Senaste kommentarerna i forumet

Haft en väldigt bra dag i dag. Tre timmar i skogen varav två på hästryggen. Inte ridit på måååånga år så kan väl inte gå i morgon?. Spenatsoppa med ägg till lunch bjöd min väninna på dessutom, gott.
Yrseln jag haft i snart två veckor helt borta nu på eftermiddagen och hoppas det håller i sig
I morgon ska jag baka och göra matlådor för veckan men först promenad med Annie Grace i lurarna.
Inget sug ikväll heller tack och lov.

Önskar er en fin kväll. Kramar??

Välkommen hit!

Jag har tänkt i liknande banor som du - att jag skulle vilja kunna unna mig ett par glas vin till maten vid roliga tillställningar några gånger om året. Det vore det optimala. Då kan man ju behålla det där lite mer festliga med alkohol till maten, lite mer avslappnad pratglad stämning, och bara någon sällsynt gång ibland när det bjuds.

Men med tanke på hur det spårat ur för oss med rena missbruk så vet jag faktiskt inte om vi kan hålla alkoholen på en så moderat nivå. Du kanske kan, men vad gäller mig själv så är jag ytterst tveksam. En kväll kanske räcker för att jag ska trilla ned i alkoholträsket igen. Så jag försöker att inte tänka så långsiktigt nu i början.

Ett liv helt fritt från alkohol är nog inte så pjåkigt trots allt. Det kan nog vara rätt bra.

@andra halvlek och @akilles, jag har inte direkt en professur i någonting (möjligen blöjbyten och tömma diskmaskinen) men förvånas ofta att jag fortfarande lär mig mycket nytt på den här kursen nykterhet.
Förutom stress och återhämtning som är centralt för mig, kan jag även se i backspegel;genetiska anlag, och även en rätt känslig personlighet. Jag har mycket nytta av alla de här sakerna men nackdelen är just att larmsystemet är så dåligt kalibrerat. Och ja. Där är jag nu och rotar. Lite känsla av att rensa vinden så det är inte kul varje dag. Men det blir fint. Vill inte ha massa skräp att skämmas över. Stökigt är okej, men vill veta vad jag har i lådorna.
Kram på er båda! Njut av kvällen ?

Så strongt gjort av dig FinaLisa❣️
Det är farligt vad jag håller på men ..jag vet det så väl och ändå gör jag inget åt det?

Så vilken ångest/förhandlande jag hade när jag var framme på stan idag. Var inställd på att gå in på systemet...men så började förhandlandet. Och jag känner mig så ledsen? Gå inte in...du vet det blir inte bra...du har ont i magen...huvudvärk....gå in...en sista gång. Klockan var kvart i tre...klockan tre stänger systemet. Så jag gick in...plockade ner den minsta mousserande in korgen...miniflaskor av Jägermeister brukar inte köpa sprit men det här var ju sista gången....några små öl....och på väg t hyllan m halvflaskor av rödvin...ja men det är ju lördag...men på vägen t hyllan med vin...så tänker jag...nej det här blir inte bra...köp inget...låt bli...så jag ställer korgen där...bara rakt upp och ner och går ut...utan en enda flaska...klockan är tre minuter i tre...och jag klarade det.
Är inte jätteglad men jag klarade det?? Anledningen t att jag inte känner mig så glad är att jag är SÅ ledsen för att jag har hamnat i ett SÅ starkt beroende ...det är så fruktansvärt sorgligt och det är så läskigt att alkoholen kan få ett sådant övertag?

Men nu känns det skönt för nu har jag varit ute och gått och nu ska jag laga mat. Vår dotter är hemma och vill hon in t stan så kan jag köra henne??

Så...ha en fin lördagskväll??❣️

Jag har läst här ett tag nu, de flesta trådar.
Gjort det mesta som alla ni andra gjort, ljugit, gömt flaskor/burkar, bytt ut innehåll mot vatten the osv.

Försöker nu ta tag i det, än en gång som så många andra....
Målet är inte att sluta med allt för alltid men vem vet, känns som en svaghet att inte unna lyckas dricka "normalt".

Hade missat det! Välkommen hit, det finns allting hopp och råd. Slutar du dricka ska du också se att livet klarnar på många punkter, men ge det lite tid och framförallt tålamod.
Min nästa ”månadsdag” är 10 månader vilket är smått overkligt kan jag lova.
En dag i taget har varit min strategi, parallellet med ett första löfte om tre månader.
Så småningom har jag landat i och förstått att jag inte ska dricka alls. Numera är det också så att jag inte vill dricka. Det är en stor lättnad!
Kram i höstlöven ?

Och precis som du skriver behöver man göra om och göra rätt några gånger för att hjärnan ska fatta. Sen får vi ”överkänsliga” säkert alltid vara vaksamma, men det blir också en del av livet!
Kram och heja dig!

Och hoppfull!
Som forumet, och gemenskapen här. Kram ?

