skrev Andrahalvlek i Första dagen på resten utav mitt liv

Stort grattis på din nyktra 9-månadersdag Femina! ?????? Självklart fortsätter vi räkna! Mot 10 månader härnäst ?

Kram ?


skrev Jakten i Kämpigt

48 Gick bra, nu är klockan 01:08 på Dag 49. Den ska börja med att sovas på so far so good!

Godnatt


skrev Jakten i Kämpigt

48 Gick bra, nu är klockan 01:08 på Dag 49. Den ska börja med att sovas på so far so good!

Godnatt


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

Nine months and still counting...

JÄTTEGLAD ??

?????????


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..och jag mår bra, precis som man borde när man inte har druckit något med alkohol.
En vecka har runnit mellan mina fingrar, fem dagar i arbetsveckan som egentligen är utan vikt.
Men under helgen försöker jag täppa till flödet mellan fingrarna och behålla det som rinner däremellan så länge som bara möjligt, min helg, mina viktiga dagar som sträcker sig från en sen fredagseftermiddag till en inte allt för oönskad måndagsmorgon.
Jag försöker bromsa tiden så mycket det går, men dagarna försvinner snabbt som ett ögonblink.

En helg med tid avsatt för umgänge, på alla sätt och vis.
Vi blev inbjudna av gamla vänner att besöka dem vid deras sommarstuga ute på öschöttaschlätten.
En lugn lördagsmorgon med mjukstart vid frukostbordet, en varsin iordningställd macka och en färdig kopp kaffe satt vi två vid köksbordet tittade på varandra, ömsom på morgonteven med dess nyheter.
Packade lite snabbt enkla förnödenheter såsom en tandborste, mjukiskläder och ett badlakan i ryggsäcken.
Tankade bilen för nya femtio mil bakom ratten och svängde förbi den nyöppnade matbutiken för att köpa lite presenter till värdparet och naturligtvis lite hundgodis till deras ypperligt små och söta lurventussar till hundar.
Vi brummade de långa motorvägsmilen i ett surt grådis och med gnisslande vindrutetorkare.
Varje gång jag satte på radion så började frugan att pladdra efter några sekunder, och så stängde jag av den igen.
Glömde bort den någon halvtimme när det varit tyst ett långt tag, satte på den igen och vad händer?
Så höll det på hela vägen till dess att landsvägen blev allt smalare och världen utanför våra fönster fascinerade oss mer än den audiella behovet, solen blinkade till i några minuter och livet kändes plötsligt lite lättare.
Förhoppningarna var stora med senaste mötet i minnet två år sedan sist, det skulle bli roligt att få mötas igen.
Sista hundratalet metrarna gick på en lerig grusväg, över en enslig järnvägsövergång och sedan ut på en udde.
Två små gråa ulltussar möter upp oss med ett väldigt skräckinjagande skall, hmm ..not!
Jo vi kramas med värdparet som går i landsbygdsdräkt à la Jula, arbetsbyxor, stövlar och fleece.
De har bott vid stugan sedan coronan bröt ut, alltså sedan i mars, jobbandes via internet utdelad från deras mobiler.
Det går inte så fort, men men fasiken har bråttom på landet egentligen?

Vi bjuds på lite kallskuret och skumpa, själv har de köpt på sig ett rejält lager med låtsasöl till mig.
När mörkret faller på går vi ner de femtio metrarna till sjön i baddräkt och ett badlakan runt våra nackar.
Badtunnan har stått och eldad sedan i förmiddags och vi kliver ner i ett till synes kokande vatten, jo chocken känns så men det är nog bara ett par grader över de fyrtio.
Medan ångan stiger upp i skenet av några marschaller ut över sjön som redan är höljd i ett segt novemberdis,
Skålar vi i våra glas och jag känner bara en sådan tacksamhet över att just nu få finnas till i detta ögonblicket.
De har bubbel, jag har min alkoholfria öl, och jag känner mig nöjd med det.

Efter att ha mörats till närapå rödkokta kräftor går vi upp för att äta middag, svettiga och ångandes från våra kroppar.
Med mjukisdräkten på och alla krav på att vara uppklädda har skrinlagds så känns det mycket enklare av koppla av.
Små knyten med två sorters fisk, potatis och grönsaker som legat på grillen och fått en god smak var vi ordentlig hungriga.
Berra har som vanligt båda hundarna i sitt knä, en vid varje hand som väntar på att bli klappade.

