Senaste kommentarerna i forumet

@Christian Grymt ju! Och skönt att dina vänner accepterade och inte försökte hetsa dig.
Det skulle kännas som att kasta bort hela den vita månaden om vi hade blivit packade i helgen, håller du inte med?:) Hejja oss! 😃
Ska också skippa onödiga veckoöl, alkoholfria funkar lika bra om det skulle vara så.

Hur kände du på festen när alla blev så berusade? Var det jobbigt att vara ensam nykter? Jag avskyr att umgås med fulla människor när man själv inte är det (även om det är mina vänner), tänk att man blir lika jobbig själv när man dricker 😂

Jag röker inte, men håller med att några cigg är bättre än minnesluckor!
Och så skönt att inte vakna bakis!

@Ellinor.1 Hej,

Bra jobbat pa middagen, var stolt! Jotack, lite liknande for mig. Hade det inte varit for att det var en avskedsfest hade jag hallt mig helt nykter, kande inte heller nagot sug, inget behov alls att dricka. Men det blev nog runt tre-fyra ol under fem och en halv timme. Blev inte full, ingen bakfylla idag. Kompisarna undrade varfor jag inte gick pa som jag brukade, och dem var sjalva rejalt berusade, och jag sa att jag varit nykter i en manad och ville ta det lugnt. Det accepterades. Ingen bakfylla idag, medan dem ar helt forstorde. Pratade direkt efter festen, och nu igen imorse, med min fru och det kandes sa bra att inte trillat ditt igar. Nu fortsatter jag pa inslagen linje, inga onodiga veckool etc och bra mycket mindre alkohol ocksa nar det ar fest.

Ska tillaggas att jag ar lite av en smyg-socialrokare sa rokte nog tre ciggaretter. Inte bra, men bra mycket battre an minnesluckor och brak med frun pga for mycket sprit. Roker du?

Allt gott!

Hej @Christian
Vad roligt att du skrev:) Det går bra för mig, jag har kört nästan helt alkoholfritt i en månad nu med undantag för en folköl ibland till maten.
Ikväll var vi bjudna på middag med vänner, och jag höll mig till 2 glas vin under hela kvällen. Kände egentligen inte alls något sug, men ville se hur jag klarade det. Och det gick bra! Så sjukt nöjd att jag klarade att hålla mig måttlig:)

Hur gick det för dig på festen ikväll?

Helvete vad jag mår dåligt, ni får ursäkta mitt uttal och att jag använder sidan som en bollplank till mig själv. Men de känns en aningen lättare efter man skrivit av sig så lite egoistiskt är det och förhoppningsvis en hjälp för andra. Har insett och märkt på min kropp nu hur pass beroende jag egentligen har varit. Kroppen skriker verkligen efter öl. Det är fredag och jag har för vana att glida förbi bolaget och ta ett par kalla. Men inte idag. Måste från märgen stå emot djävulskheten, måste fortsätta kämpa.

@Jan.S

Tjena Jan,

Hoppas allt ar bra med dig. Ville bara kika in och se hur du mar?

Jag ar tillbaka pa min arbetsort och darmed direkt i farozonen, efter att ha varit hos min fru i tre veckor (ofrivilliga sarbos pga av jobb). Kanner redan hur det drar i oltarmen. Pa lordag har jag varit helt alkoholfri i en manad, men det var som sagt enkelt da nastan tre av dem var med min fru. Nu pa lordag ar det dessutom fest, med samma folk, i samma lagenhet dar det sparade ur fullstandgt for en manad sedan vilket foranledde min nyktra period. Det ar en avskedstillstallning med folk jag tycker om, sa vill verkligen ga men kan inte tillatta mig att bli for full. Kommer dricka, men ingen starksprit, bara ol. Kommer bli ett oerhort svart prov, men jag maste klara av det.

@Ellinor.1 Hej,

Hur gar det for dig?