Nu har jag inte kikat in här på ett tag och det beror nog helt enkelt på att jag inte ens tänkt på min nykterhet särskilt mycket. Dagarna har bara gått. Med undantag för några enstaka gånger då tanken har slagit mig om jag borde köpa alkohol. Men det har inte varit svårt att påminna mig om varför jag väljer att dricka annat, alkoholfritt. Senast igår slogs jag av tanken. För mig är nämligen bubbelbad och bastu starkt förknippat med alkohol, men jag höll mig till alkoholfritt bubbel. Minst lika gott och jag var dessutom piggare än mina vänner som drack alkohol! Detsamma gällde när jag varit på restaurang eller övernattat på hotell. Tankarna kommer, men jag vänjer min hjärna vid att göra nya val och skapa nya kopplingar.

Det jag har märkt under den här resans gång är att det är just specifika situationer jag är extra känslig för. Att det är då suget eller tankarna på alkohol kommer, just för att jag är så van vid att det är en stor del av upplevelsen.

Hittills har jag inte ångrat en enda nykter dag. :)

Och välkommen hit. Vi är många här i liknande situationer. Jag har varit nykter nu i en vecka och trivs bättre med livet än på länge. Jag brukade dricka 1-3 ggr/v och oftast för mycket, 10 öl eller mer. Gjort bort mig massor med gånger. Tröttnat på mig själv nu och tänker vara nykter resten av året.
Kolla upp Stop Drinking Expert på Youtube, jag fick en del inspiration där själv i veckan som gick. ?

Jag tror att vissa som du och jag, närmar oss stegvis till den där botten.
Den behöver ju inte betyda att man faller handlöst och skadar sig eller åker på en rattfylla.
Jag känner bara att det är ett farligt läge när man flyr problem eller ångest med hjälp av alkoholen.
Det vill jag inte göra längre och jag har lyckats bra med det sedan i somras. Har bara druckit två gånger sedan 1 augusti varav en gång då jag var ledsen och igår när jag var glad.

Så vad vill jag ha sagt med detta?
Jo, att du borde försöka att begränsa intaget och stegvis trappa ner. Så småningom kommer du själv känna att det inte är värt att dricka så ofta.

Kram ???

Tack för tips o pepp. Jag gillar flera olika bollsporter och funderar på att hitta nåt sånt igen. Ska börja med att få upp lite grundkondis först. Det blir en lång promenad i morgon söndag morgon. Lika bra att skriva det här, då måste jag ju göra det också ?
Hoppas att allt är bra med dig med! ?

Tack för att du undrar ?
Det går jättebra. Sjunde dagen i dag och ingen alkohol.
Var på krogen i går, spik nykter. Kan inte minnas när det hände senast.
Drack några 0% öl, hemma vid 21 ?
Det var riktigt skoj faktiskt och inget svårt att låta bli.
Var i väg på lunch i dag på dagen, och nu hemma och softar.
Läget själv då? ?

Det är vanligt i början att man drömmer om alkohol. Jag drömde ofta att jag drack tills jag kaskadkröktes rödvin överallt. Snacka om mardröm.

Det är våra hjärnor som behöver processa det vi har varit med om och det beslut vi har tagit. Det betyder INTE att du är i farozonen för att dricka, det är bara helt normalt hjärnprocessande. Sådant som inte skedde när vi dränkte våra hjärnor i alkohol, så hjärnan har ett visst uppdämt behov sannolikt.

Nu drömmer jag aldrig alkoholdrömmar längre. Men drömmer gör jag fortfarande, och det är helt normalt som sagt.

Kram ?

??????

Jag har försökt att reglera mitt drickande i många år. Funkar aldrig i längden. Det är tusen gånger lättare att avstå helt än att dricka lite. Då slipper man alla de inre diskussionerna om när och hur, det är bara nej som gäller. End of discussion liksom.

Välkommen hit!

Kram ? (8+ månader nykter)

Skönt att du mår bättre igen. När jag har sådana grådagar brukar jag tänka att man ska ha lite tråkigt ibland för att verkligen uppskatta de roliga dagarna. Att det är skillnaden som gör grejen liksom. Ja, jag vet att jag är snudd på neurotisk med mitt positiva tänk i alla situationer ? Det är som en tvångshandling.

Kram ?

10 dagar är svinbra! Inom några få dagar har alla spår av alkohol försvunnit ur din kropp. Fortsätt ta en dag i taget så har du snart samlat på dig veckor och månader.

Kram ?

Tack för att du skrev och berättade om din nyktra resa och jag är övertygad om att du har hundra procent rätt. Man måste stänga alla bakdörrar, spika igen dem.

Stort grattis på din 3-årsdag! ??????

Kram ? (som passerat 8 mån nykter och tänker fortsätta utan bortre gräns)

Jag blir helt tårögd av glädje när jag läser ditt inlägg. (Nykterheten har gjort mig väldigt känslosam.) Vilken gåva du har gett dig själv och din käresta - ett nyktert liv ? Som du dessutom trivs så bra med.

Varj gång du tänker att det skulle vara gott med en öl, eller sju, så är det inte du som tänker så. Det är alkoholdjävulen som försöker göra sin stämma hörd. Och ger du hen ingen näring i form av alkohol så kommer hen bli tystare och tystare och tyna bort nästan helt så småningom.