Vid middagen återkommer samma typ av frågor....
-Men Berra, är det inte jobbigt att vara nykter när alla andra fyllnar till?
Jo tack jag har hört frågan förr, många gånger från samma personer, de verkar ha glömt att de har frågat förr, typ varje gång, men glömt svaret...
-Jovisst kan det bli jobbigt när folk börjar svamla och upprepa sig, somnar och blir snarstuckna...
-Jaha, precis som vi blir snart då, svarar kvinnan i sällskapet, och skrattar lite ursäktande.
De vet inte hur nära sanningen de är, drar snart till minnes hur det brukar bli med just dem.
Och så blir det, de envisas med att spela ett sällskapsspel där det redan urartar från första början.
Båda är de tävlingsmänniskor och samtidig dåliga förlorare, de kan bara gå på sätt, och så blir det.
Det blir tjafs om reglerna, hur man räknar poäng, tveksamma slamkrypare, halva poäng, Mr besserwisser och Einstein har plötsligt kommit in i sällskapet, glåporden haglar dem emellan och de blir tjuriga.
Sedan en stel tystnad när de har kompromissat bort hela sin stolthet, sedan somnar en av dem vid bordet.
Ja det här sällskapsspelet har precis hela registret tänker jag, inte undrar på varför varken jag eller frugan gillar sällskapsspel, det är sällan det blir så mycket av sällskap, mer ovänskap...
Vi går och lägger oss i deras nybyggda friggebod, nej attefall heter det numera.
Det är nytt och fräscht, högt i tak och ett supermodernt badrum med golvvärme och hela dritten.
De som förra gången inte ens hade vare sig brunn, dusch eller avlopp, ännu mindre en vattenklosett.
Man får känslan av att de kommer att avyttra huset i storstaden och snart flytta ut till sommarstugan.
De är lika gamla (eller unga..) som oss och vi förstår om de har börjat planera inför pensioneringen.

Morgonen efter vaknar vi efter att ha sovit som kungar i jättesköna täcken, sådana måste vi köpa.
I smyg fotograferar vi av etiketten vid fotänden.
Det serveras en frukost av rang med nybakade frallor som han varit och köpt vid affären på morgonen.
Kaffet är lite för svagt i min smak, men den gör sin nytta och sätter igång maskineriet, tarmarna vaknar.
Utanför vimlar det av småfåglar vid fågelbordet, talgoxarna har till och med lärt sig att knacka på fönstret när det är dags att fylla på, en större hackspett gör oss också sällskap på morgonen, han är mäktig faktiskt.

Vi tackar för oss och sätter oss i bilen med tjockt lager av lera på fötterna efter all ombyggnation som skett med grävmaskiner som kört sönder bilparkeringen, bilen slirar till i geggan innan jag får fart på den.
Ute på den stora vägen smattrar lerklumparna i skärmarna och i backspegeln ser jag hur den skvätter om bilen.
Vi stannar till efter några mil vid en större stad där en av våra favoritbutiker finns om än inte så många i vårat avlånga land, det blir mest en massa snask till kvällen framför teven med barnen.
De har förberett maten och vi får sätta oss vid ett nästan färdigdukat bord.
Familjen sitter samlad runt middagen, och för första gången så tycker jag nog inte att det är lika angenämt som tidigare söndagar, svärsonen sitter med paddan vid matbordet och tittar på någon golfturnering.
Barnbarnet sitter enbart i en fullsketen blöja och skvätter med maten så det flyger runt överallt.
Hundarna tigger om min uppmärksamhet, eller kanske mer av den mat som jag har på tallriken och de vill att jag ska dela med mig av.
Det är högljutt och väldigt intensivt, teven står på i köket med barnprogram men till ingen nytta.
Min lilla hjärna är fullsjokad av helgens alla intryck och upplevelser och jag somnar sött till söndagsfilmen vi har hyrt som väldigt få av oss ser hela av.
När filmen är slut och alla har åkt hem till sitt och vi har städat av det allra grövsta kallar sängen på riktigt.

Så här ligger jag och summerar veckan/helgen som gått, och jag kan inte vara annat än nöjd.
Inte som en vanlig helg, men inte heller helt ovanlig heller...

Min nykterhet ifrågasätts i stort sätt varje helg, men jag står stolt emot alla påtryckningar.
Släpper jag på den, faller hela mitt liv ihop som ett korthus, en överlevnadsinstinkt.
..och då inga fler inlägg på forumet, det är min tävlingsinstinkt och dåliga förlorare.
Denna helg över tio flaskor noll-öl, det enda som hände var att jag fick motionera blåsan lite, inte mitt samvete.