Jag ar tillbaka pa min arbetsort och darmed direkt i farozonen. Kanner redan hur det drar i oltarmen. Pa lordag har jag varit helt alkoholfir i en manad, men det var som sagt enkelt da nastan tre av dem var med min fru. Nu pa lordag ar det dessutom fest, med samma folk, i samma lagenhet dar det sparade ur fullstandgt for en manad sedan vilket foranledde min nyktra period. Det ar en avskedstillstallning med folk jag tycker om, sa vill verkligen ga men kan inte tillatta mig att bli for full. Kommer dricka, men ingen starksprit, bara ol. Kommer bli ett oerhort svart prov, men jag maste klara av det.

@dc945 Hej. Nu är det verkligen förbi sovdags för mig, men jag ville bara säga om @dc945 skrev:"Googlar man så ÄR det en leverskada?" att nej, det är det inte. Google är inte speciellt bra för en när man har lite värden som hoppar runt. Lätt förhöjt ALAT och ASAT samt mycket förhöjt GT kan man få från t.ex gallsten.

Visst kan det handla om en leverskada också, men dina värden är inte jätteoroande, skulle jag säga. MCV är inte så högt över övre gränsen, och det ser man ofta vid t.ex en för hög alkoholkonsumtion. Alla värden skulle kunna stabilisera sig på ett tag om du tar hand om dig själv.

Däremot är det viktigt att du blir utredd ordentligt. Har du fått en remiss till ultraljud av LGP ännu? Det hade känts som det naturliga i detta fallet.

Jag vet inte om man kan bli tvingad till beroendevård, men jag tror inte det. Det jag vet är att du behöver vara snäll mot dig själv. Jag vet att det är lätt att oroa sig, men ta det lugnt och se sen över dina möjligheter att förbättra din livsstil så skulle jag säga att du har goda chanser att om inte helt reparera den skada som eventuellt är skedd, åtminstone minimera den så att den inte påverkar dig så mycket. Du fixar det här! Nu måste jag verkligen sova, men berätta gärna om hur du hamnade här. Är det ett högt alkoholintag du har haft och hur länge har du hållt på?

Sökte läkare för muskelbesvär och stress.
Trodde inte jag skulle behöva lämna ngr prov då jag känner igen stressyndromen som jag hade då jag blev utmattad för 23 år sen.
Men så blev det och asat,alat över normalt ovett mcv värde på 103!
Som jag inte kunnat läsa mig till om det är åt helsike farligt?
Och sen GT värde på det då som är dubbla översta gränsen...
Googlar man så ÄR det en leverskada?
Hur illa är mina värden?
Kan man bli tvingad till beroendevård?

@dc945 Jag var precis väg att somna men hajade till på denna frågan. Det korta, enkla tråkiga svaret är att det inte går att säga i princip någonting om ett högt GT-värde. Man måste alltid utreda vidare. Förr kunde GT användas för att visa på alkoholbruk, men det är inte särskilt bra då vissa kan har hög alkoholkonsumtion men ändå hamna inom gränsvärdena medan andra kanske inte dricker alls men ändå har förhöjda värden.

Det finns jättemånga saker som kan öka GT-värdet. Det kan som sagt vara en för hög alkoholkonsumtion, men det kan även vara kraftig övervikt och att man äter alldeles för mycket skräpmat och det kan också vara vissa mediciner som vid höga doser eller långvarigt bruk ger GT-stegringar, även naturläkemedel som grönt-te piller och dylikt. När det kommer till sjukdomar finns det även där väldigt många som skulle orsaka en stegring.

Så de dåliga nyheterna är helt enkelt att det inte går att säga enbart utifrån att veta GT-värdet vad som är fel. De goda nyheterna är att det oftast går att åtgärda, genom att ordna orsaken till stegringen, vad den nu är.

Är du eller personen med stegringen under utredning? Ett bra första steg under utredningen vore ju att leva så hälsosamt som möjligt så länge och att inte dricka alkohol.

Undrar om någon vet vad ett GT värde som är dubbelt så högt som övre ref värdet betyder? Är det cancer??

