skrev Vill Bara Sluta i Blackout
Läser det du skriver med tårarna rinnande. Jag vill så gärna ta ytterligare hjälp, gjorde det för några år sedan men blev skräckslagen när jag insåg att det skrivits in i min journal ? Kämpade med näbbar och klor för att få det struket ur journalen och lyckades mot alla odds. Självklart är det ett led i hur djup förnekelsen är, det förstår jag ju men det brännmärkte mig från att söka hjälp i framtiden. Jag är även rädd för att be familjen om hjälp, även om jag vet att de vet om min problematik.
skrev Pixie i 2021 - måste bli bättre
Tack! Ska försöka ha tålamod. Blir spännande att se hur nästa fyra veckor utvecklar sig.
?
skrev Se klart i "Change before you have to!"
Tycker jag också sjunger rakt in i den svajiga kärnan vissa dagar.
Still, For you, Truth, Poetic.
Vackra och starka, som vi!
skrev TappadIgen i Blackout
Tyvärr hamnar man ju bara i den där spiralen. Man har ångest för att man har druckit. Man kan ju få ångest bara av det att man inte kan hantera det och sen kan det ju vara saker man gjort som man vill få ogjorda eller att man inte kanske ens minns om något har hänt. Då ligger den där ångesten och trycker och man ältar tankarna och så leder det till att man tar till alkohol för att dämpa ångesten och så är man tillbaka på ruta ett.
Tro mig, du är inte ensam i detta! Det är svårt att reda ut tankarna när man är där du är just nu, men jag ska säga dig några saker som egentligen är självklara men som kan vara svåra att ta in när man är där du är.
Det som är gjort är gjort, det kan du inte längre påverka, men det som ligger i framtiden är det du som bestämmer! Det är inte försent. Du är nu 24 timmar in på nykterheten och fortsätt så. Det kommer såklart inte vara så enkelt, men du väljer en väg där du tar dig bort från den ångesten du har nu. Genom att hålla dig nykter så ger du dig alla förutsättningar för att inte hamna i dessa ångestfyllda situationer igen. DU är värd bättre! Du klarar detta! Försök att bestämma dig för att du i alla fall håller dig nykter en liten tidsperiod i taget till att börja med och se hur det utvecklas. När du får ångest så finns vi här och du kan skriva av dig så ska vi läsa. Men du kanske behöver något mer stöd från familj och vänner också! Jag vet inte riktigt hur din situation ser ut där.
skrev Chucken i Nu tar jag tag i det här
Mitt första inlägg här även om jag varit medlem i 6 månader. Mitt drickande har successivt blivit värre med tiden. Jag jobbar skift så är ledig ~ 2 veckor i sträck ganska ofta. Det har hänt att jag druckit alla dessa 14 dagar, det är inte bara 2-3 öl utan oftast 9-10 stycken eller en flaska brännvin.
Funkar bra under jobbveckorna men direkt jag är ledig åker alkoholen fram.
Får inte saker gjort hemma och undviker att göra saker för att kunna supa.
Dricker i smyg för min sambo och hon har nån gång kommit på mig och blir såklart ledsen och säger att jag dricker för mycket. Har inte vågat säga till henne hur stora mina problem egentligen är, ingen vet nog det förutom jag och personalen på Systembolaget.
Sköter mitt jobb exemplariskt och mitt liv ser nog bra ut. Alkoholen är både min bästa vän men även min värsta, den är orsaken till ångesten men även lösningen till den.
Skäms så otroligt mycket för detta och önskar att jag kunde hålla mig till fredag och lördag.
Jag vill ha hjälp men vill inte att folk ska ringa och vara arg om jag tar mig några öl fredag och lördag. Super mig aldrig redlös utan kan kontrollera mängden ganska bra. Jag vet att man behöver inte dricka 70cl sprit för att kunna slappna av framför Postkodmiljonären fredagkväll.
Jag tror jag inte är ensam om denna situation, har ett underbar partner, ett fantastiskt jobb och ett underbart hus som jag är så rädd om. Är rädd att om supandet eskalerar så kommer jag bli av med allt detta en dag. Har mycket alkoholism inom familjen och har sett effekterna det kan få.
Jag har tidigare sagt till mig själv att inte dricka under vardagarna, men det har blivit ett belöningssystem direkt jag gjort något bra. Jag får väl ändå se det som ett steg i rätt riktning att skriva mitt första inlägg här.
Kom gärna med tips och idéer hur ni gått tillväga.
skrev Se klart i "Change before you have to!"
Är en av de artister jag lyssnar mest på just nu, hon skriver om droger, missbruk men inte så uttalat.
