skrev Andrahalvlek i Måste ändra dryckesvanorna radikalt!

@Vitvargen Grattis till 12 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Och ett helt nytt liv. Tänker alltid på det när folk skriver att de förvisso dricker, men att allt med jobb och familj funkar bra. No way, tänker jag då. Det finns en högre växel, ett snäpp vassare att sköta både jobb och familj. Och det får vi uppleva när vi lever nyktert. Heja oss!

Trevlighelgkram 🐘


skrev Thompa_68 i Måste ändra dryckesvanorna radikalt!

@Vitvargen Tack för att du delar, inspirerande erfarenheter och beskrivning. Jag önskar en förträfflig helg!


skrev Thompa_68 i Aaaahhhh...

@Surkärring Stort grattis till dina 50 dagar, fint att höra att livet är ok utan alkohol. Jag tänker att det man upplever nykter är mycket mer värt, även om fyrverkerier och wow uteblir. Ha en fin helg!


skrev Vitvargen i Måste ändra dryckesvanorna radikalt!

Fick kolla kalendern noga, börjar bli mindre intressant att räkna dagar men på söndag blir det 12 veckor. Tänkte passa på och summera litet för jag kommer inte att ha tid i helgen.

Denna vecka har passerat snabbt och verkligen intensivt: har haft en riktigt extrem arbetsbelastning med jobb fram till midnatt varje dag, massvis med kontakter med nya och gamla kunder, kollegor. På sätt och vis tacksam att jag inte behövt växla upp på denna nivå de första veckorna av alkoholfrihet men det skulle säkert gått det också.

Jag arbetar på en engelskspråkig arbetsplats och som svensk känner jag mig fortfarande ovan vid den där standardfrasen kollegor alltid kläcker ur sig när man träffas, typ "Good morning XXX, how are you?". Jag har alltid svarat litet så där svenskt klagande över små mer eller mindre värdsliga bekymmer, innan den obligatoriska returfrasen. Senaste veckorna har jag svart helt ärligt och från hjärtat typ: "I feel great, fabulous YYY we have and I'm thrilled to dig my teeth into ZZZ!". Eller vad det nu kan vara, poängen är att det oftast är ett sprudlande positivt svar, fortfarande utifrån samma ärliga grund (hatar meningslöst snick snack och robotsvar).

Något har hänt senaste tiden, jag har börjat att verkligen SE människor, uppskatta deras närvaro, att lyssna på vad de verkligen säger. Jag känner att jag utstrålar en positiv magnetism och det smittar av sig på de jag möter.

Inte bara det. Jag känner mig otroligt mycket skarpare på alla plan, fysiskt mycket fräschare, mentalt som om jag uppgraderat hårdvaran till fördubblat antal cpu-kärnor och kan se djupare komplexa mönster i problemsituationerna jag hanterar nästan omedelbart. Det bara uppenbarar sig helt utan ansträngning.

Visst, det finns fortfarande saker jag måste hantera tex detta med träning som jag segar med, har så svårt att ta mig tid till det men jag måste skärpa mig. Sedan detta med tinnitus som blev värre tyckte jag efter A-stoppet: fortfarande svajar det upp och ner beroende på dagsformen eller vad det är. Tonerna ligger i spektrumet 10-12 kHz och dränker en del diskant jag annars kan höra, mest på ena örat. Det är ju inte bara att det stör musikupplevelse från div ljudanläggningar, det är såklart även irriterande. Jag får väl se det som att dessa ciliehår i ena snäckan kan vara rökta för all framtid och får lära mig filtrera bort det. Eller så är jag bara otålig över att restaureringsprocessen tar så lång tid, om det nu är det som pågår. Den som lever får se.

Små skitsaker på det hela taget, jag är bara så otroligt tacksam för beslutet vi tog för några månader sedan och att jag kunnat hålla fast vid detta bl a med stöd av alla härliga varma människor på detta forum!

Ni är fantastiska allihop, tack för att ni finns!


skrev LAO i Aaaahhhh...

