Senaste kommentarerna i forumet

Och att du får tag i behandlingsgruppen på måndag. När du är sådär speedad, funkar det att jogga eller nåt annat pulshöjande? Funkar bra för mig, blir lugn efteråt.

Jag hoppas du orkar hålla dig på en vettig nivå med alkoholen. Det är ju så jäkla lätt att bara ge efter. "Bara" ikväll och imorgon kvar.
Om jag förstår saken rätt så är behandligen inplanerad? Borde inte vara några problem att få plats. Likadant med krav på nykterhet, har du inte fått några förhållningsregler tror jag att de är beredda på att du kan vara lite lullig.
Se bara till att vara där när du ska. Du verkar ju motiverad, annars hade du inte startat tråden med din fundering, så jag tror att det kommer att gå bra!
Skönt att du har bra uppbackning från Soc också.

Kämpa på!

Var iväg på min väns lördagsmöte. Jättefint möte och två nya personer som kom.

Varm dag och nu ikväll satt jag och min man ute på altanen och pratade gamla fina Greklandsminnen. Vi har ju hunnit med många resor under årens lopp och även om A alltid funnits med som ett självklart inslag så fick vi många fina semestrar ihop innan drickandet tog över våra liv och allt spårade ur. Mitt hjärta fylls av sorg och nostalgi.

Varför gick allt så fel när vi hade det så fint tillsammans i många år innan dess. När vi var unga och kära, fulla av framtidstro. När vi gifte oss, fick barnen och köpte hus. Då var vi en lycklig familj. Vi hade trevligt och roligt tillsammans. Tacksam för fina minnen men man kan ju inte leva bara på dem. ?

Gång på gång är det så tydligt att drickandet endast är ett symtom. När man blir nykter kommer annat i dagern, som man behöver hantera på ett eller annat sätt.

Jag har ju bara varit den deprimerade parten i en relation, aldrig det motsatta. Vad hade jag behövt av min partner? Förståelse. Tålamod. Varma kramar. Någon som lyssnar när jag behöver prata. Och som låter mig vara ifred när jag behöver det.

Vad jag fick av min partner var irritation, kommentarer som ”ryck upp dig och gå ut i solen”, och ett antal olika lösningar på hur jag skulle göra och inte göra. Funkade inte. Det var början till vår separation kan man säga.

Oavsett så kan du inte göra så mycket. Likväl som med nykterhet så måste varje individ själv ta sig igenom depressionen.

Det finns mycket man kan göra för att påskynda förloppet, lindra och förebygga, men initiativet måste som sagt komma från individen själv med hjälp av sjukvården.

Du måste ta ansvar för ditt eget liv och din nykterhet, vilket du gör med bravur. Det kan aldrig vara negativt att man inte är beroende av någon annan.

Kram ?

Drömde också alkoholdrömmar i början. Bland annat att jag drack och kaskadkräktes mitt bland massa människor ?

Det är nog hjärnan som behöver processa helt enkelt.

Kram ?

Stress och för höga ambitioner gör inte saken enklare . det jag kämpar med... precis som du skriver att allt inte behöver va perfekt. Inte lätt när man har ett visst kontrollbehov ?
men man får Väl hitta nya sett för att slappna av.
Har börjat promenera, springa mer, gjort lite andningsövningar osv...
men inte lätt när vardagen kommer igång och det ska hållas ordning på allt både vad gäller barn, hem, aktiviteter, jobb... oj nu blev jag stressad igen bara av å tänka på allt.
Jaja... en sak i taget.
Ha en fin lördagkväll nu ska jag springa! ?‍♀️

Välkommen, adjävulen känner vi till härinne och kämpar emot den. Kram

Stort grattis till dig ?

Andrahalvlek?Kändes skönt att ha fått ett litet grattis och en massa hurra. Idag extra skönt då jag har känt mig väldigt låg.

Funderar mycket på mitt äktenskap.

När min man åkte nu sist var vi ju inte de såtaste vänner. Sen har vi under de två veckor han varit borta haft samtal, men jag vet inte om det leder någon vart.

Vi är båda mycket impulsiva personer och det är väl inte den bästa kombinationen. I början av vår relation packade han sin väska och stack när det inte passade honom. Jag har gått från honom EN gång under vår relation. Vi har under våra värsta stunder pratat om skilsmässa, men vi har iallafall fortsatt tillsammans.

Jag är den starka och han har svårt att acceptera att, som han säger, jag inte ”behöver” honom, att jag klarar mig utmärkt själv. Och så är det, men jag har ju valt att leva med honom för att jag vill det. Måste man ”behöva” någon för att det skall räknas?

Sen vet jag att jag gärna gör saker själv, men det är ju för att jag aldrig kunnat räkna med att någon finns där för mig när det verkligen gäller. Så har det varit i alla mina relationer att när jag verkligen ”behöver” någon finns det aldrig någon där. Då är det bättre att jag gör själv redan från början.