Hon är en av vår tids största poeter tycker jag.
Hennes senaste album Norman Fucking Rockwell kan man börja med, låten The Greatest kan jag börja gråta av. Grattis ni som har henne kvar att upptäcka ?
skrev Vill Bara Sluta i Blackout
Har inga direkta tankar på suicid, vill mest bara upphöra att existera.
I dimman efter min senaste vurpa trycker ångesten på - hårt!
Allt dumt man gör under alkoholens dåliga inflytande. Tänk om det bara gick att göra ogjort.
Nåja, jag är nykter sen nästan 24 timmar i alla fall. Det är väl alltid något ..
skrev Andrahalvlek i Mot ljusare tider
Förklimakteriet har varit helvetet på jorden stundtals ? Började redan i 40-årsåldern för mig och jag har inte riktigt kommit ut på andra sidan än. Fyller 52 i år. Men alkoholstoppet har gjort klimakteriet så mycket mer hanterligt, jag slipper nattsvettningar numer till exempel.
Kram ?
skrev Andrahalvlek i "Change before you have to!"
Med Peter Le Marc kan jag tipsa om också, om du tillhör samma generation som jag och var ung på 80-talet.
Kram ?
skrev Andrahalvlek i "Change before you have to!"
Jag har en hel låtlista på det temat. Här får du två: ”I shall be released” med Jeff Buckley och ”When the party is over” med Billie Eilish.
Kram ?
skrev Vin Santo i "Change before you have to!"
Och glad fredag alla!
Nån annan som har lite låtar att rekommendera på alkistemat?
Passar på att önska er en trevlig helg!
skrev Sattva i Mot ljusare tider
Hej Soffi!
Jag vet inte din ålder, men jag är strax över 50 och började sova jättedåligt i samband med förklimakteriet. Man kan tydligen vara i förklimakteriet flera år, där bla sömnen påverkas. I mitt fall vakna flera ggr per natt, ligga klarvaken från 3- tiden.
Nu vet jag ju inte hur mycket av det faktiskt berodde på att jag för det allra mesta hade druckit vin, bla för att kunna somna...
Men, förutom att jag nu sover bättre efter jag slutat med alkoholen, så har jag provat sedan nåt år att ta maxdos magnesium och maxdos glycine en timme före läggdags. Gör mig avslappnad o sömnig (och ja, jag tog det även m alkohol...troligtvis en no-no)...
Glycine är en aminosyra, så (jag tror det iaf) att det inte kan göra någon skada. Men om jag tolkat dig rätt, så kan du kog bättre än jag kring mineraler o aminosyror etc!
skrev Vin Santo i Jag är medveten om mitt problem, men
Har egentligen bara haft sug en gång under denna tid men lyckades hålla det stången. Hur går det själv? Du har inte skrivit på några dagar så jag hoppas att du hållit dig upptagen med bra saker!
Fredag idag och lite firande ikväll - har handlat både Prosecco och alk.fritt bubbel så alla kan vara nöjda :)
Känner igen far/dotter relationen - Freud hade nog rätt lite där att den relationen ofta blir väldigt stark. Relationen till frun blir bättre och bättre faktiskt - känns mer kärleksfull nu och vi tar på varandra och pussar varandra en hel del vilket är mysigt :)
Ha det bäst och SKRIV så vi vet att du mår väl!
skrev Se klart i Det är aldrig försent
Så fint att läsa om din första månad, och fortsatt nykter tid.
Viktigast först är nykterheten, och så bra att du har hjälp av din medicin. Klokt! Nu hejar jag dig in i helgen som jag hoppas du får njuta av. Malla dig och var nöjd!
Har du tänkt på att det faktiskt är som en stor sten som man slipper släpa runt på, det där pimplandet? Kram ?
skrev Torn i Det är aldrig försent
Det är det som gör skillnaden tror jag. Att man gör något extra eller annorlunda jämfört med tidigare. Extra motivation och tålamod och medicin tex. För min del var det att jag hittade det här forumet som gjorde skillnad jämfört med alla andra otaliga försök tidigare till att förändra mitt drickande.
Bra jobbat och grattis till 1 månad! ?
skrev Se klart i Äntligen på botten?
Läs om hjärnan och vad alkohol gör med den, i Andra Halvleks tråd här finns massor av bra tips. Under längre tid av drickande blir hjärnan felinställd.
Men den kan återställa sig. Det vittnar många av oss om. Men hjärnan och kroppen behöver lite tid. Det kan vara kämpigt- men att dricka är på sikt långt mycket kämpigare. Ha en fin fredag, helgerna kan vara tuffa i början, då kan det hjälpa med en dag i taget. Kram!
skrev Vin Santo i Äntligen på botten?