@Surkärring grattis till 50 dagar! Du beskriver ett lugn som jag tror att många av oss längtar till🧡


skrev Thompa_68 i Stor ångest

@Mathilda2025 Härligt att höra! Nu laddar vi för en bra fredag, idag dricker jag ingen alkohol. Önskar en riktigt bra helg!


skrev Bubbelmorsan i Startar alkoholprogrammet nu och det behövs verkligen

@Villmåbra79. Hej, hur har du det och hur mår du?
Ville kika in och önska dig en fin helg!


skrev LAO i Stor ångest

@Mathilda2025 snyggt jobbat! Att bryta vanor är svårt, men du tog dig över en stor puckel! Jobbet tar stor kraft för mig också så där har jag inga råd, mer än att jag vet att jag får mer gjort obakis. Stor kram🧡


skrev Bubbelmorsan i Nu jäklar är det dags

@@JoLi. Och du är grym som kämpar på och klarar det du föresatt dig💪.

Nu kommer helgen och min stora utmaning fredagar känns inte så utmanande längre. Min vana trogen så får jag spendera sparade slantar fredag och lördag på något bara för mig🥰.

Idag blir det nya naglar. Är nu helrenoverad hela jag av detta äventyr. Vikten har börjat rasa också men vill inte gå ned mer då jag är smal från början. Men kanske kul sporre för andra tänker jag mig. Jag äter bra och näringsrikt men är inte sugen på något i övrigt. Med alkoholen i kroppen åt jag verkligen mycket skräp.

Massa kramar till alla som kämpar och har det tufft nu inför helgen.

Jag ska fira 4 veckor med min favoritdrink, tonic, is, massa hallon och citron, 🎉


skrev Surkärring i Aaaahhhh...

Det händer inga stora saker nu.
Inga fyrverkerier, inga tydliga uppenbarelser, ingen makalös wow-känsla...
Bara ett lugn.
Det är faktiskt helt ok att lunka på i vardagstempo.
Tänk att imorgon är det fredag igen.
Jag tycker nog att dagarna går rätt snabbt ändå,,nu när jag inte dras med bakfylla titt som tätt.
Jag får ut mer av mina lediga dagar.
Och jag har färre upplevelser av saker jag sen ångrar.
Lugnt och skönt.
Lite tradigt emellanåt.
Men faktiskt helt ok.
50 dagar utan alkohol blir det denna helgen.
Inte illa för en gammal surkärring..


skrev spoix90 i Jag har fått nog av mitt drickande

@Akilja ja visst är det fantastiskt känner man sig lite nere kan man logga in här och läsa om alla andra som kämpar på då återkommer motivationen. Som tompa säger vill man vara nykter är det bara att undvika det första glaset sen går resten av sig själv! Kämpa dig igenom de första dagarna så ska du se att det vänder!


skrev @JoLi i Nu jäklar är det dags

Varit fullt upp sen förra veckan men knappt någon A alls och det har nog varit väldigt bra då det varit stressigt med mkt åtaganden- i många fall kan jag tänka tvärtom då 😵‍💫
Grymma ni är allihop som kämpar så bra!!! Jag träffade en vän och slogs av att hon drack upp flaskan medans jag tog ett glas som jag bestämt mig för och hon hade öl bredvid . Kändes bara ännu starkare att jag absolut inte ville ha🙏
Fint att ni belönar er med aktiviteter och tar hand om er😍🩷


skrev Akilja i Jag har fått nog av mitt drickande

@fooliehutten Tack för kloka ord. Man får helt enkelt ta en dag i taget. Det glädjer mig att läsa om ditt långa uppehåll. Jag är imponerad nu när jag vet vilket gift det är.


skrev Akilja i Jag har fått nog av mitt drickande

@spoix90 Du har så rätt i det du skriver. Att känna motivation är det största som har hänt vad det gäller det här. Jag märker redan idag hur bra det här forumet är. Den ensamma känslan ger med sig och viljan att ordna upp livet stärks.


skrev Akilja i Jag har fått nog av mitt drickande

@Thompa_68 Tack för ditt svar. Det hjälper mer än vad jag trodde att ta steget och erkänna till 100 % för sig själv och skriva här. Jag känner mig inte så ensam i detta. Jag är motiverad för första gången. Jag tycker det är väldigt
starkt av dig att du håller dig borta från alkohol efter så många år. Idag när jag vet hur fast man blir är jag mycket imponerad. Det är ren glädje att läsa hur bra det går för dig och jag hoppas du kommer fortsätta på samma väg.