Berra


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Lite nervös inför morgondagen eftersom min tankar förändras lätt när jag kommer t jobbet. Men jag får se till att inte hamna i svackor när jag inte har besök eller före APT. Och...jag ska tänka på den dotter som satt vid köksbordet i lördags...min älskade dotter....å den blick jag fick och på stämningen...så ska hon aldrig inte behöva känna någon mer gång❤️??

Somnar nykter dag 3?


skrev Andrahalvlek i Dags att lägga ned

Irriterande många dubbelposter sen den senaste uppdateringen tycker jag.


skrev Andrahalvlek i Dags att lägga ned

Minns det också. Fick klädkammaren städad, avloppet rensat och en hel del annat de första nyktra helgerna. Perfekt! Så har det inte fortsatt för mig ? Men jag skjuter inte upp lika mycket som jag gjorde tidigare, så det hopar sig inte heller riktigt. Sen har jag blivit mer chill till städning i nykterheten. Några dammråttor har ingen dött av ? Det känns som jag inte har något att dölja längre, och då får folk ta mig mer som jag är. Med disk på diskbänken och dammråttor.

Kram ?


skrev kvinna 38 i Rädd för helgen

Jag såg en video av en kille som jobbar med träning. Han sa att alla pratar om att det är svårt att hitta motivationen till att träna. Men det viktiga är disciplinen. Så om man saknar motivation ska man jobba på sin disciplin. Det gjorde du idag tycker jag!


skrev Gulabjörklöv i Finns det hopp?

Tack snälla för stöd! <3
Jag är inte så aktiv vare sig på min egen eller andras trådar.
Men det är ändå ett stort stöd att få titta in här, skriva någon rad och läsa igenom några trådar. Det ger en viktig dos styrka!

Har funderat lite på sistone. Ska jag verkligen "behöva" leva livet utan att kunna dricka ett enda glas?
Men försöker verkligen stärka mig själv med motivation med hur bra man mår i kroppen! Hur skönt det är att få vakna utvilad på en helgmorgon! Fantastiskt :)

Idag är det 42 nyktra dagar! Om jag har räknat rätt. Mina 90 dagar är räknade till någon gång i januari men.. Jag räknar inte ned. Jag räknar bara upp!

Jag har tänkt mycket på hur man har levt genom åren, vad man har gjort och framförallt vad man INTE skulle ha gjort om man skulle varit nykter i den onyktra situationen. Läste någonstans att den bästa ursäkten till människor man felat är inte genom ord utan handling. Känns som det nyktra livet blir den bästa ursäkten till andra och kanske framförallt till mig själv för mina onyktra beslut. Att man svikit sig själv med snedsteg som inte matchar till sina egna värderingar.. Det om något sänker ju självkänslan.

Jobbar med att förlåta mig själv och försöker också att finna hopp inför framtiden - att allt kommer att ordna sig, att jag är värd att älskas och att jag kan älska mig själv helt och hållet trots allt som passerat i livet.

Nu blev det djupa tankar!
Hoppas ni alla mår bra och tar er framåt.
Tack för denna sida och för alla ni som finns här. <3


skrev Bullret i Vill sluta helt men trillat dit varannan vecka

Hej! Mitt tips är att inte ligga kvar i sängen mer än 30 min om du inte kan sova. Gå upp och läs en bok. Titta inte på skärmar. När sömntåget kommer, se till att lägga ifrån dig boken och gå och lägg dig på studs! Att ha mörkt och svalt i sovrummet underlättar också.

Sov gott!
Bullret


skrev Bullret i Dags innan det är för sent

Hej!!

I helgen har jag varit ute och promenerat i skogen (usch vad blött det var!!) och gud vad jag älskar naturen. Jag tänker mycket på exet och de fina stunder vi hade med varandra ute i naturen. Vi måste ta tag i att träffas snart, hon ska höra av sig och jag bara avvaktar tills vidare, låter henne ta sin tid. Jag vet inte hur jag vill ha det framöver, jag vet bara att vi måste träffas för att veta.

Ute i skogen sa jag till en vän att jag inte fått en enda kram sedan jag var i min studentstad för en månad sen, hon kramade direkt om mig i säkert en halvminut. Jag har så fina vänner och den händelsen kommer jag ha med mig i resten av mitt liv. Jag blev helt lugn i kroppen och jag behöver verkligen närhet. Jag tänker mycket på att jag mognat ca 10 år sedan jag slutade med alkoholen. Jag vill njuta av mina helger med någon jag älskar. Jag tror på att jag har ett värde och att människor i min närhet uppskattar mig för den jag är.