Bra att ni börjar fundera! Har läst här att om man tar tag i beroendet i tid, innan det gått för långt, finns goda möjligheter att återgå till ett kontrollerat drickande. Mottagningen Riddargatan 1 jobbar med det, man får göra ett test där de bedömer kan fungera. Att göra Alkoholhjälpens program och börja med tre nyktra månader kan jag rekommendera, det har gett mig nytt perspektiv. Har till exempel börjat fundera en hel del på varför just alkohol skulle vara den ultimata guldkanten... Har nog en hel del med beroende att göra att man varit så inställd på att det är så...

Det låter som att du har det otroligt tufft och att det varit så ett tag. Trots detta kan du resonera och sätta dina barn och deras känslor i första rummet, det säger mig att du är en fantastisk förälder och en bra person. Arbetslöshet och depression kan verkligen ta knäcken på en och det är inte svårt att förstå varför alkohol har fått en så viktig roll i ditt liv när du upplever att det ger viss lindring. Det är ju det som är så jäkla lurigt med alkohol, det presenterar sig som en vän och förtrogen när det i själva verket är det som håller dig nere. Jag tror också att ett alkoholstopp måste vara det första steget för dig, och att resten kan följa därefter. Finns möjlighet till hjälp med avvänjning från till exempel vårdcentralen med läkemedel eller samtalsstöd? Att läsa och skriva här är ett bra första steg, det finns många riktiga historier om folk som börjat i depression och misär och som nu lever fina liv som de trivs i, utan alkohol.

Det finns en alkoholterapiform som heter CRA (community reinforcement approach) där man jobbar med hela individen och hens nätverk. Verkar otroligt bra, för alkoholen är ju bara en del av svårigheterna som många kan ha i sitt liv. Tråkigt nog verkar inte behandlingen vara så vanlig i Sverige. Än.

Jag hittade en sida som förklarar behandlingen:

https://www.vardochinsats.se/missbruk-och-beroende/behandling-och-stoed…

Kram 🐘

@flowdar Du behöver absolut hjälp! Samtalshjälp? Livscoach? Utredning för ev diagnos? Jag vet att Pianisten under tiden här på forumet har fått diagnos bipolär och med hjälp av medicin mår han mycket bättre. Ensam1984 fick under tiden här diagnos autismspektrat - och mår också mycket bättre med hjälp av medicinering. Och genom att vara nykter. Leta upp deras inlägg under ”Det vidare livet”. Kanske väcker det igenkänning hos dig.

Vi finns här och hjälper dig gärna att tänka. Vi vill vara ditt bollplank. Flytta över ditt inlägg till ”Förändra sitt drickande”, eller skapa ett nytt inlägg där, så hittar fler din tråd.

Själv håller jag till under ”Det vidare livet”. Snart 15 månader nykter, tjoho!

Kram 🐘

Tack för svar. Det känns bra att få fina svar i stället för elaka påhopp. Det kanske är så att jag försvarar mig, det kanske är så att jag mår dåligt och använder alkohol till att dämpa allt. Jag vet bara att jag egentligen inte vet ett skit. Jag känner mig som 10 åring som väntar på att någon annan ska bestämma vad jag ska göra.

Jag har som sagt haft uppehåll från alkohol tidigare men det som fick mig att börja igen var perioder av djup depression. Jag kunde inte ta stämningshöjande för risken att hamna i mani.

Jag vet att det är min väg att vandra och det är en hård väg. Men när alla hinder blir så övermäktiga så vill man ha någon som hjälper. Jag har förut klarat så mycket - i perioder, när jag arbetade. Idag är jag som arbetslös bara en skit. Jag gråter för minsta lilla och jag tar alkohol för atr jag vill må bättre för stunden. Att bo i en liten by gör inte saken lättare. Jag hatar mig själv så mycket. Jag tänker på att ta mitt liv dagligen men det är inget jag kommer göra för jag älskar mina barn för mycket.
Jag lever för dem men är död för mig själv. Får stressexem, röda, fula områden i ansiktet med massor av finnar, tappar massor av hår. Jag som en gång varit så fin i hyn och haft vackert, tjockt hår. Jag finns inte längre. Jag är borta. Vet inte var jag ska starta. Finns så mycket i mitt liv som behöver fixas. Får 8k i månaden och kan inte resa, kan inte klippa mig, fixa mina fula tänder eller unna mig något. Förlåt, jag vet att jag är negativ. Men jag hoppas på att det finns något ljus någonstans men för mig har allt bara gått åt helvete.