Det finns bara en enkel levnadsregel för oss före detta alkisar: Aldrig ta första glaset.

Kram ?

Jag gissar att det att det tar ett tag att se att det normala livet och friska livet inte innefattar A. Och för vi som har skapat ett beroende så har vår hjärna blivit omprogrammerad under många år av A. Vi har blivit invanda att det är A som får oss att känna oss normala, men det är en lögn som sakta har smugit sig in i oss. Sakta men säkert så kan vi kasta ut denna lögn ur vårt sinne och hitta tillbaka till de vägar som gör oss minst lika glada utan A. Jag är som du oerhört trött vilket är det som jag behöver jobba med nu. Tror att det kan ha med den långvariga stressen som vi har utsatt oss för. Den går att bota med träning, återhämtning och tid är min gissning. Jag har hopp om att bli pigg igen.

Fint att läsa om din resa! Och att du mår så mycket bättre nykter!

Hej Sisyfos!
Jag har inte varit här på länge, gick bara in för att skriva att det går! Förutom en kväll (nyår) har jag inte druckit något på 3 år. Det var först när allt förhandlande ströks som jag på allvar kunde komma vidare. Jag vet att du kör ett annat approach, men ett råd från andra sidan: försök släppa a. Vi har kämpat sida vid sida länge och jag kan säga att så länge jag höll en bakdörr öppen så kunde jag inte komma vidare. Det inträffade en allvarlig händelse för 3 år sedan då jag insåg att det var allvar. Inte för att jag drack så ofta, men min hjärna var kidnappad och upptog mycket av min tid utan att jag visste det. Det var först när beslutet togs på allvar som jag kom vidare. Nu behöver jag inte ens kämpa, inte sörja, inte sakna. Jag bara är. OBS! Jag kommer dock aldrig släppa ner garden, men jag slipper känna att livet är mindre värt utan a. Jag hoppas du hittar din väg. Glad att du mår bra! Kram

Ville bara tillägga att det här forumet var en stor del i att jag lyckades! Att få stöd och förståelse av alla här är ovärderligt! Tack!!

Hej alla!
Det var längesedan jag var här inne, men så fick jag en ingivelse. Jag ville berätta att det GÅR att hitta ett liv utan alkohol, ett liv där man inte ens saknar det. Jag vet att jag inte trodde det. Jag vet att jag bara såg en grå väg framför mig, ett ständigt kämpande. Jag höll ju på så länge att förhandla, lägga upp planer som skulle tillåta a att stanna kvar i mitt liv. Jag föll, jag reste mig, jag hittade halvbra vägar... och sämre.

Om sanningen ska fram var det först när jag på allvar accepterade att det inte fanns någpn mellanväg som jag kunde landa. Inget förhandlande, inget ”om”, ”när”. Bara ”nej”.

I början var det så svårt med vad jag skulle säga, undanflykter etc. Nu, när jag själv inte tycker det är konstigt så blir det inte heller det. Jag dricker bara inte. Jag brukar inte heller prata om det eller berätta, jag ursäktar mig inte, som jag gjorde i början. När jag slutade tycka det var konstigt själv så blev det en icke-fråga.

Jag hade en kvälls återfall på nyår, det var fel och skrämmande, var rädd för att allt var förstört, men vis av tidigare erfarenheter visste jag att sparka på mig själv gör INTE saken bättre. Jag tänker inte börja räkna från början, jag räknar inte ens, det blir kontraproduktivt i mitt fall, för andra är det kanske bra. Man måste hitta SIN väg.

Att jag blev påmind om det var att min syster skrev ett mail och grattade mig på 3-årsdagen! Hon skrev så oerhört fint om att jag valt mig själv... och det har jag verkligen.

Jag måste dock tillägga att jag under den här tiden även fått ADHD diagnosticerat och fått medicin. För första gången blev det ”tyst” i huvudet, något jag vet att jag sökte med a. Jag har en lång utbildning bakom mig och trodde inte man kunde ha ADHD då.

Jag hade fel. Jag inser dock vilken enorm kraft det har tagit under alla år.

Jag måste förlåta mig själv för allt som jag gjort fel. Alla misstag. Allt jag förstört. Men jag kan inte fastna i att tänka att jag är en dålig människa - jag förösker göra bra val idag, ta ansvar för det som hänt med inte fastna i det. Fokus är här och nu - den person jag är utan a. Den personen tycker jag mycket mer om.

Jag ville bara skriva eftersom jag vet hur der är att vara där ni är. Jag skrev mycket här för några år sedan och jag hade så svårt att tro att det skulle kunna bli bra. Att livet skulle vara värt att leva utan a. Att jag skulle klara det.

Därför ville jag gå in här och skriva ATT det går. Vägen dit kan vara svår och jag tror att ju längre man sitter fast i att förhandla med sig själv, desto värre blir det. Samtidigt är det en resa man måste igenom.

Ge inte upp, det finns ljus i tunneln. Den här nyckelpigan kan flyga nu.