Senaste kommentarerna i forumet

Såg ditt fina svar i Vinis tråd och jag tycker att det är bra att du svarade i den tråden och förklarade lite från din synvinkel och hur du tänkte. Min reaktion på inlägget ska väl (som allt annat) tolkas i ett sammanhang där många ibland blir ledsna den typen av inlägg och jag tyckte att ditt inlägg lät lite hårt ”typ gråt... men det räcker inte, du måste göra nåt”. Det var inte menat så förstår jag nu, men det relativt kortfattade inlägget i samband med att du kallar dig alkoholterapeut (typ expert på beroende) blev lite mycket. Och eftersom du saknar egen tråd kan man heller inte läsa om din egen bakgrund. Så där har du bakgrunden till min reaktion. Ibland går folk till attack härinne och det blir ganska hårda reaktioner på vissa inlägg, typ som det som Sattva skrev (det var dock inte nåt av dina inlägg).
Har tittat på dina andra inlägg nu och jag tycker inte att du har varit hård i övrigt i dina inlägg. Det är dock svårt att ta till sig andras ”sanningar” när man inte har nån bakgrund (även annars om man är en skeptiker och lite motvalls).
Hoppas du fortsätter att skriva härinne och gärna berättar lite om hur du har kommit hit. Jag har som du ser hängt här rätt många år och brukar vanligtvis försöka låta bli att gå till anfall som jag till viss del gjorde mot dig. Jag har redan förklarat varför det blev så just nu och jag ber om ursäkt om det blev lite hårt och att du fick kritik för ditt Nickval - jag vill att forumet ska vara öppet och välkomnande. Hoppas att du känner dig välkommen trots allt!

Trodde i går jag skulle få prata med min terapeut men hon är antingen ledig el sjuk, och soc har semester till på torsdag. Visst kan prata med personalen men de blir mest vi pratar runt om mina problem jag släpper inte in vem som helst till mina innersta tankar. Så är rätt jobbigt just nu plus sover dåligt så känns som jag nästan aldrig får vila huvudet. Idag var de jättenära att jag åkte hem men lyckades stå emot.

Mitt sug är ångesten som alltid sätter sig som en malande sten i mellangärdet. Har inget fysiskt sug.

Det kan hjälpa, om man får sug...För mig blev det hjälpsamt att läsa om missbruk och alkoholism..Även se filmer om liknande ämnen..Läsa någons tråd från början, kan vara intressant..Man hittar sina sätt såsmåningom..Svårast med sug i början tyckte jag..Sedan blev det lättare. Kram..??

Var iväg och storhandlade precis och efter 2 timmar på Willys var jag helt slut.
Suget efter en öl eller två var överj-vlig minst sagt, tittade på klockan stup i kvarten för ett se om det skulle finnas tid för att ta en löpare till Systembolaget, jag hade kunnat köpa lite folköl förvisso. Hur mycket jag än älskar öl, så dricker jag inte vad som helst om jag verkligen inte måste.
Valde att fortsätta handla och märkte klockan blivit 18, systembolaget stängt.
Just i det ögonblicket var det tungt, ångrade min petiga inköpslista. Jag hade ju hunnit om jag skyndat mig på.
Hursomhelst, öppnar dörren hemma och dottern kommer springande och ropar "Pappa", i det ögonblicket
kände jag att mitt beslut att sluta dricka tills begäret är borta är helt rätt.
Jag kände mig stolt och nöjd över mig själv att jag inte gav vika för suget.
Känner mig lättare, lättare i sinnet och humöret, samt att positiv inställning till saker och ting börjar.
Emellanåt så kan jag inte sluta tänka på hur "cosy" det är att sitta och kolla på en film eller serie och smutta på
en Whisky och bara slappna av.

Nu tar vi en dag till!

Förresten, menar ni att ni kommer ihåg mig?
Om så är fallet blir jag helt rörd.
Kram!

Jag slutade 1 jan som jag sagt. Maken också, men han vill bara hålla upp i en månad. Sedan dricka fre o lör, 2-3 flaskor (bara för honom dvs 1-1,5 flaska per kväll). Bävar redan för månsdsskiftet, men har läst i många trådar här att det inte är någon mening att se så långt fram. Ta en dag i taget.
Känns skönt att vara nykter men också en sorg att ha hamnat här. Att inte kunna dricka normalt.
Barnen är ju helt med på den nyktra resan, och jag känner ibland mig fångad i mitt löfte till dem. Som om jag är instängd i en låda och inte har någonstans att komma ut. Men jag vet att mina känslor just nu kommer att förändras. En dag i taget.
Tror dock jag gör ett parallellt misstag. Vill tappa några kilon, så har även böejat "banta". Vilket gör att känslan att varken få dricka eller äta det jag vill förstärker min känsla av att vara fångad o inte ha en väg ut. Kanske borde släppa dieten.