Efter att jag var i skogen kände jag mig lite trött, men sen kom jag och tänka på att jag inte har några ursäkter: Vadå trött? Jag är inte ens 30 och dricker inte alkohol, jag sov en hel natt och jag har inga småbarn som håller mig vaken både nätter och tidiga morgnar. Så jag tog tag i mig själv och åkte till gymmet direkt!! Därefter lagade jag mat och städade undan lite i lägenheten. Gick direkt hem till några vänner där de drack öl. Jag valde alkoholfritt. Fick återigen frågan hur länge jag ska dricka det, svarade att jag får ångest av att dricka alkohol så jag kommer fortsätta skippa det. En sådan jäkla befrielse att kunna säga det. Jag var ärlig med att jag alltid vill dricka mycket om jag väl dricker, vill aldrig sluta. Jag kommer inte kunna dricka någon öl till maten, någonsin. För mig finns det bara ett sätt det slutar om jag skulle dricka igen och det är på ruta ett. Det viktigaste för mig som driver min förändring är att i framtiden vara en förälder som alltid ställer upp för sina barn i vått och torrt. Alltid kan hämta. Har energi att hitta på aktiviteter. Vill njuta av skogen. Göra utflykter. Det är mitt mål i livet. Någon dag ska jag dit, och jag ska aldrig mer försöka fly från verkligheten med alkohol.

Söndag: Vakna 9, utvilad och pigg. Plugga 9-12. Äta lunch. Hårt gympass. Fortsätta plugga. Tvätta. Diska. Plugga mer. Äta middag. Vika tvätt. Plocka i lägenheten. Till slut slappna av med en serie på Netflix. Man orkar mycket mer än vad man tror. Men söndagsensamheten kommer smygande. Var riktigt nere för någon timme sedan, men det är bara att härda igenom det. Tid gör allt bättre. Såren läker och blir ärr, man blir påmind om dem ibland men det gör inte ont när de väl har läkt.

Aldrig mer första glaset.

Bullret


skrev Kennie i Det är aldrig försent

Det kanske är så att din 14-åring just börjat förstå, och då har du ju möjlighet att vända skutan innan han förstått allt, det kan ju vara en motivation att sluta direkt. Eller att dra ned ordentligt tiden som är kvar fram till nyår. Hur går det med vårdkontakten, får du bra hjälp där? Jag tror du har mer motivation nu än tidigare, du vill sluta, det är viktigt. Och nu kom även barnen med i bilden, kanske också kan ge extra kraft. Och tänk på att många kämpar i flera år och sen plötsligt lyckas de, de är klara med alkoholen, jag tror att du är där nu.


skrev knubbsael i Dags att lägga ned

Känns bra. För första gången på länge har jag haft en bra och produktiv helg med normala aktiviteter. Långpromenad igår, och idag fick jag någon sorts tokryck och storstädade hela lägenheten +garaget, vart den energin nu kom ifrån?
Skumt, jag tycker att jag borde uppleva någon abstinens vid det här laget, men tydligen inte (ännu) - jag mår faktiskt bättre än jag gjort på åratal.


skrev Kaye i Det är aldrig försent

Vad är det man säger.
"Av barn och gamla får man höra sanningen"
Kämpa på
Kram⚘


skrev My72 i Rädd för helgen

Är glad att jag klarat av ytterligare en helg utan alkohol men kändes plötsligt lite jobbigt idag. En tomhet och en saknad av vinets effekt. Började tänka som jag sett att flera av er andra gör att mitt beroende inte är så farligt ändå. Jämförelsevis... Men hade jag inte problem skulle jag ju inte ens skriva här.
Är så jobbigt när man är övertrött men ändå går det inte att slappna av mentalt.
Tänkte avboka träningen pga trötthet men nånting i mig sa att det är så viktigt att jag inte gör det just nu. Åkte iväg Iaf och nu känns det bättre.
Skönt att det är vardag igen nu för då kommer det gå lättare igen.


skrev Emotionelltiggare i Vill sluta helt men trillat dit varannan vecka

Hej alla fina! Nu är jag inne på tredje nyktra dagen, i dag har inte ångest lika mycket som igår, men jag tror det beror på att jag är jättetrött. Kunde inte sova en blund igår natt. Rastlös. Sömnsvårigheterna i sin tur berodde nog på ångesten. Lite tufft men en natts förlorad sömn är kanske inte hela världen. Någon som har tips på vad ni brukar göra för att få Jon Blund att komma? Kram ?


skrev Onkel F i När kommer dag nr två??