Hoppas du verkligen lyckas bryta din alkotrend!
Har du kollat så du du inte har ADHD eller så? Verkar kanske vara en konstig fråga men många som har ADHD (eller liknande diagnos) får problem med alkoholen på det sätt du beskriver.
Ta hand om dig!
skrev Hanna81 i Äntligen på botten?
Tack för pepp. Jag är en ganska orolig människa, svårt att hantera stress och många intryck. Har jobb, barn, hem (som alla) och allt går i 180. Den enda gången det blir tyst i huvudet är när jag dricker ett glas vin. Det är som allt då ”klarnar” och tankarna blir inte till ett enda kaos. Tills man har druckit fem glas, förstås.
Känns som min hjärna är felinställd på att den enda belöning som finns är A.
Nu inne på 5 dagen utan, och ångesten börjar lätta.
skrev Vill Bara Sluta i .
Även om just din dagliga alkohol-rutin skiljer sig från min så känner jag igen den där känslan av trotsighet.
Jag dricker för att jag vill och kan och ingen ska minsann stoppa mig.
Att sedan vara ensamstående gör det väldigt enkelt att dricka alldeles för mycket alldeles för ofta. Var glad att du har en sambo som åtminstone har en dämpande effekt på ditt drickande, jag vet själv hur det kan spåra ur när man inte har någon som kontrollerar en.
skrev Andrahalvlek i Det är aldrig försent
Och ännu mer grattis till beslutet att fortsätta en månad till. Heja dig!
Kram ?
skrev snusen i Orkar inte mer
Tog ett återfall i går. Men tillbaka på boendet idag. Kan inte riktigt förklara det men de känns som de var vad jag behövde göra, supa till ordentligt och bli riktigt full. Nu känns de som jag lätt kan va nykter i flera veckor fram över.
Kanske behövde en sista fylla. Har börjat nosa så smått på tanken att jag kan nog inte hantera alkoholen och bör lägga ner drickandet helt för alltid. Men samtidigt skrämmer mig den tanken. Plus en sorg säga hej då till min bästa vän.
skrev Sattva i Det är aldrig försent
Aldrig har jag klarat en månad (4v) utan att räkna ner dagarna tills det är "fritt fram" igen!
Jag uposkattar verkligen nykterheten mer än längtan efter att vara berusad. Lärt mig tänka steget längre, konsekvenstänk både på kort o lång sikt.
Japp, jag har tankar om alkohol var o varannan dag, men autopiloten drar inte igång. Finns säkert flera faktorer, men något rent konkret är medicinen. Eftersom ett återfall isåfall måste innebära att jag låter bli att ta medicinen x antal dagar innan, så har den absolut en viktig funktion.
Ingen ide att dricka om jag inte blir sådär mjuk, varm, surrig, avslappnad etc. Har ju varit med om att dricka massor av glas vin utan att nåt händer...och vad är meningen med det????
Så, jag låter bli att ta reda på hur länge man behöver hålla uppe med medicinen för att den ska gå ur kroppen. Istället tar jag den absolut först av mina morgonvitaminer. Säger högt inombirds "den viktigaste först". Blivit nästan en liten ritual...
Om någon "ny" läser detta, ge inte upp!!! Det GÅR att förändra sitt drickande! Herregud, jag trodde aldrig jag skulle skriva att jag fortsätter en månad till, men det gör jag! Jag fortsätter vara nykter en månad till!!
Och till er fina människor som brukar skriva till mig; TACK!! Och tack för ert tålamod med mig innan jag väl kom över på nyktra sidan....
skrev Maraton i Nu räcker det!
Tack snälla för respons! Vad är det för app du använder?? Låter spännande!
Dagarna flyter på.
Man har som tur ganska mycket umgänge så man slipper sitta hemma, det är ju riktigt skönt att vara hemma i soffan men efter en tid så blir det lätt lite deppigt.
Fredag idag, inte en gnutta sug idag alls, fast det måste nog vara pga jag inte orkar ens tänka på öl. Enda som kommer upp i skallen är att om jag fortsätter dricka i samma mängd o tid så kommer jag bara må ännu sämre än detta sen när jag slutar igen. O funderar samtidigt, kan man må sämre än så här?!
Så det gör mig fullkomligt motiverad nu till att hålla mig nykter o nyfiken att se vilken dag framåt man mår jättebra igen ?
En sak är så säker, det är aldrig för sent att sluta hur eländigt det än känns. Det kan bara bli bättre o ju tidigare man bestämmer sig så slipper man må dåligt, helt i onödan.