Så bra svarat, skriver under på allt! @Ursus

Har lärt mig att jag druckit mycket för att komma undan ensamhet och ett förflutet med fysisk och psykisk misshandel och en väldigt manipulerande och svår (men välmenande) mamma. För att använda ett slitet uttryck, hon hade inte "verktygen" Frågan jag började ställa är att blir det förflutna bättre av att jag förstör min kropp genom att dricka nu? Vilken skillnad kan den nyktra jag göra istället för att sitta hemma olycklig för några timmars lättnad?

Det förflutna är och förblir alltid det förflutna. Det går inte ändra eller göra om. Men det går att göra skillnad här och nu, om än så lite. Mitt första steg var att gå med i detta forum. Resten får vi se. En dag i taget.

Hej förresten, både Apelsinen och Donfrye!

Tack för svar! Och lättande att läsa om att suget minskar med tiden. Två dagar i rad har jag lyckats stå emot, och idag är det lika eländigt med suget. Jag har ingen direkt strategi emot suget mer än att tänka på dom jag älskar mest och motivera mig med att jag inte vill såra dom och att jag inte vill bli en kopia av många av mina närstående som också varit alkoholister. Jag blir liksom rädd för mig själv hur jag lyckats kunna skapa det här alkoholmonstret inom mig under så många år och att jag inte reflekterat mera över det. Nu är det ju ett jättetomrum därinne som jag behöver fylla med annat. Tack för stöd!!@Charlie70

@flowdar Lider verkligen med dig. Alkoholen är bara ett symtom. Det finns alltid underliggande orsaker till att man dricker. Ibland vet man inte orsakerna, men i ditt liv verkar orsakerna vara tydliga. Du har en del att jobba med - och det är du som måste göra jobbet. Ingen hjälp i världen kan hjälpa dig om du inte är beredd att göra jobbet.

Så länge du dricker så kommer din hjärna att vara kidnappad. Dina må-bra-hormoner skjuter i höjden när du dricker och störtdyker dagen efter. För att du ska dricka igen. Hela livet blir en transportsträcka till nästa tillfälle du får dricka.

Det finns bara ett sätt att få bukt med den negativa spiralen och det är att sluta dricka.

Först när du har varit nykter en tid så kommer dina verkliga hjärnfunktioner tillbaka. Som nykter kommer din självkänsla att stärkas, problem blir lättare att lösa, din hälsa förbättras. Men alkoholen måste bort först. Häng kvar här på forumet, läs på om hur alkohol påverkar kroppen - och bli en del av vår gemenskap. Vi har alla mått ungefär som du gör nu.

Kram 🐘

@Donfrye det ger sig med tiden. Har du någon strategi för vad du gör när ölsuget sätter in? Vissa har träningskläderna på sig 24/7 för att kunna ge sig ut på en runda när suget sätter in, andra surfar på suget (inget jag har gjort men det hjälper många har jag läst). Jag själv brukade lyssna på en podd eller plocka fram lite förfärliga filmer från Youtube om intervention och alkoholskador och liknande. Efter att ha sett en sådan film var jag inte sugen längre.

Kram!