Tack ni fina Kennie o 2:a halvlek!
Ja, jag har brakat igenom igen. I söndags åkte jag till sommarstugan själv och drack så kopiöst mycket. Allt medan jag dammsugade och sen ringde min man och öste galla på honom. Vår äldste son kom hit och sa att nu får det vara nog.
Hur ska jag klara mig? Hur ska jag stå emot demonerna? Hur ska jag tänka?
Kram från en mycket slokande Akleja.

Välkommen tillbaka! Vi finns här och tar emot dig i vår varma gemenskap ❤️ Just nu är det många nykomlingar och återkomlingar här - så det är bara att hoppa på tåget.

Kram ?

....duktigt skrivs om mig här! Det är okej för mig om det på nåt sätt hjälper er ❤️

Sisyfos, jag valde att svara dig i Vinis tråd. Hoppas du läst. Vill besvara så kikar jag här i din tråd senare.

@Torn jag kan tyvärr inte göra nåt åt att du feltolkar mina inlägg. Det enda jag kan säga är att ett skrivet ord är inte lika med ett sagt, menar att det fattas tonfall och lite andra saker som hjälper med att tolka rätt det man säger på riktig. Vill dock försäkra dig att jag inte har ”onda” syfte med mina inlägg. I övrig så har jag inte heller uttryckt mig som du påstår.
Annars ställs det inga krav på forumets medlemmar att ha egna trådar men såklart planerar jag att starta en eller några nu, efter Li Los tips som hon gav mig i Vinis tråd. Med andra ord visste inte att det är så det funkar här. Hoppas att det är okej för dig att man inte vet ?

@nystart jag kan tyvärr inte påverka dina känslor gällande min inlägg. Känner du att de är provocerande så det enda jag kan säga är samma som tidigare, även du feltolkar mig å det jag skriver. Men när jag startat min egen tråd så är du mer än välkommen att skriva vilka inlägg som du menar, och även gärna förklarar på vilken sätt, enligt dig, provocerar jag med dem, och även vad är det som jag, enligt dig, vill provocera fram. ?
Angående min nick så har jag besvarat det i Vinis tråd, onödigt att jag skriver igen.

@Soffi även du är senare välkommen med dina synpunkter angående inlägg som leder till att du känner ”stort obehag” , och gärna förklara varför. Jag vill gärna lära mig hur jag inte ska göra i framtiden. I övrigt så finns det en knapp på forum som går bra att använda. Nämligen ”anmäl”, gör det gärna nästa gång du ser nåt som du tycker inte bör finnas på forumet. ?

@Sattva jag vet inte din situation och vad du utsatts för här på forum men jag har inte attackerat någon här, eller använd någons svaghet på något sätt. Att avskräcka någon inte heller är syftet för mig. Snarare tvärtom.

I övrigt så har Vinis skrivit att själv har hon inte alls tagit illa upp inlägget, varken min eller andras.

Oavsett önskar er alla en trevlig och nykter kväll ❤️

Verkligen! Jag var två barn, 9 och 10 år. Har alltid "smygdruckigt" trots att dom är med. Blivit berusad flertalet gånger och tänkt att dom inte märker. Skäms så mycket!!.

Minnesluckor och ångest dagen efter. Som jag dämpat med ny alkohol. En dunk i kylen nästan jämt men tömmer den fort. Kan inte stoppa när jag börjar. Tänker ofta på att hinna till systemet och känner igen folk som jobbar där väl. Skäms att dom även känner igen mig.

Allt triggar mig. Att se någon dricka alkohol på tv. Som förskönar drickandet enormt. Att vara ledig dagen efter, att barnen bråkar... att jag har egentid ALLT. Det finns alltid en anledning.

Jag måste förstå att den absolut enda lösningen för mig är noll alkohol för resten av mitt liv. Detta missbruk har pågått i så många år. Vet knappt vem jag är utan alkoholen. Känns så tråkigt också att inte ha den att se framemot.

