Senaste kommentarerna i forumet

@Li-Lo Det är ok. Jag blev bara förvånad vad jag skrivit som föranledde det antagandet. Det är ett bra forum. Många med förnuftiga åsikter och kloka tankar

Hej igen Anna NoReklam

Ber om ursäkt. Det var min tanke som for i väg i vårdkedjan. Hoppas att min miss inte påverkar din syn på Alkoholhjälpen i stort.
Tack för att du rättade mig.

Du är klok som söker svar då ett epileptisk anfall är att ta på största allvar.

Vänligen och förlåt
Li-Lo
Alkoholhjälpen

@Sisyfos Tack för stöd

@TappadIgen Tack!

Kvalificerad gissning utan att ge mig några pekpinnar. Jag håller med om allt du skriver. Det svåra är att jag verkligen inte vill sluta dricka alkohol. Jag vill dricka champagne till min hummer och ett gott rött till grillat. Det är det där slentrianmässiga drickandet jag vill få bort. Den här händelsen har fått mig att tänka till, oavsett om det var alkoholinducerat eller ej .

Jag är nog mest förvånad hur sjukvården hanterar detta. Jag vågar inte åka kollektivt ftill jobbet utan jobbar hemifrån. Tänker hela tiden på vad jag gör och vart jag går. Mitt liv står liksom på vänt nu. Min arbetsgivare kommer inte acceptera att jag jobbar hemifrån hur länge som helst. Snart två veckor och jag har inte fått någon information alls.

Visst inser jag att det är många aspekter som kan spela in, men just när det gäller alkoholen så har det inte varit några förändringar på de senaste 10 åren ungefär, vilket gör att det känns konstigt att det skulle vara det som var orsaken helt plötsligt. Men det kan väl vara många saker som samverkar.

Som du säger, det hade varit så mycket lättare om det vore alkoholinducerat, för då hade det varit så enkelt att åtgärda. Nu känner jag ingen trygghet med att sluta dricka alkohol. Jag har ingen aning om vart man ska vända sig. Jag har skrivit en egenremiss och läkaren på akuten påstod att hon skickade en remiss.

Jag tror att jag behöver höra att någon tar mig på allvar, även om det är i ett anonymt forum, eftersom det känns som inte sjukvården gör det.

Tack igen

@Anna NoReklam Jag kanske ska börja med den sedvanliga förordet om att jag inte innehar någon medicinsk utbildning och att medicinska råd är vanskliga att ge online överhuvudtaget och att du alltid ska rådgöra med din läkare.

Med det sagt så känner jag till några stycken som har fått alkoholinducerade epileptiska anfall. I ett fall var det det första symptomet på att något inte stod rätt till med drickandet. Det resulterade i att personen ifråga försökte hålla igen på konsumtionen ett tag, men den ökade över tid och numer är de diagnosticerade med skrumplever. Det tål väl att sägas att även om jag inte känner till den exakta konsumtionen i det eller de andra fallen så översteg den förmodligen med marginal den konsumtion som du uppger.

Som din läkare känner till och du också vet så kan alkoholkonsumtion leda till epileptiska anfall hos vissa. För att den bero enkom på alkoholkonsumtion, så har man ju inte etablerat någon slags undre gräns för hur mycket man ska konsumera för att hamna där. Därav kan man väl konstatera ett par saker angående din konsumtion. 1. Rent spontant känns den som lägre än vad man normal ser hos de som får alkoholinducerad epilepsi men 2. Den faller inte under ramen för vad man skulle kalla för måttligt.

När man ser till alla som dricker för mycket så finns det många som aldrig kommer få ett epileptiskt anfall och sedan finns det de som kommer att få det. Vi är alltså alla väldigt individuella och man måste ändå anta att där finns något underliggande hos de som får anfall eftersom det finns de som dricker mer utan att få det. Med det sagt så är det väl inte omöjligt att du har något underliggande som gör att du har möjlighet för att få epileptiska anfall, men att alkoholen triggar det. Det skulle ju kunna vara så också att det endast är någon annan orsak och du hade fått det oavsett alkoholen. Jag tror egentligen inte att din läkare vet heller, men går på den information som finns att tillgå.