@flowdar har läst ditt inlägg och förstår att du har det jobbigt. Det är många här på forumet som upplever samma sak som du att alkoholen är ett symptom på dåligt mående och får man hjälp med det kan man sluta med alkoholen bums. Jag är verkligen ingen expert på detta utan vill bara berätta att jag läst "din" berättelse flera gånger här på forumet. Man upplever att allt blir ett moment 22. Du ska veta att du inte är ensam om den känslan här tänker jag. Min egen erfarenhet är att när kroppen och hjärnan inte behöver ta hand om alkohol jämt och ständigt har jag blivit klarare i hjärnan. Det har blivit mycket lättare för mig att se vad som är mina behov och vad jag behöver göra för att tillgodose dem. Hade jag fortsatt dricka hade jag aldrig sett det. Fortsätt skriva här så dyker det säkert snart upp någon som kan ge dig mer vettiga tips än jag.

Jag dricker inte för att jag är alkoholist utan för att jag helt enkelt hoppas att kroppen en dag ska ge upp och dö. Jag dricker för att döva hur dåligt jag mår och jag dricker för att inte behöva må lika dåligt. Jag har haft " vita" perioder då jag inte dricker men de ger mig ingenting. Jag mår varken bättre eller sämre. Alkoholen får mig att må bättre några få timmar på kvällen. Då får jag vila, vara fri från ångest och må lite bättre.
Problemet är att jag har närstående som inte bryr sig ett skit om mig eller mitt mående. Jag har barn men dricker ej i deras närvaro. Det påverkar inte dem. Jag dricker för att jag är värdelös och det finns ingen medicin eller psykriatriker som kan hjälpa mig.
Mitt liv är förstört, anmäld till soc, hatad av alla. Jag mår så dåligt men allt alla påpekar är min s.k alkoholism. Jag har inte druckit på en månad, ett år, dagar, veckor utan att känna sug. Jag har inget sug av alkohol. Bara känslan av att det tar bort min ångest. Men åter igen är fokus på alkohol och inte mitt mående bakom.
Jag har tänkt på att jag vill dö så många gånger men är för feg för att göra något. Egentligen skulle jag bara vilja höra att jag är bra, att jag duger, att någon tycker om mig men är arbetslös o får inget jobb, 38 år och misslyckad. Har inte gått ur gymnasiet och varit fast i ett jobb i 12 år som jag sa upp mig ifrån på grund av ett arsle till chef. Har inget förhållande för jag var otrogen mot mitt ex, jag är helt enkelt en jävla förstörelsemaskin och jag orkar inte leva med mig själv längre. Då allt handlat om mina alkoholvanor på senaste tid från soc, terapeuter och annat så har det blivit som en spärr i mig. Jag kan inte få hjälp för mitt mående och det enda som betyder något för andra är min alkoholkonsumtion. Jag kan, då jag har barn, inte säga något om hur jag dricker för jag är livrädd att mitt ex ska ta barnen ifrån mig. Alla instanser har anmälningsskyldighet om de befarar att ett barn far illa, vilket de verkligen inte gör. Jag är i ett dödläge och har ingen som jag kan prata med om hur det verkligen är utan får lov att ljuga. HUR kan man få hjälp? Det finns så många barn och familjer som mår fruktansvärt av alkohol och som behöver granskas av olika instanser men problemen är så mycket djupare än bara ett begär, ett missbruk. Det handlar om hur människor mår och jag blir fruktansvärt arg på den ytan alkoholism stämpeln fått.
Att gå på AA möten, gå till vårdcentralen en gång i månaden för att bevisa något till en myndighet är för mig något som endast drar ner en psykiskt dålig människa till den punkt där det blir för mycket.
Vad ska man göra?

Fruktansvärt sug efter alkoholen idag igen. Är ledig fram tills fredag o öltarmen suger rejält. Hjälper dock att skriva av sig lite. Hoppas på att det här rejäla suget minskar med tiden.

Hej. Bra fråga, är själv ny här, men finns de nånting i din verklighet som du skulle kunna förändra så att du slipper vilja fly verkligheten först o främst?

Kvällen lider mot sitt slut, bolaget är redan stängt och jag har lyckats stå emot en dag som denna då jag varit sjukt sugen på att dricka. Känns lättande