Snart en vecka nykter. Jag är ledig imorgon och sitter inte med ett glas vin i handen. Och det känns skönt.
Jag orkar inte mer. Inte min kropp heller!

Stor stor styrkekram till dig. Du kommer klara detta !!

Ja, dag 5 kommer gå bra!
Kände samma att det knepigt utan vin när det är helgdag imorgon. Men imorgon kommer vi vara nöjda o pigga förhoppningsvis.

Ångesten kommer och går så brukar det vara dagen efter. Min man har jobbat idag och jag har ångest för att handla komma hem. Beter mig ofta inte illa när jag dricker men jag skäms så mkt! Och minnesluckor får jag ofta. Hur farligt är det egentligen? Alltså jag tänker på om jag har förstört min hjärna? Min man dricker knappt något jag dricker mkt mer än honom. Hatar att vakna till ångesten om vem man har ringt eller skickat meddelande på fyllan. Jag dricker långt ifrån varje dag men när jag dricker så har jag inget stopp. Köper hem lådvin i hopp om att jag ska kunna dricka något glas då och då. Det händer aldrig. Så inget mer lådvin för mig!

Fint att se dig här igen! Anar av ditt namn på tråden att du kanske inte mår jättebra, men att hitta hit igen tror jag är ett bra steg på väg emot något bättre.

När jag läser om din resa stilla och storm så känns det som jag läser om mig själv. Att gå ifrån fester för att dricka själv, att inte äta när jag dricker för att spara på kalorierna, att fundera på vad kassörskan ska tänka och handla så att det verkar som att många skulle dricka etc. Jag tränar också en del (springer). Varför förstör jag för mig själv när jag dricker så mycket som jag gör? Beklagar sorgen såg att du hade en nära som gått bort. Vad stark du är som klarar av att inte dricka!

Härligt att läsa att vi är många som gör nyktra val. Apropå det som någon skrev i denna tråd om att omprogrammera det undermedvetna; jag upplevde att det faktiskt hände medan jag lästa Tänka klart av Annie Grace. Och då tyckte jag ändå att hennes sätt att skriva var lite pratigt och en aning floskelartat. Men min lust att dricka avtog markant medan jag läste den, tror att det undermedvetna faktiskt blev hjärntvättat. Så den kan jag rekommendera!

Så blir det för mig med efter några dagar. Men den känslan är oundviklig. Vi måste lära oss att tackla dom annars kommer vi aldrig ur den här situationen. Tänk va långt du kommit! Kom ihåg att känslor är tillfälliga. De går över om vi inte underhåller dom ?

Hur går det för dig? ?

Det är riktigt jobbigt efter 3-4 dagar, då sätter tomheten in, så är det för mig.. Men önskar dig all styrka att stå emot!! Kram /A ?

Plötsligt trillade en känsla av meningslöshet över mig... dricker ramlösa och hoppas den går över! Vill inte börja om igen!!

I sin bok ”Hälsorevolutionen” skriver hon att vi alla har en apa och en människa inom oss. Apans behov utgår från den så kallade reptilhjärnan, medan människans behov utgår från frontalloben där förnuft och planering bor.

Hon beskriver en del diskussioner mellan sin inre apa och människa väldigt roligt. En bra inre bild att ha med sig kände jag.

Kram ?

Är lite stolt att jag kommit till dag 12. Har dessutom kommit igång med träningen. Tycker jag ser finare ut i ansiktet, hyn är klarare och ögonen med, säkert inbillning för inte kan det synas så fort. Men är ju en bra inbillning och vill inte se ut som jag gjorde dag 1 med gammalt smink under ögonen, plufsig och rödmosig i ansiktet. Darrig och röda ögon. Nej fy fan! Ursäkta språket, men jag fattar inte varför jag någonsin gjort så med min kropp. Nu ser jag fram emot en skön minihelg med god mat och utan A. Kram alla som kämpar ?

Somnade vid elva igår. Hade på mig min cpap (sömnmaskin) till en början men tog av mig den efter en stund. Jag skrev ju i ett tidigare inlägg att jag trodde att jag hade slarvat bort datachippet därför pratade jag med en sköterska på sömnmedicin igår. Personalen där är helt fantastisk!! Hon sa att chippet redan sitter i maskinen...ops...inget som jag hade tänkt på. Vaknade vid 6.50 somnade därefter om och sov till 9.45!! Herregud...och då hade jag inte vaknat en enda gång under natten förutom 6.50. Vaknar ofta beroende på alkoholen men även att jag har väldigt torra ögon....att det gör ont...men inatt så sov jag som en stock!