Nu upplever min man att han är deprimerad. Detta till stor del pga att han uppnår pensionsåldern nästa år. Jag har aldrig varit orolig för att åldras, men så är jag ju tio år yngre också. Men det jag känner nu är att jag inte ORKAR med att försöka få honom att må bättre.

Så nu vet jag helt enkelt inte vad jag gör. Här står jag med min nyblivna nykterhet där jag känner mig lite som Bambi på hal is. Inget fotfäste vissa dagar.

Så jag fortsätter grubbla, men utan alkohol!

Kram från ett litet visset och kantstött Sommarbarn?

Åkte ut till landet idag. Varit runt o badat o ätit glass med äldsta dottern. Inget sug ännu.
Köpte kräftor! Slog på stort och köpte signalkräftor, aldrig ätit förut. sparar ju in på alkoholen... ? kommer bli dyrt med alla dessa belöningar till mig själv!!! ?
Ska bli gott med kräftor o känner inget sug av alkohol...
Däremot kom suget nu när jag ska fortsätta måla på en fasad. Lugnet lägger sig, värmen likaså.... NU hade det varit gott med en kall öl eller kallt rosé till målandet. Efter en sjukt varm dag.

Men gör en kaffe och ska börja lyssna på nån ljudbok med Annie Grace som jag sett vissa av er rekommenderat. det här är ett helt nytt liv för mig. Men jag gillar det hittills... lite planering och att vara påhittig med sånt som ersätter suget eller gör en lugn...

Och hoppas att jag kan svalka mig med alkoholfri öl eller vin nästa sommar... får se det så.

Tack för ditt svar VillJuLevaOckså?
Vill att min dotter ska må bra...hennes dåliga mående kryper sig in i varje cell hos mig...vill att det ska vara som vanligt på jobbet...och när det är tufft både på jobbet och hemma så blir det liksom allt för kvävande?

Är dock glad över att jag kommer att vara nykter både en fredag och lördag??

Kram?

Jag drömde att jag drack 2 glas vin utan att tänka på det och förstörde min räkning. Och blev så irriterad ?

Hej! Alla har vi anledningar varför man dricker för mycket. Men oftast handlar det om just de sakerna som du skriver.... för mig har det varit mestadels oro, ångest, stress... men försöker nu hitta saker att lugna det med. Som inte är alkohol.

Den är stark, men man kan vara starkare! Iallafall innan första glaset....

...snälla ni.
Sitter på tåget hem nu efter att ha bott hos min vän i några veckor och försökt stötta. Det enda man kan göra är att finnas...och hjälpa till med lite praktiskt.
På måndag börjar arbetet igen ...som jag tack och lov haft möjlighet att skjuta fram några veckor.
Jag har så mkt att skriva om .,,som jag reflekterat över. Hela livet ställs på sin spets när ngn går bort så plötsligt - mitt i livet.
Just att hålla nykterheten har faktiskt inte varit så svårt men jag märker att jag är mindre stresstålig än förr. Jag har ju använt alkohol som medicin och flykt och bedövning och när den utvägen inte finns mer så blir det lätt för mkt ....min lösning är att försöka göra en sak i taget ( snare än 20). Kanske är det också ålder - men egentligen tror jag inte det. Jag tror snarare att det är en fas i min tillnyktring.
När allt detta hände så var min impuls att skriva här direkt ....men det blev liksom för stort och dramatiskt ( tyckte jag) och jag blev sedan helt koncentrerad på nuet- med min vän och hennes barn - mIna gudbarn.
Och sedan gick tiden.
Självklart känns det dumt att försvinna/tystna - det är ju ngt omoget i det.
Om jag nu ska vara lite självreflekterande så har jag alltid haft svårt att dela det som sker i realtid ( att finnas där för någon annan som stöd är en helt annan sak).

Mitt i all sorg så har det varit fint att få vara nära min vän ( hon är min vän sedan snart 40 år....obegripligt - vi har haft våra duster men också en väldig närhet och dusterna har nog bottnat i att vi bodde ihop och nästan blev ’släkt’ när vi var unga....så det har varit som en syskonrelationen. De senaste ca tio åren har vi dock kunnas mötas helt utan ’syskongnabb’ ...och med stor värme och glädje över vår långa historia och vänskap.
Jag har nog alltid upplevt henne som en mer trygg person och jag tänker också att det är en anledning till att hon kunnat vara så tydlig med att hon behöver hjälp nu.
Det är en styrka att kunna visa behov - och en ynnest att få vara nära och hjälpa ngn man tycker mkt om.
Jag överdriver inte när jag säger att jag tänkt på er varje dag.
Nu tänker jag i alla fall fortsätta skriva här ( och läsa in mig på era trådar - vad som hänt er!)
Tack för att ni är kvar...