Jag tycker egentligen att du har två spår att följa. Den ena är att göra vad du kan göra för dig själv. Det handlar alltså om att sluta dricka alkohol samt eventuellt göra andra livsstilsförändringar som är till gagn för din hälsa. Även om där finns en underliggande orsak till att du har fått ett epileptiskt anfall så är det inte långsökt att anta att din alkoholkonsumtion ökar risken.

Samtidigt tycker jag absolut att du ska trycka på och få det utrett. Den konsumtion du uppger tycker inte jag ger stöd för att man ska kunna avfärda ditt anfall som endast beroende av alkoholen. Sådana anfall ska man ta på allvar och utreda och skulle det visa sig att det endast var alkoholen så är det ju bra, för då har du ju ett sätt att undvika det, men jag skulle absolut säga att det bör utredas vidare. Men du kan ju arbeta på båda spåren samtidigt så att säga och då kommer ju dina CDT och Peth-värden att förbättras också och läkaren kommer inte ha det att kunna skylla allt på längre.

Lycka till! Jag hoppas att du får den hjälp du förtjänar.

Vad menar du med att jag blivit hänvisad till beroendecentrum? De tog ett B-peth utan mitt godkännande, men efter det har ingenting hänt. Vad du får beroendecentrum ifrån förstår jag inte alls. Jag är upprörd och besviken för det känns som de inte tar det riktigt på allvar.

Hej Anna NoReklam.

Välkommen till oss på alkoholhjälpen. Det låter som att du varit med om en skrämmande upplevelse och att det i kölvattnet fortfarande är en del oro. Du har sökt hjälp och blivit hänvisad till beroendecentrum. För dig känns det inte riktigt rätt samtidigt kan de kanske utesluta att det är kopplat till alkohol. Du gör helt rätt i att söka svar då ett epileptisk anfall är att ta på största allvar.

Vi undviker att svara på medicinska frågor här samtidigt vill jag gärna bidra med lite reflektioner då det kommer till abstinens och konsekvenser av att dricka alkohol. Vi har alla olika sårbarhetsfaktorer som spelar in. PEth och CDT kan säga något om konsumtionen men inget om konsekvenserna. Låga värden på dessa prover kan således ändå innebära tuffa konsekvenser.

Hoppas att din fortsatta kontakt med vården ger dig svar och ro.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

@Bamse00 Hur går det för dig idag? Jag förstår att det blev alkoholfritt i helgen, men jag hoppas att du tar tillvara på det momentum du har nu och fortsätter i denna stil.

Hej,

det har snart gått två veckor och jag har försökt med både försäkringsbolaget och neurologen, men jag får ingen respons alls.

Hur jag dricker, oftast en halv flaska per tillfälle, oftast 5 gånger per vecka, men sen är det veckor som blir sämre och då kan det bli dagar då det blir upp emot en hel flaska. Försöker alltid ha ett par nyktra dagar per vecka, men det är svårt ibland på sommaren tex.

Det blir lite konstigt när man tänker på det här. Jag känner mig just nu väldigt osäker, eftersom jag själv ser det som ett oprovocerat anfall, vilket borde utredas snarast. Men så som läkarvården behandlar det känns det som att de tycker att det är harmlöst eftersom de verkar anse att det är provocerat genom alkoholabstinens.

Jag har läst om B-peth här och min tolkning är, som du säger, att jag ligger i överkant, men inte i närheten av de siffror som skulle indikera sådan abstinens att det skulle kunna ge epileptiska anfall.

Det är nog lite stöd jag behöver. Att jag ska stå på mig. Att det inte är ok att bli utdömd bara för att "alla patienter ljuger" när faktiskt värdena visar annat

Kämpa!!