Bra gjort att vara nykter i helgen! Hoppas du klarar imorgon också, fyra dagar på raken, och 8 av 16 dagar är på sätt och vis halvvägs. Då behöver du "bara" hålla tempot resten av månaden!

Jag känner igen det där med jobbet, så länge man måste prestera fungerar det, det är när man går mer på tomgång tankarna far iväg. Men åtminstone för mig blir det lättare att behålla fokus om man varit nykter.

Jag tror att du kan klara måndagen också, och sedan målet för månaden.

Kämpa på!


skrev Illaute i Trött så in i norden

Blir glad när ni skriver att jag varit strong och duktig, det värmer nåt enormt. Har liksom inte den uppfattningen om mig själv just nu.
Idag har suget varit starkt igen. Det har kommit och gått i vågor under i stort sett hela dagen. Jag har liksom glorifierat alkoholen i mina tankar.
Det har inte alls varit nära att jag druckit nåt eller så, men jag blir rädd för mina tankar.
Ska lyssna på några anti-alkoholpoddar så jag kommer på bättre tankar.
Skönt att gå in här också och läsa lite.
Har skrivit det förut och skriver det igen: tuuur att Alkoholhjälpen finns!


skrev Charlie70 i När kommer dag nr två??

Du låter så pigg och glad så jag känner knappt igen dig, härligt! I morgon när tankarna vill förvilla dig så TÄNK på ditt samtal med dottern i lördags när du sa: "Jag sa därför till henne att jag vill kunna möta dig och du ska kunna vara trygg med att jag är nykter. Det enda du kan nu det är att lita på att jag försöker..att jag inte ger upp." Om stegen börjar styra fel, fundera på om du FÖRSÖKER tillräckligt i din dotters ögon!

Kram!


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Så glad jag blev för ditt inlägg, FinaLisa, att du upplever mig varm och kärleksfull:) Jag tänker att jag är en sådan person men har även varit så arg genom åren pga trötthet och ledsenhet att jag har varit rädd att den känslan tagit över. Fast den ilskan kommer nog ut mest när jag är hemma där jag är trygg. Men, jag försöker ändå bemöta andra människor så som jag själv vill bli bemött men kärlek och värme är nog grundkänslor inom mig. Hur som helst så värmde det.

Idag när jag var ute och gick med vår hund spelade jag en fil från Spotify som jag kallar för "Gålåtarr". Låtarna gör mig glad och jag får upp tempot. Låtar från min ungdom..från 80-talet..där vissa idag spelas som covers på radion. Det kan då lätt hända att jag dansar till lite grann och sjunger högt...för de texterna sitter...det är svårare med texter som jag lär mig idag. Så FinaLisa...vi får verkligen tro att den här pandemin har minskat så vi kan få ses på Billströmska och dansa:)!!!

Idag är det dag tre som nykter...under veckan som har gått har jag flera nyktra dagar än icke nyktra även om de inte är i rad..jag har fyra nyktra dagar. Totalt hittills har jag sju nyktra dagar av 15 dagar. Mitt mål är att få flera nyktra dagar än och icke nyktra...målet är att det inte endast ska bli en nykter dag mer utan gärna flera eller resten av månaden. Har haft någon enstaka tanke på alkohol idag men släppte den direkt. Nu kommer utmaningen imorgon..eftersom jag har så lätt att ändra mig under dagen när jag arbetar. Jag trivs på jobbet men jag vet inte vad det är som sätter igång tankarna. Jag vet att jag fick frågan en gång hur det är att jobba dagen efter det att jag har druckit alkohol...kan jag liksom koncentrera mig?? När jag har besök eller ett möte med flera iblandade både föräldrar och professionella då måste jag säga att om jag inte har 100% närvaro så näst intill. Det är stunderna mellan besöken/mötena som jag lätt tappar koncentrationen... när jag ska dokumentera, ringa samtal osv men imorgon ska jag verkligen jobba på att tankarna inte ska få fäste.

Så jag måste säga att jag känner mig nöjd över vad jag har klarat under november månad hittills.