Ja, att efter en vit månad förklara att man upptäckt hur bra man mår (vilket jag förhoppningsvis gör) och därför väljer att fortsätta en månad till, låter faktiskt som en bra strategi.
Ett logiskt hälsoresonemang där man inte behöver slå på stora trumman och basunera ut att man är alkoholist.
Tack för den Torn! ?

Hej,
De tillfällena när man - av kanske okänd anledning - känner sig låg, nere, ledsen, trött är ju inte så kul... man vill liksom inte de ska finnas, och snabbt gå att bota. Går ibland, ibland inte....

Tror du gör helt rätt just nu - skriver här hur det är, och även farorna du ser, skulle någon... Men samtidigt säger du till dig själv, du ska åtminstone ta ett dopp även om det fina vädret inte gör dig så glad som du tänkt :-)

En dag i taget.... :-)
Och ett dopp... i taget...

Känner mig låg och ledsen?
men idag är nog första gången på evigheter som jag två timmar före Systembolaget stänger kan säga...att jag vill inte dricka. Hade ngn bjudit mig vet jag inte om jag kunnat säga nej fast den risken finns inte idag. Så det blir ingen alkohol idag. Nu är jag vid stranden ...det är jättefint väder...lite svårt att njuta...men jag är här och nu ska jag ta mig ett dopp☀️

Känner igen känslan, ”nu räcker det” liksom. Tror det är bra om man får tillåtelse att avvika då faktiskt. Jag är mer kvällstrött som nykter dessutom.

Fick ett tips som jag tänker anamma, och det är att ”samla på samtal” en sådan kväll. Om tillfälle blir att cirkulera lite så finns möjligheten att på tu man hand verkligen prata med olika människor.

I ett aktivt samtal eller diskussion blir jag alltid engagerad och piggare. Det är ”tugget” jag tröttnar på. Som kan pågå i timmar när folk är onyktra.

Kram ?

.

@vakna vacker, ja det stämmer verkligen att livet äger rum irl, men behovet av att tanka kraft och insikter här är fortfarande så viktigt för mig. Tacksam varje dag över gemenskapen och allt det snälla som finns här.
Igår var vi 15 personer på middag. Jag har blivit så mycket bättre på de här situationerna, genom att:
1. Dra ner på kraven på perfektion
2. Lita på och överlåta åt andra att hjälpa till/ vara delaktiga på riktigt
3. Låta det vara lite stökigt utan att stressa upp mig
4. Gå och lägga mig när jag själv behöver det
Det här är inga strategier jag haft från början utan det är mer att jag kan blicka tillbaka över en kväll som igår och se vad som blivit annorlunda. Det är en process, märker jag, och även att ”stå upp för” mig själv och mina behov av trött, eller bara behöver tid att vila.
Nu är det som sagt fullt hus med mkt bad, pannkakor och hallonllonplock som står på agendan denna dag,
Jag tänker njuta och andas. Jag är nykter idag. De sakerna, liksom avhängigt varandra.
Kram och njut av dagen, om den är kämpig kan jag trösta alla med att rätt var det är, är det kväll och man får sova och om morgnarna är kraften tillbaka. ????

Att du orkar ligga vaken utan att kapitulera för alkohol eller droger.
Det är ju det viktigaste.
Tycker det låter urbra att du skriver om DIG i versaler. Tydligt och självklart. Om vi fixar vad JAG behöver så blir vi tvärtom mot vad det låter, generösa och till och med kärleksfulla mot andra. Men det börjar med att vara sitt allra snällaste mot sig själv, kram önskar dig en fin dag i värmen ?

Det är verkligen min främsta erfarenhet av vin-kvällar som nykter. Jag blir ”klar” och har inte tålamod (dvs är inte berusad) för att bara sitta och ... sitta.
Jag tycker att det har blivit bättre med tiden, helt klart. Men att sitta ute och bli myggbiten och babbla till kl 03 det händer inte längre. Jag får glädja mig åt att morgnarna är underbara istället!

Ja, jag hade det trevligt även utan A. Jag är ju inte så van vid att vara spik nykter en hel sådan här kväll, så det var ju lite av en ny erfarenhet. Dock inte riktigt samma erfarenhet som dig Andrahalvlek.
Jag tyckte aldrig det blev stelt, däremot upplevde jag det som att tiden gick saktare och att kvällen därmed kändes längre än den brukar. Detta gjorde att jag ganska tidigt började skruva på mig, kände mig lite rastlös och kände att jag var nöjd. Satt de sista två timmarna och nästan väntade och hoppades att gästerna också skulle vara nöjd och bege sig hemåt.
Så har jag sällan känt tidigare när jag druckit. Då har det oftast varit tvärtom. Att jag inte velat att kvällen ska ta slut.

Skrev idag ett inlägg om just sömnen. Min nya tråd heter ”Andra halvlek har inletts” och den finns under fliken ”Det vidare livet”.

Kram ?