Jag spekulerar:
Menar du att de inte kommer att remittera dig vidare för att du klassas som alkoholist?
Det tycker jag inte att du ska acceptera. Dina värden indikerar inte att du överkonsumerar. Du ligger i överkant. Sen är det kanske så att du har uppgett att du konsumerar 3- 7 dagar per vecka oftast 5 dagar… och det i sig är ju inte nån höjdare, så jag får inte riktigt ihop din konsumtion. 2-4 flaskor på 5 dagar. Oftast inte mer än 1 flaska per gång. Men det är kanske så att det är 1 glas någon av dagarna. Men varför liksom? Varför vin varje dag?
Nu gällde frågan inte det dock, och nej, jag tror inte att den konsumtion du uppger borde leda till abstinens i form av epileptiskt anfall. Hade du hållit upp då? Jag tycker inte ens att dina värden verkar särskilt höga, så jag fattar inte varför de tror att det är alkoholrelaterat. Stå på dig! Det verkar helt galet att inte remittera dig vidare och utreda ett epileptiskt anfall. Du har ju värden som visar långvarig måttlig konsumtion.

Tack för svaren hörni!

Jag bröt min vita månad inatt som planerat och det gick faktiskt bra (knacka på trä) och jag blev inte helt jävla dräggig!

Ska inte vara för kaxig nu då detta var första utgången på länge men men, jag höll mig på en någorlunda ok nivå igår och gjorde inte bort mig!

Tack för alla tips o råd!

@Bamse00 skrev:"Sova sa du."

Ja, när vi skriver här på Alkoholhjälpen så skriver vi om sådant som vi har erfarenhet av och som andra också har rapporterat om. Det betyder ju inte att det är precis samma för alla. Det man kan säga om våra resor mot att bli nyktra att det finns många gemensamma komponenter, men att varje person har sina egna erfarenheter.

När det kommer till sömn så är det många som har rapporterat att det känt sig trötta och haft mer behov av att sova efter att de slutat dricka. Men det gör det inte till någon naturlag som säger att du garanterat kommer uppleva samma sak. Däremot att sömn är nödvändigt för leverns återhämtning, det är ju något som gäller för alla. Men känner du dig utvilad efter 6.5 timme, så räcker ju det förmodligen för dig. Det är väl mer det att om du hade känt dig trött så tillåt mer tid till sömn för dig själv för det kommer att hjälpa. Men varenda sak som jag och andra skriver till dig får du ju utvärdera själv om det är något för dig att ta till dig eller inte.

Jag hade ju t.ex. som dig ingen abstinens alls, vilket förvånade mig. Men även det beror på många faktorer. Det är ju din individuella fysik samt hur mycket och länge hur du har druckit samt hur dina levnadsvanor har varit i övrigt. Det går inte att beräkna matematiskt om man kommer få fysisk abstinens eller inte baserat på en viss mängd. Det enda man kan säga att tiden och mängden ökar risken, men det är allt.

Sen varvas ju egna observationer och anekdoter med rena fakta ibland. En sådan sak är som det där med salt. Vi säger ibland att vi konsumerar för mycket salt i västvärlden och det diskuteras en del om hur mycket man egentligen ska få i sig. Har man problem med levern dock så är det väldigt viktigt att man minskar på saltet, av flera anledningar.

När du läser andra historier så kommer du känna igen dig i en del saker, men inte i andra. Läs inte in för mycket i att din upplevelse tycks avvika från andras i vissa aspekter. Det är väl egentligen helt naturligt att det är så.

Du tycks ha kommit till en del insikter angående euforikänslan som man väl hade som anledning till att dricka förr sakta har bytts ut. Det tror jag kommer att hjälpa dig i din väg till nykterhet enormt mycket att du går omkring med dessa funderingar.

Sova sa du. Igår sov jag nio timmar vaknade fräsch. Idag 6,5 timme men helt utsövd och pigg. Skillnaden mot förr är att jag då kunde sova 9-10 timmar och fick plåga mig upp det tar på att plåga kroppen. Och då sov jag ofta bara fram och tillbaka sista timmarna låg mest kvar för att alternativet känns sämre. Skapar en enorm okreativitet - inget blir gjort.