När jag sedan satte mig för att äta frukost ringde min dotter. Jag visste att hon var hos min son m sambo fastän min son arbetar idag. Jag tog en dag ledigt och min dotter skulle börja jobba kl 13. Min dotter ringde för att höra om jag kunde köra in min svärdotter till sjukhuset för att hon hade så ont. Min svärdotter har Ulcerös Colit en tarmsjukdom och har alla följdsjukdomar som man kan ha av denna sjukdom. Hon är endast 29 år och har haft den sedan hon var 14. Hur som helst så åt jag upp frukosten tog en snabb dusch och åkte iväg för att hämta dem. Min svärdotter hade SÅ ont. Kunde knappt gå. Tårarna rann. Körde henne till akuten och där fick vi lämna henne pga den j-a Coronan. Det var verkligen en otrevlig sköterska som tog emot henne...och det gjorde mig så ont. Min svärdotters föräldrar är skilda och bor tio mil bort. Hennes mamma ringde sen och var SÅ ledsen.

Efter att vi lämnat min svärdotter så var jag uppe och vägde mig på Viktväktarna. Hade ett bra samtal med couchen. Körde hem och det var då min svärdotters mamma ringde mig. Körde därefter min dotter till jobbet. Hon är SÅ låg och hennes arbete gör det inte bättre. Att arbeta som personlig assistent med en brukare som är mycket inaktiv och dessutom man inte hör vad hen säger då krävs det ett starkt psyke. Min dotter har denna styrka men nu när hon är låg är det tufft för henne.

Det kändes lite som om det här blev lite för mycket för mig...två betydelsefulla personer som inte mår så bra...vilket kryper innanför skinnet. Det var tungt att lämna min svärdotter där vid dörren...att inte få följa med in. Just nu vet jag inte hur hon mår och jag vet inte om min son har fått tag på henne..om han vet.

Hur som helst...visst är det så Se klart..att man "får inte till nyktra dagar" ..man gör konkreta handlingar...i ord enkelt i verkligheten något annat. Och, Fina Lisa...jag tänker att ditt förslag var väldigt bra! För jag tycker ju om att skriva....ska fundera lite mer på det...och om det sättet ändå kan göra så att jag inte behöver gå in i forumet hundra gånger på en dag...

Ska även pausa viktväktarna vilket inte kommer innebära att jag kommer äta som en tok eller dricka ännu mer..men jag behöver fokusera på en sak. När det gäller alkoholen så slog tanken mig ..en tanke som jag nog inte tänkt tidigare...fastän jag tänker HELA tiden. Jag skriver ju ofta att jag skulle vilja kunna dricka kontrollerat men jag vet att jag inte kan pga psykisk och fysisk hälsa...och det blir ett måste...inte för att jag vill sluta dricka. Precis som alla andra beroende...cigaretter, snus, socker, spela mm.

Så vad jag tänker att vad jag ska fokusera på är min sömn....då behöver jag bli vän med CPAPen och riktigt ovän med alkoholen...om jag skulle försöka tänka på den mer som ett gift?? Det är ju iaf värt ett försök!
På torsdag ska jag till arbetsterapeuten för att kolla min tumme..tror att det blir remiss till någon läkare..på fredag ska jag ta nya prover..leverprover samt kolla mitt järnvärde. Är levervärdena inte bra så tänker jag inte skämmas...då tänker jag säga att det här är så jäkla svårt....och faktiskt fråga..hur kan ni hjälpa mig??

Så kära vänner ...vi får se hur jag fixar det här...just nu skulle jag verkligen vilja veta hur min svärdotter mår...men jag får invänta min son för att höra om han har fått kontakt...och snart blir det en promenad...jag behöver ut i luften.

Ha en så bra Trettondagsafton som möjligt!

Kram:)

Och välkommen! Här får du mängder av pepp ?? - jag har inte provat alkoholfria alternativ, för mig är det Ramlösa (citrus) som gäller ?

Äntligen dag fem! Denna dagen klarar du ?? Jag är också lite orolig eftersom det är helgdag imorgon. Men vi får tänka på hur bra vi kommer må och hur stolta vi kommer vara imorgon när vi kan skriva dag 6 ?