Har inte tagit nåt på 10 dgr, det är en kamp men gäller att hitta nya rutiner. Så gott att vakna klar i huvudet och utan fylle ångest.

@hejhej38
Tack själv för att du skriver tillbaka🙂
Kanske Rastlösheten i kombination med det sociala också på sommaren PLUS semester. Jag vet inte, men skapar lite stress för mig iallafall. Som att man har gjort det till en viss självklarhet att man ska va topnotch och gladast på året för att det är semester. Jag kan helt klart känna igen mig i den Situation som du skriver "Normal drickare" eller "snyggdrickare" som jag kallar det. Att inte kunna dricka "snyggt" eller vad man ska som de andra. Att gömma med sig något starkare
som bara jag vet är ju ingenting jag vill visa. Men sen kan jag gå in och och dricka ett glas vin och vara "normal", sjukt!
Jag har också 2 barn en snart som är 16 och en den andra är 12. För några år sen sa min äldsta efter att jag hämtade dom hos deras mamma, att jag borde kanske inte dricka så mycket med tårar i ögonen. Och då har jag gått och trott att jag skött det snyggt. Att bara ett par glas vin är det som syns liksom. Chi fick jag och världens ångest. Förstod ju då att hon har sett mer än vad jag trodde. Ändå fortsätter drickandet. Jag önskar dig en bra semester trots att det är som det är. Jag är väldigt främmande med att prata med främmande människor om sånt här. Men kämpa på.

@vår2022 Tack för ditt svar. Ja troligtvis är det det psykologiska måendet som är grunden. Tror också att det kan vara för att jag egentligen inte lärt mig att ha kul utan alkohol då jag började uppskatta det så tidigt, i 14 årsåldern. Detta efter lång tids mobbning i grundskolan. Plötsligt blev jag självsäker och vågade prata med människor.

@NanneHe Låter tufft! Styrka till dig! En ny början?

@Inombords Hoppas det går bra för dig! I detta nu har jag inte lyckats klara mig utan att smyga samt dricka till middag osv. Hoppas det går bättre för dig under semestern!

@Gör någonting.com Du blir inte dömd här det är ett som är säkert. Det finns bra hjälp att söka. Anledningen till att jag inte vågat söka hjälp för mitt missbruk beror på att jag är så rädd att de skulle koppla in socialtjänsten då jag har två barn. Är livrädd för det, fast barnen påverkas aldrig av mitt drickande tror jag iaf. Blir aldrig full av alkohol, bara lite gladare och lättare att umgås med.

@Gör någonting.com Tack för att du skriver. Det är så svårt. Är fortfarande i det. Gömmer och smygdricker för att verka normaldrickare i andras ögon. Är mitt i semester och det är extra svårt. Tror det är det sociala som gör att det blir svårare, vet ej riktigt. Eller så är det själva rastlösheten som kommer in när det är semester som gör det svårare. Det där med att svepa ett glas när respektive är på toalett känner jag igen, eller ha ett extra glas bakom soffan som man dricker en klunk av när respektive är i köket osv.

@hejhej38
Jag tror att många som vill dölja sitt missbruk lever dubbel liv. Jag dolde mitt alkoholmissbruk med att dra i mig en kvarting Jägermeister i bilen innan jag gick upp till lägenheten där jag levde med en kvinna under 6 års tid. Den flaskan visste hon aldrig om. Hade ju alltid vin hemma som jag kunde sitta och låtsas att jag njöt av, inge konstigt med ett par glas vin efter jobbet. Inte nog med det så svepte jag ett glas samt hann fylla på ett till medans hon var på toa. Tack för att du delar med dig.

Hej! @hejhej38
Att ta steget att erkänna var för mig det tyngsta steget. Jag droppade bomben om mitt mående och mitt missbruk till min mamma för Ca 1.5 år sen. Har haft ett beroende av amfetamin under flera år. Som jag på något sätt lyckades dölja för många. Alkoholen har alltid funnits där. När jag lyckades bli av med beroendet av Amfetamin. Så blev alkohol intaget större. Och jag har inte förstått riktigt hur beroende jag har varit av alkohol under alla år föränns en tid tillbaka. Det här är min första dag här på Alkoholhjälpen. Har alltid haft en rädsla för att jag ska bli dömd för mitt missbruk har alltid funnits.

Tack

Tack för tipsen!
Det dummaste jag gjorde innan vi åkte iväg på semestern, var att jag gömde vin tetror både i garderoben och i bilen så det skulle finnas när jag kom hem, om jag ville…
Riktigt knäppt gjort av mig😩

Tips för att inte åka dit- identifiera vilka som är dina risksituationer och ha en plan för dem. Tex att ta med gott alkoholfritt om ni ska till vänner ni brukar dricka med, och ha en replik klar om någon kommer med ett glas bubbel och vill ge dig, tex "tack, men jag kör alkoholfritt idag". Och se till att njuta av annat- snacks, mat, vinden, solen- känn att det är ditt val att skippa alkohol och att din kropp och hjärna är fräschare utan.

@första steget Så bra gjort med 9 dagar!💪. Och härligt med effekten du fått och sover så mycket bättre, skönt! Mitt tips är det som fick mig att sluta smygdricka, och även dricka då jag blivit beroende, är att berätta det. Det är verkligen tufft och jobbigt att göra det, men det ger en sådan befrielse att vara sann och ärlig. När man berättar så stoppar man möjligheterna att smygdricka, det jag undvek i massor av år och kunde fortsätta. Men man måste först själv ha tagit ett beslut om att man verkligen vill sluta smygdricka och ha motivationen till det, annars går det inte. Det egna beslutet är absolut det viktigaste, ingen annan kan sluta åt en. Det kan istället bli en massa krav utifrån som man inte är villig att gå med på och då fortsätter man att smygdricka i alla fall. Men om man beslutat sig så är det bra att berätta för sin partner. För mig och min man blev relationen ännu thightare, det skapade tillit mellan oss. Vi kämpar med andra saker ihop och det är ju i nöd och lust vi ska göra det. Han stöttade mig och fick en annan förståelse för hur det var för mig. Om relationen för övrigt känns trygg, så är det mitt bästa tips. 💕

@NanneHe
Hej,
Vi är många som tyvärr har detta problem
( bla jag) det kan bli en befrielse även om det är SÅ jobbigt att faktiskt erkänna, jag vet!
Vi kämpar tillsammans och kanske kan vi följas åt och peppa varandra här i tråden?

Hej,
Nu har det gått 9 dagar sedan jag drack vin i smyg hemma och redan känns det att sömnen har blivit SÅ annorlunda…minns inte när jag sist vaknade upp och kände så här!
Jag är på semester och där vi är finns inte tillgång till alkohol.
Men till helgen åker vi hem och jag är så skraj för att åka dit igen. Finns det någon som har något tips om hur man kan tänka/bete sig?
Vore jätte tacksam för svar.
Ha det gott där ute i sommar Sverige.