Ruset har jag funderat mycket på.
förut fick man en härlig lite euforisk känsla (det är väl därför folk dricker).
Nu..
1) man dricker inte för kicken (annat än första glasen när a träffar frontalloben).
2) man dricker inte ens för att må bra.
3) man dricker för att slippa må dåligt. Ofta typ lunchölen för att överhuvudtaget kunna äta - eller cava utomlands i frukost buffén för att få i sig någon frukost.

Och
En av mina insikter förutom skräcken att ha skadat levern för gott är..

Jag inser att jag typ aldrig har det där tillståndet som kallas nykter. Dvs må som vanliga människor. Antingen är man bakis/abstinens eller så onykter när man väl botat tillståndet. Inget tillstånd där i mellan.

@Bamse00 Att hade det för bra kan såklart bli till en nackdel. Man har inte riktigt samma krav på sig, på något sätt.

Blodprover hade nog varit bra om du tar vid något tillfälle snart. Framförallt om de symptom du beskriver inte lättar upp. Men så länge kan du ju fortsätta att fundera på detta och skriva. Jag tror att det hjälper mycket att inte slappna av för mycket och bara glida med utan tänka och känna efter. Det här kommer nog bli bra för dig, men det blir ju en del jobb också såklart.

Fast det börjar krypa på blir en naltrexon imorgon

Ungefär som jag skrev i första inlägget. Middagar fredag lördag för typ 30 år sen. Sen konferenser med a, sen resor utomlands med a varje dag, till folköl till middag istället för mjölk, sen till vin till maten. Till vin varje middag plus en whisky till tv:n eller annat. Till åka hem till lunch och ett par öl em med Netflix i väntan på middag. Som sagt nykter typ 6 dagar i år… hör till saken att jag jobbar som jag vill och är ekonomiskt oberoende - endast en nackdel i detta fall.

@Bamse00 Det kan säkert vara så att dina levervärden inte är lika bra denna gången. Det som är det positiva med levern är ju att den kan återhämta sig, om man låter den vila. Men väntar man för länge så blir det ju till slut försent. Det går heller inte att räkna på hur lång tid det tar eftersom alla är så individuella och det finns så många andra faktorer som spelar in.

Att du är här tyder ju på att du är motiverad att göra förbättringar. Vi är många här på Alkoholhjälpen som har varit där du är och alla är på lite olika ställen på sina resor och har lite olika tillvägagångssätt. Själv hittade jag Alkoholhjälpen för lite över ett år sedan när jag var orolig som du för min hälsa. Nu är jag nykter i 14 månader och det har ju varit tufft ibland men i det stora hela så mår jag så mycket bättre idag och tänker att jag skulle ha slutat tidigare. Men nu kan man ju bara blicka framåt.

Hur ser det ut för dig? Hur länge har du druckit och vad har du försökt göra för förändringar i drickandet tidigare? Du behöver ju inte dela med dig av detaljer som du känner är för personliga men det kanske kan kännas bra att dela med dig lite av din historia här. Här är du bland vänner.

❤️naltrexon fick jag för några år sen - när jag beskrev mina dryckesvanor (som var klart lindrigare då). Levervärdena var dock ok då. Men jag skall kolla nu - skulle vara MYCKET förvånad om dom är okey. Tredje dagen nu och har i princip noll abstinens vilket förvånar mig. Sug nästan noll men det beror nog på min motivation som är extremt stark.
Tack för ditt engagemang 👍

Varmt välkommen hit, kiwi1976! Du har reflekterat en tid och nu bestämt dig för en förändring av dina alkoholvanor. Värderingar i dig skaver och dit nuvarande dryckessätt passar inte med hur du vill vara. Din arbetsmoral och hur du är med din dotter känner du kommer i kläm, där vill du att alkoholen ska se ut på ett annat sätt. Säga nej som defaultläge låter det som du vill kunna göra och sedan ta det därifrån. Modigt att berätta här och klokt att vända dig utåt för stöd. Du har redan fått igång tråden litegrann här, om du vill fortsätt skriva så får tråden nog mera fart.

Hoppas du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt och ta hand om dig!