skrev Thompa_68 i Jag har fått nog av mitt drickande

@Akilja Visst är det märkligt hur hjärnan kidnappas och man dricker utan stopp, får aldrig nog. Motivation att sluta är viktig, superbra att du har den. Ta en dag i taget och fokusera på det positiva i livet som nykterheten ger har varit framgångsfaktorer för oss. Jag har också accepterat att jag tillhör de som inte kan dricka alkohol kontrollerat, det blir alltid för mycket och för länge, och därför måste jag dag för dag låta bli att ta det första glaset. Som någon skrev, så får man löfte om en morgondag. Mitt förhållande med alkohol startade i 16-årsåldern och har varat till nu, 57 år fyllda. Alla har sin resa och sitt tidsperspektiv. Jag hejar på dig och önskar all lycka!


skrev Akilja i Jag har fått nog av mitt drickande

Tack för dina kloka ord. Du har så rätt i att i motivationen är väldigt viktig. Jag ser nu en möjlig framtid utan alkohol och det är fantastiskt att kunna skriva av sig här i forumet.


skrev spoix90 i Jag har fått nog av mitt drickande

Välkommen!

Starkt av dig att inse och vilja förändras!

Motivation är viktigast att man faktiskt själv vill förändra sig har man den drivkraften så är det inga problem att sluta. De första dagarna är de värsta! Kanske en ny kontakt med vården och få hjälp med eventuella abstinens symptom och annan rådgivning. Att läsa och skriva mycket här hjälper! Känns det kämpigt gå in och läs lite här helt plötsligt känner man sig inte så ensam i sin kamp. Du kommer märka positiva effekter väldigt snabbt initialt!

Kämpa på!


skrev fooliehutten i Jag har fått nog av mitt drickande

Hej Akilja, My Skarsgård lyssnade jag på när hon varnade för den där känslan. Blir det så mycket vackrare med alkohol, släng bort den och välj en annan väg i livet. Jag såg i min debut världen i färg för första gången. Vi gör rockad på åldern du 51 och jag var 15. Trodde i decennier att jag kunde balansera detta och målet var väl att privat kunna hålla en slags ”lycklig” salongsberusning. Det blev till en balansgång på en liten, liten spindeltråd. De skära elefanterna joinade upp en efter en. Tills den dag de flydde när jag krossat flaskan och hotade att slajsa dom. Typ 21 månader som nykter nu, men det är dagen idag som räknas. Jag väljer nyktert idag, kom med du med. Välkommen hit🤗