Kram:)


skrev Charlie70 i Det är aldrig försent

De ser, känner och mår väldigt mycket mer än våra alkoholindränkta hjärnor kan förstå. Dessutom är ungdomar extremt välinformerade. Kanske mer än vi var på vår tid. Lyssna på dina barn!

Kram!


skrev Hel i Kan inte fortsätta så här....

Inte helt ren, 2glas ju förra veckan men känns ändå helt fantastiskt. Så här länge har jag aldrig hållit upp sen jag började låta vinet ta över större delen av mitt liv.
Förvånad över att det gått så bra, så lätt. Inga anfall där jag känt att jag bara måste ha, kasta mig i bilen och dra iväg till närmsta bolag. Eller pinsamma besök hos någon för att få låna en flaska. Jag har inte det där suget, behovet av att dricka. Jag kan välja att inte dricka just nu. Punkt. Det är härligt, det är att vara fri.
Såklart pratade jag med mannen igen om mitt beslut och han fattade ju att det inte var ok som han gjorde Tilläggas bör att han ju inte var nykter när han gjorde det, tänkte inte överhuvudtaget. Fast han borde ha tänkt till innan han köpte flaskan kan jag tycka för han brukar aldrig köpa vin bara åt sig själv.
I helgen har han fått ha sina öl ifred. Jag tänkte bara, med avsmak, där jag satt bredvid att det är ett märkligt beteende, det här med att sitta och hälla i sig glas efter glas, i hans fall burk efter burk. Ju mer påverkad han blev ju mer försökte han dölja det när han reste sig för att hämta en ny, ansträngde sig för att inte ta några snedsteg. Det blev lite komiskt mitt i eländet. Kunde absolut se mig själv i samma situation och kände ännu mer avsmak. men också en stor sorg över att jag inte trott mig kunnat, orkat leva utan alkohol .
Det gör mig ledsen att se hur han fortsätter, att han inte kan se att han har ett problem

Tack Kaye och Tappadigen för era kommentarer ?


skrev Svenne i Nu eller aldrig

Tack Andra halvlek
Ja, sömnen har blivit något bättre och stabilare sista tiden. Dock hade jag en en dröm i veckan som verkligen rev upp känslor i mig. Drömde att jag tog ett återfall och att det spårade fullständigt. Fick panik i drömmen att jag brutit min tid av nykterhet. Vaknade med ångest på gränsen till panik. Men den glädjen jag kände när jag vaknade och insåg att allt bara var en dröm var obeskrivbar. Minnet från drömmen var ändå en bra påminnelse om att jag aldrig mer vill hamna i ett läge där jag dricker så mycket att jag tappar kontrollen. Hur ska jag komma dit? Ja just nu ser jag ingen annan väg än att avstå helt, hur ogreppbart det än känns inom mig.
Jag är inte redo att ta det beslutet än, utan fortsätter ta en dag i taget.
Ha en bra söndag alla hjältar här inne :)


skrev Andrahalvlek i Håller tummarna att denna gången kan det gå vägen

Det är verkligen en jätteskön känsla när man har landat i nykterheten. Att alkohol blir en ickefråga. Varför skulle jag dricka liksom? När jag haft sådana problem med drickandet och tagit mig ur det, så finns det inte i boken att jag skulle äventyra min nykterhet bara för att dricka glögg till jul. Det finns dessutom alkoholfri glögg. Och nubbe är inte ens gott. Julmust är mycket godare ?

Jag tror att jag var fem månader nykter när jag gick till Systembolaget första gången. Skulle köpa en flaska Oddbird Spumante till ett festligt sammanhang. Förvånades av stanken inne på bolaget ? Det luktade verkligen jätteilla. Av krossade flaskor mot golvet sannolikt. Och förstås hamnade jag bakom någon i kön som behövde stilla sin baksmälla. Fy fan vad bakfylla luktar vidrigt ?

Det har blivit ungefär som när jag slutade röka - fy vad äckligt det luktade när rökare kom in från gatan efter att de hade rökt. Urk.

Det är lätt hänt att bli en sanningssägare vad det gäller alkohol, men enligt Annie Grace är det lönlöst och slöseri med energi. Man ska spara den energin till sig själv - och till dem som faktiskt vill veta mer. Och de finns. Man får ge dem lite tid att fundera på saken bara. Som din mamma tex. Om du nu ska handla åt henne så blir det dessutom helt naturligt mindre inköp för hennes del. Och det är ju bra!

Så glad för din skull, att du landat i chillheten ❤️

Kram ?