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

@Bamse00 Välkommen hit! Jag försöker fatta mig lite kort, men jag kan ju aldrig göra det, för jag är lite upptagen men tänker att vi börjar någonstans.

Jag förstår din oro. Det är inte alls ovanligt att man börjar fundera lite på hur man har påverkar sin hälsa. Jag har själv varit i din sits där jag funderat på hur det egentligen är ställt. Så hur ska vi fatta det här kort. Det är egentligen ett par saker jag vill få fram.

1. Leversjukdomar är svåra att diagnostisera. Att du blöder lätt tyder ju på trombocytopeni, som är vanligt när man har bekymmer med levern, men finns även andra orsaker. Att urinet blir mörkt kan ju också bero på vätskebrist, eller en obstruktion i gallan, som t.ex. av sten Exsem har så klart mängder av orsaker och likaså har ont i magen. Med det sagt är det såklart väldigt bra att du tar detta på allvar, det ska du göra. Men det är svårt att säga mycket kring ett antal symptom.

2. Det finns hopp. Jag har ett antal anekdotiska berättelser på lager där man har råkat på leverproblem av olika slag och sedan återhämtat sig antingen helt eller så att man åtminstone lever ett i stort sett normalt liv. Sen finns det såklart anekdotiska berättelser där det har gått sämre också. Det som solskenshistorierna har gemensamt är att man har slutat att dricka. Det är såklart ingen garanti, men det är nyckeln i det hela. Jag brukar nämna en man som hade i princip alla symptom och man trodde inte han skulle klara sig till transplantation ens. Nu 10 år senare så tror man att han aldrig kommer behöva en transplantation ens. Nu är det inte en uppmaning att fortsätta dricka tills du ligger på dödsbädden, för hans återhämtning tillhör såklart inte vanligheterna. Det är bara en anekdot som visar att det går att återhämta sig om man slutar att dricka.

Jag har förvisso också några anekdotiska berättelser om de som först var oroliga men sen blev lugnade och kände att det inte var så farligt och då fortsatte de att dricka, ofta med tanken att det skulle vara något måttligare och dessa anekdoter slutar inte lika lyckligt.

Det viktiga nu är att du slutar att dricka. Naltrexon har såklart en leverpåverkan också, men jag kan inte tänka mig att den skulle vara värre än att fortsätta dricka. Dock borde du ha fått ta leverprover för att få den utskriven? Man brukar hålla koll på leverfunktionen och ta bort Naltrexonet om det skulle vara några problem.

Sen finns det ett antal saker till som du kan göra för att hjälpa din lever att återhämta sig. Det viktiga är såklart att du inte dricker, men sen finns det några saker som du kan göra om du vill. Det kanske till och med kan göra så att du känner dig lugnare, men tar det bort fokuset från att hålla dig nykter så låt bli dem. För håller du dig inte nykter kommer inga andra åtgärder att hjälpa dig ändå.

Se till att dricka mycket vatten, gärna rumstempererat. Skaffa dig en karaff på två liter och se till att du gör slut på den varje dag. Börja din dag med ett glas tillsammans med en halv pressad citron i så fort du vaknar. Håll koll på ditt urin här. Är det fortfarande mörkt när du dricker såhär mycket så måste du kontakta din vårdscentral, eller akuten på kvällstid! Det kan t.ex. vara gallsten också och det kan snabbt bli akut och det måste kollas upp.

Se till att få i dig näringsriktig mat. Om man ska sammanfatta det till de tre viktigaste: Ingen processad mat, tillsätt inte salt, få i dig mycket fibrer. Du kan också lägga till nu i början framförallt extra b-vitaminer och magnesium. Man kan köpa ett b-vitaminkomplex, men se till att inte få för höga % av RDI. En nackdel är att Riboflavin eller B2 färgar din urin neongul när man får i sig mycket av den. Ett alternativ är näringsjäst eller b-jäst som man kan köpa i många mataffärer eller hälsokost. Det innehåller mycket Tiamin som du behöver för att bryta ned kolhydrater.