skrev Akilja i Jag har fått nog av mitt drickande

För ca 2 år sedan hände något helt ofattbart. Efter att knappt ha druckit en droppe på 25 år (jag är 53 år idag) öppnade jag en öl en vacker solig dag när jag var ute och pysslade i trädgården. Det blev startskottet på ett rent helvete. Jag upplevde att det var helt underbart. En 0,5 liter starköl räckte pe4fekt för att uppnå en behaglig berusning. Där och då bestämde jag mig för att åka till Systembolaget och köpa några fler öl. Det gjorde jag. Och jag åkte dit igen och igen och igen. Sommaren fortgick och en dag ville jag ha vin istället. Det köpte jag och en tid senare gick jag över till nästa nivå och köpte vodka. Totalt ovetandes om vad som senare skulle ske. Jag levde i tron att jag aldrig skulle bli beroende. Det finns ingen i släkten med sådana problem och under hela min uppväxt såg jag min pappa onykter en enda gång på en midsommarafton. Han cyklade ner i ett dike och hela familjen skrattade gott åt bravuren. För att nu återgå till mitt problem. Jag var absolut inte någon som skulle kunna bli alkoholist. Det fanns inte ens i min vildaste fantasi. Det första halvåret var väldigt bra. Någonstans förstod jag tidigt att jag gjorde fel för jag visade inte någon i hemnet (4 stora barn + make) vad jag höll på med. Skrämmande nog visste de alla att jag inte drack, så ingen märkte något även fast jag gjorde många märkliga saker efter att jag började dricka vodka. Jag började dricka tokigt stora mängder. Jag jobbade inte varje dag, så jag kunde fortsätta dölja mitt missbruk. 3 liter vin eller 70 cl vodka på ett dygn var helt plötsligt inget konstigt. Jag började i den vevan förstå att jag var ute på hal is och kontaktade min läkare och berättade vad som hänt. Hon beställde ett peth test. Svaret var hemskt och hon blev uppriktigt sagt förvånad över hur högt värdet var. Vi kom överens om att jag skulle göra ett nytt test 4 veckor senare. Jag drack inte en droppe och testet såg bra ut. Där och då kom nästa fas. Lögnen och försvaret. Jag sa att vi hade haft gäster och att jag hade druckit alkohol 2 dagar i rad innan första provet och frågade om det kunde ha påverkat. Hon svarade att det egentligen inte skulle visa så högt av det, men hon kunde ju inte veta säkert och påpekade att värdet såg så bra ut denna gång och att det visade att jag inte hade några alkoholproblem. Åhh vad jag firade. Äntligen kunde jag dricka igen. Det blev såklart en resa till Systembolaget. Jag hade även berättat för min man om vad som hänt och att jag hade sökt hjälp. Han blev helt chockad och medgav att han hade märkt att jag hade varit lite märklig ibland, men att han inte ens hade kommit på tanken att det berodde på alkohol. Det var dags för nästa fas. Att gömma och dölja. Jag visste ju att han skulle vara uppmärksam, så jag gömde flaskor, tetror och burkar överallt. Det var då jag förstod att jag hade blivit en alkoholist på riktigt. Inte blev det bättre när min man tog fram en påse och samlade ihop det han hittade i mina gömmor som var ganska många. Usch vilken skam jag kände. Det var hemskt. Men som man gör när man är alkoholist fortsatte jag dricka, ännu mer, men jag blev duktig på att röja undan bevisen. Det var i allafall vad jag trodde. Jag började rasa ihop. Jag sover dåligt, nästan inte alls, de 3-4 dgr/veckan jag dricker, jag skakar och darrar när jag är utan och är skör och instabil. Så har jag levt det senaste året och nu är jag så fruktansvärt trött på det här. Inte hade jag min vildaste fantasi kunnat tro att jag skulle drabbas. Jag är här och det här är nu min mörka verklighet. Jag har haft en hemsk natt. Kroppen skriker efter alkohol. Jag skakar, blodtrycket är jättehögt, jag är törstig och jättetorr i munnen fast jag dricker hela tiden, huvudet värker och ångesten är total. Men en sak är annorlunda idag. Jag känner för första gången sedan allt detta började att jag har fått nog. Jag vill faktiskt få ett slut på det här. Det är ett stort första steg för mig, men vägen är lång och kommer vara krokig. Detta blev långt. Tack ni som orkade läsa.


skrev spoix90 i Nu jäklar är det dags

@Bubbelmorsan ja det är tråkigt, men å andra sidan när man väl krängt på sig regnstället och gjort något ute i rusket så känns det riktigt bra. Det är märkligt när man gör något ute i pissregnet känns det nästan som man kommer närmre naturen på något vis.

Kan absolut känns igen mig i det. Tror det är en av de största faktorerna till att jag varit en dagligdrickare, då jag inte har något trauma, ångest eller något annat att döva. Förutom på slutet då det mer användes som ett verktyg att döva känslor och kötta på. Det är den där berömda guldkanten, som snarare blir till en kattguldskant.

Jag skyndar långsamt nytt möte med vården mitten på december. Det jag förstått är att det tar tid, men det är skönt att det får göra det, och det är nog min största utmaning att förstå att det gör det. Har alltid arbetat minst 100% oftast mer. Har alltid varit väldigt arbetsam och villig. Men jag tror det fått sig en törn nu.
Jag har stort förtroende för läkaren och psykologen och det känns bra med någon som säger till mig att jag ska ta det lugnt.

Tack detsamma!! Vi får unna oss en tonic ikväll.


skrev Mathilda2025 i Stor ångest

Ja nu känner jag mig så nöjd och rätt stabil, gott med morgonkaffe. Just idag är jag stark💪🤗


skrev Bubbelmorsan i Nu jäklar är det dags

Tack @spoix90! Så sant, det är ju trista dagar nu, knappt man ser solen längre. Jag tränar mycket nu för att plussa på endorfinerna.

Jag har ju använt alkohol mycket för att slippa tristess tror jag och därav lite mer sug tänker jag.

Hur har det gått med din sjukskrivning och start på nytt jobb? När blir det och är du redo att jobba snart igen?

Trevlig tråkig novemberdag till dig!