Se till att få i dig mycket sömn. Jag förstår din oro med sömnen och det kan ta ett tag men lägg upp ett sovschema för dig med en rutin innan sängdags som du följer. En del sömnhjälpmedel, om du behöver de, har såklart en påverkan på levern, men det finns skonsammare alternativ. Jag fick Attarax för ångestdämpning men hjälpte mig att få i ordning på sömnen. Du kommer känna att du har ett ökat sömnbehov och det är bra om du kan sova så mycket du behöver för det kommer också hjälpa med din återhämtning.

Det kommer att ordna sig detta. Tänk bara att det du har gjort tidigare kan du inte längre påverka. Du kan bara påverka det du gör idag och imorgon så gör det du kan, var snäll mot dig själv och försök att andas och lev i nuet emellanåt också.

Jaha. Dags för mitt första RIKTIGA försök…

Historik. Har alltid gillat fest, party, konferenser, resor supandet har byggts på under åren minst 35.
Pendlat i många år och då hållt mig nykter typ må- ons. Sen flyttade hustrun till min arbetsort och det blev vin (etc) till maten varje dag. I år har jag varit nykter 6 dagar. Under resor (åker ofta utomlands typ varannan månad innan covid). Då är det ju hela dagarna ofta 24\7.

Sista typ 2-3 åren så har jag ofta gått hem från jobbet till lunch, skyller på nått telemöte. Lunch hemma innebär ju nån öl och nån tjuvklunk. Sen har man ju alltid en mysig kväll med vin och nån whisky till tv.n …
När jag nu skärskådar mitt beteende och är ärlig med mig själv så inser jag ju att dagarna sista året mycket gått ut på - sova till typ 10 jobba till lunch sen smålullig till middagen när det äntligen blir legalt med en öl eller vin. Dricker vardagligt inga jättemängder men som sagt i princip alla.

I somras fick jag ett litet sår i kinden från en buske - blödde fan i fem minuter , råkat klösa på det när jag var med polare en annan kväll blödde som fan.
I lördags igen när ja g bara torkade mig. Min fru som är utbildad (dricker åxå jämt men bara ett par glas och bara på kvällen) sa… du kanske bör kolla din lever.

Så igår efter dom två sedvanliga kortburkarna till lunch började jag googla. Blev fan livrädd.
Begynnande cirrius eller utvecklad skrumplever.
- pissar brunt luktar illa - check
- ont i magen typ losec - check
- sår som inte vill sluta blöda - check
- torr hud med typ exsem samtidigt som oljig hud (levern fixar oljan när kroppen torkar ut - check på båda.
Man får väl vara nöjd med att man inte är gul i ögonen …..

Blev så skiträdd att jag (än så länge) har noll sug. Har iofs naltrexon om suget kommer men vill inte utsätta levern för ett enda läkemedel om den nu mår dåligt. Vet inte ens om jag vågar ta en insomningstablett ikväll som jag nog behöver för att kunna sova alls.

Nu börjar min resa .

Hej Kattfisk

Det är cirka en vecka sedan du startade tråden med ett beslut om att kraftigt minska din alkoholkonsumtion. Om jag förstår dig rätt så har du även funderingar på att vara helt alkoholfri. I en period och kanske som livsstil. Oavsett vilket mål eller delmål du sätter så ditt beslut om om förändring värdefullt. Du skriver om smärta. Det oroar, hur är det idag?

Berätta om du vill.

Vänligen Li-Lo

@Sisyfos Järnbrist får jag emellanåt, men en djävulsk depression och livskris ger inte med sig bara för att kroppen får det den behöver! Det är på en djupt själslig nivå! Jag tror på reinkarnation och har fått bevis på att det stämmer.. blivit så brutalt misshandlad av samhället i liv efter liv! Det är inget man bara skakar av sig, och inget som järntabletter eller annat rår på.

@Sisyfos Jag tyckte väl att hen mest svävade ut i illusioner och att allt blir bättre bara jag skaffar ett gymkort. Vilket jag gjort nu, men jag är snarare mer nedstämd efter träningen än uppåt! Tror att känslor lagras i kroppen och kommer ut när man tränar.